Forskning i socialt arbete behandlar sociala problem, sociala processer och det sociala arbetets villkor i vid mening. Missbruk- och beroendeforskningen utgår från att detta sker i en specifik social och kulturell kontext. Därvidlag är det tex av intresse att studera hur identiteten konstrueras i samspel med drogtillgång, drogkultur och inte minst lokala förutsättningar.
En given utgångspunkt är professionen och dess möte med missbrukare. Därigenom har studier av institutionsvården; dess verksamhet, klienter, arbetssätt och effektivitet, renderat i åtskiljiga rapporter och avhandlingar. En annan infallsvinkel har varit deltagande observationer som gett livsberättelser och kunskap om sociala världar. Dessa har oftast varit förenade med syftet att studera karriärer och exitprocesserna i alkohol och drogkulturerna. Metodologin i dessa studier har varit kvalitativ, vilket oftast har gällt för forskning i socialt arbete. Under senare år har intresset för kvantitativa studier och analyser av arbetssätten vunnit terräng. Hit räknar jag också intresset för det empiriska material som de systematiska dokumentationssystemen, såsom ASI och DOK, levererar.
Missbruks och beroendeproblematik finns på institutionen under temat ”Exkludering och kontroll” dvs studier av de processer som leder till att skillnader uppstår och personer marginaliseras. Där finns projekt om hemlöshet och behandling av kritiker inom organisationen sk blow-whistler.
En ständigt återkommande diskussion i socialt arbete är i vilken utsträckning som ”man i en tvångssituation kan utveckla en bärande relation, dvs. en relation mellan behandlare och klient som kan leda till en för klienten gynnsam förändring”. Detta tema har utvecklats av Leila Billquist och Anette Skårner i en studie som handlar om kontaktmannaskapets utövande och villkor inom tvångsvården för vuxna personer med missbruksproblem och som i antologin presenteras under rubriken ”En påtvingad relation? En studie av kontaktmannaskapet inom LVM-vården”
Anette Skårner medverkar här med ytterligare två bidrag: ”Att mäta personliga sociala nätverk – utveckling av ett instrument baserat på nätverkskartan” är ett pågående projekt som genomförs tillsammans med forskare vid Mittuniversitetet. Projektet syftar till att utveckla ett datorbaserat instrument MAP-NET (Measure and Analysis of Personal NETworks) för att undersöka och analysera personliga sociala nätverk. Det skall kunna användas både inom
kliniskt arbete inom missbruks- och beroendevården och för datainsamling i forskning. Anette presenterar också nystartad studie, ”Sexualitet, parrelationer och rusmedelsanvändning i samband med exitprocessen från narkotikamissbruk”, som genomförs tillsammans med forskare vid Malmö högskola. Studien sätter fokus på hur en grupp människor som försöker lämna ett tungt narkotikamissbruk upplever och hanterar sexualitet och parrelationer och hur detta samspelar med deras användning av alkohol och narkotika.
I vår presentation av missbruks och beroendeforskning finns studier av förebyggande arbete. Björn Andersson, ”Förebyggande arbete i skolan”, har studerat hur skolans ANT-verksamhet utvecklats och tagit formen av en bredare inriktning på "livskunskap". Han diskuterar hur detta påverkar lärarrollen och vad eleverna tycker. I sammanhanget tas begreppet ”programtrohet” upp, d v s i vilken utsträckning de lokala och situationella förutsättningarna skall ha betydelse för utformningen. Detta är en fråga som har blivit accentuerad i samband med den svenska evidensdiskussionen..
Eva Palmblad har studerat framväxten av begreppet ”medberoende” Medberoende, moral, medborgarskap – Framväxten av en problemkategori och dess samhälleliga förutsättningar”. Hon noterar att begreppet ”har fått en märkbar spridning i terapi- och självhjälpssammanhang under senare tid, samtidigt som dess vetenskapliga status är ifrågasatt, inte minst från feministiskt håll”. Hennes material består främst av tryckta texter och nätmaterial, dvs chatsidor, bloggar, hemsidor m m. Indirekt ställer hon frågan vilka konsekvenser som begreppsanvändningen kan få i en människans liv.
Frida Petersson studerar klientkonstruktioner inom substitutionsmottagningens praktik i arbetet ”Med livet som insats” . Personer som missbrukar heroin och/eller andra opiater beskrivs ofta som en av vårt samhälles mest marginaliserade grupper, de anses också som svåra att såväl motivera till vård som behålla i behandling. Frida Petersson avser att studera och analysera hur klienter/patienter konstrueras inom substitutionsmottagningens praktik.Mer specifikt fokuseras hur regelverk och policys översätts lokalt och tillämpas i det vardagliga arbetet på mottagningarna samt hur man som klient/patient reagerar på, förhandlar om och förhåller sig till dessa institutionella ramar.
Jarin Kuosmanen och Mattias Gullberg har studerat GHB. De noterar allra först att detta är ”en farlig drog. Den har en dödlighet i nivå med heroin, men till skillnad från heroin är det inte ovanligt att GHB finns bland de första drogerna som ungdomar testar och använder”. Samtidigt är GHB en billig och tillgänglig drog som är svår att upptäcka. Den ger också tydliga effekter såsom muskelavslappnande effekt, eufori, ökad sexuell lust, att somna eller att bli medvetslös (”däcka”).
Tommy Moberg studerar idrottsmän som använder AAS (anabola androgena steroider). Han söker efter ”gemensamma nämnare i deras bakgrund, uppväxtvillkor, primärfamiljens sammansättning och inre liv, skolgång och relationer för att ytterst försöka förstå deras livsvillkor och sociala sammanhang”. Men han avser också att undersöka vilka efterverkningar bruket har fått.
Tom Leissners forskning berör tre skilda områden: 1) implementering, 2) missbruk och kön samt 3) berättelser och konstruktioner. Visionen om något bättre, annorlunda, är en viktig faktor vid implementering och denna bör understödjas av frivillighet, stöd från tex chefer och delaktighet i projektet. Män inte bara använder alkohol och/eller droger på ett annat sätt än kvinnor utan att det påverkar också deras identitet och interaktioner. De blir annorlunda på ett sätt som inte enbart kan förklaras av intaget, personlighet m m. I samband med detta förändrar de också upplevelsen av sitt kön. I berättelser konstrueras individen. I de konstruktioner som sker av identiteten tex vid utredningar finns en risk att andra ser konstruktionen som statisk, ”så är det”. Medan de som gör bedömningar ser verksamheten som en färskvara. Bedömningar är ibland en förhandling mellan professioner och hänsyn tas ofta till organisationernas arbetssätt, målsättning m m.
Institutionen för socialt arbete är en av de större vid Göteborgs universitet med cirka 1 400 studerande och drygt hundra personer som arbetar med undervisning, forskning och administration. Vi bedriver forskning, uppdragsforskning, mastersutbildning, uppdragsutbildning med inritktning mot missbruks och beroende frågor.
Kontakt
För mer information om socialt arbete och beroendeforskning vid Göteborgs universitet, kontakta
Tom Leissner, docent och universitetslektor vid institutionen för Socialt arbete, Göteborgs universitet, hänvisar till:
Anette Skårner Tfn: 031-7861605 anette.skaner@socwork.gu.se Ingegerd Fransson Tfn: 031-7861900 ingegerd.fransson@socwork.gu.se