10. Riskreducerande åtgärder
10.5 Kontrollprogram
Vid vattenverket ska ett kontrollprogram finnas som ska varna om det ingående vattnet från de olika uttagsområdena har otillfredsställande kvalitet. Mölndals Stad tar både kemiska och mikrobiologiska prover varje vecka enligt ett fastställt provtagningsprogram. Dessutom är Mölndals Stad med i ”Hälsoläget” vilket är en funktion som varnar om det skulle vara onormalt många som blir sjuka i ett visst område. Detta kan ge en indikation på att något är problem med vattnet.
Göteborgs Stad har en kontinuerlig mätare för Rådasjön som är kopplad till deras övervakningssystem med larm om något värde skulle avvika. Den mäter bland annat E. coli, färg, konduktivitet, ph, syre och redox. Utöver detta tas
gemensamma mikrobiologiska prover på utvalda punkter, omfattningen av denna provtagningen bestäms årsvis.
Som komplement bör diskussioner föras med industrier och övriga verksamheter samt räddningstjänsten så att rapporteringsrutiner finns framtaget vid en
eventuell olycka. Detta för att så snabbt som möjligt kunna rapportera händelsen till vattenverkets personal. Ett liknande samarbete bör även finnas med
sjukvården så att ett eventuellt mikrobiologiskt utbrott snabbt kan upptäckas.
Trendanalyser och uppföljning av utförda råvattenprover är också ett bra
hjälpmedel för att lättare upptäcka långsamma förändringar av råvattenkvaliteten, vilket på sikt kan påverka utgående dricksvattenkvalitet. Mölndals Stad
sammanställer idag råvattenanalyser från driftprover i eget laboratorium tagna två gånger per vecka, samt från de prover som tas av ackrediterat laboratorium en gång per vecka. Analysresultaten följs upp kontinuerligt och jämförs med tidigare prover.
nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx
Som beskrivits i avsnitt 10 är skyddsföreskrifter en mycket väsentlig del i det riskreducerande arbetet i ett vattenskyddsområde, men inte det enda verktyget.
Andra åtgärder behövs som komplement för att reducera risker från vissa typer av riskobjekt, t.ex. vägar och järnvägar. Skyddsföreskrifterna ska vara
ändamålsenliga och tydligt kopplade till de risker som identifierats i det aktuella området. Vidare ska skyddsföreskrifterna vara väl formulerade så att det för verksamhetsutövare och allmänhet inte uppstår tveksamhet eller tvetydighet kring föreskrifternas syfte och verkan. För att skyddsföreskrifterna ska vara
verkningsfulla är det dock viktigt att det även sker en regelbunden tillsyn inom vattenskyddsområdet. Nedan följer en beskrivning av föreslagna
skyddsföreskrifters koppling till den identifierade riskbilden. Notera dock att en del risker hanteras effektivare med andra verktyg.
1 § Petroleumprodukter och brandfarliga vätskor
Primär skyddszon Sekundär skyddszon
Hantering av mer än 100 liter
petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor får inte ske utan tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor. Undantaget från tillståndsplikten är:
villaoljetankar belägna inomhus
transport av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor
inbyggda drivmedelstankar i fordon och i arbetsmaskiner som är i bruk
Hantering av mer än 100 liter petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor får inte ske utan tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor.
Undantaget från tillståndsplikten är:
villaoljetankar belägna inomhus
transport av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor
inbyggda drivmedelstankar i fordon och i arbetsmaskiner som är i bruk
Riskbild vattentäkt
Mycket låga halter av petroleumprodukter i vatten kan ge smakproblem för dricksvatten. På grund av tillrinningsområdets utseende, med verksamhet på många platser där hantering av petroleumprodukter kan förekomma, har risken för förorening bedömts som hög. Det bedöms därför som viktigt att
tillsynsmyndigheten hålls informerad om var större volymer hanteras och har möjlighet att ställa krav på skyddsåtgärder.
2 § Kemikalier
Primär skyddszon Sekundär skyddszon
Hantering, undantaget transport, av större mängder än för normalt hushållsbehov av ämnen som är skadliga för grund- eller ytvattnet får inte ske utan tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor.
Hantering, undantaget transport, av större mängder än för normalt hushållsbehov av ämnen som är skadliga för grund- eller ytvattnet får inte ske utan tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor.
Riskbild vattentäkt
På samma sätt som för petroleumprodukter kan även andra skadliga ämnen utgöra en stor risk för att vattenkvalitén. Olika kemikalier är olika skadliga för
67 av 74
cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx
Utifrån de volymer och typer av kemikalier som privata hushåll lagligt kan få tag i och normalt hantera har formuleringen ”normalt hushållsbehov” bedöms vara en acceptabel nivå för vad som kan få hanteras i vattenskyddsområdet utan särskilda restriktioner.
3 § Transporter
Primär skyddszon Sekundär skyddszon
Inom Rådasjön och inom Norra Långvattnet är all användning av fordon med förbränningsmotor förbjuden.
All användning av fordon med förbränningsmotor på isbelagd sjö* samt sjöflyg på sjö* är förbjuden.
* Den del av aktuell sjö som ingår i primär skyddszon
Riskbild vattentäkt
Mycket låga halter av petroleumprodukter i vatten kan ge smakproblem för dricksvatten. Utombordmotorer oavsett typ släpper ut en del oförbränt bränsle i vattnet. Detta gäller särskilt äldre tvåtaktsmotorer, men även tankning och annan hantering av förbränningsmotorer samt olyckor med utsläpp av drivmedel utgör stora risker för vattentäkten. Ett förbud för alla typer av förbränningsmotorer i Rådasjön och Norra Långvattnet bedöms därför vara en rimlig riskreducerande åtgärd på grund av de mycket korta uppehållstiderna till vattenintaget.
4 § Fordonstvätt
Primär skyddszon Sekundär skyddszon
Det är förbjudet att utföra fordonstvättmed användning av avfettningsmedel,
rengöringsmedel eller tvättmedel på plats där tvättvattnet, direkt eller indirekt, utan föregående rening kan infiltrera i marken eller rinna till dagvatten eller ytvatten.
Det är förbjudet att utföra fordonstvättmed användning av avfettningsmedel, rengöringsmedel eller tvättmedel på plats där tvättvattnet, direkt eller indirekt, utan föregående rening kan infiltrera i marken eller rinna till dagvatten eller ytvatten.
Riskbild vattentäkt
Fordonstvätt kan innebära att förorenat tvättvatten hamnar i dagvattensystem eller på annat sätt avrinner så att det hamnar i närmaste recipient (t.ex. via grundvatten, dike eller bäck), och avrinner vidare i Rådasjöns vattensystem utan föregående rening och slutligen når vattentäkten. Tvättvattnet innehåller dels föroreningar från bilen och dels kemikalier från bilvårdsmedel. Även avspolning utan användning av avfettningsmedel eller andra kemikalier utgör en viss risk för förorening, men har i sammanhanget bedömts som en acceptabel risknivå.
nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx
Primär skyddszon Sekundär skyddszon
Yrkesmässig hantering av bekämpningsmedel får inte ske utan tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor. Tillstånd krävs dock inte för transport av bekämpningsmedel. Tillstånd krävs inte heller när det gäller normal användning av bekämpningsmedel klass 3 för en en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets trädgårdsskötsel eller punktbehandling för att utrota ohyra och skadedjur som innebär olägenhet för människors hälsa.
Yrkesmässig jord- eller vattenslagning av med bekämpningsmedel behandlade plantor är förbjuden.
Kemisk ogräsbekämpning utmed järnväg är förbjuden.
Yrkesmässig hantering av bekämpningsmedel får inte ske utan tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor. Tillstånd krävs dock inte för transport av bekämpningsmedel. Tillstånd krävs inte heller när det gäller normal användning av
bekämpningsmedel klass 3 för en en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets trädgårdsskötsel eller punktbehandling för att utrota ohyra och skadedjur som innebär olägenhet för människors hälsa.
Yrkesmässig jord- eller vattenslagning av med bekämpningsmedel behandlade plantor får inte ske utan tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor.
Kemisk ogräsbekämpning utmed järnväg är förbjuden.
Riskbild vattentäkt
Miljöbalken definierar kemiska bekämpningsmedel som kemiska produkter avsedda att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Produkterna är således avsedda att påverka levande organismer.
Undersökningar av Svenskt Vatten har visat att bekämpningsmedel förekommer i svenska vattentäkter, oftast i mycket låga halter, men indikerar ändå att
förebyggande arbete är mycket viktigt. Gränsvärden för bekämpningsmedel är satta mycket låga på grund av försiktighetsprincipen eftersom kunskapen om enskilda och samlade effekter av flera bekämpningsmedel är dålig. Det kan vara mycket svårt och kostsamt att rena bort bekämpningsmedel när det väl har hamnat i råvattnet, varför åtgärder vid källan är nödvändiga för att få en tillräcklig riskreduktion.
Inom Rådasjöns tillrinningsområde är det relativt begränsat med jordbruksmark, men större områden med ytor där ogräsbekämpning kan tänkas förekomma finns.
Vid spridning på järnväg leder banvallens innehåll av grovt material till låg vattenhalt, lågt organiskt innehåll, låg biologisk aktivitet samt ökat partikelinnehåll. Det kommer att resultera i långsam nedbrytning av
bekämpningsmedlet samtidigt som det snabbt kan spridas från banvallen till vattnet. Riskbilden för vattentäkten vid spridning av bekämpningsmedel på järnväg är därmed större jämfört med spridning på jordbruksmark.
För skogsbruket har det bedömts att risken kopplad till bekämpningsmedel är framförallt om man jord– eller vattenslår en större samlad mängd
bekämpningsmedelsbehandlade plantor inför utplantering, eller utför tilläggsbekämpning på plats.
69 av 74
cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx
lim+sand, vaxer, kisel och krita) som fysikaliskt hindrar snytbaggarna från att äta av plantans bark ökat. Efter 2015 är andelen plantor skyddade med
beläggningsskydd högre än andelen skyddade med bekämpningsmedel (enligt uppgift från SLU). Med anledning av detta är omfattningen på jord- och vatten-slagning av bekämpningsmedelsbehandlade plantor i sekundär skyddszon antagligen inte så stor att det skulle innebära en betydande riskbild för
vattentäkten. Tillståndsplikt kan då vara tillräcklig eftersom användningen då kan villkoras. I tillståndsansökan bör det då också framgå varför alternativen till bekämpningsmedelsbehandlade plantor inte går att använda.
Direkt plantering av bekämpningsmedelsbehandlade plantor bedöms utgöra en mycket liten risk och regleras därför inte i skyddsföreskrifterna.
6 § Växtnäringsämnen
Primär skyddszon Sekundär skyddszon
Yrkesmässig hantering av organiska växtnärings-ämnen får inte ske utan tillstånd från
kommunens nämnd för miljöfrågor. Tillstånd krävs dock inte för inomhuslagring, saluförande eller överlåtelse av växtnäringsämnen som bibehålls i obruten förpackning.
Yrkesmässig spridning av slam från
avloppsreningsverk får inte ske utan tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor.
Yrkesmässig hantering av organiska växtnärings-ämnen får inte ske utan tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor. Tillstånd krävs dock inte för inomhuslagring, saluförande eller överlåtelse av växtnäringsämnen som bibehålls i obruten förpackning.
Yrkesmässig spridning av slam från
avloppsreningsverk får inte ske utan tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor.
Riskbild vattentäkt
Organiska gödselmedel innehåller patogener och nitrat som kan ge negativ påverkan på vattentäkten. Läckage från gödselvårdsanläggningar, stukalagring, spridning nära vattendrag och spridning vid tidpunkt när det inte finns något som kan ta upp gödselmedlet (exempelvis till följd av otillräcklig lagringskapacitet) kan resultera i utläckage av organiska gödselmedel till vattentäkten.
7 § Djurhållning
Primär skyddszon Sekundär skyddszon
Djurhållning av lantbruksdjur inom översvämningsområde är förbjudet.
Riskbild vattentäkt
Strandbete med nötkreatur i områden nära en ytvattentäkt kan utgöra en risk för spridning av patogener till dricksvattnet. Detta gäller framförallt från kalvar som i högre grad än vuxna djur är infekterade av både Cryptosporidium och E. coli.
Spridningsrisken bedöms vara särskilt stor där det är direktkontakt med vattenmassan i nära anslutning till vattentäkten. Eftersom Rådasjön omges av områden med betesmark som vid höga vattenstånd översvämmas har dessa områden bedömts som särskilt viktiga att skydda från risker med betande djur. I tillrinningsområdet i övrigt bedöms djurhållning utgöra en acceptabel risk, som kan hanteras inom ramen för den ordinarie tillsynen.
nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx
8 § Avloppsvatten
Primär skyddszon Sekundär skyddszon
Inom markområde inom 100 m, vid normalvattenstånd, från Rådasjön, Norra Långvattnet, Mölndalsån* och Landvettersjön*
är nyetablering av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten och annat avloppsvatten förbjuden. Ändring av befintliga enskilda avloppsanläggningar får inte utföras utan tillstånd från den kommunala nämnden för miljöfrågor.
* Den del som ingår i den primära skyddszonen
Riskbild vattentäkt
Enskilda avloppsanläggningar kan utgöra en risk för spridning av
sjukdomsframkallande mikroorganismer till vattentäkten och flera anläggningar tillsammans kan också utgöra en betydande påverkan på den allmänna
vattenkvalitén. Från den samlade bilden av enskild bebyggelse utanför
verksamhetsområde för VA och spridningsrisker för föroreningar har bedömningen gjorts att fastigheter inom en strandzon på 100 m från nämnda sjöar inte bör tillåtas installera enskilda avloppslösningar. En strandzon på 100 m bedöms vara tillräcklig för att fånga in potentiella riskkällor och är samtidigt enkelt att mäta i kartunderlag och kräver då inte svåra platsspecifika bedömningar.
9 § Avfall och upplag
Primär skyddszon Sekundär skyddszon
Upplag av avfall, förorenade massor samt massor med okänd föroreningsbelastning kräver tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor.
Undantaget från tillståndsplikten är organiskt växtmaterial och inert avfall. Undantaget från tillståndsplikten är också komposterbart hushållsavfall från enskilt hushåll, som läggs i hushållskompost på den egna fastigheten.
Mellanlagring av farligt avfall utan nederbördsskydd och sekundärt skydd som rymmer hela den lagrade volymen är förbjuden.
Upplag av asfalt, oljegrus, och vägsalt kräver tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor.
Upplag av avfall, förorenade massor samt massor med okänd föroreningsbelastning kräver tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor.
Undantaget från tillståndsplikten är organiskt växtmaterial och inert avfall. Undantaget från tillståndsplikten är också komposterbart hushållsavfall från enskilt hushåll, som läggs i hushållskompost på den egna fastigheten.
Mellanlagring av farligt avfall utan nederbördsskydd och sekundärt skydd som rymmer hela den lagrade volymen är förbjuden.
Upplag av asfalt, oljegrus, och vägsalt kräver tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor.
Riskbild vattentäkt
Både avfall och massor med okänt innehåll kan innehålla förorenande ämnen som kan spridas till ytvattendrag via dagvattenledningar, bäckar, diken och
grundvatten. Inom tillrinningsområdet till Rådasjöns vattentäkt förekommer många olika typer av verksamheter, där avfall och hantering av massor förekommer.
71 av 74
cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx
ska få fortsatta bedriva sin verksamhet förbjuds inte deponering inom primär och sekundär skyddszon. Vid tillsyn bör det beaktas särskilt att de skyddsåtgärder som är vidtagna är tillräckliga för att för att riskerna för vattentäkten ska vara acceptabla. Föreskriften är i första hand inte förenad med förbud mot deponering för att underlätta för befintliga verksamheter. Vid prövning av nya verksamheter bör det särskilt bedömas om lokaliseringen är lämplig med anledning av att det är ett vattenskyddsområde med riksintresse, dvs särskilt fokus bör ligga på alternativ lokalisering. Mer långtgående skyddsåtgärder kan behöva vidtas, även för inert deponier, jämfört med de åtgärder som normalt krävs vid prövning av sådana verksamheter.
Inert avfall kan innebära risker för spridning av föroreningar då ämnen tillåts laka till vissa nivåer samt vissa tillåtna halter är långt över Naturvårdsverkets
riktvärden för känslig markanvändning (KM). Inert avfall har undantagits från tillståndsplikt då det är en bred kategori och även innefattar sådant som tegel och betong. Det har varit svårt att hitta någon särskild ytterligare definition som enbart reglerar vissa typer av inert avfall. Dock bör betonas att deponering av inert avfall, liksom andra typer av avfallsdeponier, kan innebära betydande risker för vattentäkten och nyetablering av sådan verksamhet är inte alltid lämplig. Vid prövning av den tillståndspliktiga verksamheten enligt 9 kap miljöbalken bör det liksom för andra avfallsdeponier utredas vilka särskilda åtgärder som ska vidtas för att förhindra spridning av föroreningar till vattentäkten.
10 § Schaktning, muddring, pålning m.m.
Primär skyddszon Sekundär skyddszon
Schaktningsarbeten på land omfattande mer än 300 m2, och till ett medeldjup på 0,5 m, får inte utföras utan tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor. Undantaget från tillståndsplikten är arbeten som är nödvändiga att utföra genast till följd av en skada eller för att förebygga skada som drabbar trafiksäkerheten, den kommunala VA-försörjningen, framkomligheten på allmän väg, dammsäkerhet eller elförsörjningen, om anmälan lämnas till den kommunala nämnden för miljöfrågor senast en vecka efter att arbetena påbörjades. Anmälan ska innehålla uppgift om genomförda åtgärder samt vidtagna
skyddsåtgärder för att förhindra skada på vattentäkten.
Pålning, spontning, grävning, schaktning, muddring och sprängning i Rådasjön, Norra Långvattnet Mölndalsån, Vällsjön eller i Landvettersjön får inte ske utan tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor. Undantaget från tillståndsplikten i denna föreskrift är åtgärder som utgör tillstånds- eller
anmälningspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken.
nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx
Riskbild vattentäkt
Inom tillrinningsområdet, särskilt inom Mölnlycke tätort, förekommer områden kraftigt påverkade av tidigare industriverksamhet. I dessa områden, inklusive Massetjärn och längs Mölndalsån, finns föroreningar i jordlager och sjösediment, som i samband med schaktningsarbeten kan frisättas. Det är av vikt att prövning- och tillsynsmyndigheten innan schaktningsarbeten få kännedom om åtgärderna så att krav på åtgärder kan ställas, såväl vid konstaterat misstänkta förorenade områden, som i de fall då verksamhetsutövaren bedömer att området inte är förorenat men där prövnings- och tillsynsmyndigheten kan vara av en annan uppfattning.
I tillägg till dessa risker finns även risker kopplade till själva genomförandet av åtgärderna form av läckage av petroleumprodukter från arbetsmaskiner och ev.
bränsledepåer för dessa. Större arbeten medför en mer varaktig
entreprenadverksamhet som dessutom kan fordra uppställning av fordon under en tid samt tankning på plats. Större schaktningsarbeten är därför särskilt
förknippade med risker för påverkan på vattentäkten. Det har därför bedömts som viktigt att tillsynsmyndigheten har en god kunskap om var större
schaktningsarbeten planeras, så att platsspecifika förslag på skyddsåtgärder och nivå på tillsyn kan tas fram.
11 § Täktverksamhet
Primär skyddszon Sekundär skyddszon
Husbehovstäktsverksamhet får inte bedrivas utan tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor.
Riskbild vattentäkt
Större materialtäkter innebär masshantering med schaktningsarbeten och ev.
sprängning, detta kan innebära förorening till en ytvattentäkt via
dagvattenledningar, bäckar, diken och grundvatten. Vidare innebär både större och mindre täktverksamhet att olika typer av arbetsfordon uppehåller sig i området, med risk för spridning av föroreningar i samband med läckage från arbetsmaskiner och t.ex. bränsledepåer för dessa. För större täkter, där tillstånd krävs enligt 9 kap miljöbalken, bedöms detta kunna hanteras inom den ordinarie prövningen. Husbehovstäkter kan utgöra en spridningsväg för föroreningar genom att dessa i många fall blir föremål för kvittblivning av massor och olika typer av avfall från andra än markägare. Det har därför bedömts viktigt att
tillsynsmyndigheten får kännedom om var husbehovstäkter etableras inom primär skyddszon, så att tillsyn blir möjlig.
12 § Energianläggningar
Primär skyddszon Sekundär skyddszon
Nyetablering av anläggning för utvinning eller lagring av energi från ytvatten i Norra Långvattnet eller i Rådasjön är förbjuden.
73 av 74
cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx
Riskbild vattentäkt
Energianläggningar kan utgöra en risk både under anläggande och under drift.
Under anläggandet finns risk att föroreningar sprider sig från t.ex. läckande arbetsmaskiner, eller genom att schaktarbeten i jordlager frisätter föroreningar, som sprider sig till yt- eller grundvatten. Vidare kan schaktarbeten innebära grumling av vattendrag. Under drift är det framförallt läckage av köldmedium (normalt denaturerad alkohol) som utgör en risk för förorening av vatten. För
Under anläggandet finns risk att föroreningar sprider sig från t.ex. läckande arbetsmaskiner, eller genom att schaktarbeten i jordlager frisätter föroreningar, som sprider sig till yt- eller grundvatten. Vidare kan schaktarbeten innebära grumling av vattendrag. Under drift är det framförallt läckage av köldmedium (normalt denaturerad alkohol) som utgör en risk för förorening av vatten. För