Resultat riskvärdering

I dokument Rådasjöns och Norra Långvattnets vattenskyddsområde (sidor 58-0)

8. Riskhantering

8.5 Riskanalys

8.5.4 Resultat riskvärdering

Riskanalysen och riskvärderingen visar (se tabell i Bilaga C5a) att åtta riskobjekt har hamnat i riskklass 4 och således är riskobjekt, där risken bör reduceras eller elimineras. Samtliga riskobjekt ingår i kategorierna transporter eller bebyggelse.

Det kan också vara så att något av riskobjekten kan sänkas i riskklass om en fördjupad utredning ger bättre information. De åtta riskobjekten, som har hamnat i riskklass 4 är följande:

 Bårhultsmotet och Landvettermotet, två större motorvägsmot med dagvatten som avrinner mot Landvettersjön. Olycka med utsläpp och förorenat släckvatten vid en brand kan snabbt nå recipient. Det är i dagsläget oklart vilka eventuella fördröjningsåtgärder som finns vid dessa mot.

 Väg 540 – Boråsvägen, norr om Rådasjön, västra delen. Denna vägsträcka avvattnas direkt till Rådasjön nära intaget.

 Rv 40, passagepunkt över bäck som avvattnas direkt till Rådasjön nära intaget.

 Fritidsbåtar i Rådasjön, där särskilt tvåtaktsmotorer med stor andel oförbränt bränsle jämte risken för olyckor med bränslespill utgör den allvarligaste risken.

 Avloppspumpstationer, med nödutlopp i eller nära Rådasjön, där bräddningar kan orsaka problem med råvattenkvalitet i Rådasjön.

 Dagvattenutlopp i bäck vid Helenedal nära intaget.

 Dagvattenutlopp i Rådasjön nära intaget, gäller särskilt

dagvattenutsläpp från bostadsområden på sjöns västra sida i Mölndal.

 Dagvattenutlopp, från industriområdena Solsten/Säteriet och Mölnlycke Företagspark, där bakteriell påverkan konstaterats på Rådasjön.

Utöver dessa riskobjekt har 39 riskobjekt hamnat i risklass 3 vid riskanalysen och är alltså objekt som bör analyseras vidare och eventuellt utgöra grund för åtgärder. Dessa objekt återfinns i de flesta kategorier, men övervägande delen är kopplade till transporter (motorvägsmot, vägsträckor och passagepunkter över vattendrag), avlopp och dagvatten. Några av riskobjekten är också kopplade till de större industriområdena, anläggningsarbeten och nedlagda deponier. I sammanhanget är det också värt att nämna att strandbete vid Rådasjön är i riskklass 3, beroende på att det idag inte sker strandnära bete med nötdjur.

53 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

Mot bakgrund av topografiska, hydrologiska och hydrogeologiska förhållanden, utförd riskanalys och gällande rekommendationer föreslås skyddsområdet få den utformning som redovisas på kartor i Bilaga C1 samt i text i avsnitt 9.3.

9.1 Metodik avgränsning av skyddsområde

Utgångspunkten för avgränsning av vattenskyddsområde för sjöar är att beakta såväl tillrinnande vattendrags höga hastigheter som svårigheten att sanera en förorening som väl nått sjön (NV handbok 2010:5). Skyddsområdet för Rådasjön och Norra Långvattnet utformas med utgångspunkt i Naturvårdsverkets

anvisningar. Det föreslagna skyddsområdet för Rådasjön och Norra Långvattnet har avgränsats enligt följande grunder:

1. Hela tillrinningsområdet för Rådasjön beaktas, men avgränsningen görs utifrån skyddsbehov baserat på en sammanvägd bedömning av riskobjekt, barriärer samt Räddningstjänstens insatstid.

2. Nödvändiga skyddsavstånd beräknas utifrån beräkning av beräknade rinntider i vattendrag och sjöar för respektive skyddszon, se bakgrund i Bilaga C6, samt karta i Bilaga C4. Med begreppet rinntid avses här den tid som det förväntas ta för en eventuell förorening att transporteras genom sjöar och vattendrag fram till råvattenintaget eller vattentäktszonen.

3. Strandzoner kring vattendrag i form av fasta avstånd enligt de allmänna råden och handbok 2010:5 har inte tillämpats. På grund av skyddsområdets storlek och komplexitet, med stor andel bebyggelse och hårdgjorda ytor där faktisk avrinning inte alltid framgår av kartmaterial, har istället

utgångspunkten varit att avgränsa större sammanhängande områden för primär respektive sekundär zon.

4. Norra Långvattnet har ett mycket litet tillrinningsområde varpå endast en primär skyddszon har avgränsats.

9.2 Allmänna riktlinjer

Upprättande av skydd för vattentäkter regleras genom Miljöbalken (7 kap, 21 och 22 §). Naturvårdsverkets allmänna råd och handbok 2010:5 ger anvisningar för upprättande av vattenskyddsområden. I handboken ges rekommendationer till de olika zonernas indelning och förslag till beräkningsmetodik för att avgränsa dessa geografiskt.

Upprättande av skyddsområde för en vattentäkt bör sträva efter att omfatta hela tillrinningsområdet och indelas normalt i fyra zoner: vattentäktszon, primär skyddszon, sekundär skyddszon och tertiär skyddszon (se exempel i Figur 25).

Lokala förutsättningar, t.ex. goda skyddsförhållanden eller övervakning, långa uppehållstider, mm. kan dock innebära att skyddsområdet inte omfattar hela tillrinningsområdet till vattentäkten. Indelning av vattenskyddsområdet i olika zoner innebär att lämpliga och skäliga krav i skyddsföreskrifterna kan ställas på

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

kopplat till strömningsbild och strömningstider i yt- och grundvattenförekomster och avståndets betydelse kan därför vara väsentligen olika i olika riktningar från vattentäkten.

Zonindelningen för ytvattentäkter baseras i huvudsak på rinntiden i sjöar och vattendrag och eventuella tekniska barriärer eller skyddssystem. I följande avsnitt beskrivs anvisningar till avgränsning av skyddsområdets zoner baserat på det som gäller för en ytvattentäkt.

Vattentäktszon enligt NV Handbok

Vattentäktszonens syfte är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten.

Principen ska vara att området endast bör disponeras av vattentäktsinnehavaren.

Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område.

Ett vattentäktszon bör avgränsas kring uttagsområdet (råvattenintaget) i vattendraget eller sjön. Området bör skyddas mot obehöriga genom inhägnad och/eller markeras med hjälp av bojar eller länsor.

Primär skyddszon enligt NV Handbok

Den primära skyddszonens syfte är att skapa rådrum vid akut förorening. En primär zon bör avgränsas så att rinntiden i sjöar och vattendrag ger möjlighet till att en olyckshändelse hinner upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen. Mycket liten risk för förorening bör föreligga.

Den primära skyddszonen i sjön/ytvattendraget och dess tillflöden bör motsvara en rinntid på 12 timmar till råvattenintaget vid högvattenflöde (återkomsttid 10 år). Alla tillflöden i form av åar, bäckar och större diken eller täckdiken ska beaktas. Om tekniska barriärer installeras, t.ex. varningssystem och

larm, eller om räddningsinsatser eller andra motåtgärder mot en förorening kan ske snabbt, kan en kortare dimensionerande rinntid i vissa fall motiveras.

Den primära skyddszonen ska dessutom innefatta en strandzon motsvarande en uppehållstid i mark och grundvatten på 100 dygn, dock minst 50 m, kring samtliga vattendrag inom skyddszonen. Se exempel i Figur 26.

Sekundär skyddszon enligt NV Handbok

Den sekundära skyddszonen syftar till att bibehålla en hög yt- och

grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära zonen ska skydda sjön eller ytvattendraget från föroreningsspridning via avrinning direkt på marken och/eller via grundvattnet.

Den sekundära skyddszonen i sjön/ytvattendraget och dess tillflöden bör motsvara en rinntid på 24 timmar till råvattenintaget vid högvattenflöde (återkomsttid 10 år). Dräneringar, såväl på som under mark, ska beaktas vid beräkning av rinntider.

55 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

en uppehållstid i mark och grundvatten på 100 dygn, dock minst 50 m, kring samtliga vattendrag inom primär och sekundär skyddszon. Vid de stränder där primär och sekundär zon sammanfaller tillämpas således en total strandzon på minst 50m + 50m, d.v.s. 100 m på vardera sidan om vattendraget. Se exempel i Figur 26.

Tertiär skyddszon enligt NV Handbok

Den tertiära skyddszonen syftar till att mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattentäkten i ett långt tidsperspektiv ska omfattas av

vattenskyddsområdet.

Den tertiära skyddszonen utgörs av det område man vill skydda och som inte omfattas av övriga skyddszoner. Detta motsvarar normalt området mellan den sekundära zonens yttre gräns och det totala tillrinningsområdets yttre gräns.

Figur 25. Principskiss för avgränsning av vattenskyddsområde för ytvattentäkt och indelning i zoner längs vattendragen. Zonerna avgränsas också till

omgivandemark. I detta exempel utgör hela tillrinningsområdet vattenskyddsområde (NV:s handbok 2010.5). För detaljer se Figur 26.

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

Figur 26. Strandzonernas utformning vid gränsen för den primära skyddszonen (NV:s handbok 2010.5).

9.2.1 Barriärtänkande vid skydd

Olika former av barriärer finns vid alla typer av vattentäkter som förhindrar eller fördröjer föroreningar i någon mån. Barriärer kan vara naturliga såsom

hydrauliska och hydrogeologiska förutsättningar som gör att föroreningar inte når vattentäkten alls eller i en koncentration så att vattenkvalitén inte hotas. Långa transporttider och gynnsamma jordartsförhållanden i grundvattenmagasin kan verka för att föroreningar adsorberas eller bryts ned innan de når vattentäkten.

Stora flöden i vattendrag kan ge en utspädningseffekt eller göra att föroreningar ytligt rinner förbi råvattenintag utan att förorena vattentäkten.

Existerande naturliga barriärer vid en vattentäkt är i allmänhet utgångspunkten för avgränsning av skyddsområdet. Möjligheterna att komplettera de naturliga barriärerna med olika former av tekniska och administrativa lösningar bör också vara vägledande vid utformningen. Tekniska lösningar kan vara möjligheter att lägga ut länsor, anläggande av täta vägdiken, etablering av larm, begränsning av farligt godstransporter, etc. Vidare är den möjliga insatstiden för att sanera en förorening viktig. Avgörande kan här vara att larm når räddningstjänsten i tid och att den fysiska tillgängligheten är tillräckligt god för att kunna sanera en

förorening.

9.3 Avgränsning av skyddsområde 9.3.1 Allmänt

Rådasjöns och Norra Långvattnets skyddsområden beskrivs inte separat i nedanstående text. Norra Långvattnets föreslagna skyddsområde inkluderas i sin helhet i den föreslagna primära skyddszonen. Tillrinningsområdet till Norra Långvattnet är så litet att det inte bedöms meningsfullt att dela upp denna i en primär och sekundär skyddszon.

9.3.2 Vattentäktszoner Rådasjön och Norra Långvattnet

Vattentäktszonen finns normalt för att säkra ett effektivt närskydd för

vattentäkten. Inrättande av en vattentäktszon ska vägas mot möjligheterna att

57 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

riskerna med att den då på ett tydligt sätt visar var en sårbar del av anläggningen finns. För Rådasjöns och Norra Långvattnets vattenskyddsområde har inga vattentäktzoner inrättats.

9.3.3 Primär skyddszon Rådasjön och Norra Långvattnet Avgränsning av primär skyddszon

Avgränsningen av den primära skyddszonen baseras i huvudsak på rinntider i Mölndalsån med anslutande vattendrag och bedömda strömningstider inom Rådasjön och Landvettersjön. Rinntider har beräknats enligt Bilaga C6.

Vid utformning av den primära skyddszonen har förekommande risker beaktats för Rådasjöns närområde och risker kring de ytvattendrag som är belägna uppströms intaget i Rådasjön.

Beskrivning av primär skyddszon

Den föreslagna primära zonen redovisas på kartor i Bilaga C1a-c. Den primära skyddszonen föreslås omfatta hela avrinningsområdet till Rådasjön, Mölndalsån genom Mölnlycke och Landvettersjön nedströms en linje mellan udden vid Långenäs till Pusta i Landvettersjön, enligt kartor i Bilaga C1a-c. Detta motsvarar ca 6 timmars rinntid vid en högflödessituation.

Naturvårdsverkets rekommendation på 12 timmars rinntid för den primära zonen frångås då insatsmöjligheterna vid ett tillbud har bedömts goda på grund av dämmet i Landvettersjön uppströms Mölnlycke fabriker, närheten till

Räddningstjänst, samt att de riskobjekt som bedömts särskilt allvarliga ändå inkluderas inom 6 timmars rinntid (se vidare avsnitt i 10.2 avseende

riskreducerande åtgärder). Dämmet bedöms vara en viktig barriär i det föreslagna vattenskyddsområdet och har historiskt varit det tidigare vattenskyddsområdets yttre gräns. Viktigt att notera är också att i princip hela tillrinningsområdet till Rådasjön nedströms dämmet är inkluderat i primär skyddszon, det enda

undantaget är ett litet område i anslutning till Öjersjö, i huvudsak med opåverkad skogsmark.

De beräkningar som ligger till grund för rinntiderna bedöms också vara konservativt räknade, eftersom t.ex. ingen hänsyn tagits till att sjöar i

vattensystemet har olika geografisk orientering, och vindriktningarna därför skulle behöva variera över rinnsträckan för att de ogynnsammaste transporttiderna skulle uppstå.

En gräns för den primära skyddszonen vid ca 6 timmars rinntid uppströms råvattenintaget har därför bedömts som rimlig. En utökning av den primära skyddszonen bedöms inte vara motiverat utifrån det syfte den primära skyddszonen ska ha (se avsnitt 9.2).

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

hela området har istället inkluderats. Detta beror framförallt på att det bedöms vara riskfyllt att förlita sig på att alla vattendrag (inkl. bäckar, jordbruksdiken, dagvattendiken, mm) finns redovisade i tillgängligt kartmaterial. Platsspecifika bedömningar får därför göras i samband med tillståndsgivning och tillsyn.

I anslutning till Rv 40 norr om Rådasjön ansluter det föreslagna

vattenskyddsområdet och primär skyddszon till gränsen för Delsjöarnas vattenskyddsområde. Delar av Rv 40 som i praktiken avvattnas till Rådasjön omfattas av Delsjöarnas vattenskyddsområde.

Södra delen av det föreslagna vattenskyddsområdet och primär skyddszon i Mölnlycke ansluter till gränsen för Finnsjöns vattenskyddsområde.

Kring Norra Långvattnet har sjöns hela avrinningsområde inkluderats i primär skyddszon.

9.3.4 Sekundär skyddszon

Avgränsning av sekundär skyddszon

Avgränsningen av den sekundära skyddszonen baseras i huvudsak på rinntider i Mölndalsån med anslutande vattendrag och bedömda strömningstider inom Rådasjön och Landvettersjön. Rinntider har beräknats enligt Bilaga C6.

Vid utformning av den sekundära skyddszonen har förekommande risker beaktats, särskilt i anslutning till Landvettersjön och Mölndalsån och större vattendrag som ansluter till dessa.

Beskrivning av sekundär skyddszon

Den föreslagna sekundära skyddszonen redovisas på kartor i Bilaga C1a-b.

Den sekundära skyddszonen föreslås omfatta ytvattensystemet mellan 6 och 12 timmars rinntid till råvattenintaget i Rådasjön vid en högflödessituation i Mölndalsån och anslutande vattendrag.

Den sekundära skyddszonen avgränsas i Mölndalsån strax väster om Härryda industriområde (Margretedal-Solbacken) och i anslutande vattendrag nedströms denna punkt med rinntider på ca 6 timmar till den primära zonens gräns, enligt kartor i Bilaga C1a-b. Den sekundära skyddszonen omfattar även landområden med identifierade grundvattenförekomster, eftersom dessa har bedömts ha god kontakt med ytvatten i Mölndalsån.

Inom den sekundära skyddszonen har strandzoner kring vattendrag undvikits och hela området har istället inkluderats. Detta beror framförallt på att det bedöms vara riskfyllt att förlita sig på att alla vattendrag (inkl. bäckar, jordbruksdiken, dagvattendiken, mm) finns redovisade i tillgängligt kartmaterial. Platsspecifika bedömningar får därför göras i samband med tillståndsgivning och tillsyn.

59 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

Naturvårdsverkets rekommendation på 24 timmars rinntid frångås då

möjligheterna till insatser vid tillbud bedöms som goda. Till detta kan läggas de motiveringar som lyfts fram för den primära skyddszonens avgränsning (se avsnitt 9.3.3). En gräns vid 12 timmars rinntid uppströms har därför bedömts som rimlig för att uppnå syftet med en sekundär skyddszon, enligt Naturvårdsverkets handbok (se avsnitt 9.2).

9.3.5 Tertiär skyddszon

Avgränsning av tertiär skyddszon

Syftet med en tertiär skyddszon är att skydda råvattnet från påverkan i ett långt tidsperspektiv. Den tertiära skyddszonen bedöms som viktig för att tydliggöra vattentäktens betydelse vid mer långsiktig planering. Den tertiära skyddszonen tydliggör tillrinningen till en vattentäkt med extremt högt skyddsvärde som också av Havs- och Vattenmyndigheten 2016-09-16 förklarats som riksintresse för vattenförsörjningen. En tertiär zon utgör ingen garanti för att hela riskbilden för en vattentäkt hanteras i detaljplanearbete i aktuellt område, men bedöms öka förutsättningarna till en sådan grad att en tertiär skyddszon är starkt motiverad.

Beskrivning av tertiär skyddszon

Den föreslagna tertiära skyddszonen redovisas på karta i Bilaga C1a. Den tertiära skyddszonen föreslås omfatta resterande delar av Rådasjöns avrinningsområde uppströms den sekundära skyddszonen. Den tertiära skyddszonen föreslås dock begränsas till en anslutning mot den tertiära zonen för det föreslagna

vattenskyddsområdet för Härrydas nya vattentäkt i Västra Nedsjön.

Gränsen för tertiär skyddszon ansluter även till de befintliga

vattenskyddsområdena för ytvattentäkterna Kåsjön (Partille kommun) och Öxsjön-St Öxsjön-Stamsjön (Lerums kommun).

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

10.1 Allmänt

Riskreducerande åtgärder är i detta sammanhang en samlad beteckning på åtgärder som syftar till att minska eller eliminera de risker för vattenförsörjningen som identifierats i riskbedömningen. Riskreduktion kan också erhållas genom övervakning av riskobjektet, så att åtgärder kan vidtas i tid. En förnyad riskanalys bör efter att riskreducerande åtgärder har implementerats resultera i att

riskobjektet hamnar i en lägre riskklass.

Riskreducerande åtgärder kan bestå av olika typer av åtgärder, vilka i de flesta fall kombineras för att uppnå önskad effekt:

 Fysiska åtgärder, som hindrar att en verksamhet som utgör risk kan påverka vattenförsörjningen. Exempel på detta kan vara stängsling kring känsliga områden.

 Fysiska åtgärder, som minskar konsekvensen av en risk. Exempel på detta kan vara skyddsåtgärder längs en väg, t.ex. täta diken.

 Vattenskyddsföreskrifter, som reglerar verksamhet som kan utgöra risk, antingen genom förbud eller med tillståndsplikt förenad med vissa villkor.

 God beredskapsplanering, normalt tillsammans med Räddningstjänsten, som gör att konsekvenser för vattenförsörjningen av t.ex. en olycka kan reduceras eller helt elimineras.

 Väl fungerande tillsyn i tillrinningsområdet till vattentäkten.

 Vattenförsörjningsintresset väl integrerat i övrig samhällsplanering, t.ex.

översiktsplan och detaljplan, så att god hänsyn tas vid olika former av exploatering.

 Information och dialog med boende och verksamhetsutövare i tillrinningsområdet till vattentäkten, så att en samsyn finns kring vattentäktens sårbarhet.

 God skyltning, så att tillfälliga besökare och förbipasserande transporter uppmärksammas på att de befinner sig i ett vattenskyddsområde.

Det är således uppenbart att vattenskyddsföreskrifter bara är en del av möjliga riskreducerande åtgärder. Det är också tydligt att vissa verksamheter är svåra att reglera i skyddsföreskrifter och måste hanteras på annat sätt. För att

skyddsföreskrifter ska bli verkningsfulla krävs dessutom att det finns en väl fungerande och ändamålsenlig tillsyn i vattenskyddsområdet. Det är också viktigt att den riskanalys som varit underlag för utformning av vattenskyddsområdet och åtföljande vattenskyddsföreskrifter ses över regelbundet, t.ex. med

femårsintervaller eller tätare, så att den är aktuell.

10.2 Förslag på riskreducerande åtgärder för identifierade riskobjekt De identifierade riskobjekten som i riskvärderingen hamnat i riskklass 3 eller 4 (se avsnitt 8.5) har analyserats vidare med avseende på riskreducerande åtgärder. Ett förslag ges i tabellen i Bilaga C5a och för riskklass 4 även i Tabell 9.

61 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

utredning (riskklass 3) för att säkerställa att antagen risknivå är rimlig och att riskreducerande åtgärder optimeras och blir ändamålsenliga.

Av tabellen framgår att de riskreducerande åtgärder som föreslagits varierar brett och att en dialog med många olika aktörer är viktig för ett verkningsfullt

vattenskyddsarbete. Det är också uppenbart att vattenskyddsföreskrifter inte räcker för att reglera verksamheter som utgör risk för vattenförsörjningen, utan dessa måste kompletteras med andra åtgärder.

Utöver skyddsföreskrifter anses följande åtgärder vara av hög prioritet avseende ytvattenskydd i syfte att minska riskerna inom Rådasjöns och Norra Långvattnets vattenskyddsområde:

 Utarbetad rutin för reglering av Landvettersjöns dämme vid eventuell olycka.

Arbete med detta är redan initierat. Syftet med en sådan rutin är att tydliggöra vilka åtgärder som kan vidtas och vem som ansvarar för dessa. Bedömning behöver göras i aktuellt fall beroende på typ av förorening och aktuella förhållanden i Mölndalsåns vattensystem. Kontakt är tagen med

vattenkontrollanten i Mölndals Kvarnby och med Kretslopp- och vatten i frågan.

Rutinen ska sedan implementeras och följas av Park & Natur i Göteborg.

 Väl fungerade rutiner hos Räddningstjänst vid eventuell olycka. Se beskrivning av rutiner hos Räddningstjänst i avsnitt 10.3.

 Skyddsåtgärder längs Boråsvägen och Gamla Partillevägen där dessa vägar löper nära Rådasjön eller Landvettersjön. Detta gäller även de delar av Rv40, där det saknas skyddsåtgärder och som har avrinning mot Landvettersjön eller Rådasjön. Särskilt motorvägsmoten bedöms vara objekt där skyddsåtgärder är viktiga, eftersom olycksrisken är förhöjd. Skyddsåtgärder kan antingen vara riskreducerande, till exempel skyddsräcken och sänkt hastighetsbegränsning, eller skadereducerande så som täta diken och saneringsbrunnar. Även Långenäsvägen på södra sidan om Landvettersjön kan vara aktuell för

 Skyddsåtgärder längs Boråsvägen och Gamla Partillevägen där dessa vägar löper nära Rådasjön eller Landvettersjön. Detta gäller även de delar av Rv40, där det saknas skyddsåtgärder och som har avrinning mot Landvettersjön eller Rådasjön. Särskilt motorvägsmoten bedöms vara objekt där skyddsåtgärder är viktiga, eftersom olycksrisken är förhöjd. Skyddsåtgärder kan antingen vara riskreducerande, till exempel skyddsräcken och sänkt hastighetsbegränsning, eller skadereducerande så som täta diken och saneringsbrunnar. Även Långenäsvägen på södra sidan om Landvettersjön kan vara aktuell för

I dokument Rådasjöns och Norra Långvattnets vattenskyddsområde (sidor 58-0)