Tertiär skyddszon - Avgränsning av skyddsområde

9. Förslag till skyddsområde

9.3 Avgränsning av skyddsområde

9.3.5 Tertiär skyddszon

Avgränsning av tertiär skyddszon

Syftet med en tertiär skyddszon är att skydda råvattnet från påverkan i ett långt tidsperspektiv. Den tertiära skyddszonen bedöms som viktig för att tydliggöra vattentäktens betydelse vid mer långsiktig planering. Den tertiära skyddszonen tydliggör tillrinningen till en vattentäkt med extremt högt skyddsvärde som också av Havs- och Vattenmyndigheten 2016-09-16 förklarats som riksintresse för vattenförsörjningen. En tertiär zon utgör ingen garanti för att hela riskbilden för en vattentäkt hanteras i detaljplanearbete i aktuellt område, men bedöms öka förutsättningarna till en sådan grad att en tertiär skyddszon är starkt motiverad.

Beskrivning av tertiär skyddszon

Den föreslagna tertiära skyddszonen redovisas på karta i Bilaga C1a. Den tertiära skyddszonen föreslås omfatta resterande delar av Rådasjöns avrinningsområde uppströms den sekundära skyddszonen. Den tertiära skyddszonen föreslås dock begränsas till en anslutning mot den tertiära zonen för det föreslagna

vattenskyddsområdet för Härrydas nya vattentäkt i Västra Nedsjön.

Gränsen för tertiär skyddszon ansluter även till de befintliga

vattenskyddsområdena för ytvattentäkterna Kåsjön (Partille kommun) och Öxsjön-St Öxsjön-Stamsjön (Lerums kommun).

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

10.1 Allmänt

Riskreducerande åtgärder är i detta sammanhang en samlad beteckning på åtgärder som syftar till att minska eller eliminera de risker för vattenförsörjningen som identifierats i riskbedömningen. Riskreduktion kan också erhållas genom övervakning av riskobjektet, så att åtgärder kan vidtas i tid. En förnyad riskanalys bör efter att riskreducerande åtgärder har implementerats resultera i att

riskobjektet hamnar i en lägre riskklass.

Riskreducerande åtgärder kan bestå av olika typer av åtgärder, vilka i de flesta fall kombineras för att uppnå önskad effekt:

 Fysiska åtgärder, som hindrar att en verksamhet som utgör risk kan påverka vattenförsörjningen. Exempel på detta kan vara stängsling kring känsliga områden.

 Fysiska åtgärder, som minskar konsekvensen av en risk. Exempel på detta kan vara skyddsåtgärder längs en väg, t.ex. täta diken.

 Vattenskyddsföreskrifter, som reglerar verksamhet som kan utgöra risk, antingen genom förbud eller med tillståndsplikt förenad med vissa villkor.

 God beredskapsplanering, normalt tillsammans med Räddningstjänsten, som gör att konsekvenser för vattenförsörjningen av t.ex. en olycka kan reduceras eller helt elimineras.

 Väl fungerande tillsyn i tillrinningsområdet till vattentäkten.

 Vattenförsörjningsintresset väl integrerat i övrig samhällsplanering, t.ex.

översiktsplan och detaljplan, så att god hänsyn tas vid olika former av exploatering.

 Information och dialog med boende och verksamhetsutövare i tillrinningsområdet till vattentäkten, så att en samsyn finns kring vattentäktens sårbarhet.

 God skyltning, så att tillfälliga besökare och förbipasserande transporter uppmärksammas på att de befinner sig i ett vattenskyddsområde.

Det är således uppenbart att vattenskyddsföreskrifter bara är en del av möjliga riskreducerande åtgärder. Det är också tydligt att vissa verksamheter är svåra att reglera i skyddsföreskrifter och måste hanteras på annat sätt. För att

skyddsföreskrifter ska bli verkningsfulla krävs dessutom att det finns en väl fungerande och ändamålsenlig tillsyn i vattenskyddsområdet. Det är också viktigt att den riskanalys som varit underlag för utformning av vattenskyddsområdet och åtföljande vattenskyddsföreskrifter ses över regelbundet, t.ex. med

femårsintervaller eller tätare, så att den är aktuell.

10.2 Förslag på riskreducerande åtgärder för identifierade riskobjekt De identifierade riskobjekten som i riskvärderingen hamnat i riskklass 3 eller 4 (se avsnitt 8.5) har analyserats vidare med avseende på riskreducerande åtgärder. Ett förslag ges i tabellen i Bilaga C5a och för riskklass 4 även i Tabell 9.

61 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

utredning (riskklass 3) för att säkerställa att antagen risknivå är rimlig och att riskreducerande åtgärder optimeras och blir ändamålsenliga.

Av tabellen framgår att de riskreducerande åtgärder som föreslagits varierar brett och att en dialog med många olika aktörer är viktig för ett verkningsfullt

vattenskyddsarbete. Det är också uppenbart att vattenskyddsföreskrifter inte räcker för att reglera verksamheter som utgör risk för vattenförsörjningen, utan dessa måste kompletteras med andra åtgärder.

Utöver skyddsföreskrifter anses följande åtgärder vara av hög prioritet avseende ytvattenskydd i syfte att minska riskerna inom Rådasjöns och Norra Långvattnets vattenskyddsområde:

 Utarbetad rutin för reglering av Landvettersjöns dämme vid eventuell olycka.

Arbete med detta är redan initierat. Syftet med en sådan rutin är att tydliggöra vilka åtgärder som kan vidtas och vem som ansvarar för dessa. Bedömning behöver göras i aktuellt fall beroende på typ av förorening och aktuella förhållanden i Mölndalsåns vattensystem. Kontakt är tagen med

vattenkontrollanten i Mölndals Kvarnby och med Kretslopp- och vatten i frågan.

Rutinen ska sedan implementeras och följas av Park & Natur i Göteborg.

 Väl fungerade rutiner hos Räddningstjänst vid eventuell olycka. Se beskrivning av rutiner hos Räddningstjänst i avsnitt 10.3.

 Skyddsåtgärder längs Boråsvägen och Gamla Partillevägen där dessa vägar löper nära Rådasjön eller Landvettersjön. Detta gäller även de delar av Rv40, där det saknas skyddsåtgärder och som har avrinning mot Landvettersjön eller Rådasjön. Särskilt motorvägsmoten bedöms vara objekt där skyddsåtgärder är viktiga, eftersom olycksrisken är förhöjd. Skyddsåtgärder kan antingen vara riskreducerande, till exempel skyddsräcken och sänkt hastighetsbegränsning, eller skadereducerande så som täta diken och saneringsbrunnar. Även Långenäsvägen på södra sidan om Landvettersjön kan vara aktuell för

skyddsåtgärder på grund av att vägen löper mycket nära sjöns strand och nära utloppet.

 Aktuell handlings- och saneringsplan vid eventuell vägtrafikolycka vilken utarbetas i samverkan med Räddningstjänsten.

 Tydlig direkt information till boende och besökare inom vattenskyddsområdet, samt till de verksamhetsutövare som finns i området. Informationen bör öka medvetandet om vilka risker som olika verksamhet och ämnen kan innebära för vattentäkten och ge tydlig information om vart man vänder sig för att rapportera olyckor eller andra potentiella föroreningsrisker.

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

området, både avseende avloppspumpstationer, ledningar och hantering av dagvatten. Se pågående arbete beskrivet i avsnitt 10.4.

 Upprättande eller aktualisering av dagvattenpolicy i Härryda och Mölndals kommuner, följt av ett aktivt dagvattenarbete. Dagvattenarbetet bör föregås av ett detaljerat inventeringsarbete för att statusbestämma ledningar, diken och ev. förekommande dammar eller andra skyddsåtgärder, samt klargöra tillrinnande områden. Se pågående arbete beskrivet i avsnitt 10.4.

Av tabellen i Bilaga C5a och i Tabell 9 framgår att dialog med Trafikverket och samverkan med Räddningstjänsten är särskilt viktig för att hantera många av riskerna som identifierats i vattenskyddsområdet och vilka utgörs av väg- och järnvägssträckor, samt passager över tillrinnande vattendrag. För flera av riskobjekten har också föreslagits en dialog med verksamhetsutövare (VU), som den viktigaste riskreducerande åtgärden.

Tabell 9. Förslag till riskreducerande åtgärder för riskobjekt i riskklass 4. För övriga riskobjekt, se tabell i Bilaga C5a.

63 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

10.3 Rutiner hos Räddningstjänst

Räddningstjänsten i Göteborg har inarbetade rutiner vid risk för utsläpp i anslutning till vattenskyddsområde. Rutinerna förutsätter att larm inkommit och att händelsen är att betrakta som kommunal räddningstjänst. Vid larm tas kontakt med Kommunens tjänsteman i beredskap (TIB) som har att kontakta och aktivera lämpliga kommunala resurser. Både Härryda kommun och Mölndals stad har denna beredskap. Räddningstjänsten har tillgång till alla vattenskyddsområden inom dess ansvarsområde i digitala kartverk såväl i ledningscentral som i fordon.

Särskilda rutiner gäller också vid olyckor i anslutning till vattenskyddsområden i syfte att förhindra kontaminering av dessa.

10.4 Pågående arbete med hantering av spill- och dagvatten.

Riskanalysen har tydligt påvisat att förbättringsarbeten och åtgärder vad gäller de kommunala VA-systemen inom Mölndal stad och Härryda kommun är nödvändiga,

Nr Riskobjekt Risk

klass Förslag på riskreducerande åtgärd 2 Motorvägsmot Rv40 avrinning till

Landvettersjön

4 Aktuell beredskapsplan och insatsplan, dialog med Trafikverket och

Räddningstjänst, underhåll av ev.

skyddsåtgärder, eventuella ytterligare risk- och/eller skadereducerande skyddsåtgärder, god skyltning 10 Väg 540 - Boråsvägen, norr

Rådasjön, västra delen

4 Aktuell beredskapsplan och insatsplan, dialog med väghållare och

Räddningstjänst, risk- och/eller skadereducerande skyddsåtgärder, god skyltning

23 Passage biflöde Rv 40, avrinning till

Rådasjön 4 Aktuell beredskapsplan och insatsplan,

dialog med Trafikverket och Räddningstjänst, eventuella risk- och/eller skadereducerande skyddsåtgärder, god skyltning 38 Fritidsbåtar i Rådasjön 4 Skyddsföreskrifter, information

närboende, skyltning vid småbåtshamnar 72 Avloppspumpstation med nödutlopp

i eller nära Rådasjön eller Mölndalsån genom Mölnlycke

4 Fortsatta förbättringsåtgärder i syfte att begränsa eller eliminera bräddning.

Stationär reservkraft.

86 Dagvattenutlopp bäck Helenedal 4 Fördjupad dagvattenutredning inklusive provtagning samt framtagning av dagvattenpolicy. Efterföljande

skyddsåtgärder vid behov, antingen risk- eller skadereducerande.

Skyddsföreskrifter.

87 Dagvattenutlopp i Rådasjön nära intaget

4 Fördjupad dagvattenutredning inklusive provtagning samt framtagning av dagvattenpolicy. Efterföljande

skyddsåtgärder vid behov, antingen risk- eller skadereducerande.

Skyddsföreskrifter.

88 Dagvattenutlopp Industriområde Solsten/säteriet, Mölnlycke Företagspark Norra och Södra

4 Fördjupad dagvattenutredning inklusive provtagning samt framtagning av dagvattenpolicy. Efterföljande

skyddsåtgärder vid behov, antingen risk- eller skadereducerande. Skötsel av befintliga dagvattendammar och oljeavskiljare. Skyddsföreskrifter.

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

skyddsföreskrifter, för att erhålla ett trovärdigt skydd av Rådasjöns vattentäkt.

Vidtagna och pågående arbeten och åtgärder för Mölndals stad samt Härryda kommun beskrivs kort nedan.

Mölndals stad

I Mölndals VA-system finns två spillavloppspumpstationer som har nödutlopp till Rådasjön. Båda stationerna har nödutlopp till sjön nedströms vattenintaget, vilka är försedda med dubbla pumpar och larm för högnivå på en nivå som ska säkerställa att åtgärd kan vidtas innan bräddning skulle inträffa. I båda

stationerna finns installerat uttag för reservkraftsförsörjning. Under de senaste tre åren har bräddning skett i en av stationerna vid några enstaka tillfällen.

Arbete med att förnya avloppsledningsnätet pågår. Det finns en förnyelseplan beslutad 2016. Arbetet sker systematiskt med utredning inom delområden och vidtagande av åtgärder. Behovet av förnyelse kan grundas i driftstörningar, kritiska ledningar utifrån driftsäkerhet, inläckage till spillavloppsledning respektive behov av annan ledningsdimension.

Inventering av dagvattenutsläpp till Rådasjön gjordes under 2017 med en bedömning av föroreningsgrad utifrån tillrinningsområdet. Inom stadens

investeringsbudget finns särskilda medel avsatta för att utreda och vid behov vidta reningsåtgärder i dessa punkter. Arbetet med detta projekt är planerat att inledas under 2020.

Tekniska nämnden beslutade 2018 om riktlinjer för fördröjning och rening av dagvatten som ansluts till det kommunala dagvattenavloppsnätet. I riktlinjerna upptas Rådasjön som mycket känslig recipient bland annat utifrån att sjön är vattentäkt. Kraven implementeras vid utbyggnad, men kan även användas vid ombyggnation i befintliga områden.

Inom primär zon av skyddsområdet finns ett fåtal enskilda avloppsanläggningar som via Vällsjön avvattnas mot Rådasjön. Anslutning av dessa fastigheter till kommunalt avloppssystem ligger med i Mölndals handlingsplan för utbyggnad av VA i omvandlingsområden.

Härryda kommun

Inom Härryda kommun antogs en dagvattenpolicy av Kommunfullmäktige 2002-12-16. Policyn innebär att kommunen förespråkar och främjar LOD- anläggningar, dräneringsstråk samt ibland fördröjningsmagasin och dagvattendammar istället för att leda bort dag- och dräneringsvatten i slutna ledningar. Syftet är att minska belastningen på recipienter avseende flödestoppar och föroreningar. Exempelvis nyanläggs dagvattendammar i Mölnlycke centrum för att fördröja inflödet till Rådasjön.

65 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

Vid nyanläggning av avloppsstationer ska en noggrann bedömning göras av lämpliga riskåtgärder, exempelvis extra bräddvolym/ reservkraft/ uppsamlingsytor för att undvika utsläpp till recipient vid exempelvis strömavbrott.

I de områden bräddningar förekommit pga. hydraulisk överbelastning har ledningsnätet filmats och kontrollerats för att komma tillrätta med problemen.

Arbete pågår löpande och är prioriterat.

Nyligen har flödesmodeller för både spill- och dagvatten tagits fram. Dessa modeller används även som hjälpmedel vid prioritering av vart inspektioner och filmning av ledningsnätet ska ske, som i sin tur leder till beslut om åtgärder för att minimera mängden ovidkommande vatten.

10.5 Kontrollprogram

Vid vattenverket ska ett kontrollprogram finnas som ska varna om det ingående vattnet från de olika uttagsområdena har otillfredsställande kvalitet. Mölndals Stad tar både kemiska och mikrobiologiska prover varje vecka enligt ett fastställt provtagningsprogram. Dessutom är Mölndals Stad med i ”Hälsoläget” vilket är en funktion som varnar om det skulle vara onormalt många som blir sjuka i ett visst område. Detta kan ge en indikation på att något är problem med vattnet.

Göteborgs Stad har en kontinuerlig mätare för Rådasjön som är kopplad till deras övervakningssystem med larm om något värde skulle avvika. Den mäter bland annat E. coli, färg, konduktivitet, ph, syre och redox. Utöver detta tas

gemensamma mikrobiologiska prover på utvalda punkter, omfattningen av denna provtagningen bestäms årsvis.

Som komplement bör diskussioner föras med industrier och övriga verksamheter samt räddningstjänsten så att rapporteringsrutiner finns framtaget vid en

eventuell olycka. Detta för att så snabbt som möjligt kunna rapportera händelsen till vattenverkets personal. Ett liknande samarbete bör även finnas med

sjukvården så att ett eventuellt mikrobiologiskt utbrott snabbt kan upptäckas.

Trendanalyser och uppföljning av utförda råvattenprover är också ett bra

hjälpmedel för att lättare upptäcka långsamma förändringar av råvattenkvaliteten, vilket på sikt kan påverka utgående dricksvattenkvalitet. Mölndals Stad

sammanställer idag råvattenanalyser från driftprover i eget laboratorium tagna två gånger per vecka, samt från de prover som tas av ackrediterat laboratorium en gång per vecka. Analysresultaten följs upp kontinuerligt och jämförs med tidigare prover.

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

Som beskrivits i avsnitt 10 är skyddsföreskrifter en mycket väsentlig del i det riskreducerande arbetet i ett vattenskyddsområde, men inte det enda verktyget.

Andra åtgärder behövs som komplement för att reducera risker från vissa typer av riskobjekt, t.ex. vägar och järnvägar. Skyddsföreskrifterna ska vara

ändamålsenliga och tydligt kopplade till de risker som identifierats i det aktuella området. Vidare ska skyddsföreskrifterna vara väl formulerade så att det för verksamhetsutövare och allmänhet inte uppstår tveksamhet eller tvetydighet kring föreskrifternas syfte och verkan. För att skyddsföreskrifterna ska vara

verkningsfulla är det dock viktigt att det även sker en regelbunden tillsyn inom vattenskyddsområdet. Nedan följer en beskrivning av föreslagna

skyddsföreskrifters koppling till den identifierade riskbilden. Notera dock att en del risker hanteras effektivare med andra verktyg.

1 § Petroleumprodukter och brandfarliga vätskor

Primär skyddszon Sekundär skyddszon

Hantering av mer än 100 liter

petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor får inte ske utan tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor. Undantaget från tillståndsplikten är:

 villaoljetankar belägna inomhus

 transport av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor

 inbyggda drivmedelstankar i fordon och i arbetsmaskiner som är i bruk

Hantering av mer än 100 liter petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor får inte ske utan tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor.

Undantaget från tillståndsplikten är:

 villaoljetankar belägna inomhus

 transport av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor

 inbyggda drivmedelstankar i fordon och i arbetsmaskiner som är i bruk

Riskbild vattentäkt

Mycket låga halter av petroleumprodukter i vatten kan ge smakproblem för dricksvatten. På grund av tillrinningsområdets utseende, med verksamhet på många platser där hantering av petroleumprodukter kan förekomma, har risken för förorening bedömts som hög. Det bedöms därför som viktigt att

tillsynsmyndigheten hålls informerad om var större volymer hanteras och har möjlighet att ställa krav på skyddsåtgärder.

2 § Kemikalier

Primär skyddszon Sekundär skyddszon

Hantering, undantaget transport, av större mängder än för normalt hushållsbehov av ämnen som är skadliga för grund- eller ytvattnet får inte ske utan tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor.

Riskbild vattentäkt

På samma sätt som för petroleumprodukter kan även andra skadliga ämnen utgöra en stor risk för att vattenkvalitén. Olika kemikalier är olika skadliga för

67 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

Utifrån de volymer och typer av kemikalier som privata hushåll lagligt kan få tag i och normalt hantera har formuleringen ”normalt hushållsbehov” bedöms vara en acceptabel nivå för vad som kan få hanteras i vattenskyddsområdet utan särskilda restriktioner.

3 § Transporter

Primär skyddszon Sekundär skyddszon

Inom Rådasjön och inom Norra Långvattnet är all användning av fordon med förbränningsmotor förbjuden.

All användning av fordon med förbränningsmotor på isbelagd sjö* samt sjöflyg på sjö* är förbjuden.

* Den del av aktuell sjö som ingår i primär skyddszon

Riskbild vattentäkt

Mycket låga halter av petroleumprodukter i vatten kan ge smakproblem för dricksvatten. Utombordmotorer oavsett typ släpper ut en del oförbränt bränsle i vattnet. Detta gäller särskilt äldre tvåtaktsmotorer, men även tankning och annan hantering av förbränningsmotorer samt olyckor med utsläpp av drivmedel utgör stora risker för vattentäkten. Ett förbud för alla typer av förbränningsmotorer i Rådasjön och Norra Långvattnet bedöms därför vara en rimlig riskreducerande åtgärd på grund av de mycket korta uppehållstiderna till vattenintaget.

4 § Fordonstvätt

Primär skyddszon Sekundär skyddszon

Det är förbjudet att utföra fordonstvättmed användning av avfettningsmedel,

rengöringsmedel eller tvättmedel på plats där tvättvattnet, direkt eller indirekt, utan föregående rening kan infiltrera i marken eller rinna till dagvatten eller ytvatten.

Det är förbjudet att utföra fordonstvättmed användning av avfettningsmedel, rengöringsmedel eller tvättmedel på plats där tvättvattnet, direkt eller indirekt, utan föregående rening kan infiltrera i marken eller rinna till dagvatten eller ytvatten.

Riskbild vattentäkt

Fordonstvätt kan innebära att förorenat tvättvatten hamnar i dagvattensystem eller på annat sätt avrinner så att det hamnar i närmaste recipient (t.ex. via grundvatten, dike eller bäck), och avrinner vidare i Rådasjöns vattensystem utan föregående rening och slutligen når vattentäkten. Tvättvattnet innehåller dels föroreningar från bilen och dels kemikalier från bilvårdsmedel. Även avspolning utan användning av avfettningsmedel eller andra kemikalier utgör en viss risk för förorening, men har i sammanhanget bedömts som en acceptabel risknivå.

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

Primär skyddszon Sekundär skyddszon

Yrkesmässig hantering av bekämpningsmedel får inte ske utan tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor. Tillstånd krävs dock inte för transport av bekämpningsmedel. Tillstånd krävs inte heller när det gäller normal användning av bekämpningsmedel klass 3 för en en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets trädgårdsskötsel eller punktbehandling för att utrota ohyra och skadedjur som innebär olägenhet för människors hälsa.

Yrkesmässig jord- eller vattenslagning av med bekämpningsmedel behandlade plantor är förbjuden.

Kemisk ogräsbekämpning utmed järnväg är förbjuden.

bekämpningsmedel klass 3 för en en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets trädgårdsskötsel eller punktbehandling för att utrota ohyra och skadedjur som innebär olägenhet för människors hälsa.

Yrkesmässig jord- eller vattenslagning av med bekämpningsmedel behandlade plantor får inte ske utan tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor.

Kemisk ogräsbekämpning utmed järnväg är förbjuden.

Riskbild vattentäkt

Miljöbalken definierar kemiska bekämpningsmedel som kemiska produkter avsedda att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer

In document Rådasjöns och Norra Långvattnets vattenskyddsområde (Page 65-0)