Kritisk granskning av metod, urval och data

Den kvalitativa intervjun som använts i studien har i stora drag syftat till att få fram två huvudtyper av information, dels hur vårdlärarnas verklighet kan gestalta sig genom deras egna beskrivningar av personligt och pedagogiskt utmanande situationer, dels hur vårdlärarna bedömer lärarutbildningen uti- från sin upplevelse av vilken beredskap den gett för de beskrivna situatio- nerna. Denna typ av information, som är känslig ur olika aspekter, var inte oproblematisk att komma åt.

För det första fanns en risk att vårdlärarna skulle censurera sina beskrivningar av utmanande situationer och anpassa dem för att framstå i en så god dager som möjligt för mig. Någon sådan anpassning har jag dock ingen anledning att misstänka. Tvärtom upplevde jag att de var öppna och utlämnande i sina berättelser både om positiva och negativa situationer. Att jag tidigt i intervjun uppmanade vårdlärarna att berätta om utmanande situationer i sitt dagliga arbete gjorde att de kom nära sin professionella vardagssituation och blev känslomässigt engagerade, vilket underlättade för mig att leva mig in i berättelserna och nå en djupare förståelse för deras ar- betssituation. Att ”isen” på detta sätt bröts genom att kontakt och närhet

173

uppstod mellan oss, tror jag underlättade för vårdlärarna att våga vara ärliga och kritiska även när det gällde att bedöma sin lärarutbildning. Metoden fungerade mycket bra och jag gör bedömningen att den var ett riktigt val för att nå mina syften.

För det andra fanns risken för minnesförskjutningar på grund av den tid som förflutit sedan lärarutbildningen. Trots allt har metodtester visat att människor faktiskt minns på ett riktigt sätt och att de i stort lämnat riktig information när deras beskrivningar av det förgångna har kontrollerats mot andra informationskällor (Repstad, 1993). Risken för minnesfel har jag i enlighet med Repstads och Trosts (1993) rekommendationer försökt minska genom att koppla vårdlärarnas bedömning av vårdlärarutbildningen till de konkreta pedagogiska situationer som de själva upplevt och beskrivit, istället för att låta dem kontextfritt uttala sig om utbildningen. Sammanfattningsvis har följande kontroller av data använts i studien: en granskning av den interna logiken mellan vad vårdlärarna på olika ställen i intervjun uttryckte om ett visst fenomen samt jämförelser mellan olika vårdlärares (tillhörande samma utbildningsgrupp) beskrivningar av konkreta händelser i lärarutbildningen. Vid dessa granskningar var sam- stämmigheten påfallande god, vilket gjorde att mina farhågor rörande den retrospektiva komponenten i intervjun i efterhand tedde sig något över- drivna. Snarare tyder alla tillgängliga tecken på att vårdlärarna på olika ställen i intervjun beskrev sin utbildning på ett tillförlitligt sätt.

Urvalet av vårdlärare har inte heller varit oproblematiskt eftersom en av studiegrupperna hade haft mig som kursledare under lärarutbildningen, med de konsekvenser det kan få för studiens trovärdighet. Skälen till valet av utbildningsgrupper, som har redovisats i kapitel 6, var i korthet följande: Viss tid som yrkesverksam lärare och så likartade förutsättningar som möjligt i form av yrkesbakgrund och tillgängliga utbildningsresurser för de olika studiegrupperna gjorde att distansutbildningen samt grupper med yrkesbakgrund inom social omsorg uteslöts. Kartläggningen av lärarerfarenhet (se avsnitt 6.1) visade att de 3 möjliga vårdlärargrupperna med sjuksköterskebakgrund behövde alla ingå i urvalsramen för att jag skulle komma upp i tillräckligt antal vårdlärare som uppfyllde kriterierna.

174

Eftersom jag utgick ifrån att upplevelser av läraryrkets krav och utbildning- ens förberedelse för dessa, var beroende av inom vilken skolform vårdlä- rarna arbetade, gjorde jag ett stratifierat slumpmässigt urval utifrån skol- form, utan hänsyn till vilken studiegrupp vårdlärarna hade tillhört under ut- bildningen. När jag hade genomfört ett antal intervjuer förstod jag att mitt antagande inte stämde med verkligheten, men då var de utvalda personerna redan kontaktade och det var inte möjligt att göra om undersökningen. För att kompensera för de olika stora studiegrupperna kompletterade jag urvalet med ytterligare två vårdlärare från den grupp som var minst representerad. Med facit i hand kan jag nu konstatera att jag borde ha gjort urvalet på ett annat sätt, eftersom min medverkan i den ena studiegruppens utbildning har krävt stora insatser i form av extra kontroller och medbedömningar för att minska risken för felkällor i tolkningsarbetet.

Eftersom föreliggande studie har fokuserat dels de situationer som vårdlä- rarna själva har framhållit som de mest utmanande i deras specifika lärar- funktion, dels den personliga utvecklingen, utgör den ingen generell utvärdering av lärarutbildningen. Det finns mål, perspektiv och områden som inte har fått motsvarande tyngd utan som bara marginellt berörts i studien. Trots detta, vill jag betona att jag inte ser andra områden och mål som mindre betydelsefulla för en lärare. Tvärtom finns det en mängd olika perspektiv vars genomslag i lärarutbildningen det hade varit intressant och viktigt att få belyst. Kompetens inom informationsteknologi (IT) är t.ex. ett område som vårdlärarna i min studie överhuvudtaget inte nämnt, förmodligen beroende på att kompetensområdet inte var så väl utvecklat på skolorna och därmed inte upplevdes av vårdlärarna som något tydligt kompetenskrav. Vidare är det endast en av vårdlärarna som har betonat praktiken i lärarutbildningen, medan övriga har berört den mera perifert. 14.6 En förändrad läraroll – konsekvenser för lärarutbildningen

Den lärarroll som vårdlärarna i studien ger en bild av genom sina situationsbeskrivningar härrör från 1992 då datainsamlingen gjordes. Sedan dess har mycket hänt. Förutsättningarna för gymnasielärare har ändrats i takt med viktiga samhällsförändringar samt gymnasiereformen och Lpf 94. Som nämnts i kapitel 1, har även vårdlärarutbildningen förändrats till en

175

gymnasielärarutbildning med inriktning mot vård och omsorg. För att kunna ta ställning till studiens relevans för den framtida lärarutbildningen, måste man först beakta den förändring som lärarrollen har genomgått sedan 1992.

En förändrad lärarroll har diskuterats under hela 1990-talet och 1993 fram- höll Ylva Johansson i en artikel att den framtida läraren är utlämnad till sin egen personlighet och de egna resurserna för att skapa goda lärandesituatio- ner. Auktoritet är inte längre något som läraren får gratis genom skolans el- ler läraryrkets institutionella auktoritet, utan den måste grundas på det egna personliga engagemanget. Debatten om lärarna har sedan dess successivt intensifierats och har behandlats såväl i facktidskrifter som i massmedia, där mer eller mindre dramatiska exempel har förts fram. Det är många forskare och författare som betonar att läraren som individ och personlighet blir allt viktigare för att få elevernas respekt och kunna fungera som modell, förebild eller ”det goda exemplet”. Lärarens personliga och sociala kompetens är förutsättningar för att kunna bidra till elevernas personliga utveckling i relation till andra (Börjesson, 1998; Delors, 1998; Hagberg & Rannström, 1997).

Även lärarutbildningarna har utsatts för massiv kritik och debatt från olika intressenter, var och en utifrån sitt perspektiv. Två olika enkätundersökningar där relativt nyutexaminerade lärare har uttalat sig om lärarutbildningen har under mars 1998 presenterats från Lärarnas Riksförbund (LR, 1998) och Svenska arbetsgivarföreningen (SAF, 1998), vilket visar det stora intresset för lärarutbildningen. Kroksmark (1997) förklarar kritiken mot lärarutbildningen med att den dels är den mest komplicerade av alla yrkesutbildningar, dels har en utvecklad politisk potential genom dess betydelse såväl för ett folks bildningsnivå, som för ett lands konkurrenskraft.

Marton och Carlgren betonar i en intervju (Ljunghill, 1997) att det är viktigt att människor lär sig hantera alla de variationer som vi möter i världen. Om man har en variationsvidd med sig ut i livet har man en också beredskap att möta variation och då är man bättre rustad att möta det okända, d.v.s. har större chans att klara sig. Med ett sådant synsätt blir då

176

lärarens uppgift att konfrontera eleverna med nya varierande situationer för att de ska lära sig att hantera situationer som inte kan definieras i förväg och därmed kunna se mångfalden som en tillgång. Marton och Carlgren menar att ”variation som grund för lärande” givetvis också måste genomsyra lärarutbildningen, i annat fall kommer inte lärarna att ha bered- skap för uppgiften. De förmågor som Marton och Carlgren talar om som ”att förstå och hantera varierande situationer som omöjligen kan definieras i förväg” (a.a., s 8) tolkar jag som ett annat sätt att uttrycka vad några av vårdlärarna i denna studien kallade ”förmåga att hantera kaos”, en förmåga de värderade mycket högt.

När studiens resultat relateras till den ovan beskrivna förändringen av lärar- rollen, kan jag konstatera att de lärarkompetenser som vårdlärarna fört fram som de viktigaste, d.v.s personlig och social kompetens, kommer att ha ännu större betydelse för den framtida läraren. Likaså måste de aspekter på innehåll och arbetsformer i lärarutbildningen som bedömdes viktiga för utvecklingen av dessa kompetenser, bli ännu mer avgörande framöver. Lärarstuderandes personliga utveckling måste fokuseras och ges tillräckligt utrymme, vilket i sin tur innebär att utvecklingssamtal, pedagogiskt drama, grupprocesser och konflikthantering måste utgöra medvetna och naturliga inslag i framtidens gymnasielärarutbildning. I detta avseende spelar givetvis lärarutbildarna en viktig roll som förebild. Är vi beredda att ta en sådan roll? Som jag ser det har vi inte längre något val om vi ska kunna fullfölja vårt samhällsuppdrag att utbilda framtida lärare som klarar av den förändrade lärarrollen.

I studien har jag pekat på de utbildningsinsatser som den ena gruppen vård- lärare uppskattat och en annan saknat. Därför finns det anledning för utbildningsanordnare, kursledare och lärare i lärarutbildningen att reflektera över följande:

• Vilka ledtrådar kan denna studie ge vid återkommande utbildningsanaly- ser, förutom den utveckling som pågår i samhälle och skola?

• Vilka kompetenser är viktiga för lärarutbildare? Vilken kompetens- utveck-ling är viktig och hur bör den bedrivas?

177

• Hur bör kostnaderna i lärarutbildningen prioriteras mellan insatser för ut- bildning, kompetens- och kursutveckling?

178 15 REFERENSER

Abrelius, K. & Neckmar, K. (1985). Personlighetsutveckling i vårdlärar- utbildning. I: G. Rudvall (Red.) Lärares kunskap. En lägesrapport från ett projekt om lärarutbildningens självreflexion. Malmö: Lärarhög- skolan, Utvecklingsarbete och fältförsök.

Alexandersson, M. (1994). Metod och medvetande. (Göteborg Studies in Educational Sciences, 96). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgen- sis.

Alexandersson, M. (1998). Kommunerna borde visa intresse för forskning- en. Lärarnas Tidning 8/98.

Andersson, J.- E. & Heyman, I. (1985). Vårdlärarkompetens - ett förslag till analys med utgångspunkt i den obligatoriska kurslitteraturen vid vårdlärarutbildningen i Stockholm under läsåret 84/85. (Rapportserie vårdpedagogik 2, 1985). Stockholm: Institutionen för vårdlärarutbild- ning.

Arfwedson, G. (1983). Varför är skolor olika? En bok om skolkoder. Stockholm: Liber.

Arfwedson, G. (1984). Det är inte lärarutbildarnas fel. Rapport 23. Forsk- ningsgruppen för läroplansteori och kulturreproduktion. Institutio-nen för pedagogik. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning.

Arfwedson, G. (1986). Om lärares yrkessocialisation. I: S. Vaage, G. Handal & K.Ö. Jordell (Red.). Skolas till lärare. Elva nordiska bidrag till forskning om lärares inskolning i yrkesrollen. Lund: Student-litte- ratur.

Arfwedson, G. (1994). Nyare forskning om lärare: Presentation och kritisk analys av huvudlinjer i de senaste decenniernas engelskspråkiga lärarforskning. Stockholm: HLS Förlag.

Arfwedson, G. (1995). Lärarforskning inom lärarutbildningens ram. I: B. Hasselgren, I. Carlgren, M. Jonsson & S. Lindblad (Red.). Lära till Lärare: En vänbok till Karl-Georg Ahlström. Stockholm: HLS Förlag. Arfwedson, G. & Lundman, L. (1980). Det är inte lärarnas fel: Rapport

från ett forskningsprojekt om lärarnas arbetssituation. FoU rapport 39. Stockholm: Skolöverstyrelsen, Liber.

Arfwedson, G. & Lundman, L. (1984). Skolpersonal och skolkoder. Om arbetsplatser i förändring. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.

179

Arfwedson, G., Goldstein, M. & Lundman, L. (1979). Skolan och lärarna: Om skola, närsamhälle och lärares arbetsvillkor. (Forskningsprojektet Skolan och lärarna. Rapport 6). Stockholm: Högskolan för lärarutbild- ning.

Beach, D. & Pilhammar Andersson, E. (1993). Tankar om tankar - vägen till en ny praktikorganisation inom gymnasielärarutbildningen. (Rap- port nr 1993:4) Göteborg: Institutionen för vårdlärarutbildning.

Benner, P. (1984). From Novice to Expert. Excellence and Power in Clini- cal Nursing Practice. Menlo Park, CA: Addison-Wesley.

Berge, B.-M. (1992). En grupp kvinnors och en grupp mäns inskolning i slöjdläraryrket. Umeå: Pedagogiska institutionen.

Bergman, G. & Törnvall, M-L. (1987). Handledningens funktioner i vård- lärarutbildningens praktik. Analysmodeller och en pilotstudie. Skapan- de vetande, rapport 1987:5. Linköping: Lärarutbildningen.

Berner, B. (1989). Kunskapens vägar. Teknik och lärande i skola och arbetsliv. Lund: Arkiv Förlag.

Bra Böckers Lexikon. (1980). Höganäs: Bra Böcker AB.

Brunfors, G. & Matell, E. (1983). Förändrad vårdlärarutbildning - bättre vårdlärare? Omvårdaren, nr 4.

Börjesson, B. (1998). Reflexioner över temat - en modell för lärarutbild- ningen. Arbetspapper. (Opublicerat).

Carré, C. (1993). The first year of teaching. In: N. Bennett & C. Carré (Ed.). Learning to Teach. London: Routledge.

Cohen, L. & Manion, L. (1994). Research Methods in Education. London: Croom Helm.

Colnerud, G. (1995). Etik och praktik i läraryrket. En empirisk studie av lärares yrkesetiska konflikter i grundskolan. (Akademisk avhandling). Stockholm: HLS Förlag.

Croona, G. (1997). Sådan som jag är emot mina studenter sådana blir de emot sina patienter. Identifikationsprocessens betydelse för förmed- lingen av förhållningssätt inom den `professionella hjälparrollen´ (Rapport nr 1997:6 Vårdpedagogik - Omvårdnad). Göteborg: Institutio- nen för vårdlärarutbildning.

Dahlberg, K. (1992). Helhetssyn i vården. En uppgift för sjuksköterskeut- bildningen. Studies in Educational Sciences 91. Göteborg: Acta Univer- sitatis Gothoburgensis.

Dahlberg, K. (1993). Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Student- litteratur.

Davies, K. & Esseveld, J. (1989). Kvalitativ kvinnoforskning. Stockholm: Arbetslivscentrum.

180

Delors, J. (1998). Dagens utmaningar finns på utbildningsområdet. Pedago-giskt magasin, (1).

Derbring, L. & Stölten, C. (1992). Sjuksköterskeutbildningens forsknings- anknytning - vision eller verklighet. (Studia psychologica et paedago- gica, 100). Stockholm: Almquist & Wiksell International.

Egidius, H. (1995). Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund: Studentlitteratur.

Ellmin, R. (1988). Läraryrkets tillfredsställelse och påfrestning. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis.

Ely, M., Anzul, M., Friedman, T., Gardner, D. & Mc Cormarck Steinmetz, A. (1993). Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken - cirklar inom cirk- lar. Lund: Studentlitteratur.

Eneroth, B. (1984). Hur mäter man "vackert"? Grundbok i kvalitativ metod. Stockholm: Akademilitteratur.

Esseveld, J. (1988). Beyond Silence: Middle-aged Women in the 1970´s. Akademisk avhandling. Lund: Sociologiska institutionen.

Feldt, M. & Neckmar, K. (1985). Utveckling med hjälp av drama - ett för- sök i vårdlärarutbildningen. Malmö: Lärarhögskolan, institutionen för pedagogik.

Flanagan, J. C. (1954). The critical incident technique. Psychological Bulletin. Vol. 51, No 4.

Glaser, B.G. & Strauss, A. (1967). The Discovery of Grounded Theory: Strategies for Qualitative Research. Chicago: Aldine.

Goodson, I. F. (1996). Att stärka lärarnas röster: Sex essäer om lärar- forskning och lärar-forskarsamarbete. (Didactica 5). Stockholm: HLS Förlag.

Gran, B. (1997). Lärarutbildning för samhällets förskola och grundskola. Slutsatser från några utvärderingar. Stockholm: Lärarförbundet.

Guba, E. & Lincoln, Y. (1988). Effective Evaluation. Improving the useful- ness of evaluation results through responsive and naturalistic approaches. San Fransisco: Jossey-Bass.

Hagberg, J-E. & Rannström, A. (1997). Lärarutbildningens forsknings- förankring. Pedagogiskt arbete - vidgade perspektiv och ökad tillämp- ning. (Rapport 7). Linköping: Filosofiska fakulteten.

181

Helldin, R. (1990). Den unika speciallärarkompetensen? Några special- lärares uppfattningar om relationen till emotionellt och socialt miss- gynnade ungdomar. (Uppsala Studies in Education, 37). Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Heyman, I. (1995). Gånge hatt till… Omvårdnadsforskningens framväxt i Sverige - sjuksköterskors avhandlingar 1974-1991. (Akademisk av- handling) Göteborg: Daidalos.

Holmberg, L. (1983). Om en speciallärares vardag: Analys av en dagbok. (Studia Psychologica et Paedagogica, 66). Malmö: Liber.

Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1991). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Holmer, J. & Starrin, B. (Red.). (1993). Deltagarorienterad forskning. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, B. (1988). Från allmänmänsklig kompetens till omvårdnads- kompetens. Stockholm: HLS Förlag.

Johansson, B. (Red.). (1996). Vårdpedagogisk antologi. Lund: Student- litteratur.

Johansson, Y. (1993). Den nya lärarrollen. Personligt engagemang ersätter gammaldags auktoritet. I: Rötägg och änglar. Ungdomar, normer och värderingar i 90-talets Sverige. Årsbok om ungdom.

Jonsson, M. (1986). Lärarutbildningen och den officiella lärarrollen.

I: S. Vaage, G. Handal & K. Ö. Jordell (Red.). Skolas till lärare. Elva nordiska bidrag till forskning om lärares inskolning i yrkesrollen. Lund: Studentlitteratur.

Jönsson, A. (1996a). Studenters föreställningar om undervisning, lärande och lärarroll. (Rapporter om utbildning, 4). Malmö: Lärarhögskolan, Jönsson, A. (1996b). Studenters handlingsstrategier i problematiska klass-

rumssituationer. (Rapporter om utbildning, 5). Malmö: Lärarhögskolan. Jönsson, A. (1998). Lärarstuderandes socialisering till lärare och deras bedömning av sin utbildning. (Pedagogisk-psykologiska problem, 641). Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik.

Jönsson, A. & Rubinstein Reich, L. (1995). Överensstämmer lärarutbild- ningen med yrkets faktiska krav och behov? En intervjuundersökning med lärare och skolledare. (Särtryck och småtryck, 829). Malmö: Lärarhögskolan.

Kroksmark, T. (1987). Fenomenografisk didaktik. (Göteborg Studies in Educational Sciences, 63). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgen- sis.

182

Kroksmark, T. (1990). Fenomenografi och lärares didaktik: Konturer till en innehållsbeskrivning av lärares undervisningskompetens. Göteborg: Institutionen för metodik i lärarutbildningen.

Kroksmark, T. (1997). Skolvardagen överträffar ständigt varje teori. Pedagogiskt magasin, (1).

Kvale, S. (Ed.) (1989). Issues of Validity in Qualitative Research. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Student- litteratur.

Kwo, O. (1994). Learning to Teach: Some Theoretical Propositions. In: I. Carlgren, G. Handal & S. Vaage (Eds.). Teachers‘ Minds and Actions: Research on Teachers‘ Thinking and Practice. London: The Falmer. Lander, R., Almius, T. & Odhagen, T. (1995). Vad dom kan - dom bra

lärarna! Erfarenheter från ett OECD-projekt om ”lärarkvalitet”. (Rapport nr 1995:13). Göteborg: Institutionen för pedagogik.

Lantz, A. (1993). Intervjumetodik. Den professionellt genomförda inter- vjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S. (1981). Studie i lärares omvärldsuppfattning: Lärarskicklighet (Rapport 1981:16). Göteborg: Pedagogiska Institutionen.

Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S. (1994). Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier. I: B. Starrin, & P-G. Svensson. Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Student- litteratur.

Lepp, M. (1998). Pedagogiskt drama med fokus på personlig utveckling och yrkesmässig växt. En studie inom sjuksköterske- och vårdlärar- utbildningen. (Studia psychologica et paedagogica, 133). Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Lh G 222:108/86. Lokal plan för vårdlärarlinjen, 60 poäng vid Lunds universitet. Malmö: Lärarhögskolan.

Lh G 223:109-111/86. Kursplaner för vårdlärarlinjen, Malmö: Lärarhög- skolan.

Lh G 219:366/98. Lärarhögskolans kvalitetsutvecklingsprogram 1996 - 98. Malmö: Lärarhögskolan.

Lindberg, O. (1995). Lärarutbildning som forskning. I: B. Hasselgren, I. Carlgren, M. Jonsson & S. Lindblad (Red.). Lära till lärare: En vänbok till Karl-Georg Ahlström. Stockholm: HLS Förlag.

Lindblad, S. (1995). Läraryrke, levnadsbana och livserfarenhet. I: B. Hasselgren, I. Carlgren, M. Jonsson & S, Lindblad (Red.). Lära till lärare: En vänbok till Karl-Georg Ahlström. Stockholm: HLS Förlag.

183

Linde. G. (1986). Yrket som livsform. En studie av gymnasielärares arbets- förhållanden. SLAM-projektet. Forskningsgruppen för läroplansteori. Stockholm: Lärarhögskolan.

Ljunghill, L-F. (1997). Läraren som gåvors odlare och själens arkitekt. Pedagogiska magasinet, (1).

Lortie, D.C. (1975). Schoolteacher: A Sociological Study. Chicago: The University Press.

L.R. (1998). LR om utbildning av lärare och studie- och yrkesvägledare. Stockholm: Lärarnas Riksförbund.

Lundman, L. (1981). Forskning om lärare. En genomgång av sjutton undersökningar som behandlar lärares arbetsförhållanden. (Forsk- ningsprojektet Skolans arbetsplatsproblem. Rapport 2). Stockholm: Hög-skolan för lärarutbildning.

Martinsson, G. (1996). Lärarskicklighet. Bedömningsgrunder i vårdlärar- utbildningen. (Rapport nr 1996:4). Göteborg: Institutionen för vårdlärar-utbildning.

Miles, M. B. & Huberman, A. M. (1994). Qualitative Data Analysis: An Expanded Sourcebook. Thousand Oaks CA: Sage.

Naeslund, L. (1986). Lärare i nöd och lust. En studie av högstadielärares arbetsförhållanden. Stockholm: Lärarhögskolan, Forskningsgruppen för läroplansteori.

Naeslund, L. (1991). Lärarintentioner och skolverklighet. Explorativa studier av uppgiftsutformning och arbetsförhållanden hos lärare på grundskolans högstadium. (Doktorsavhandling, Uppsala universitet). Stockholm: HLS Förlag.

Neckmar, K. (1983). Vårdlärarutbildning i en förändringsprocess. Omvårdaren, (4).

Neckmar, K. & Rooke, L. (1981). Utbildningsmålens karaktär och funktion i ny vårdutbildning. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för yrkes- pedagogik.

Nilsson, L. (1983). Etiska dimensioner i vårdlärarutbildningen. Omvårdaren, (5-6).

Pilhammar Andersson, E. (1991). Det är vi som är dom. Sjuksköterske- studerandes föreställningar och perspektiv under utbildningstiden. (Göteborg Studies in Educational Sciences, 83). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Pilhammar Andersson, E. (1995). Vårdhögskolelärare på tre arenor. Lärar-perspektiv på kvalitet, kompetens och förändring. (Rapport nr 1995:4) Göteborg: Institutionen för vårdlärarutbildning.

184

Regeringens skrivelse 1996/97: 112. Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning - kvalitet och likvärdighet. Stockholm: Utbildnings-departementet.

Repstad, P. (1993). Närhet och distans - kvalitativa metoder i samhälls- vetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Ringberg, K. (1997). ”Läreri” blir verkligt i praktiken - en studie över begreppet praktik och vad vårdlärarkandidater i lärarutbildning upp- lever att de lär sig i praktiken. Stockholm: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik.

SAF (1998). Undersökning bland nyutbildade lärare. Februari-mars 1998. Stockholm: Svenska arbetsgivarföreningen och Demoskop AB, nr 8191.

SFS 1977:218. Högskolelag. SFS 1980:620. Socialtjänstlag.

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag.

Silén, C., Norrman, S. & Sandén, I. (1989). Problembaserad inlärning - en beskrivning av ideologi och pedagogisk referensram. Linköping: Hälso-universitetet.

Silfving, G. & Sjöberg, S. (1993). Handledning i arbetslivet. Lund: Student-litteratur.

SOU 1973:2 Högskolan. U 68. Betänkande av 1968 års högskoleutredning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SOU 1978:50 Vård 77. Ny vårdutbildning. Betänkande av utredningen om vissa vårdutbildningar inom högskolan. Stockholm: Utbildningsdeparte-mentet.

SOU 1978:86 Lärare för skola och utveckling. LUT 74. Betänkande av

1974 års lärarutbildningsutredning. Stockholm: Utbildningsdepartemen-tet.

SOU 1981:96. En reformerad gymnasieskola. Ett principbetänkande av gymnasieutredningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SOU 1991:56 Kompetensutveckling - en utmaning. Delrapport från kompe- tensutredningen. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.

SOU 1992:1 Frihet. Ansvar. Kompetens. Betänkande av högskoleutred- ningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SOU 1993:3 Ersättning för kvalitet och effektivitet. - Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning. Stock- holm: Utbildningsdepartementet.

SOU 1993:12 Vårdhögskolor - kvalitet - utveckling - huvudmannaskap. Slutbetänkande av huvudmannaskapsutredningen. Stockholm: Utbild- ningsdepartementet.

185

SOU 1993:102 Kvalitet och dynamik. Delbetänkande av Resursbered- ningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SOU 1994:101 Höj ribban! Lärarkompetens för yrkesutbildning. Slutbe- tänkande av utredningen om kompetenskrav för gymnasielärare i yrkesämnen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

In document Läraryrkets villkor relaterade till vårdlärarutbildningen (Page 172-193)