Propositioner och skrivelser
Prop. 2005/06:128 om anpassningar till nya EG-bestämmelser om livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd m.m.
Den finska regeringens proposition med förslag till lagar om ändringar av folkhälsolagen och av vissa andra lagar gällande miljö- och hälsoskydd, RP 81/2001
Utskottsbetänkande
Bet. 2005/06:MJU23
Offentliga utredningar
Utredningen om livsmedelstillsynen, ”Livsmedelstillsynen i Sverige”, SOU 1998:61.
Vägledningar
European Commissions Guidance document on the implementation of procedures based on the HACCP principles and on the facilitation of the implementation of the HACCP principles in certain food businesses
European Commissions Guidance document on the implementation of certain provisions of Regulation (EC) 852/2004 On the hygiene of foodstuffs
Livsmedelsverkets vägledning till Inspektion på fiskanläggningar, 2002 Livsmedelverkets vägledning om Godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar, 2006
Livsmedelsverkets vägledning om Hygien, 2006
Livsmedelsverkets vägledning om Offentlig kontroll, 2006
Guide to Food Safety Training, Level 1, FSAI, 2001 Guide to Food Safety Training, Level 2, FSAI, 2001 Guide to Food Safety Training, Level 3, FSAI, 2003
Riktlinjer för tillämpningen av artiklarna 11, 12, 16, 17, 18, 19 och 20 i förord- ningen (EG) 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedels-
lagstiftningen - Slutsatser från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsan
Standard
British Retail Consortium Global Standard, Livsmedel, fjärde utgåvan, 2005
Rapporter
Determing uptake, barriers to uptake and nature of UK food hygiene and safety (including HACCP) training in different sectors of the food industry (catering, manufacture, retail), Food, Consumer Behaviour and Health Research Centre, University of Surrey, Guildford, Surrey, Version August 2005
Livsmedelsburet streptokockutbrott i Marks kommun 2003, Smittskyddsenheten Borås, Västra Götalandsregionen
Länsprojekt 2004/2005 i Uppsala län, Mathantering och avdelningskök på äldreboenden i Uppsala län
PIK-projekt 2000-2001 i Kronobergs län, ”Hygien-Tolvan”, 2006 PIK-projekt 2002 i Stockholms län, ”En fråga om hygien”, 2002
PIK-projekt 2005 Jönköpings län, Risker med centralt producerad mat som distribueras till särskilt boende och enskilt boende – mikrobiologi och tillämpning Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2003, Livsmedelsverket
Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2004, Livsmedelsverket
Rapportering av livsmedelstillsyn 2004, Tillsynsmyndigheternas rapportering om livsmedelstillsyn, Livsmedelsverkets rapport 12-2005
Resultat från normerande inspektioner av storhushåll i samband med kommun- inspektion, 2002-2003, Livsmedelsverkets rapport 9-2005
Resultat från normerande inspektioner av storhushåll i samband med kommuninspektion, 2004-2005, Livsmedelsverkets rapport 27-2005 Resultat från normerande inspektioner av livsmedelbutiker i samband med kommuninspektion 2003-2005, Livsmedelsverkets rapport 26-2005
Riksprojekt 2003, Temperaturer i storhushåll och butik, Livsmedelsverkets rapport 14-2004
Utvärdering av första etappen av projektet ”God livsmedelskvalitet i Västernorrland”, Livsmedelsverket rapport 4-2005
Åtgärder för främja och underlätta småskalig livsmedelförädling-
regeringsuppdrag till Jordbruksverket och Livsmedelsverket, Rapport 2005:10
Examensarbeten
Kylkedjan för livsmedel – en kartläggning av den svenska distributionen med fokus på temperaturbrister, Institutionen för Designvetenskaper, Lunds tekniska högskola, 20 poäng, 2001
Körkort i livsmedelshygien – Är det nödvändigt för att förändra den rådande situationen inom livsmedelsbranschen i Sverige, Institutionen för Restaurang- och Måltidskunskap, Örebro Universitet
Livsmedelshygien – Kontroll av kunskapsnivån hos livsmedelspersonal inom restaurangbranschen, Kvalificerad yrkesutbildning i livsmedelshantering/teknik 80 poäng, 2003
Artiklar
Hygienpasset god bas för kunskaper, KöttBranschen 4/06
Matmarknaden 2004: Butikerna dominerar, Supermarket 3-4/2005
Personalomsättningen i hotell- och restaurangbranschen, Restauratören, nr 21, 2005
Annat
An evaluation of Ireland´s First National Guide to Food Safety Training, Food Safety Authority, 2003
Broschyr framtagen av Hushållningssällskapet, Dalarna Gävleborg och Länsstyrelsen Dalarnas län
Dom den 25 oktober 2002 meddelad av Tierps tingsrätt, mål nr B 369-02 Dom meddelad av Svea hovrätt, mål nr B 10305-02
Dom meddelad av Hovrätten för västra Sverige, mål nr B 2967-04 Kartläggning av Livsmedelsindustrins framtida kompetensbehov, Livsmedelsbranschernas Yrkesnämnd, 1996
Kompetensanalys av Hotell- och restaurangbranschen, Utbildningsrådet för Hotell och Restauranger, 1998
Livsmedelsverkets årsrapport 2005
Remissvar på departementspromemorian Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn (Ds 2004:11)
SCB Basfakta 2005
Skrivelser från Stockholms stad den 2 mars 2004 och Länsstyrelsen i Värmlands län den 25 augusti 2004
Åtgärdsplan “Tiltaksplan for bedre hygiene på restauranter” till det norska Helse- og omsorgsdepartementet, 2006
Muntliga uppgifter
Helene Arrenfeldt, Svensk Dagligvaruhandel Bertil Elwin, Livsmedelsföretagen (Li) Helle Eriksen, Födevarestyrelsen, Danmark Elin Forsgren, SHR
Sebastian Hielm, Social- och hälsovårdsministeriet, Finland Kimmo Hongisto, Utredare åt Livsmedelsverket i Finland Anna Carlbom Härd, Livsmedelsverket
Alexandra Rasch, SHR
Anna Strömberg, Delfi Marknadspartner
Internet Statliga myndigheter www.eogs.dk www.evira.fi www.food.gov.uk www.fsai.ie www.fvst.dk www.mattilsynet.no www.slv.se Branschorganisationer www.shr.se
2 livsmedels- och restaurangbranscherna ett hinder för den fria rörligheten av personer och tjänster inom EU.
Redan i dag medger den svenska livsmedelslagstiftningen att tillsyns- myndigheten förelägger en verksamhetsutövare att åtgärda brister. Dessa brister kan avse personalens kompetens när det gäller vissa arbetsmoment. Möjligheten att meddela föreläggande vad avser de anställdas kompetens utnyttjas dock synnerligen sällan av tillsynsmyndigheten.
Tillstånd för livsmedelshantering bygger för närvarande i huvudsak på kravet att verksamheten skall bedrivas i en godkänd livsmedelslokal. När det nya ramverket för livsmedelshygien inom EU träder i kraft den 1 januari 2006 förskjuts fokus från själva lokalen till den verksamhet som bedrivs i lokalen. I detta fall skulle ett godkännandebeslut kunna förknippas med villkor om vissa kunskapskrav för de som utför vissa uppgifter inom ramen för den verksamhet som ryms inom tillståndet.
Uppdraget
Livsmedelsverket skall, med utgångspunkt i en bedömning av nuvarande utbildnings- och kompetensnivå inom livsmedelsföretagen i Sverige, lämna förslag till åtgärder för att höja den livsmedelshygieniska kompetensen hos dem som hanterar livsmedel yrkesmässigt. Livsmedelsverket skall följa de direktiv som anges nedan.
Med livsmedelsföretag förstås i detta uppdrag privata eller offentliga företag och andra organisationer som verkar inom produktion, förädling och
distribution av livsmedel, exklusive primärproduktionsledet men inbegripet detaljhandel, restauranger och storkök.
Utredningen skall belysa den nuvarande utbildnings- och kompetensnivån inom livsmedelsföretagen i Sverige ur ett livsmedelshygieniskt perspektiv. Baserat på dessa iakttagelser skall Livsmedelsverket bedöma vilka brister i kunskaper om livsmedelshantering som eventuellt kan föreligga inom olika delar av branschen och i vilken utsträckning dessa inverkar menligt på livsmedelssäkerheten.
Livsmedelsverket skall redovisa flera handlingsalternativ för att höja den livsmedelshygieniska kompetensen inom livsmedelsföretagen. Myndigheten skall förorda ett av de alternativ som föreslås och rangordna övriga. Både förslag som bygger på frivillighet och sådana som innebär ett obligatorium skall lämnas. Ett av förslagen skall utgöras av ett tvingande generellt kompetens- eller utbildningskrav för yrkesmän vid ett livsmedelsföretag. Vid utarbetandet av Livsmedelverkets åtgärdsförslag skall verket särskilt beakta:
− möjligheten för tillsynsmyndigheterna att utnyttja det utrymme som gällande lagstiftning ger att förelägga verksamhetsutövare att tillse
3 innebär möjligheter för tillsynsmyndigheten att i det enskilda fallet kräva särskilda utbildnings- eller kompetenskrav för livsme-
delsföretagaren och/eller företagarens personal i samband med godkännandeprövning och inspektioner/revisioner,
− om ett verksamhetsgodkännande i stället för enbart lokalgodkän- nande innebär att även livsmedelsföretagarens kunskaper och kompetens att bedriva den aktuella verksamheten kan ingå som en del i godkännandeprövningen,
− att de åtgärder som föreslås är så utformade att kostnaderna som uppkommer hos livsmedelsföretagare och tillsynsmyndigheter för att genomföra åtgärderna står i rimlig proportion till nyttan för
konsumenterna,
− att nationella särbestämmelser för företagande kan leda till hinder för arbetskraften att röra sig fritt inom gemenskapen och därmed komma i konflikt med principen om den fria rörligheten av varor och tjänster,
− vilka grupper inom ett livsmedelsföretag som bör vara föremål för åtgärden/kravet på särskild kompetens och då överväga om det för att uppnå målet räcker att den eller de som är ansvariga för
verksamheten omfattas av kraven och
− att de regler som tas fram skall vara så utformade att de är lätta att tillämpa och förstå till både syfte och genomförande för alla berörda aktörer.
För det av Livsmedelsverkets förslag som i första hand förordas skall en handlingsplan för det praktiska genomförandet redovisas. För det fall som Livsmedelsverket förordar ett kompetensbevis eller liknande skall verket bedöma vilken eller vilka instanser som skulle utfärda beviset liksom vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att erhålla kompetensbeviset. Även förslag till hur organisation och genomförande av nödvändiga
utbildningsinsatser e.d. med anledning av förslaget skall lämnas. I detta avseende skall Livsmedelsverket beakta möjligheten att låta privata
ackrediterade (motsvarande) utbildningsanordnare genomföra utbildningen. En konsekvensbedömning skall göras för samtliga förslag. I denna skall det, utöver en beräkning av förslagens ekonomiska konsekvenser för till-
synsmyndigheter och de berörda företagen, ingå en redovisning av de samhällsekonomiska konsekvenserna. Det sista gäller särskilt en bedömning av en eventuell samhällsekonomisk besparing av ett minskat antal
matförgiftningsfall orsakade av dålig livsmedelshygienisk kompetens bland yrkesmän. Om förslagen får statsfinansiella effekter skall även dessa
beräknas. Vidare skall förslagens eventuella påverkan på de integra- tionspolitska målen bedömas av myndigheten.
För arbetet skall Livsmedelsverket knyta till sig en referensgrupp bestående av företrädare för tillsynsmyndigheter, livsmedelsföretagare samt de direkt och indirekt berörda myndigheter som bedöms vara relevanta. Sveriges
4 och redovisas, dessa erfarenheter skall inte begränsa sig till