Litteraturstudie

En litteraturstudie är ett snabbt sätt att tillgodogöra sig stora mängder information. Den ger också en bred bild av vilka områden det har forskats mycket inom och möjlighet att kartlägga den kunskap som finns inom ämnesområdet. Litteraturstudien är också grunden för den teoretiska referensramen (Björklund & Paulsson 2013).

Nackdelen med denna metod är att all information som finns tillgänglig är så kallad sekundärdata, sekundärdata kallas sådan information som inte ursprungligen är avsedd för det aktuella fallet eller den aktuella studien. När sekundärdata används är det viktigt att se till den kontext inom vilken forskningen ursprungligen gjordes för att på det viset se hur den kan, eller inte kan, tillämpas i den aktuella studien (Björklund & Paulsson 2013).

Litteraturstudien har varit basen i denna studie och var som intensivast under första halvan av arbetet för att sedan avklinga men inte helt upphöra helt förrän efter det att analysfasen påbörjades. Som utgångspunkt för studien användes litteratur från tidigare kurser inom området vårdlogistik samt tips från handledare inom området. Utifrån detta valdes sökord relaterade till att förbättra patientflödet och minska väntetider och köer. Sökningen gjordes sedan i UniSearch. Ordgrupper som valdes ut var bland annat ”reduce que health care”, ”reduce waitlist health care” samt att ”outpatient” lades till för att specificera att det är inom öppenvården, se Bilaga 7 för mer utförlig sökningshistorik. Vid alla sökningar valdes sökkriterierna ”Tillgänglig på Linköpings Universitet”, ”Peer Reviewed/Scholarly Journals, samt att artiklarna skulle vara från år ”2000 och framåt”. För att begränsa sökområdet ytterligare lades även ”engelska” och ”2005 och framåt” till. Den sökmängd som då gavs var som mest 700 artiklar. Ytterligare begränsningar ansågs svåra att göra utan att riskera att missa viktiga artiklar och alla titlar för de 700

träffarna ögnades igenom. Vid intressanta titlar lästes även sammanfattningen igenom. Om artikeln efter detta verkade intressant laddades denna ner för genomläsning. Ett antal artiklar laddades ner, och utifrån dessa valdes sedan ett 30-tal artiklar ut och användes i denna studie.

Allt eftersom intressanta områden började träda fram underlättades även genomläsningen av titlar. Då vårdlogistik är ett relativt nytt område och fortfarande under utveckling ansågs det rimligt att vid litteratursökningen fokusera på artiklar skrivna de senaste 15 åren. Genom andra författares litteraturstudier gavs också en bild över vad som skrivits tidigare inom området vårdlogistik. I vissa fall kompletterades litteraturstudien med artiklar utifrån andras författare referenslista, detta gjordes då en djupare förståelse önskades eller för att med säkerhet förstå vad originalförfattaren menade och syftade på. När det handlar om sekundärdata, vilket all befintlig litteratur är, är det av stor vikt att läsaren månar om att förstå sammanhanget och kontexten kring texten, annars riskerar budskapet att feltolkas och därmed användas på fel sätt (Björklund & Paulsson 2013). Det har eftersträvats att gå tillbaka till ursprungligt källmaterial men det har inte alltid varit möjligt, när så har varit fallet är det tydligt angivet i texten enligt principen; detta hävdas av ursprunglig Författare genom tolkande Författare.

Den inledande artikelsökningen avslutades när samma artiklar och författare dök upp gång på gång, vid detta skede ansågs området vara avsökt i tillräcklig omfattning och en kategorisering av de funna artiklarna gjordes. Med koppling till syftet har all litteratur betraktats utifrån perspektivet av vad som påverkar genomloppstiden för patienten och hur denna kan förbättras. Studiens författare har eftersträvat att lyfta fram de faktorer som i den studerade litteraturen visat sig påverka genomloppstiden, likaså de lösningar som framkommit för att korta genomloppstider. Det är olika kategorierna som presenteras i Kapitel 3.3 Faktorer som påverkar genomloppstid samt i Kapitel 3.4 Arbetssätt för att korta genomloppstid är alltså framtagna genom att matcha gemensamma nämnare i de 30-tal artiklar som valdes ut. De är alltså inte framtagna som en modell där de lösningsförslag som presenteras i Kapitel 3.4 ska lösa alla de faktorer som presenteras i Kapitel 3.3. De olika kategorierna illustreras i Kapitel 3.3 Faktorer som påverkar genomloppstid samt Bilaga 4 och i Kapitel 3.4 Arbetssätt för att korta genomloppstid och i Bilaga 5. De faktorer som anses påverka genomloppstiden är Variation i efterfrågan och tillgång på kapacitet, Suboptimering – en risk om helhetssynen åsidosätts, Kölängd – effekter av lång kö Slöserier – samt de arbetssätt som identifierats förkorta genomloppstiden är Överbokning, Förstå den verkliga efterfrågan och anpassa kapaciteten därefter, Närtidsaccess, Systemperspektiv genom värdeflödeskartläggning och Lean. Antalet artiklar som kunde kopplas till de olika kategorierna varierade mellan 4 till 12 artiklar. Hänsyn har också tagits till de olika artiklarnas kontext i förhållande till Käkkirurgens. Hur sjukvårdsystem andra vårdenheter etc. Käkkirurgen har till exempel inte ett stort akut inflöde vilket är vanligt i de fall som beskrivs i artiklarna som lästs inom området.

I samband med överbokning och vid sökning på ord som ”reduce queue health care outpatient” samt ”reduce waitlist healthcare outpatient” kom ofta ämnet Open access eller Open scheduling upp, dessa områden har av studiens författare översatts till Närtidsaccess.

Inom Närtidsacess-området var Murray & Tantau (2000) tidigt ute och därmed är deras arbete och artiklar ständigt återkommande som referenser i senare artiklar inom samma ämnesområde. Inom området ”Variation”är Silvester et al. (2004) och Walley et al. (2006) väl refererade författare, där Walley och Silvester även varit delaktiga i andra arbeten till exempel Allder et al. (2011). Detta ses som helt naturligt men ändå värt att nämna för läsarens vetskap.