Tabell 8 visar att samtliga av lektoratanställningarna vid Luleå tekniska universitet under tidsperioden 2011–2019 utgörs av tillsvidareanställningar inom de tre undersökta ämnena. Totalt handlar det om sex anställningsprocesser. Nämnas bör att registrator i ett senare kontrollsamtal uppgav att de tolkade min att min begäran endast efterfrågade reguljära tillsvidareanställningar, vilket förklarar fördelningen.138
TABELL 8. Fördelning mellan anställningar som avser universitetslektorat för visstid eller tillsvidare, per akademiskt ämne
Luleå tekniska universitet, 2011–2019
Statsvetenskap Sociologi Nationalekonomi
Visstidsanställningar 0 0 0
Tillsvidareanställningar 2 3 2
Diagram 13 visar att alla anställningar inom statsvetenskap och nationalekonomi utlystes längre än tre veckor. Inom sociologi saknas uppgift om sista ansökningsdatum i två av tre fall. I den återstående anställningsprocessen annonserades utlysningen endast i 17 dagar.
Diagram 14 visar hur många sökande varje utlyst anställning haft. Siffrorna visar att en majoritet av anställningarna haft endast två eller färre sökanden. Anställningarna med få ansökningar finns inom ämnena statsvetenskap och nationalekonomi. Båda anställningarna i sociologi har haft fler än tre sökanden.
0 1 2 3
<21 dagar 22-24 dagar >35 dagar
An ta l t ill sv id ar ea ns tä lln in ga r
Antal dagar från publiceringsdatum till sista ansökningsdag
Diagram 13
Hur många dagar är anställningarna utlysta?
Diagram 15 visar hur vanligt förekomsten av sakkunnigutlåtanden är, och huruvida dess ranking av de sökande tas i beaktande. Siffrorna visar att sakkunnigutlåtanden använts vid samtliga anställningar. Rankingen av de sökande har också följts vid alla tillsättningar.
Diagram 16 visar hur vanligt det är att utlysningen annonseras på svenska och engelska. Siffrorna visar att samtliga sju anställningar enbart annonserats på svenska.
0 1 2 3 <2 <5 >5 An ta l t ill sv id ar ea ns tä lln in ga r
Antal ansökningar per genomförd anställning
Diagram 14
Hur många sökanden har varje utlyst anställning?
Statsvetenskap Sociologi Nationalekonomi
0 1 2 3 4
Ranking saknas Ranking följdes ej Ranking följdes
An ta l t ill sv id ar ea ns tä lln in ga r Beaktande av ranking/tätgrupp
Diagram 15
Hur vanlig är förekomsten av sakkunnigutlåtanden?
Hur vanligt förekommande är inlasningar och interna befordringar vid LTU? Tabell 9 visar fördelningen av inlasningar per akademiskt ämne. Under tidsperioden 2011– 2019 har inga inlasningar genomförts. Däremot har sju interna befordringar gjorts; tre inom statsvetenskap, och två vardera inom sociologi och nationalekonomi.
Tabell 9. Fördelning av inlasningar, per akademiskt ämne
Linnéuniversitetet i Växjö, 2011–2019
Statsvetenskap Sociologi Nationalekonomi
Inlasningar 0 % 0 % 0 %
Kommentar: Andel av totalt antal tillsvidareanställda idag som anställts genom inlasning, i procent.
Hur många utlysningstexter vid LTU är snävt formulerade?
När det rör utlysningstexterna råder det relativt stor variation i dess snävhet kontra öppenhet. Ofta listas mer allmänna egenskaper som ger indikationer på öppna utlysningstexter,
exempelvis att det är meriterande ha erfarenhet av att leda större forskningsprojekt, ha god samarbetsförmåga och ett intresse och förmåga att arbeta över ämnesgränser.139 Vidare finns
det utlysningar som inte anger några meriterande kvaliteter trots att de har en uttalad 139 Ref. 492–11, Ref. 624–11. 0 1 2 3 4
Enbart svenska Enbart engelska Svenska och engelska
An ta l t ill sv id ar ea ns tä lln in ga r Utlysningsspråk
Diagram 16
Hur vanligt är det att utlysningen annonseras på svenska och
engelska?
inriktning. En tjänst som universitetslektor i arbetsvetenskap, inriktning sociologi anger exempelvis enbart de bedömningsgrunder rörande undervisning, vetenskaplig och pedagogisk skicklighet som återfinns i alla utlysningar.140
Omvänt förekommer utlysningar som är riktade mot ett fåtal och därmed ger ett mer snävt intryck. Exempelvis en allmänt riktad tjänst som universitetslektor i nationalekonomi där det uppges vara meriterande att ha dokumenterad erfarenhet av systemmodeller såsom TIMES- Sweden, Emec och forskning av energiekonomisk karaktär.141 Här preciseras alltså vilka typer
av systemmodeller som är mest önskvärda samt det ett specifikt forskningsområde, vilket begränsar den tilltänkta målgruppen betydligt. Min samlade bedömning är att fyra av sju utlysningstexter är öppet formulerade, för alla, och att de resterande tre utlysningarna är snävt formulerade, för ett fåtal. Luleå tekniska universitet håller sig därför i gråzonen mellan stat- sfären och den privata sfären enligt mina kriterier. Även om en knapp majoritet av
utlysningstexterna bedöms som opartiska förekommer väl riktade formuleringar inom ämnet nationalekonomi.
6.4.7 Avslutande tankar – Luleå tekniska universitet
Avslutningsvis följer några tankar om siffrorna från universitetet i Luleå. Fördelningen mellan visstid- och tillsvidareanställningar är helt förskjuten till tillsvidareanställningarnas fördel. Ingen visstidsanställning finns i de insamlade uppgifterna. I ett uppföljande telefonsamtal framgick att det finns andra visstidsanställningar under den undersökta tidsperioden, men att registrator uppfattade min förfrågan som om jag endast efterfrågade reguljära
tillsvidareanställningar.142
Vidare kan jag konstatera att en majoritet av utlysningstiderna är längre än tre veckor, vilket indikerar öppna anställningsprocesser. Det är däremot oroande att en anställning endast utlysts i 17 dagar och att två utlysningar saknar publiceringsdatum. För det tredje har mer än hälften av de utlysta anställningarna färre än två sökanden. Det låga antalet ansökningar skulle kunna bero på inaktiv annonsering i få kanaler eller snäva utlysningstexter. I fallet Luleå ska den geografiska aspekten också vägas in. Det kan vara så att färre forskare bor i regionen eller har intresse för att bosätta sig så långt norr ut. I sammanhanget är det intressant
140 LTU-912-2017. 141 LTU-4251-2017
att Umeå lyckas locka fler sökanden till sina anställningar. Möjligen kan universitetens popularitet och prestige vara en mer avgörande faktor. Det låga antalet sökanden kan indikera snäva anställningsprocesser. För det fjärde användes och följdes sakkunnigutlåtanden i alla de fall jag har uppgifter kring. Därmed håller vi oss inom kategorin för öppna anställningar. För det femte är utlysningstexterna enbart formulerade på svenska. Det kan vara en indikator på att universitetet främst söker inhemska lärare. Det snäva utlysningsspråket skulle kunna vara en bidragande orsak till det relativt låga antalet ansökningar. Språkvalet placeras i kategorin för snäva anställningsprocesser. Slutligen bedömer jag att utlysningstexterna alltför ofta befinner i gråzonen mellan stat-sfären och den privata sfären. Jag bedömer att
anställningsprocesserna är övervägande partiska utifrån mina kriterier.