• No results found

När uppgifterna för vartdera lärosäte nu presenterats följer en sammanfattande diskussion. Universitetens data har nu slagits samman för att ge en tydligare bild om principen om opartiskhet efterlevs i anställningsprocesserna. Tabell 14 visar att ämnena statsvetenskap och sociologi har en näst intill jämn spridning mellan visstid- och tillsvidareanställningar.

TABELL 14. Fördelning mellan anställningar som avser universitetslektorat för visstid eller tillsvidare, per akademiskt ämne vid alla universitet.

Kau, Liu, Ltu, Lnu, Umu, Öru 2011–2019

Statsvetenskap Sociologi Nationalekonomi

Visstidsanställningar 18 33 3

Tillsvidareanställningar 23154 32155 18

Diagram 25 visar hur många dagar anställningarna är utlysta när siffrorna från alla universitet slagits samman. Orsaken till att diagrammet endast innefattar 62 av 73 anställningsprocesser är detsamma som tidigare – i vissa fall saknas uppgifter till följd av arkivgallring. En klar majoritet av anställningarna är utlysta under längre tid än tre veckor. Åtta utlysningar,

motsvarande knappt 13 procent av anställningarna, har varit utlysta i kortare tid än tre veckor.

Diagram 26 visar hur många sökanden varje utlyst anställning har. Orsaken till att

diagrammet endast innefattar 63 av 73 anställningsprocesser är detsamma som tidigare – i vissa fall saknas uppgifter till följd av arkivgallring. Fler än hälften av alla anställningar har

154 Totalt 23 anställningsprocesser, antalet tillsvidareanställda personer är fler då det i vissa fall rekryterats flera

personer samtidigt.

155 Totalt 32 anställningsprocesser, antalet tillsvidareanställda personer är fler då det i vissa fall rekryterats flera

personer samtidigt. 0 2 4 6 8 10 12 14 16

<21 dagar 22-34 dagar >35 dagar

An ta l t ill sv id ar ea ns tä lln in ga r

Antal dagar från publiceringsdatum till sista ansöknignsdag

Diagram 25

Hur många dagar är anställningarna utlysta?

fler än fem ansökningar.15 anställningar, motsvarande knappt 24 procent av fallen, har haft två eller färre ansökningar.

Diagram 27 visar hur vanlig förekomsten av sakkunnigutlåtanden är och i vilken utsträckning rankingen tas i beaktande. Orsaken till att diagrammet endast innefattar 66 av 73

anställningsprocesser är detsamma som tidigare – i vissa fall saknas uppgifter till följd av arkivgallring. Det absolut vanligaste är att sakkunnigutlåtanden används och att rankingen följs. Det finns ett par fall där sakkunnigutlåtanden används men där rekryteringsgruppen valt att inte följa den rådgivande rankingen. I 11 anställningsprocesser, motsvarande knappt 17 procent av fallen, saknas sakkunnigutlåtanden helt.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 <2 <5 >5 An ta l t ill sv id ar ea ns tä lln in ga r

Antal sökanden per genomförd anställning

Diagram 26

Hur många sökanden har varje utlyst anställning?

Diagram 28 visar hur vanligt det är att utlysningen formuleras på både svenska och engelska. Orsaken till att diagrammet endast innefattar 71 av 73 anställningsprocesser är detsamma som tidigare – i vissa fall saknas uppgifter till följd av arkivgallring. Det i särklass vanligaste är att utlysningarna enbart formuleras på svenska. Detta gäller oavsett ämne. Endast åtta

anställningar har annonserats på båda språken. Hela 63 utlysningar, motsvarande knappt 89 procent av alla fall, har enbart utlysts på svenska.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

Ranking saknas Ranking följdes ej Ranking följdes

An ta l t ill sv id ar ea ns tä lln in ga r Beaktande av ranking/tätgrupp

Diagram 27

Hur vanlig är förekomsten av sakkunnigutlåtanden?

Statsvetenskap Sociologi Nationalekonomi

0 5 10 15 20 25 30

Enbart svenska Enbart engelska Svenska och engelska

An ta l t ill sv id ar ea ns tä lln in ga r Utlysningsspråk

Diagram 28

Hur vanligt är det att utlysningen annonseras på svenska och

engelska?

Tabell 15 visar fördelningen av inlasningar för alla universitet, per akademiskt ämne. Ämnet statsvetenskap har en (1) inlasning av de idag totalt 88 tillsvidareanställda personerna. Det innebär att drygt en (1) procent av de tillsvidareanställda vid statsvetenskap är inlasade. Ämnet sociologi har tre inlasningar av de idag totalt 110 tillsvidareanställda personerna. Det innebär att knappt tre procent av de tillsvidareanställda vid sociologi är inlasade.

Nationalekonomi har en (1) inlasning av totalt 68 tillsvidareanställda personerna. Det innebär att knappt en och en halv (1,5) procent av de tillsvidareanställda vid nationalekonomi är inlasade. Om vi slår samman ämnena och antalet inlasningar per tillsvidareanställda idag får vi totalt fyra inlasningar av 266 personer. Det betyder att en och en halv (1,5) procent av de tillsvidareanställda är inlasade.

TABELL 15. Fördelning av inlasningar för alla universitet, per akademiskt ämne

Kau, Liu, Ltu, Lnu Umu, Öru 2011– 2019

Statsvetenskap Sociologi Nationalekonomi

Inlasningar 1,13 % 2,72 % 1,47 %

Kommentar: Andel av totalt antal tillsvidareanställda idag som anställts genom inlasning, i procent.

Hur många utlysningstexter vid de sex universiteten är snävt formulerade?

Utlysningstexterna har bedömts utifrån vilka kvaliteter som angetts som meriterande samt vilken inramning dessa meningar haft. Hur ser då fördelningen mellan snäva och öppet formulerade utlysningstexter ut? Sammanlagt har 73 utlysningstexter granskats. Utifrån mina kriterier bedömer jag att 21 av dessa, vilket motsvarar knappt 29 procent, är snävt

formulerade. Det betyder att jag utifrån mina kriterier bedömer att resterande 52 utlysningstexterna, motsvarande drygt 71 procent, är snävt formulerade. Observera att anställningar som helt saknar utlysningstext bedömts som snäva.

Vidare kan det vara intressant att undersöka hur spridningen av snäva och öppet formulerade anställningstester ser ut mellan respektive akademiskt ämne. Enligt min bedömning är sex av 23 utlysningstexter inom ämnet statsvetenskap snävt formulerade. Det motsvarar 26 procent av alla tillsvidareanställningar i statsvetenskap. Om vi blickar vidare mot sociologi är min bedömning att tio av 32 utlysningstexter är snävt formulerade. Det motsvarar drygt 31 procent

av alla tillsvidareanställningar i sociologi. Avslutningsvis bedömer jag att fem av 18

utlysningstexter i nationalekonomi är snävt formulerade. Det motsvarar drygt 27 procent av alla tillsvidareanställningar i nationalekonomi. Resultatet presenteras nedan i tabell 16. TABELL 16. Fördelning av snävt och öppet formulerade utlysningstexter, per ämne

Utlysningstext /

akademiskt ämne Snävt formulerad Öppet formulerad

Statsvetenskap 6 17

Sociologi 10 22

Nationalekonomi 5 13

Total 21 52

Sannolikt kan förekomsten av de snäva utlysningstexterna delvis förklaras av att universiteten och institutionerna ofta har en egen utbildningsinriktning. Utbildningsinriktningen sätter prägel på lärosätet genom anställningar med en uttalad inriktning. Exempelvis har avdelningen för nationalekonomi i Växjö en nisch mot arbetsmarknadsekonomi, ämnet sociologi i Luleå en inriktning mot arbetsvetenskap och avdelningen för statsvetenskap i Linköping en nisch mot digitalisering. Däremot visar empirin att det förekommer fall av allmänna anställningar med snäv utlysningstext. Omvänt, förekommer också anställningar med en uttalad inriktning med öppna utlysningstexter. Dessutom finns det gott om

anställningar som bevisar att det går att formulera anställningar på ett öppet vis, för alla. Därför är en uttalad anställningsinriktning ingen ursäkt att bryta mot principen om opartiskhet genom en riktad utlysningstext. Enligt tidigare forskning leder snäva utlysningar till minskad akademisk rörlighet, minskad tillit till högskolan och staten samt försämrad kvalitet i

högskolans verksamhet.156

Avslutande tankar: alla universitet

Avslutningsvis följer en sammanfattande diskussion kring empirin från samtliga undersökta universitet. För det första utlyses en klar majoritet av anställningarna i längre tid än tre veckor. Däremot förekommer åtta anställningar som utlysts i kortare tid än tre veckor, vilket betyder att åtta tillsvidareanställningarna utgör proxys, eller smoking guns för att principen om opartiskhet brutits avseende variabeln utlysningstid. För det andra har en övertygande

majoritet av anställningarna fler än fem sökanden. Tvärtom, finns det 15 anställningar som haft endast två eller färre sökanden, vilket indikerar att 15 anställningar utgör proxys, eller smoking guns för att principen om opartiskhet brutits avseende variabeln ansökningar.

För det tredje används oberoende sakkunnigutlåtanden med rådgivande ranking av de sökande i långt fler än hälften av anställningarna. Omvänt, saknas sakkunnigutlåtanden helt i 11

anställningar, vilket innebär att 11 anställningar utgör proxy, eller smoking guns för att principen om opartiskhet brutits avseende variabeln sakkunnigutlåtanden. För det fjärde är hela 63 anställningar formulerade med enbart svenska som utlysningspråk. Därmed utgör 63 anställningar proxy, smoking guns för att principen om opartiskhet brutits avseende variabeln utlysningsspråk.

För det femte finns idag 266 tillsvidareanställda personer vid ämnena statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi vid de undersökta universiteten. Empirin visar att fyra personer anställts genom inlasning under den undersökta tidsperioden. Det betyder att fyra anställningar utgör proxy, eller smoking guns för att principen om opartiskhet brutits avseende variabeln inlasningar. Mot bakgrund av argumentationen rörande problematiken med inlasningar i tidigare forskning, är resultatet överraskande lågt.

7 Slutsatser

Uppsatsen har tagit avstamp i specifika rekryteringsprocesser och hur dessa har gått till. Uppsatsens syfte har varit att studera om principer om saklighet, opartiskhet och värdering av skicklighet och meriter efterföljs vid tillsättningar av universitetslektorat. Detta har dels gjorts genom en kartläggning av anställningarna vid sex lärosäten, dels genom en kvalitativ

textanalys av varje utlysningstext. Ett antagande för uppsatsen har varit att en utlysning av en tjänst inte i sig utgör en garanti för att en anställning sker på ett rättssäkert sätt. Nedan följer de viktigaste slutsatserna och resultaten, svar på de två frågor som har varit vägledande för att uppfylla uppsatsens syfte, följt av en diskussion av mina förslag till vidare forskning.

7.1 Uppsatsens bidrag