Möjligt drivhusembryo: Design för välbefinnande

I februari år 2003 då olika intressenter lämnade in förslag på drivhus att starta saknades starkare förslag i linje med idén om ”Med Mek Center”, detta trots att visionen använts som förklaring av konceptet. Parallellt med Arena innovativ teknik och företagande startades vid samma tid dock en annan arena, Arena hälsa och teknik. Där pågick vid samma tid flitiga diskussioner om hur man skulle kunna kombinera hälsovetenskap med teknikvetenskap. Vi förde vissa diskussioner med dem om att arenorna kanske tillsammans kunde dela på ansvaret för sådant drivhus. Efter en tid rann dock diskussionerna ut i sanden.

Under våren 2003 togs emellertid ett initiativ av en doktorand vid avdelningen för Datorstödd maskinkonstruktion som går ut på att inom ramen för Siriuskursen driva produktutvecklings- och

forskningsprojekt där man sammanför kunskapsområden som teknik och hälsovetenskap.

Utgångspunkten är att kunskapsbildningen och administration av den hela ska ske på lika villkor. Inledningsvis diskuterades en fokusering mot handikapphjälpmedel, men allteftersom framstod vision att ”eliminera handikapp” som mer angelägen, därav mottot ”Design för välbefinnade”. För närvarande deltar ett stort antal forskare/lärare från skilda ämnesområden, tillsammans med andra aktörer inom samhället. Fyra universitet deltar i projektet: Luleå tekniska universitet, Kunkliga tekniska högskolan i Stockholm, Stanford University i USA samt Hosei University i Japan. Strategin är att under första året genomföra ett antal demonstratorprojekt för att visa på potentialen med att sammanföra dessa områden och aktörer som aktiva parter runt beskrivet fokusområde. Parallellt med detta kommer iblandade aktörer undersöka hur denna process bäst kan bedrivas i framtiden. Kanske utkristalliserar sig Design fä välbefinnande som ett nytt drivhus, kanske fortsätter verksamheten som Siriusprojekt, kanske som båda. Möjligheten är också att en helt ny organisatorisk modell tar form. För tillfället står det studenter fritt att delta från andra kurser så vida de kan ordna handledning från den kurs där de är inskrivna. Det tyck vara ett starkt intresse från studenthåll att delta i detta projekt. Även studenter från Arena innovativ teknik och företagande har givit uttryckt för det. I bilaga 6e återfinns en officiell bild av projektet.

I den avslutande texten i detta kapitel har jag gjort utdrag ur ett arbetsdokument för projektet, som visar projektets relation till modell och verksamhet/praxis för drivhus/arena itf. Larsson m. fl. (2003) skriver:

”Demonstratorprojektet innebär att studenter, användare och övriga intressenter deltar i ett gemensamt utvecklingsprojekt där man går igenom hela utvecklingscykeln - från förståelse av användarbehov till studier av nyutvecklat hjälpmedel i användning. Processutvecklingsprojektet undersöker hur vi kan anpassa

produktutvecklingsprocessen för att bättre hantera användarbehov, och hur vi på bästa sätt kan integrera de teknikvetenskapliga, hälsovetenskapliga och arbetsvetenskapliga disciplinerna, inom utbildning, produktutveckling och forskning…Vårt projekt, Design

för välbefinnande, syftar således till att gå från teknikstyrd, via behovsstyrd, till

participativ produktutveckling. Genom ett tvärvetenskapligt angreppssätt kan vi hantera hela utvecklingscykeln, från behovsförståelse till studier av färdig produkt i

användning.” (s.1,2)

”Inom ramen för avslutningskursen ”Kreativ produktutveckling” vid Luleå tekniska universitet genomförs årligen flertalet produktutvecklingsprojekt i nära samarbete med industriföretag. Detta samarbete har visat sig väldigt framgångsrikt och ligger bland annat till grund för utvecklingen av så kallade ”drivhus” vid LTU. Under läsåret 2003- 2004 har vi för avsikt att introducera Design för välbefinnande som ett av projekten i nämnda kurs, vilket innebär att studenter, användare och övriga intressenter (se lista nedan) deltar i ett gemensamt utvecklingsprojekt där man går igenom hela

utvecklingscykeln - från förståelse av användarbehov till studier av nyutvecklat hjälpmedel i användning.”

hantera användarbehov, och dels hur vi på bästa sätt kan integrera de

teknikvetenskapliga, hälsovetenskapliga och arbetsvetenskapliga disciplinerna, inom utbildning, produktutveckling och forskning. Samspelet mellan användarnas önskemål och formulering av mätbara produktspecifikationer är viktigt att arbeta med. Det är dessutom viktigt att beakta de övergångar mellan kvantitativ och kvalitativ analys som krävs för att säkerställa ett framgångsrikt tvärvetenskapligt projekt. Vidare undersöker vi möjligheterna att utveckla demonstratorprojektet till att utgöra ett drivhus vid Luleå tekniska universitet, eller om det finns någon annan form som passar bättre med avseende på vidareutveckling av konceptet Design för välbefinnande.” (s.3)

”Design för välbefinnande innebär inte bara mångvetenskaplighet, det innebär även att

andra grupper kommer med i processen, såsom användare och utvecklare av hjälpmedel, samt intresseorganisationer. Utgångspunkten är en tvärfunktionell

kunskapsbildning där akademi och omgivande samhälle är jämbördiga och aktiva parter på så väl organisatorisk som individuell nivå. Genom att låta människor från olika kunskaps- och intresseområden mötas i ett konkret projekt där inget kan tas för givet måste inomvetenskapliga perspektiv omförhandlas, och nya innovativa idéer kan födas samt ligga till grund för helt nya produkter (d v s inte enbart vidareutveckling) inom hjälpmedelsområdet. I universitetets tre uppgifter ingår utbildning, forskning och

samverkan med det omgivande samhället, och inom ramen för projektet Design för välbefinnande integreras dessa tre uppgifter. Vår tolkning av tredje uppgiften betyder att

vi inte bara måste samverka med samhället genom att ”föra ut” forskningsresultat och informera om vår verksamhet – vi måste också göra vårt bästa för att involvera samhället i ett aktivt kunskapsbyggande, samt bidra till ett jämlikt samhälle på olika plan. Vidare är studentens roll intressant i sammanhanget. I utbildningen betraktas studenten oftast som en kund. Inom forskningen finns studenten sällan med. Slutligen sker samverkansuppgiften oftast mellan forskare och näringsliv/offentlig sektor. Ingen av de tre uppgifterna ger studenterna en jämlik roll, och detta är en av grundstenarna i såväl Design för välbefinnande som Luleå tekniska universitets satsning på Arenor (breda, tvärvetenskapliga kunskapsområden där studenter från flera olika områden samarbetar i gränsöverskridande projekt tillsammans med forskare och

företag)…Området nya teknologier och funktionshinder lämpar sig mycket väl för samarbete mellan forskare och praktiker, och Design för välbefinnande är ett nytt initiativ som ligger helt i linje med Luleå tekniska universitets vision om ”Det skapande universitetet” – en mötesplats för integrerat kunskapsbyggande.” (s.4,5)

Design för välbefinnande visar hur närstående Siriuskurs och drivhuskurs är. Design för

välbefinnade ligger nära den preskriptiva drivhusmodellen genom sitt tydliga fokusområde som pekar mot en bransch samt sin tydliga integration mellan grundutbildning och forskning i

samverkan med det omgivande samhället. Projektets globala dimension är också intressant, särskilt med tanke på vår regions näringslivsstruktur och geografiska läge. Drivhusmodellen pekar tydligt på entreprenörskap. Design för välbefinnande markerar samverkan med företag och organisationer som finns på stort avstånd. Detta utesluter givetvis inte en fokusering på entreprenörskap.

Avhandlat problemområde och tillämpning av tolkningscirkeln

Design för välbefinnande: Trots att Design för välbefinnande inte är ett drivhus uppvisar det stor

samstämmighet med de flesta delar av den preskriptiva modellens beskrivning av drivhus. Den formella modellen betonar den affärsstyrda teknikutvecklingen på ett sätt som inte har en

motsvarighet i Design för välbefinnande. Här betonas istället det demokratiska initiativet, i princip oberoende av ekonomiska värden. I praktiken står de dock varandra nära eftersom Design för välbefinnande betonar behovsstyrd teknikutveckling. Design för välbefinnande utgår dock inte från att det finns en köpstark marknad i bakgrunden. Verksamhetsrelaterad existerar inom flera områden

i anslutning till Design för välbefinnande. Verksamhetsrelaterade teori om villkoren

produktutveckling existerar i projektet Design för välbefinnande. Verksamhet/praxis har startat hösten 2003. Verksamhet/praxis och informell modell uppvisar alltså samstämmighet med

preskriptiv modell på flera punkter. Inom projektet tillämpas dock psykometriska test för indelning i roller, liknade de jag redovisat i sammanhang av UTVINDsprojekten.