Workshop 3: Erfarenheter från UTVIND

Det övergripande temat för workshopen var Utvind, som liknar drivhusmodellen i flera avseenden. Här möter vi projekt som drivs i samverkan med omgivande samhälle. Aktörer utanför är

näringsliv, kommunens gymnasieskolor, uppfinnare med regional förankring osv. Alla

Utvindsprojekt omfattar utveckling av någon form av produkt. Det överordnade målet med samtliga Utvindsprojekt är dock att uppnå en gynnsam lärprocess. Utvindsprojekten organiseras vid Luleå tekniska universitet campus i Skellefteå. Ett nära samarbete har förekommit mellan Siriuskurs och Utvindsprojekt. Personer som står bakom Utvind har dessutom engagerat sig i drivhuset Prototyp. Utvind har ett antal år på nacken och de som står bakom detta projekt känner igen frågor som vi diskuterar när vi utvecklar drivhusen. Drivhusen har således mycket att lära av Utvind. På längre sikt är det också intressant att se hur vi kan integrera drivhusprojekt och Utvindsprojekt. Eftersom

drivhusen syftar till att knyta samman universitetets funktionella enheter (ämnen) i projekten kunde detta ge Utvind en öppning mot forskningsresurser som är etablerade vid campus i Luleå. Detta ställer bland annat höga krav på vardagligt nyttjande av distribuerade arbetsformer eftersom det är 13 mil mellan Luleå och Skellefteå. Drivhusmodellen stärks av ett samarbete bland annat genom att den regionala förankringen i samhället vidgas.

Behandlade frågeställningar vid workshopen

Nedan har jag brutit ut de viktigaste slutsatserna och resonemangen från workshopen. Jag har prioriterat det som har direkt samröre med den preskriptiva och formella modellen för vår egen verksamhet/praxis.

Arbetsformer i Utvind

Studenter deltar från skiftande studieinriktningar på högskolan, men även gymnasiestudenter deltar och här agerar högskolestudenterna handledare. Gymnasisterna deltar i konceptuella faser såväl som tillverkande Man önskar sig fler gemensamma schemalagda tillfällen. Man är mycket positiv till det samarbete man uppnått med gymnasieskolan. Nu vilar mycket av initiativen att träffas på

studenterna själva. För de högskolestuderande motsvarar projekten 5 universitetspoäng. Några exempel på genomförda projekt är: utveckling av en fysisk mötesplats, produktionssimulering för tillverkning av produkt, utveckling och framtagning av racerbilar, datakommunikation för

kundbesök och ramp för rullstol.

Vi har tagit intryck av Utvinds positiva erfarenhet av samarbete med gymnasieskolan. Arena itf har därför börjat planera inför ett lärarintag till arena. En aspekt av de lärarstuderandes verksamhet i drivhusen är tänkt att avse handledning av gymnasister i deras projektarbeten. Lärarintaget syftar till att utbilda lärare i teknik och ekonomi för grundskola och gymnasium. Vi tror dessutom att en erfarenhet från att t.ex. ha arbetat i teknikutvecklarroll inom ett drivhusprojekt kan vara betydelsefull för den kommande lärargärningen.

Grundvalar för indelning och byten mellan olika roller

I drivhusdiskussionerna har vi diskuterat mycket kring projektroller med yrkeskoppling. Inom Utvind lyfter fram fyra andra typer av roller. Dessa har att göra med deltagarnas personlighet och tas fram via psykometriska test. Rollerna är: produceraren, administratören, entreprenören och

integreraren. De kan kalls för lite olika saker beroende på vilket test som genomförs.

Huvudpoängen är att rollerna motsvarar personens identitet och att varje projekt behöver någon från respektive roll för att fungera. En person kan under en begränsad tid ta på såg en roll som

integrerare denne är mer av entreprenör. Om det blir mycket långvarigt blir både projekt och rollutövaren lidande enligt detta tänkesätt. Rollerna har alltså inget med profession att göra. Vi har diskuterat att göra liknande tester inom ramen för den drivhusförberedande kursen som ges under höstterminen i årskurs ett. Vi har dock valt att stödja studenterna i sin reflektion av den funktion som de fyller i projekten. Vi är rädda att testen låser studenterna i fack som de sedan inte tar sig ur, dvs. att studenterna blir predestinerade till vissa sysslor. Det känns inte bra ur ett

utbildningsperspektiv. Rekommendation till praktik: Psykometriska test bör inte användas för indelning i drivhusroller.

I anslutning till denna punkt utbryter dock en diskussion huruvida studenterna ska uppmanas att byta roller från projekt till projekt. Nu är vi tillbaka i drivhusmodellens roller: projektledare,

utbildningsresurser till de lärandes svaga sidor. Hur vi ska göra i denna fråga har vi inte utverkat har vi ännu ej beslutat. Rekommendation till praktik: Vi bör inte tvinga in någon i en viss roll men vi bör aktivt uppmuntra studenternas att pröva nya roller.

Lokaler och utrustning

En väsentlig erfarenhet från Utvind är att behovet av kontorsyta, dator- och telefontillgång är mycket stort när studenter förväntas arbeta i yrkesliknade situationer. Man kände sig lyckligt lottade i Skellefteå därför helt nya lokaler hade i ordningsställts för detta ändamål. Detta gav idéer om utveckling av den nya fysiska lärmiljön vid Siriuslaboratoriet. Före denna workshop var vi mest inne på frågor om hur vi skulle kunna ge studenterna tillgång till olika laboratorier.

Rekommendation till praktik: Studenterna bör ges god tillgång till kontorsliknande miljö.

Processtöd i Utvind

För att få projekten att fungera använder man sig i Utvind av ett kvalitetsledningssystem. När de talar om systemet säger de ”projekthandbok”. Det som avses är dock en kvalitetshandbok som bygger på ISO 9000-systemet vilken utvärderas och utvecklas efter varje år. På det övergripande planet fungerar handboken ett verktyg för att ständigt uppnå en förbättrad process i

Utvindsprojekten. I handboken återfinns bland annat modeller för projektflödesscheman samt planer för arkivering av olika dokument. Ett av de största problemen i projektarbetet är just att få kommunikationen att fungera. Handboken fyller en tydlig uppgift som kommunikationsverktyg. En annan uppgift är att koppla mål till mätbara resultat.

Rekommendation till praktik angående processtöd i drivhus

Under workshopen diskuterade vi att föra in Projekthandboken i den arenaspecifika kursen, som en förberedelse inför första drivhusaktiviteten. Jag känner mig en smula tveksam. Som jag ser det behöver vi ett verktyg för kommunikation och kanske ett annat för processtöd. Det är dock viktigt att dessa verktyg samfungerar och stödjer en tvärfunktionell kunskapsbildning. I dokumentationen av workshopen föreslår jag att samma grupp som ges mandat och resurser att utveckla en digital

portfölj för arena och drivhus, ges i uppdrag att också finna ett lämpligt process- och

kommunikationsstöd, gärna med webbgränssnitt.

När det gäller verktyg för processen kan vi troligtvis lära oss en del av de projektflödesscheman, ansvarsdelningsprinciper med mera som regleras i Utvinds-projekthandbok. Men, då bör vi ställa oss frågan: vilka funktioner vill vi bygga in? Vid höstens sista workshop lyfter jag frågan om

tvärfunktionell kunskapsbildning genom att resonera kring Mode 1- respektive Mode 2forskning.”,

se nästa kapitel. Jag föreslog således att projekthandboken inte skulle föras in i den arenaspecifika kursen. Istället menade jag att samma grupp som utvecklar/upphandlar en digital portfölj för drivhusen ges i uppdrag att också finna ett lämpligt process- och kommunikationsstöd gärna med webbgränssnitt. Vid samma tidpunkt drog LTU igång ett projekt för att ta fram en gemensam lärplattform (LMS = Learning Management System). Jag föreslog därför att utveckling av process- och kommunikationsstöd samt digital portfölj samordnades med LTUs övergripande satsning. Med anledning av arbetet kring den verksamhetsrelaterade teorin har jag kommit fram till att arbetssätt (rutiner) i drivhusprojekten inte bör formaliseras eftersom det torde uppmuntra till okritisk imitation eller regelbaserat handlande. Båda formerna motverkar ett utvecklingsinriktat lärande. Lite mer specificerat kan man säga att en rutinisering av verksamheten hindar studenterna att självständigt söka utgångspunkter för handling utifrån verksamheten, situationens och den egen funktionens specifika sammanhang. Som jag ser saken nu bör projektflödesscheman,

ansvarsdelningsprinciper mm. i låg utsträckning (eller inte alls) vara reglerade på förhand. Jag stryker alltså detta från den preskriptiva modellen.

Resultat av lärprocessen i Utvind

Angående det lärande som uppnås genom Utvindsprojekten uttrycker man sig sig på följande vis:

en kurs i något tror de inte att de kan klara av att lösa ett problem. Nu får de se att de kan klara av att göra något själva, att de faktiskt kan lösa problem som de trodde var omöjliga för dem.

Person X med erfarenhet från SIRIUS (och samarbete med UTVIND) uttrycker sig under workshopen på ett liknande sätt:Vi hade några bleka figurer i bakgrunden, som fick ansvar för

motor (i samband med utvecklingen av racerbil). De växte och kom in i gänget, skrev planer och tyckte det var kul att vara med. Det gäller att trigga dem tidigt.

Inflikad fråga från en annan av deltagarna: Har de lärt sig något nytt?

Person X: Strunta i motorn, de vågar skriva projektplan, ta för sig och formulera nya uppgifter. I sammanhanget framfördes att arbetslivet är projektorienterat i dag och att studenterna måste få möjlighet att utvecklas genom att arbeta som ingenjör eller annat under själva studietiden.

Rekomendation till praktiken: Jag upplever att man ofta i diskussioner om lärande underskattar

betydelsen av att uppnå ett gott självförtroende. Om vi går tillbaka till Ek-Nilssons (2000) beskrivning teknologernas ställning vid KTH, och hur de första åren matas med kunskap som är värderingsfri och normativ, samt hur de själva genom sektionslivet tränar sin förmåga att skapa, så framstår betydelsen av att vinna ett självförtroende som central. Här utgör både Utvindsprojekten och Sirusprojekten goda exempel. Genom dem dämpas en förestånde ”praktikchock”. Studenterna uppmuntras att tänka sjävständigt, och att utvärdera sitt handlande. Därigenom lägger man grunden till ett reellt kritsikt tänkande.

Avhandlade problemområden vid workshopen

1. Grundvalar för indelning i roller 2. Grundvalar för byten mellan roller

3. Fysisk lärmiljö anpassad för tvärfunktionell kunskapsbildning 4. Processtöd/projektplattform i drivhus

5. Motverkan av formaliserade arbetssätt i drivhusprojekt

Tillämpning av tolkningscirkeln på problemområden

Grundvalar för indelning i roller: Verksamhetsrelaterad teori och formell modell saknas.

Informell och preskriptiv modell på embryonal nivå. Verksamhet/praxis saknas.

Grundvalar för byten mellan roller: Verksamhetsrelaterad teori och formell modell saknas.

Informell och preskriptiv modell på embryonal nivå. Verksamhet/praxis saknas.

Fysisk lärmiljö anpassad för tvärfunktionell kunskapsbildning: Frågan väckt och behov är

konstaterat.

Processtöd/projektplattform i drivhus: Verksamhetsrelaterad teori och formell modell saknas.

Preskriptiv modell befinner sig på embryonal nivå. Informell modell och verksamhet/praxis finns i utvecklad form i det drivhus som är närstående Siriuskursen.

Motverkan av formaliserade arbetssätt i drivhusprojekt: Verksamhetsrelaterad teori och

formell modell saknas. Informell och preskriptiv modell på embryonal nivå. Verksamhet/praxis saknas.

5.1.6 Drivhusens ställning i organisationen