Skyldigheter och
rättigheter Alla roller är förknippade med både skyldigheter ochrättigheter. Föreläsaren har rätt att tala. Åhörarna är
C M 9/12 10/13 11/14,5 68mm 71mm 76mm
rarna har rätt att kräva ett innehåll. Detta hör till före- läsarens skyldigheter att försöka förmedla. Kombinatio- nen av rättigheter och skyldigheter utgör en form av makt. Den kan kallas strukturell eftersom den hör till rollen.
Strukturell makt
I en intervjuundersökning genomsyras relationen mel- lan intervjuare och intervjuad av strukturell makt. Det måste man som intervjuare vara mycket medveten om. Intervjuaren har å ena sidan rätt att ställa frågorna, men å andra sidan skyldighet att invänta svaren. Inter- vjupersonen har rätt att helt enkelt vägra svara eller svara vad som helst. Ingen av rollerna kan sägas vara helt missgynnad av maktrelationen. Båda rollerna inbegriper rättigheter på den andres bekostnad. Det hör till rollerna och har i grunden inget med oss som personer eller våra avsikter att göra. Vi är makt och per- sonifierar makt, vare sig vi vill eller ej.
Intentionell makt
En annan typ av makt är den som står och faller med våra medvetna avsikter. Den kan därför kallas intentio-
nell.9 Uppbyggnaden av nya sociala sammanhang eller
uppbrottet från gamla grundar sig på intentionell makt. Genomgripande förändringar av sociala sam- manhang kräver också alltid intentionell makt. Alla möjliga resurser kan ligga till grund för intentionell makt. Om makten är stark eller svag beror på resur- serna. Vilka resurser behövs? Vilka resurser har man tillgång till? Hur använder man sina resurser? Männi- skor utan relevanta resurser saknar också en intentio- nell maktpotential. Därmed kan vi tala om en intentio- nell maktlöshet eller intentionell vanmakt.
Intervjuundersökningar inbegriper inte bara struktu- rell makt, utan även intentionell, särskilt i samband med skapandet av intervjurelationerna. Tillgången på maktresurser är emellertid synnerligen begränsad. Våld eller utpressning kan verkligen inte komma på fråga.
C M 9/12 10/13 11/14,5 68mm 71mm 76mm
Tvärtom. Intervjupersoner som känner sig hotade stänger dörren omedelbart, öppnar inte ens eller sätter kanske stopp för alla försök redan i telefonen. Intervju- aren kan vanligtvis inte heller köpa sig till en intervju eller erbjuda individuella förmåner i utbyte.
Kan man då ändå verkligen tala om intentionell makt? Jovisst, absolut, men enbart grundad på social kompe- tens. Bara genom att använda ”rätt” språk, i ord såväl som handling och andra uttrycksformer, kan intervjua- ren få intervjupersonen att ställa upp. Ibland verkar dock ingen social kompetens i världen räcka till. Genom blotta kontakten kan intervjupersonen känna sig hotad. En del personer kanske reagerar genom att själva hota. Intentionell makt ställs mot intentionell makt.
I många av vardagslivets strukturer utgör makten en ganska självklar beståndsdel. Strukturell makt som inte hela tiden behöver bekräftas, förnyas och legitimeras känns normal. Visst är vi tvungna att betala hyra varje månad, men samtidigt slår vi vakt om rätten till vårt boende. Alla roller är förknippade med skyldigheter, men för det mesta också med rättigheter.
Omfattningen av såväl skyldigheter som rättigheter kan däremot variera ganska mycket. Om vi tar boende- strukturen som exempel finns det vissa hyresvärdar som kräver allt högre hyror av sina hyresgäster och trots det inte sköter underhållet. Hyresgästerna får betala allt mer för ett boende med allt sämre kvalitet. Skyldigheterna växer medan rättigheterna urholkas. Rättigheterna kan även urholkas för t ex en villaägare med stigande räntekostnader. I båda fallen försvagas maktpositionerna, men av olika skäl.
Maktlöshet Svagheter i en strukturell maktposition kan också bero på bristande resurser. Alla människor passar t ex helt enkelt inte som intervjuare. Det krävs en viss social kompetens för att hantera intervjusituationens maktre-
C M 9/12 10/13 11/14,5 68mm 71mm 76mm
lation, också en viss kombination av social och teknisk kompetens. Inom förvärvsarbetslivet ställs det numera nästan alltid krav på viss utbildning. Personer som inte visar sig kunna svara upp mot kraven får nog förr eller senare söka sig ett annat jobb.
Maktlöshet kan således vara både intentionell och strukturell. En strukturell maktlöshet kan sägas råda då man inte kan hävda ”rollens rätt”. Intervjupersonen kanske inte låter intervjuaren ställa frågorna. Kanske är det intervjuaren som pratar på så mycket att intervju- personen i praktiken inte tillåts svara. Intervjuarens maktlöshet är däremot intentionell om intervjuperso- nen slänger igen dörren framför näsan på intervjuaren. Då bryts relationen. Eller den kanske inte ens kan ska- pas.
Lek
Alla sammanhang är inte lika strukturerade. All makt är inte lika bestämd och tydlig. I anslutning till strukturer kan det uppstå mindre strukturerade sociala samman- hang. Elever gör nåt på rasten. Arbetskompisar snackar på fikarasten eller kanske ordnar en fest. Det behöver inte heller vara i anslutning till strukturer. Ostrukture- rade sammanhang uppstår lika tillfälligt som de sen upplöses.
Gränsöverskridande
Till de minst strukturerade sammanhangen hör nog leken. Och då menar jag främst den regellösa leken, dvs den spontant framvuxna och utvecklade. Känneteck- nande för lek är ett gränsöverskridande. Inte bara barn leker. Även vuxna kan ingå i lekliknande sammanhang, t ex musik, idrott eller sexualitet. Genom leken befriar vi oss ut ur våra burar, prövar vingar och skapar nytt. Samtidigt har vi kul. Musikforskaren Jon-Roar Björk- vold lägger stor vikt vid leken. Han vill värna och stärka lekens möjligheter:
C M 9/12 10/13 11/14,5 68mm 71mm 76mm
Genom en lekfull livsinställning utprövas språkets grän- ser och kroppens möjligheter, i förstahandskontakt med vardagens virrvarr av intryck och utmaningar. Här läggs grunden för social förståelse och tillväxt, för förhåll- ningssätt, inlärningsförmåga och livsduglighet. … Rationalitetens censurerande motstånd kan nämligen mjukas upp genom leken, i en process där människan skapar snarare än förtränger. Det medvetna och det undermedvetna kan därmed i högre grad acceptera var- andra, i ett befruktande samspel där sinnet blir helare. I den grad man lyckas hålla båda kanalerna öppna, levande och starka, ges möjlighet för utveckling av ska- pande, integrerade människor.10
När jag läser vad Björkvold skriver kommer jag att tänka på vetenskapen. Ofta så högtravande, stel och steril. Måste vetenskap betraktas som lekens motsats? Behövs det inte mer av en ”lekfull livsinställning” även
inom vetenskapen?11 Kan inte den vetenskapliga ratio-
nalitetens censurerande motstånd behöva mjukas upp genom lek? Det tror jag.
10 J-R Björkvold (1991) s 53–54.
11 Lekens betydelse framhålls även av M Bergström (1996) s 36: ”I lekbeteendet strömmar kaos från hjärnstammen via beteendeka- naler ut i den yttre omgivningens ordnade strukturer. Dess strukturer deformeras och förstörs … det bildas nya ordningska- tegorier … Men hos de flesta vuxna kan detta inte hända, efter- som ’möjlighetsmolnet’ har slocknat …”
C M 9/12 10/13 11/14,5 68mm 71mm 76mm