Steg 3 = tredje prioritet
1.2.2 Manöverdon (forts.)
§ 185 Manöverdon
Manöverdon är delar av styrsystemet som känner av insignaler som operatörerna ger, i regel genom att trycka med handen eller foten. Det finns många olika slag av manöverdon, såsom tryckknappar, spakar, omkopplare, knoppar, glidreglage, joy- sticks, rattar, pedaler, tangentbord och pekskärmar. Manöverdonen kan finnas på själva maskinen eller, i fråga om fjärrkontroller, på ett avstånd från maskinen och kan vara anslutna till maskinen med ledningar eller genom radio-, ljus- eller ljudsignaler. Vid tillämpning av kraven i punkt 1.2.2 måste särskild uppmärksamhet fästas vid ergonomiska principer, eftersom manöverdonen bildar gränssnittet mellan maskinen och operatörerna – se § 181: kommentarer till punkt 1.1.6.
Specifikationer rörande kraven i de följande styckena i punkt 1.2.2 finns i standarderna i EN 894-serien118 och standarderna i EN 61310-serien119.
Utöver de allmänna kraven på manöverdon enligt punkt 1.2.2 innehåller följande punkter i bilaga I kompletterande krav på manöverdon för vissa maskinkategorier eller för vissa risker:
− Bärbara handhållna och/eller handstyrda maskiner – punkterna 2.21 och 2.2.2.1.
− Maskiners mobilitet – punkt 3.3. − Lyftoperationer – punkt 4.2.1.
− Maskiner för arbete under jord – punkt 5.3.
− Maskiner för lyft av personer – punkterna 6.2 och 6.4.2.
1.2.2 Manöverdon (forts.) . . .
Ett manöverdon skall vara
− klart synligt och identifierbart, i tillämpliga fall med piktogram,
. . .
118 EN 894-1:1997+A1:2008 –
Maskinsäkerhet – Ergonomiska krav på utformning av
avläsningsinstrument (display) och manövreringsorgan – Del 1: Allmänna principer för samspelet människa – Avläsningsinstrument – manövreringsorgan.
EN 894-2:1997+A1:2008 – Maskinsäkerhet – Ergonomiska krav på utformning av avläsningsinstrument (display) och manövreringsorgan – Del 2: Avläsningsinstrument (display).
EN 894-3:2000+A1:2008 – Maskinsäkerhet – Ergonomiska krav på utformning av avläsningsinstrument (display) och manövreringsorgan – Del 3: Manövreringsorgan.
119 EN 61310-1:2008 – Maskinsäkerhet – Principer för indikering, märkning och manövrering – Del 1:
Synliga, hörbara och förnimbara signaler (IEC 61310-1:2007).
EN 61310-2:2008 – Maskinsäkerhet – Principer för indikering, märkning och manövrering – Del 2: Märkning (IEC 61310-2:2007).
EN 61310-3:2008 – Maskinsäkerhet – Principer för indikering, märkning och manövrering – Del 3: Manöverdons placering och funktion (IEC 61310-3:2007).
170
§ 186 Identifiering av manöverdon
Första strecksatsen i punkt 1.2.2 om synlighet och klar identifiering av manöverdon har som syfte att operatörerna ska kunna använda utrustningen utan tvekan och undvika oavsiktliga kommandon på grund av förväxling av manöverdonen. Eftersom det är vanligt att operatörerna inom sitt arbete tvingas utföra olika slags uppgifter och använda olika slags maskiner är det viktigt att tillverkarna så långt det är möjligt identifierar manöverdonen med standardiserade färger, former och piktogram så att operatörer inte utsätts för överraskningar när de byter uppdrag eller flyttar från en maskin till en annan. Om det är uppenbart vad ett manöverdon ska användas till, för att det har en standardform och standardplats, exempelvis en ratt eller styren på en mobil maskin, behövs ingen ytterligare identifiering.
Om manöverdon identifieras genom skriftlig eller muntlig information, omfattas informationen av de gällande språkkraven för information och varningar på maskiner – se § 245: kommentarer till punkt 1.7.1.
1.2.2 Manöverdon (forts.) . . .
− placerat så att maskinen kan handhas säkert, utan tveksamhet, tidsspillan eller risk för missförstånd,
. . .
§ 187 Placering av manöverdon i förhållande till operatören
Enligt andra strecksatsen i punkt 1.2.2 måste tillverkarna beakta ergonomiska principer vid placering av manöverdon på maskinen, för att säkerställa att manöverdonen är klart synliga för operatörerna och att de kan nås och användas effektivt och säkert utan behov av obekväma arbetsställningar.
Manöverdonen måste placeras med beaktande av de uppgifter som operatörerna ska utföra och motsvarande funktionssätt för maskinen, arbetsstationens placering och egenskaper, huruvida operatörerna sannolikt kommer att stå eller sitta samt behovet för operatörerna att observera vissa delar av maskinen medan manöverdonen används.
Manöverdonen bör ha en layout som tar hänsyn till placeringen av de maskindelar, som de påverkar, enligt allmänt godtagna principer. Som exempel kan nämnas att ett manöverdon som styr maskindelar till höger om operatören ska placeras till höger på arbetsstationen och manöverdon som styr uppåtrörelse ska placeras ovanför manöverdon som styr nedåtrörelse osv.
Om manöverdon måste användas i en viss ordning, bör de placeras i den ordningen. Manöverdon som styr närbesläktade funktioner bör vara grupperade tillsammans och manöverdon som styr funktioner, som inte är närbesläktade, bör vara klart separerade.
De manöverdon, som sannolikt kommer att användas mest eller som behöver användas hela tiden, bör placeras inom operatörens centrala synfält och inom omedelbart räckhåll där de kan nås utan att operatören behöver böja sig. För detta
171
kan det i vissa fall krävas att manöverdonens placering måste kunna ställas in med tanke på variationen av operatörernas kroppsmått.
1.2.2 Manöverdon (forts.) . . .
− konstruerat så att manöverdonets rörelse överensstämmer med dess verkan,
. . .
§ 188 Manöverdonens rörelser
I tredje strecksatsen i punkt 1.2.2 anges två principer för konstruktion av manöverdon och vars syfte är att säkerställa överensstämmelse med användarnas förväntningar och att följa allmänna principer så att riskfyllda situationer och misstag kan undvikas. Kraven är tillämpliga på rörelserna hos manöverdon såsom spakar och rattar.
När det är möjligt bör rörelseriktningen hos sådana manöverdon motsvara rörelseriktningen hos den del som det styr. För manöverdon, som styr andra parametrar bör rörelseriktningen följa allmänt accepterade principer, t.ex. att när ett manöverdon vrids medurs ska parameterns värde öka medan vridning moturs sänker värdet.
Särskild uppmärksamhet bör fästas vid konstruktionen av manöverdon i maskiner där arbetsstationen kan rotera i förhållande till själva maskinen, vilket leder till att riktningen hos vissa rörelser som styrs av manöverdonet blir tvärtom.
1.2.2 Manöverdon (forts.) . . .
− placerat utanför riskområden, med undantag för visst manöverdon där så krävs, t.ex. nödstoppdon eller programmeringskonsol,
− placerat så att användningen av det inte ger upphov till ytterligare risker,
. . .
§ 189 Placering av manöverdon i förhållande till riskområden
Att placera manöverdon utanför riskområden, enligt kraven i fjärde och femte strecksatsen i punkt 1.2.2, är en metod för att undvika att operatörer utsätts för riskkällor – se § 165: kommentarer till punkt 1.1.1 b). Vid tillämpning av det här kravet måste hänsyn tas inte bara till områden där det finns risk för direkt kontakt med farliga delar av maskinen, utan också där det kan finnas risker på grund av föremål som slungas ut eller utsläpp från maskinen. För att uppfylla dessa krav kan man exempelvis placera manöverdonen på tillräckligt avstånd från rörliga delar – se § 212: kommentarer till punkt 1.3.7 – eller placera manöverdonen bakom en skärm eller i en lämplig hytt – se § 182: kommentarer till punkt 1.1.7.
Om det är nödvändigt att avvika från denna allmänna regel, exempelvis i fall där manöverdonen måste finnas inom ett riskområde med tanke på inställningar eller underhåll, kan kravet i fjärde strecksatsen uppfyllas genom att se till att maskinen har ett driftsläge, som kan väljas vid inställningar eller underhåll, och att då utlöses vissa
172
skyddsåtgärder såsom lägre hastighet och/eller stegvis rörelse – se § 204: kommentarer till punkt 1.2.5. Att ha nödstoppanordningar inom ett riskområde är också ett undantag från den allmänna regeln – se § 202: kommentarer till punkt 1.2.4.3.
1.2.2 Manöverdon (forts.) . . .
− konstruerat eller skyddat så att avsedd verkan, om denna kan utgöra en riskkälla, endast kan uppnås genom en avsiktlig handling,
. . .
§ 190 Förebyggande av oavsiktlig påverkan av manöverdon
Kravet i sjätte strecksatsen i punkt 1.2.2 har som syfte att manöverdon inte ska aktiveras när det inte är meningen. Oavsiktlig aktivering kan orsakas av flera saker, exempelvis om operatören eller hans eller hennes kläder av misstag får kontakt med ett manöverdon, om två närliggande manöverdon oavsiktligt aktiveras i stället för det ena (exempelvis tryck på två knappar eller spakar med en hand eller två pedaler med en fot), om ett manöverdon fastnar i ett hinder nära maskinen eller om operatören tar tag i ett manöverdon istället för ett handtag vid förflyttning till en arbetsstation – se § 317: kommentarer till punkt 3.4.5.
Sådana risker måste bedömas för de olika faserna i maskinens förutsebara liv, med beaktande av operatörens uppgifter och motsvarande funktionssätt för maskinen, och riskerna måste förebyggas genom lämpliga konstruktionsåtgärder. Sådana åtgärder kan vara att
− konstruera manöverdonen så att de har tillräckligt motstånd för att undvika oavsiktlig aktivering genom lätt tryck,
− placera manöverdonen i en fördjupning eller omge dem med en krage,
− placera och/eller skydda manöverdonen så att de inte kan komma i kontakt med operatörens kropp eller kläder och hindra att de kan fastna på hinder i närheten av maskinen,
− använda manöverdon som kräver två oberoende åtgärder för att de ska fungera,
− förse maskinen med manöverdon med lock.
1.2.2 Manöverdon (forts.) . . .
− utfört så att det tål förutsebara påfrestningar. Nödstoppsdon som kan utsättas för avsevärda påfrestningar skall beaktas särskilt.
173
§ 191 Manöverdons hållfasthet
Kravet i sjunde strecksatsen i punkt 1.2.2. gäller den mekaniska hållfastheten hos manöverdon. Om manöverdon går sönder kan det uppstå riskfyllda situationer om den berörda funktionen inte längre går att styra. Att ett manöverdon går sönder kan också i sig leda till skada.
När detta krav tillämpas måste man beakta de förutsebara användningsförhållandena under de olika faserna i maskinens förutsebara liv och de olika uppgifter och manöversätt som kan bli aktuella – se § 207: kommentarer till punkt 1.3.2. Detta är särskilt viktigt för nödstoppdon, som måste kunna påverkas snabbt och som ofta är utformade så att man ska slå till dem – se § 202: kommentarer till punkt 1.2.4.3.
1.2.2 Manöverdon (forts.) . . .
När ett manöverdon är konstruerat och tillverkat för att utföra flera olika funktioner, dvs. när dess funktion inte är entydig, skall den begärda funktionen visas tydligt och om nödvändigt kräva bekräftelse.
. . .
§ 192 Manöverdon som styr olika funktioner
Kravet i andra stycket i punkt 1.2.2 gäller när ett och samma manöverdon kan styra flera olika funktioner.
Vissa manöverdon kan t.ex. ha olika funktioner beroende på vilket funktions- eller styrsätt som har valts. Manöverdon kan också utföra olika åtgärder beroende på vilken utbytbar utrustning som har monterats på maskinen. Vissa manöverdon, av typen styrspak, kan styra rörelser framåt och bakåt, från sida till sida och genom vridrörelser, och manöverdonets effekt på rörelserna kan varieras med knappar uppe på detta eller kontakter inbyggda i anordningen.
Användningen av sådant manöverdon kan underlätta styrningen av vissa kategorier av maskiner genom att de begränsar antalet och amplituden för de nödvändiga hand- och armrörelserna. Vid konstruktion av sådana manöverdon är det emellertid särskilt viktigt att säkerställa att effekterna av de olika rörelser som användaren gör, är klart identifierade och att manöverdonen är utformade så att det inte uppstår förväxling mellan de olika åtgärder som de kan utföra. I vissa fall kan det vara nödvändigt, för klarhetens skull, att två separata åtgärder krävs för styrning av en viss funktion.
Kravet som anges i andra stycket i punkt 1.2.2 gäller också så kallade numeriskt styrda maskiner, dvs. maskiner med ett programmerbart elektroniskt styrsystem där insignalerna ges med ett tangentbord eller en pekskärm. Ett sätt för att undvika misstag är att programvaran indikerar den åtgärd som ska utföras och kräver att operatören bekräftar åtgärden innan utsignalen sänds till maskinens drivorgan.
174
1.2.2 Manöverdon (forts.) . . .
Ett manöverdon skall utformas med beaktande av ergonomiska principer och på så sätt att dess placering, rörelse och manövermotstånd är förenligt med det arbete som skall utföras.
. . .
§ 193 Manöverdon och ergonomiska principer
Enligt kravet i tredje stycket i punkt 1.2.2 måste manöverdon utformas med beaktande av olika parametrar beroende på de uppgifter som operatören utför. Exempel på sådana parametrar kan vara
− noggrant avpassad placering av manöverdonet, − inställningshastighet,
− kraft som behövs för att manövrera manöverdonet.
Det är viktigt att fästa uppmärksamhet vid manöverdonens synlighet och operatörernas möjligheter att nå och använda dem effektivt och säkert i alla arbetssituationer och vid maskinens olika funktionssätt, utan att det behövs obekväma kroppsställningar. Manöverdonens layout, de rörliga delarnas rörelsesträcka och den kraft som krävs för att använda donen måste avpassas med hänsyn till den typ av åtgärd som ska utföras, den mänskliga handens eller fotens funktionella anatomi och de typiska kroppsmåtten hos operatörerna. Manöverdon, som används ofta eller kontinuerligt, måste vara utformade så att operatörerna kan undvika repetitiva rörelser som inbegriper obekväma ställningar eller för brett utbredda fingrar vilket kan bidra till muskuloskeletala sjukdomar.
Om det krävs manöveranordningar i form av hålldon måste de vara konstruerade så att bundenheten för operatörerna blir så små som möjligt – se § 301: kommentarer till punkt 3.3.1, § 353: kommentarer till punkt 4.2.1, och § 371: kommentarer till punkt 6.2.
Utrymmet mellan manöverdonen måste vara tillräckligt för att minska risken för oavsiktlig påverkan, utan att det för den skull ska behövas onödiga rörelser. Det är också viktigt att uppmärksamma faktorer, som att operatörerna kanske använder personlig skyddsutrustning såsom skyddshandskar eller skyddsskor – se § 176: kommentarer till punkt 1.1.2 d).
Manöverdonen måste också vara uppställda och placerade med tanke på den mänskliga kapaciteten för informationsbearbetning (uppmärksamhet, perception och kognition).
1.2.2 Manöverdon (forts.) . . .
En maskin skall vara försedd med de indikeringsanordningar som krävs för säker användning. Operatören skall kunna läsa av anordningarna från manöverplatsen.
175
§ 194 Indikeringsanordningar och displayer
Enligt kravet i fjärde stycket i punkt 1.2.2 måste maskiner vara försedda med de indikeringsanordningar som behövs för att operatörerna ska kunna utföra sina olika uppgifter. Det kan t.ex. handla om indikeringsanordningar som ger operatörerna information om värdet på maskinens relevanta parametrar (hastighet, belastning, temperatur, tryck i maskinens delar osv.) eller om hur maskinen reagerar när något manöverdon används, när det inte är uppenbart.
Indikeringsanordningarna kan också visa varningar till operatörer om värdet på en relevant parameter överskrider en säkerhetsgräns. Indikeringsanordningarna kan vara förbundna med begränsande anordningar som utlöser vissa åtgärder när säkerhetsparametrar passerar ett visst värde. De kan också användas i kombination med ett visst funktionssätt såsom låg hastighet eller stegvis funktion.
Exempel på vanliga indikeringsanordningar är digitala displayer och skärmar, analoga visarinstrument och andra mätare samt akustiska givare eller beröringsgivare. De kan vara inbyggda i manöverdonen eller separata. Om de är separata måste de vara konstruerade och placerade så att operatören enkelt kan avläsa och förstå dem från den position där motsvarande manöverdon används. Särskilt gäller att indikeringsanordningarna måste vara konstruerade för att underlätta för operatören att snabbt märka om maskinen fungerar onormalt.
Indikeringsanordningar och displayer omfattas av kraven i punkterna 1.7.1, 1.7.1.1 och 1.7.1.2 om information och varningar på maskinen, informationsanordningar och varningsanordningar. Observera också att all skriftlig eller verbal information från indikeringsanordningar och displayer omfattas av språkkraven i punkt 1.7.1 – se § 245 till § 248: kommentarer till punkterna 1.7.1, 1.7.1.1 och 1.7.1.2.
1.2.2 Manöverdon (forts.) . . .
Operatören skall från varje manöverplats kunna försäkra sig om att inga personer befinner sig inom riskområdena, eller också skall styrsystemet vara konstruerat och utformat så att maskinen inte kan startas så länge som någon befinner sig i riskområdet. Om inte något av dessa alternativ går att tillämpa, skall en ljudsignal och/eller optisk varningssignal ges innan maskinen startar. De utsatta personerna skall då ha tid att lämna riskområdet eller förhindra maskinen från att sätta igång.
. . .
§ 195 Sikt över riskområden vid start av en maskin
Enligt punkt 1.1.2 b) bör den första åtgärden vara att eliminera eller minska risken, exempelvis genom att konstruera maskinen så att personer inte behöver gå in i maskinens riskområden – se § 239: kommentarer till punkt 1.6.1 – eller genom att montera skydd och/eller skyddsanordningar, som känner av om det finns personer inom riskområdet, och hindrar start så länge personer finns där. Det är ändå inte alltid möjligt med sådana åtgärder.
Med tanke på risken för att personer kan komma in i riskområdena har kravet i femte och sjätte stycket i punkt 1.2.2 som syfte att göra det möjligt för operatören att se till att ingen befinner sig i maskinens riskområde innan maskinen startas. Personerna i
176
fråga kan vara andra produktionsoperatörer eller andra utsatta personer som t.ex. underhållspersonal. Om det finns riskområden i maskinens omgivning kan det också handla om andra utsatta personer i närheten – se § 165: kommentarer till punkt 1.1.1 b).
Om det inte är möjligt att konstruera maskinen så att den operatör, som styr starten av maskinen, har tillräcklig direkt sikt över riskområdet från sin manöverplats, kan man använda hjälpmedel för indirekt sikt, såsom speglar eller intern kameraövervakning.
Observera att tilläggskrav rörande sikt från förarplatsen på mobila maskiner finns i punkt 3.2.1.
Om det inte är möjligt att säkerställa direkt eller indirekt sikt över riskområdena från manöverplatserna, måste maskinstarten föregås av en akustisk eller optisk varningssignal (eller båda), med tillräckligt lång tid mellan varningssignalen och starten av eller rörelsen hos maskinen, för att utsatta personer ska ha möjlighet att lämna riskområdena eller, om detta inte är möjligt, att de har tillgång till medel för att hindra maskinen från att starta, exempelvis ett nödstoppsdon inom riskområdet – se § 202: kommentarer till punkt 1.2.4.3.
Specifikationer för akustiska och optiska varningssignaler finns i standarden EN 981120.
När underhållsoperationer måste utföras i en maskins riskområden, måste det finnas särskilda anordningar för att förhindra oväntad start av maskinen eller delar av den – se § 241: kommentarer till punkt 1.6.3.
1.2.2 Manöverdon (forts.) . . .
Om nödvändigt skall det finnas anordningar som gör att maskinen bara kan styras från manöverplatser belägna inom vissa i förväg fastställda områden eller på särskilda platser.
. . .
§ 196 Placering av manöverplatser
Kravet som anges i sjunde stycket i punkt 1.2.2 har som syfte att säkerställa att den plats, från vilken operatören styr maskinen, finns utanför maskinens riskområden och att den, i den mån det är möjligt, är belägen så att operatören kan se till att andra personer inte utsätts för risker.
Det här kravet måste ges särskilt stor vikt när man planerar användning av flyttbara manöverdon såsom hängande manöverdon eller fjärrkontroller. Riskbedömningen måste beakta en situation där operatören styr maskinen från en riskfylld plats, exempelvis ett område där operatören riskerar att krossas eller träffas av fallande eller utslungade föremål.
177 1.2.2 Manöverdon (forts.)
. . .
Finns det mer än en manöverplats skall styrsystemet vara konstruerat så att användning av en manöverplats utesluter användning av de övriga, utom när det gäller manöverdon för stopp och nödstopp.
. . .
§ 197 Flera manöverplatser
Kraven, som anges i det åttonde stycket i punkt 1.2.2, gäller maskiner som har två eller flera manöverplatser, som är avsedda att användas i tur och ordning, antingen av en ensam operatör eller av två eller flera operatörer, för att utföra olika uppgifter eller styra maskinen under olika driftfaser. För att undvika förväxling eller motstridiga kommandon måste manöverdonen vid varje manöverplats vara kopplade till styrsystemet på sådant sätt att användningen av en manöverplats hindrar användningen av de övriga, förutom manöverdon för stopp och nödstopp.
1.2.2 Manöverdon (forts.) . . .
Om en maskin har två eller fler manöverplatser, skall varje plats vara utrustad med alla nödvändiga manöverdon utan att detta medför att operatörerna hindrar varandra eller utsätter varandra för riskfyllda situationer.
§ 198 Flera manöverplatser
Sista stycket i punkt 1.2.2 gäller maskiner som har två eller flera manöverplatser som kan användas samtidigt. Det här är vanligt i fråga om sammansatta maskiner där de olika ingående enheterna har sina egna manöverplatser – se § 38: kommentarer till