Steg 3 = tredje prioritet
1.1.3 Material och produkter
De material som används för att tillverka en maskin eller produkter som används eller framställs vid användningen av en maskin får inte medföra risker för personers hälsa eller säkerhet. I synnerhet när vätskor eller gaser används, skall maskinen konstrueras och tillverkas så att riskerna i samband med påfyllning, användning, uppsamling eller tömning förebyggs.
157
§ 178 Material och produkter som används Kravet i punkt 1.1.3 gäller flera slags risker:
a) Risker på grund av material eller produkter som används för att tillverka maskinen, såsom metaller, plast, textilier eller målarfärger.
Tillverkaren måste beakta riskerna för operatörers eller andra utsatta personers hälsa och säkerhet och som kan uppstå vid kontakt med dessa material eller farliga ämnen som materialen kan avge när de hettas upp, gnuggas eller nöts. Dessa risker måste så långt som möjligt förebyggas genom att välja ofarliga material för tillverkning av maskinen.
b) Risker på grund av material eller produkter som används i maskinen såsom bränsle, smörjmedel, hydraulvätskor, kemikalier, batterielektrolyter, vatten, ånga, tryckluft osv.
Sådana risker kan elimineras eller minskas genom att maskinen konstrueras för användning av ofarliga material eller produkter eller genom att farliga material eller produkter ersätts med mindre farliga alternativ. Bruksanvisningen från tillverkaren måste innehålla en specifikation av lämpliga material eller produkter som ska användas med maskinen. Om det kvarstår risker, måste skyddsåtgärder vidtas för att skydda operatörerna mot exponering för farliga material eller produkter, som används i maskinen, exempelvis genom att se till att de inte kan nås eller att de är tillräckligt inneslutna. Vid behov måste lämpliga varningar finnas på maskinen och i bruksanvisningen.
I den andra meningen i punkt 1.1.3 betonas särskilda aspekter som måste beaktas i samband med användning av vätskor. Åtgärder för att förebygga risker förknippade med påfyllning, användning, återvinning eller tömning av vätskor kan exempelvis vara lämplig plats för och utformning av tankar och behållare och deras påfyllnings- och tömningspunkter samt montering av en uppsamlingsbricka under hydraulisk utrustning om läckor inte helt kan förhindras. När vätskor i behållare, är trycksatta, måste det gå att sänka trycket till en säker nivå och kontrollera trycket innan påfyllnings- eller tömningspunkter öppnas.
c) Risker på grund av material eller produkter som bearbetas, behandlas eller omvandlas med maskinen, såsom metaller, gummi, plast, trä, livsmedel, kosmetiska produkter osv.
Maskintillverkaren måste beakta de material, som ska bearbetas med maskinen, och vidta åtgärder för att förebygga risker på grund av riskkällor såsom vassa kanter, splitter, utslungade fragment eller heta eller kalla material.
d) Risker på grund av material eller produkter som skapas när maskinen används. Sådana material kan antingen vara produkter, som maskinen är avsedd att tillverka, eller biprodukter eller avfall som t.ex. flisor, spån, ångor eller damm.
Observera att hänvisningen i punkt 1.1.3 till ”produkter som bildas under användning av maskinen” inte gäller produktsäkerheten för de produkter som tillverkas med maskinen.
158
Vissa aspekter av de risker som anges i a)–d) ovan omfattas av specifika grundläggande hälso- och säkerhetskrav – se § 208: kommentarer till punkt 1.3.3 om risker på grund av fallande eller utslungade föremål, § 226: kommentarer till punkt 1.5.5 om extrema temperaturer, § 227: kommentarer till punkt 1.5.6 om risken för brand, § 228: kommentarer till punkt 1.5.7 om risken för explosion, och § 235: kommentarer till punkt 1.5.13 om utsläpp av farliga material och ämnen.
1.1.4 Belysning
En maskin skall vara försedd med inbyggd belysning som är lämplig för avsett arbete, om avsaknaden av sådan sannolikt skulle kunna innebära en risk även om den omgivande belysningen är av normal styrka.
En maskin skall vara konstruerad och tillverkad så att belysningen inte ger upphov till områden med besvärande skuggor, inte ger bländningseffekter och inte ger farliga stroboskopiska effekter på rörliga komponenter.
Invändiga delar som kräver täta kontroller samt områden där justering och underhåll utförs skall vara försedda med lämplig belysning.
§ 179 Inbyggd belysning
Maskintillverkaren får anta att den omgivande belysningen på den plats där maskinen används har normal styrka. Normal styrka kan bedömas exempelvis genom att beakta nivåerna för arbetsplatser inomhus och utomhus som anges i standarden EN 12164, delarna 1 och 2106.
Enligt första stycket i punkt 1.1.4 måste tillverkaren bygga in belysning i maskinen om den normala omgivningsbelysningen sannolikt kommer att vara otillräcklig för säker användning av maskinen. Sådan belysning kan vara nödvändig exempelvis vid arbetsstationer som sannolikt kommer att ligga i skugga eller som är slutna eller täckta eller finns i hytter. Sådan belysning kan också vara nödvändig om operatörens visuella uppgifter kräver en starkare belysning än den som sannolikt fås från omgivande belysning. Enligt det tredje stycket i punkt 1.1.4 krävs också inbyggd belysning vid invändiga delar som ofta måste nås för inspektion, inställningar eller underhåll.
Andra stycket i punkt 1.1.4 gäller den inbyggda belysningens konstruktion, för att säkerställa att den inte ger upphov till andra risker.
Specifikationer för inbyggd belysning finns i standarden EN 1837107.
106 EN 12464-1:2002 – Ljus och belysning – Belysning av arbetsplatser – Del 1: Arbetsplatser
inomhus.
EN 12464-2:2007 – Ljus och belysning – Belysning av arbetsplatser – Del 2: Arbetsplatser utomhus.
159 1.1.5 Konstruktion av en maskin i syfte att underlätta hanteringen
En maskin eller i denna ingående delar skall
— kunna hanteras och transporteras på ett säkert sätt,
— vara förpackad eller konstruerad så att den kan förvaras säkert och utan att ta skada.
Vid transport av maskinen och/eller dess delar får det inte finnas någon möjlighet till plötsliga rörelser eller riskkällor som beror på instabilitet så länge som maskinen och/eller delar av den hanteras enligt bruksanvisningen.
Om maskinens eller dess ingående delars vikt, storlek eller utformning utgör ett hinder för att förflytta den eller dem för hand skall maskinen eller varje ingående del
— förses med fästanordningar för lyftutrustning, eller
— konstrueras så att den eller de kan förses med sådana anordningar, eller — utformas så att lyftutrustning av standardtyp lätt kan anslutas.
Om en maskin eller någon av dess ingående delar skall flyttas för hand skall den — kunna flyttas lätt, eller
— förses med anordningar för att kunna lyftas och flyttas på ett säkert sätt.
Speciella åtgärder skall vidtas för hantering även av verktyg och/eller maskindelar som kan utgöra en risk, även om de har låg vikt.
§ 180 Hantering av maskiner och maskindelar
Kraven i punkt 1.1.5 ska tillämpas i ljuset av en analys av de olika faserna under en maskins livscykel – se § 173: kommentarer till punkt 1.1.2 a).
Punkt 1.1.5 är tillämplig på ’maskinen eller varje ingående del i den’. Det betyder inte att alla delar av maskinen måste vara konstruerade med tanke på säker hantering, utan bara de delar (eller maskinen i sig) som kanske måste hanteras separat.
Bärbara handhållna och/eller handstyrda maskiner omfattas av särskilda krav – se § 278: kommentarer till punkt 2.2.1.
Hantering av maskiner eller maskindelar görs ofta under andra faser än normal drift, såsom transport, lastning och lossning, montering, installation, demontering, inställning eller underhåll. Som exempel kan nämnas att ett handhållet eldrivet verktyg avsett för konsumentbruk måste vara förpackad så att det på ett säkert sätt kan transporteras, lagras under distributionsfasen och tas hem av konsumenten Ett annat exempel är en verktygsmaskin som måste förpackas för transport till användarens anläggningar och vara konstruerad och tillverkad så att den kan lastas, transporteras, lossas och flyttas till installationsplatsen på ett säkert sätt. Tunga maskindelar, såsom formverktyget i en formsprutningsmaskin eller stansen i en press för metallbearbetning, behöver kanske bytas ut ofta beroende på det arbete som utförs.
Maskiner, som är avsedda att installeras på flera olika platser under sin livslängd, såsom tornkranar måste vara konstruerade så att maskindelarna kan hanteras säkert
160
vid montering och demontering och lastas säkert ombord på transportmedlet mellan de olika installationsplatserna. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid delar som kan bli instabila under transporten, exempelvis om en lastbil kör över ojämnt underlag. Lastningsanvisningar krävs och i vissa fall kan det behövas extra utrustning för att säkerställa stabiliteten under transport, som t.ex. en stödram för transport.
I tredje och fjärde styckena i punkt 1.1.5 görs en åtskillnad mellan delar som inte kan flyttas manuellt från maskiner på ett säkert sätt och delar som kan flyttas manuellt på ett säkert sätt. Vid bedömning av huruvida maskiner eller maskindelar faller i den ena eller den andra kategorin bör man beakta de nationella bestämmelserna för införlivande av direktiv 90/269/EEG108 och kriterierna i relevanta harmoniserade standarder109.
Vid konstruktion av maskiner eller maskindelar som ska kunna flyttas eller lyftas manuellt på ett säkert sätt, måste vassa kanter undvikas. Särskild uppmärksamhet måste fästas vid den arbetsställning som krävs av operatören110.
1.1.6 Ergonomi
Obehag, trötthet och fysisk och psykisk påverkan som operatören kan utsättas för under avsedda användningsförhållanden skall reduceras till ett minimum med hänsyn till ergonomiska principer som exempelvis
− att hänsyn tas till variationer i kroppsbyggnad, styrka och uthållighet hos operatörer,
− att operatören får tillräckligt rörelseutrymme, så att han/hon kan röra alla delar av kroppen,
− att undvika att arbetstakten bestäms av maskinen, − att undvika övervakning som kräver lång koncentration,
− att anpassa gränssnittet mellan människa och maskin till operatörernas förutsebara egenskaper.
§ 181 Ergonomiska principer
Kraven i punkt 1.1.6 hänför sig till ergonomi. Vetenskapsgrenen ergonomi kan definieras enligt följande:
Ergonomi (eller studien av mänskliga faktorer) är en vetenskapsgren som behandlar förståelse för växelverkan mellan mänskliga och andra element i ett system, och ett yrke där man tillämpar teori, principer, data och metoder på utformning och
108 Rådets direktiv 90/269/EEG av den 29 maj 1990 om minimikrav för hälsa och säkerhet vid manuell
hantering av laster där det finns risk för att arbetstagare drabbats av skador, särskilt i ryggen (fjärde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG).
109 EN 1005-2:2003+A1:2008 – Maskiner säkerhet – Människans fysiska förmåga – Del 2: Manuell
hantering av maskiner och maskindelar.
110 EN 1005-4: 2005+A1: 2008 – Maskinsäkerhet – Människans fysiska förmåga – Del 4: Utvärdering
161
konstruktion för att optimera det mänskliga välbefinnandet och systemets övergripande prestanda.111
De ergonomiska aspekter, som avses i punkt 1.1.6, kan delas upp i två grupper. Den första gruppen omfattar ergonomiska faktorer som behöver beaktas vid konstruktion av maskinen. Fem faktorer är förtecknade i strecksatserna i punkt 1.1.6, men det bör framhållas att förteckningen inte är uttömmande utan har som syfte att fästa tillverkarnas uppmärksamhet vid vissa viktiga aspekter av ergonomiska principer. Den andra gruppen, som är förtecknade i den första meningen i punkt 1.1.6 omfattar negativa verkningar som kan orsakas av dessa faktorer. En god konstruktion minskar de här faktorernas negativa verkningar på personer medan en olämplig konstruktion kan ge upphov till obehag, trötthet eller fysisk och psykisk stress. De här verkningarna kan i sin tur ge upphov till exempelvis muskuloskeletala sjukdomar. De ökar också sannolikheten för olyckor.
I diagrammet nedan illustreras kraven i punkt 1.1.6.
Olika operatörer Rörelse- utrymme Arbetstakt Koncentration Gränssnittet människa/maskin Beakta att operatörer
är olika :
zfysiska mått
zstyrka
zuthållighet
Ordna tillräckligt med utrymme så att operatören kan röra alla kroppsdela r:
zställning
z dynamik
Undvik att arbetstakten bestäms av maskinen:
ztakt
zhastighet
Undvik övervakning som kräver långvarig koncentration: zvaksamhet ztanke processer (antal, komplexitet) Anpassa gränssnittet människa/maskin till operatörernas förut sebara egenskaper : zvisu ella z auditiva z sensitiva z senso riska Fysisk stress Psykisk stress Obehag Utmattning
När maskinen används i avsedda förhållanden bör det obehag, den utmattning ochden fysiska och ps ykiska stress som operatören utsätts för minimeras .
Stressfactorer belastningar
Negativa effekter
Ergonomiska faktorer Tänkbara negativa verkningar
Vägledning om praktisk tillämpning av ergonomiska principer på konstruktion och tillverkning av maskiner finns i en serie harmoniserade standarder från CEN TC 122 – Ergonomi. Förhållandet mellan dessa standarder och de ergonomiska faktorer som anges ovan presenteras i en separat tabell och i en serie informationsblad.
162
Utöver de allmänna kraven i punkt 1.1.6 måste ergonomiska principer också beaktas i samband med tillämpning av de grundläggande hälso- och säkerhetskraven som anges i övriga punkter i bilaga I. Nedan ges exempel på grundläggande hälso- och säkerhetskrav som innehåller viktiga ergonomiska aspekter.
Grundläggande hälso- och säkerhetskrav som är tillämpliga på alla maskiner
− Belysning (punkt 1.1.4).
− Hantering av maskiner eller maskindelar (punkt 1.1.5). − Arbetsställningar (punkterna 1.1.7 och 1.1.8).
− Manöverdon (punkt 1.2.2).
− Extrema temperaturer (punkt 1.5.5). − Buller (punkt 1.5.8).
− Vibrationer (punkt 1.5.9). − Strålning (punkt 1.5.10).
− Utsläpp av riskfyllda material och ämnen (punkt 1.5.13). − Risk för att snubbla, halka eller falla (punkt 1.5.15). − Maskinunderhåll (punkt 1.6.1).
− Tillträde till arbetsstationer och servicepunkter (punkt 1.6.2). − Operatörsingripanden (punkt 1.6.4).
− Information (punkt 1.7).
Kompletterande grundläggande hälso- och säkerhetskrav för bärbara handhållna och/eller handstyrda maskiner
− Allmänna krav (punkt 2.2.1).
− Information om vibrationer i bruksanvisningen (punkt 2.2.1.1).
Kompletterande grundläggande hälso- och säkerhetskrav för mobila maskiner
− Förarplatser (punkt 3.2.1). − Säten (punkt 3.2.2).
− Platser för övriga personer (punkt 3.2.3). − Manöverdon (punkt 3.3.1).
− Start och förflyttning (punkt 3.3.2).
− Förflyttning av självgående maskin för gående förare (punkt 3.3.4). − Tillträdesvägar (punkt 3.4.5).
163
− Information om vibrationer i bruksanvisningen (punkt 3.6.3.1).
Kompletterande grundläggande hälso- och säkerhetskrav för lyftoperationer
− Rörelser hos laster under hantering (punkt 4.1.2.7). − Tillträde till lastbäraren (punkt 4.1.2.8.2).
− Styrning av rörelser (punkt 4.2.1).
Kompletterande grundläggande hälso- och säkerhetskrav för lyft av personer
− Manöverdon (punkt 6.2).
− Tillträde till lastbäraren (punkt 6.4.3).
1.1.7 Arbetsstationer
En arbetsstation skall vara konstruerad och tillverkad så att risker på grund av avgaser och/eller syrebrist undviks.
Om maskinen är avsedd att användas i en riskfylld miljö som kan innebära hälso- och säkerhetsrisker för operatören eller om maskinen i sig utgör en riskfylld miljö, skall tillräckliga åtgärder vidtas för att säkerställa att operatörens arbetsförhållanden är goda och att han/hon är skyddad mot varje förutsebar riskkälla.
Arbetsstationen skall i förekommande fall vara utrustad med en lämplig hytt, som är konstruerad, tillverkad och/eller utrustad för att uppfylla ovanstående krav. Utgången skall medge snabb evakuering. Dessutom skall det om möjligt finnas en nödutgång i en annan riktning än den ordinarie utgången.
§ 182 Arbetsstationer i riskfyllda miljöer
Arbetsstationerna är de platser på eller vid maskinen där operatörerna enligt definitionen i punkt 1.1.1 d) utför sina arbetsuppgifter. Tillverkarens bruksanvisning måste innehålla en beskrivning av den eller de arbetsstationer som sannolikt kommer att bemannas av operatörer – se § 262: kommentarer till punkt 1.7.4.2 f).
Kravet i första stycket i punkt 1.1.7 gäller främst maskiner med förbränningsmotorer. Detta krav innebär för det första att utsläppen av riskfyllda avgaser måste minskas så långt som möjligt. Exempelvis maskiner, som är konstruerade att användas i slutna utrymmen, måste ha lämpliga system för utsugning eller filtrering av avgaser. För det andra innebär kravet att om det finns en risk för exponering för riskfyllda avgaser, måste det finnas anordningar för att säkerställa att operatören inte inandas sådana gaser och har tillräcklig försörjning av andningsluft.
Det andra stycket i punkt 1.1.7 är mera allmänt och innehåller krav på att operatörerna ska skyddas mot alla riskkällor som kan följa av att maskinen används på förutsebart sätt i en riskfylld miljö. Sådana risker kan vara exponering för heta och kalla atmosfärer, buller, strålning, fukt, ogynnsamma väderförhållanden eller atmosfärer förorenade med riskfyllda ämnen. Tillverkaren måste därför beakta de avsedda och förutsebara användningsförhållandena för maskinen. Om maskinen
164
exempelvis släpps ut på marknaden i ett land med milt klimat, är det kanske inte nödvändigt med skydd mot extremt kallt väder medan däremot skydd mot damm eller hetta kan behövas. Det behövs särskild uppmärksamhet om maskinen vid användning genererar riskfyllda ämnen såsom damm, ångor eller toxiska aerosoler, exempelvis maskiner för att krossa och sålla sten, maskiner för spannmålshantering och sprutmålningsboxar.
I tredje stycket i punkt 1.1.7 hänvisas till de medel som kan användas för att säkerställa att arbetsstationerna är skyddade. Termen ’hytt’ används i detta stycke som en allmän benämning på en sluten arbetsstation, såsom en hytt på en mobil maskin eller en inbyggd manöverpanel på en fast industrimaskin. För att kraven i de två första styckena i punkt 1.1.7 ska uppfyllas måste hytten eller omslutningen vara försedd med nödvändiga medel för rening och konditionering av inkommande luft och för att hindra läckor inåt, exempelvis genom upprätthållande av en positiv tryckskillnad mot atmosfären på utsidan. Inbyggnader av det här slaget kan också konstrueras och tillverkas så att de utöver skydd mot riskfyllda miljöer också ger operatören skydd mot buller – se § 229: kommentarer till punkt 1.5.8. På vissa mobila maskiner kan hytten inbegripa en struktur, som skyddar mot risken om maskinen slår runt eller välter eller risken vid fallande föremål eller båda – se § 315 och § 316: kommentarer till punkterna 3.4.3 och 3.4.4.
1.1.8 Säten
När så är lämpligt och när arbetsförhållandena så medger, skall arbetsstationer som utgör en integrerad del av maskinen vara utformade så att säten kan installeras.
Om operatören skall sitta under handhavandet och operatörens plats utgör en integrerad del av maskinen, skall sätet medfölja maskinen.
Operatörens säte skall göra det möjligt för honom/henne att sitta stadigt. Dessutom skall det vara möjligt att anpassa sätet och avståndet till manöverdonen efter operatören.
Om maskinen är utsatt för vibrationer, skall sätet vara konstruerat och tillverkat så att det dämpar de vibrationer som överförs till operatören, till den lägsta möjliga nivå som rimligen kan uppnås. Fästena för sätet skall kunna stå emot alla påfrestningar de kan utsättas för. Om det saknas golv under operatörens fötter, skall det finnas fotstöd försedda med halkskydd för föraren.
§ 183 Säten – utformning och huruvida de ska utgöra en del av maskinen
Kravet i punkt 1.1.8 behandlar en specifik aspekt av gränssnittet mellan operatören och maskinen som kan vara en källa till obehag, utmattning och skada för hälsan om utformningen är dålig – se § 181: kommentarer till punkt 1.1.6.
Enligt första stycket i punkt 1.1.8 ska maskinen vara konstruerad så att säten kan installeras ’när så är lämpligt och när arbetsförhållandena så medger’. Maskintillverkarna måste därför överväga huruvida operatörerna har det bekvämare och kan utföra alla delar av sina uppgifter enklare och effektivare om de får sitta.112 I
112 EN 1005-4: 2005+A1:2008 – Maskinsäkerhet – Människans fysiska förmåga – Del 4: Utvärdering av
165
så fall måste arbetsstationen, dvs. den plats på maskinen där operatörer ska sitta, vara konstruerad så att nödvändiga säten kan installeras. Det innebär att särskild uppmärksamhet måste fästas vid arbetsytornas höjd, hur manöverdon och övriga delar av maskinen, och som operatörer måste nå, placeras och utformas och det utrymme som reserveras för själva sätet och för operatörers armar och ben.
Det andra stycket i punkt 1.1.8 är tillämpligt när operatören ska sitta när maskinen används och arbetsstationen är en integrerad del av maskinen, dvs. när operatörens sittplats inte ska installeras på golvet bredvid maskinen utan utgöra en del av själva maskinen. Då måste sätet levereras med maskinen.
I andra och tredje stycket i punkt 1.1.8 anges krav på sätet . Sätet måste vara utformat så att operatören kan sitta stadigt, med beaktande av förutsebara användningsförhållanden inklusive förutsebara maskinrörelser.
De relevanta parametrarna för själva sätet såsom höjd, bredd, djup och vinkel, ryggstödets position och, där det är tillämpligt, arm- och fotstödens position, måste vara justerbara med tanke på operatörer kan ha olika fysiska mått. Likaså måste sätets position vara justerbar i förhållande till de manöverdon som operatören ska använda, inklusive pedaler. Det betyder att sätets och manöverdonens position eller båda måste kunna ställas in.113
För maskiner där den sittande operatören kan utsättas för vibrationer till följd av maskinens funktion eller rörelser på ojämnt underlag, kan sätet exempelvis förses med ett lämpligt dämpande upphängningssystem som minskar risken för att en sittande operatör utsätts för helkroppsvibration – se § 231: kommentarer till punkt 1.5.9114.
113 Se EN ISO 14738:2008 – Antropometriska krav vid utformning av maskinarbetsplatser (ISO
14738:2002, inklusive korrigering 1:2003 och korrigering 2:2005).
114 Se t.ex. EN ISO 7096:2008 – Anläggningsmaskiner – Laboratorieutvärdering av sitsvibrationer (ISO