Media

Överlag har våra informanter ägnat ganska mycket uppmärksamhet åt att berätta om medias inflytande på och roll i förmedlingen av bilden av terroristen. De flesta intar dessutom en starkt kritisk hållning till de budskap som förmedlas. Alla informanter menar att media pekar ut muslimen eller araben som terroristen. De hävdar också att media alltför ofta köper USA:s hållning utan att ifrågasätta motiven och källorna bakom. Denna snedvridna rapportering som finns i Sverige görs dock, enligt våra informanter, inte medvetet och det finns inte heller någon dold agenda bakom.

Om vi ser på de undersökningar som återfinns i vår kontext om medias rapportering så kan vi se att våra informanter snappat upp vissa budskap. Att en del hävdar att den första bild de får, när de tänker på terrorister, är av muslimer pekar på att medias inflytande är stort trots att personerna i fråga har ett visst mått av kritisk hållning till vad de ser, hör och läser. Ingen av våra informanter verkar känna sig bekväm i att beskriva terroristens utseende. I olika nyanser menar trots detta de flesta informanter att någonstans finns uppfattningen att terroristen är arabliknande. Ofta sker inte kopplingen genom att definiera terroristen som arab utan tvärtom araben som terrorist. Detta uppmärksammar flera av de undersökningar som vi tagit upp i kontexten. Den islamiska religionen förknippas ofta, både i media och i våra informanters berättelser med fanatism, våld, kvinnoförtryck och intolerans. En av våra informanter pekar ut den manlige terroristen som bin Laden–liknande och den kvinnliga som beslöjad (Intervju 2). Vidare är det intressant att notera att, som vi beskrivit i kontexten, muslimer kopplas till invandring. Att sätta likhetstecken mellan islam och våld kan därför vara orsaken till att samtalen om terrorism ofta glidit in på invandrings- och integrationsfrågor.

Morgans beskrivning av terroristen som sexuell har vi inte återfunnit i våra informanters berättelser om terroristen. Däremot, vad gäller 9/11, kan många av våra informanters resonemang återfinnas i den mediala rapporteringen. Beskrivningen av bin Laden som rik, rörlig och planerare av dåd kan liknas vid informanternas sätt att skilja mellan utförare och planerare i terroristisk verksamhet. Atta, en av flygkaparna, vilken ägnades stort medialt intresse nämns däremot inte av någon intervjuperson. En vanlig åsikt i media, som även våra

intervjupersoner framställer, är att 9/11 var en vändpunkt i terrorismens historia. Alla verkar vara övertygade om att den nya formen av terrorism är mycket annorlunda än den som fanns tidigare. Detta främst p.g.a. att för första gången riktade terroristerna vapnen mot en stor grupp västerlänningar i västvärlden.

Att media så mycket fokuserade på antalet döda och beskrev dådet som storslaget kritiseras av vissa informanter. Dessa menar å ena sidan att fokuseringen på antalet döda är ett sätt att hetsa folk, å andra sidan att storskaligheten är relativ om man jämför med andra dåd, t.ex. Halabja i Irak. Berättelser om hatattacker mot muslimer har alla läst eller hört men de flesta anser dessa ha skett enbart i USA. Att orsaken till dåden skulle kunna vara social orättvisa och klyftan mellan väst och öst är återkommande både i media och i intervjuerna. Samma gäller USA:s egen skuld i att med en orättvis och grym politik mot tredje världen ha ökat hatet mot väst. Hotet mot det öppna demokratiska samhället är inte heller ett tema som våra informanter har tagit upp i intervjuerna. När detta görs av en informant kopplas detta med kriget mot

terrorismen. Personen menar att det är terrorbekämpningen som hotar rättsäkerheten och det öppna demokratiska samhället.

Sammanfattningsvis kan hävdas att mycket av vad media beskrivit kan återfinnas i våra informanters berättelser. Trots detta anser de flesta intervjupersoner att det är viktigt att behålla ett kritiskt förhållningssätt till media. Alla är överens om att man som konsument inte kan helt och hållet lita på vad som rapporteras och att det är viktigt att inte låta sig påverkas för mycket. Flera informanter pekar på att de traditionella medierna som tidningar och TV, är för partiska och oftast köper amerikanska mediers versioner av olika konflikter. Anledningen till att människor idag lättare ifrågasätter vad vissa mer etablerade medier skriver eller säger kan vara att andra alternativa informationskällor är mer tillgängliga idag. På nätet kan vi läsa både information och opinioner från mindre tankesmedjor och även utländska tidningar. Detta förhållningssätt återspeglas i att viss information har internaliserats och annan inte.

Media har i enlighet med vår teori ett stort ansvar i förmedlingen av bilden av terrorismen. Medias skildringar bidrar till att skapa den stereotyp av terroristen som muslim vilken vi återfunnit genom vår enkätundersökning bland våra respondenter. De flesta av våra informanter har visat en stor benägenhet att tänka kritiskt och faktiskt kritiserar medias framställning av terroristen som muslim. Detta handlingsutrymme i diskurser, som vi återfunnit bland intervjupersonerna, är något som flera forskare belyst (se s. 18). Trots detta

kan informanterna inte låta bli att påverkas av medias rapporteringar. De hävdar själva att det mediala flödet har varit så stort att det på något sätt har internaliserats. Detta kan vara

förklaringen till att första bilden av terroristen är stereotypiserad och pekar ut muslimen. Det är intressant att notera att bilden förändras genom att resonera kring ämnet. Samtidigt kan vi inte blunda för att de två bilderna finns hos våra intervjupersoner samtidigt och att den första, mer stereotypa, är ofta dominerande. Att individer är involverade i flera diskurser som

konkurrerar med varandra är något som diskursanalysen sedan länge uppmärksammat (se s. 18). Intressant att fråga sig är vilken bild människor använder sig av i bemötandet av muslimer t.ex.? Denna fråga öppnar till vidare forskning där det skulle vara intressant att integrera vår studie med ett kognitivt perspektiv. Att fokusera på hur stereotyper fungerar på ett psykologiskt plan skulle kunna belysa andra aspekter som faller utanför vår forskning.