I detta kapitel ska vi gå tillbaka till våra frågeställningar (1.1) för att försöka besvara dem i enlighet med vårt syfte. I början av vårt arbete formulerade vi en hypotes om att kopplingen mellan terrorism och islam är vanlig i medias diskurs. Detta är något som alla våra
intervjupersoner bekräftat, men en del är starkt kritiska till medias sätt att presentera terroristen som muslim. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi varit tvungna att skilja mellan våra informanters första och andra bild av terroristen. I och med att detta sätt att resonera är så vanligt bland våra intervjupersoner kan vi inte bortse från det. Det är viktigt att ha i åtanke att våra informanter först framställer en bild av terroristen vilken på ett outtalat sätt främst relaterar till terrorismen i dagens kontext. Den andra bilden kopplas ofta samman med terrorismen under historien samtidigt som dagens kontext vidgas. Dessa bilder utesluter inte varandra utan finns samtidigt hos våra informanter. De två bilderna tillhör två olika diskurser. Den första diskursen är i olika grader dominerande över den andra bland våra intervjupersoner.
Den första frågan är följande: Vilka stereotyper finns det av terroristen hos olika människor i
Sverige, och hur antas denna terrorist se ut? Den första bilden av terroristen är en arabisk-
eller muslimliknande man. Han är ung, traditionell, religiös, främling, fanatisk, planerad och rörlig. Denna stereotyp går att återfinna både i vår enkätundersökning och i massmedia och tillhör som sagt den dominerande diskursen om terroristen. När den andra bilden av
terroristen träder fram återknyts diskursen om terrorismen med fler diskurser som invandring, könsroller, amerikansk politik, svensk utrikespolitik och medias roll m.m. Här försvinner stereotypen av terroristen och bilden nyanseras. Fler terrorister dyker upp ur historien t.ex. Röda Brigaderna, Baader-Meinhof, IRA, ETA och Francos Spanien. Andra terrorister
kommer fram ur nutidens olika konflikter i världen som USA, Israel och Ryssland. Dessutom diskuteras den inbyggda maktstrukturen i terroristorganisationer. Informanterna skiljer mellan manliga och kvinnliga roller och mellan planerande och utförande roller. På denna nivå går inte terroristen att beskriva utan att begränsa kontexten i tiden och rummet medan på den första nivån förblir den eventuella kontexten outtalad.
Den andra frågan är följande: Är dessa stereotyper enhetliga eller finns det anmärkningsvärda
skillnader mellan människors bild av terroristen? Den första bilden är näst intill enhetlig
egna åsikter. Den andra bilden visar på en större mångfald av tolkningar. På den andra nivån återkopplar informanterna på ett personligt sätt fenomenet terrorism med olika exempel, olika kärnfrågor och olika berättelser. Trots detta finns det en enhetlig uppfattning av att terroristen inte kan beskrivas.
Den tredje frågan är följande: Påverkar dessa stereotyper relationerna mellan olika individer
och grupper i Sverige? Och i så fall, på vilket sätt? Vårt material visar på att relationerna
mellan människor påverkas av stereotypen av terroristen som arab- eller muslimliknande. En del informanter visar på en ökad misstänksamhet gentemot vissa grupper i Sverige, främst invandrare från Mellanöstern. Andra upplever att fördomarna gentemot dessa grupper har ökat i samhället även om de själva anser sig inte ha påverkats. Båda dessa förhållningssätt pekar på att spänningen mellan Vi och De, svenskar och invandrare, har ökat i Sverige p.g.a. stereotypen av terroristen. Samtidigt har synen på världen förändrats och föreställningen om en stor klyfta mellan öst och väst förstärkts. Dessa spänningar grundar sig främst i en känsla av rädsla och osäkerhet särskilt på vissa specifika platser som på flygplatser eller där det samlas mycket folk.
Att stereotypen försvinner på den andra nivån av beskrivningen innebär inte att rädslan och oron försvinner i den andra diskursen. Att peka ut fler än en fiende skapar på sätt och vis ännu större känsla av osäkerhet och bland vissa personer ett behov av isolering och kontroll i Sverige. Andra menar däremot att samarbetet, kommunikationen och solidariteten länder emellan är det enda sättet att lösa problemet terrorism. Att länder som USA och Israel, som traditionellt tillhör väst, svartmålas påverkar också synen på världen. Sverige möter hot inte bara från öst utan även från väst. Detta skapar en känsla av osäkerhet och av maktlöshet. En stor del av dessa känslor är inbyggda i det moderna samhället och i det postkoloniala
tänkandet. Stereotypen av terroristen kan ha förstärkt vissa drag som kännetecknar dessa processer och därför också gjort dem mer synliga.
Våra informanter använder sig ibland av vissa strategier som kan känneteckna ideologiskt språk. Speciellt vad gäller den första bilden av terroristen som arab- eller muslimliknande är dessa strategier vanliga. På denna nivå är även känslomässigt språk återkommande. Vi anser, i enlighet med vår teori, att det ofta är just den ideologiska användningen av språket som gör stereotypen möjlig. Detta pekar på att den första diskursen om terroristen har en starkare
ideologisk karaktär än den andra. Ideologiskt språk går även att återfinna på den andra nivån av beskrivningen ofta i samband med USA:s eller Sveriges politik, invandring och
könsstrukturer. Däremot engagerar sig en del informanter ofta på denna nivå i bredare diskussioner, där det ideologiska språket nästan helt och hållet försvinner.
I denna sammanfattning kan det vara viktigt att kortfattat diskutera vår metod.
Enkätundersökningen har vi redan tagit upp vid olika tillfällen i arbetet. Samma gäller urvalet till intervju. Vi har strävat efter att få ett slumpmässigt urval av våra intervjupersoner. Detta har lett till att vi inte har kunnat intervjua någon person som har en anknytning till muslimska länder även om det funnits personer med den bakgrunden bland våra respondenter i enkäten. Att inte kunna ställa frågor till just de personer som förknippats med terroristisk verksamhet ser vi som en förlust samtidigt som det har varit en oundviklig bieffekt av slumpmässigheten. Vi har ju kommit fram till att den stereotypen som finns av terroristen till viss del påverkar relationer mellan människor. Dessvärre har vår forskning inte kunnat fånga den grupp som kanske är mest utsatt för fördomar och dess medlemmars upplevelser om eventuell förändring i bemötandet. Dessutom kan det vara problematiskt att ha bortsett från punkt 2 i Wodaks analysmodell. Intressant hade varit att kunna göra en intertextuell analys av materialet genom att jämföra våra intervjuer med olika texter från medial och politisk diskurs. Detta kan också vara en utgångspunkt till vidare forskning.
9. Epilog
Ingen av våra informanter känner sig i krig mot någon. Huruvida denna åsikt delas av resten av den svenska befolkningen vet vi inte. Men om det är så att en bred majoritet anser kriget mot terrorismen vara USA:s sätt att öka sin dominans och kontroll över världens resurser väcker detta en viktig demokrati- och representativitetsfråga. En stor del av de åtgärder som tagits efter 9/11 har inte debatterats speciellt mycket varken i samhället eller i riksdagen, enligt vår mening. Samma gäller det vardagliga samarbete på olika plan som Sverige upprätthåller med USA och andra länder inom ramarna för kriget mot terrorismen. Vi anser att om Sverige fortsättningsvis ska ställa upp på olika åtgärder i denna kamp med fler
utvisningar, frysande av tillgångar m.m. oavsett om det drabbar “svenskar” eller “invandrare”, borde detta motiveras väl och förankras juridiskt och folkrättsligt. Dessutom kan inte, anser vi, rättsäkerheten på något sätt sättas på spel. Om landet nu befinner sig i ett tillstånd, som ett krig, som kräver undantagsåtgärder kan dessa inte smygas på samhället utan de måste
analyseras, motiveras och diskuteras.
Vår jakt efter terroristen har lett oss till att ta upp flera ämnen och frågor. På sätt och vis har vi inte bara jagat terroristen i den diskursiva praktiken, vi har jagat terroristen i moderniteten. Den moderna människan har skapat terroristen som den onda som utmanar ordningen, kontrollen och hotar att förinta den värld vi lever i. Samtidigt har han eller hon skapat revolutionären som den goda som utmanar makten och orättvisorna för att skapa en bättre värld för oss alla. Är det samma individ vi ”moderna människor” pratar om? Är detta ännu en av modernitetens paradoxer? Den som kämpar mot ordningen är trots allt någon som vi både älskar, fruktar, hyser hopp om och hatar. Terroristen har vi skapat för den vi fruktar och hatar. Han är den Andre både i vår värld, i vårt samhälle, i vår stad och inom oss själva. Den
moderna människan måste veta vem terroristen är för att kunna veta vem revolutionären är. Är upprorsmakaren en terrorist är vi på ordningens sida. Är han en revolutionär är vi på förändrarens. Det goda måste kunna skiljas från det onda så att vi alltid kan veta att vi står på rätt sida. Bush eller bin Laden? Che Guevara eller Batista? Detta är ett av modernitetens stora dilemman.
Samtidigt har vi inte alltid chansen att välja. Den moderna människan som lever i en postkolonial värld vet trots allt att vi är de goda och att de onda befinner sig någon annanstans, därnere i världens, stadens och det inres Orient. Är de inte onda så är de bara
svaga eller helt enkelt annorlunda. De Andra är lika obildade som vi är bildade, lika förtryckta som vi är fria, lika religiösa som vi är sekulariserade, lika ociviliserade som vi är civiliserade och lika omoderna som vi är moderna. Eller är det inte så? Samtidigt måste vi träffa den Andre för att veta vem vi är. Men inte för mycket för då riskerar vi att blandas samman med denne. Har vi då bestämt en gång för alla vem som är terrorist? Går detta att omförhandla? Eller är vi fast i det moderna och postkoloniala tänkandet och dess väktare? Styrs vårt liv och våra åsikter av media och politiker? Dessa frågor kan vara viktiga att ställa sig och svaret är inte självklart. Vi skulle kunna hävda att enbart genom att ställa oss frågorna har vi inträtt i en postmodern värld och att modernitetens förtrollning är bruten. Ibland längtar vi bara efter det ”trygga” förflutna. Precis som med terroristens stereotyp. När vi väl ifrågasätter dess sanning och överensstämmelse med verkligheten, har vi inte blivit av med stereotypen då? Kan vi leva utan den tryggheten att veta vem fienden är?
10. Källförteckning
10.1 Litteratur
Barker, Chris (2003), Cultural Studies – Theory and Practice, London–Thousand Oaks–New Delhi, Sage
Bell, Judith (2000), Introduktion till forskningsmetodik, Lund, Studentlitteratur
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2000), Textens mening och makt – Metodbok i
samhällsvetenskaplig textanalys, Lund, Studentlitteratur
Berman, Marshall (1988), Allt som är fast förflyktigas – Modernism och modernitet, Lund, Arkiv förlag
Brune, Ylva (2002), Sweden i Racism and cultural diversity in the mass media – An overview
of research and examples of good practice in the EU Member States, 1995–2000, Vienna,
EUMC
Burr, Vivien (1995), An introduction to Social Constructionism, London–New York, Routledge
Carr, Caleb (2002), The lessons of terror, London, Time Warner Books Chomsky, Noam (2002), 11/9, Stockholm, Ordfront
Coolsaet, Rik (2004), The business of terror - Anarchist outrages, Le Monde Diplomatique, september 2004
Crenshaw, Martha (red.) (1995), Terrorism in Context, University Park Pennsylvania, The Pennsylvania State University Press
Cronaca del XX secolo
De Cillia, Rudolf; Reisigl, Martin; Wodak, Ruth (1999), The discoursive construction of
national identities, Discourse and Society, vol. 10(2)
Della Porta, Donatella (1995), ”Left-Wing Terorism in Italy” i Terrorism in Context,
Crenshaw, Martha (red.) (1995), University Park Pennsylvania, The Pennsylvania State University Press
Ebert, Johannes & Schmidt, Andreas (red.) (1999), Cronaca del XX secolo, Milano, Mondolibri
El-Farra, Narmeen (1996), Arabs and the media, Journal of Media Psychology, vol. 1, n. 2 Eriksson, Catharina; Baaz Eriksson, Maria; Thörn, Håkan (1999), Globaliseringens kulturer–
Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället, Nora, Nya
Fairclough, Norman & Wodak, Ruth (1997), ”Critical discourse analysis” i Discourse as
Social Interaction – Discourse Studies: A Multidisciplinary Introduction Volume 2, Van
Dijk, A. Teun (red.) (1997), Thousand Oaks–London–New Delhi, Sage
Fasanella, Giovanni & Sestieri, Claudio (2000), Segreto di Stato – La verità da Gladio al caso
Moro, Torino, Einaudi
Flyghed, Janne & Hörnkvist, Magnus (red.) (2003), Laglöst land; terroristjakt och
rättssäkerhet i Sverige, Stockholm, Ordfront
Giddens, Anthony (1997), Modernitet och självidentitet – självet och samhället i den
senmoderna epoken, Göteborg, Daidalos
Hall, Stuart (red.) (1997), Representation; Cultural Representations and Signifying Practices, London–England, Sage
Hall, Stuart (2002), ”När inträffade ’det postkoloniala’? Tänkande vid gränser” i
Globaliseringens kulturer–Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det
mångkulturella samhället, Eriksson, Catharina; Baaz Eriksson, Maria; Thörn, Håkan
(1999), Nora, Nya Doxa
Hardt, Michael & Negri, Antonio (2001), Impero – Il nuovo ordine della globalizzazione, Milano, Rizzoli
Hartley, John (1982), Understanding news, London–New York, Routledge
Hervik, Peter (2004), The Danish Cultural World of Unbridgeable Differences, Ethnos, vol. 69:2
Hinton, R. Perry (2003), Stereotyper, kognition och kultur, Lund, Studentlitteratur
Hughes, A. John & Månsson, Sven-Axel (1988), Kvalitativ sociologi, Lund, Studentlitteratur. Hvitfelt, Håkan (2001), ”Den muslimska faran – Om mediebilden av islam” i Mörk magi i
vita medier – Svensk nyhetsjournalistik om invandrare, flyktingar och rasism, Brune,
Ylva (red.) (2001), Bjärnum, Carlsson Bokförlag
Jelloun, Ben Tahar (2002), ”En rädslans tid” i Aftonbladets 11 september – ett år efteråt, Viborg–Danmark, Aftonbladet Kulturpocket
Juergensmeyer, Mark (2003), Terror in the Mind of God, Berkeley–Los Angeles–London, University of California Press
Jørgensen, Marianne Winther & Phillips Louise (2000), Diskursanalys som teori och metod, Lund, Studentlitteratur
Kumm, Björn (1998), Terrorismens historia, Trondheim, Historiska Media Leth, Göran & Thurén, Torsten (2002), 11 september – mediernas bevakning av
Lodenius, Anna-Lena & Larsson, Stieg (1994), Extrem Högern, Kristianstad, Tidens Förlag May, Tim (2001), Social Research – Issues, methods and process, Philadelphia–USA, Open
University Press
Menz, Florian; Wodak, Ruth; Gruber, Helmut; Lutz, Benedikt (1988), Power Struggle and the
Media: a Case Study, Folia Linguistica – Acta Societatis Linguisticae Europaeae, vol. 22
(3–4)
Merkl, H. Peter (1995), ”West Germany Left-Wing Terrorism” i Terrorism in Context, Crenshaw, Martha (red.) (1995), University Park Pennsylvania, The Pennsylvania State University Press
Meyer, Michael (2001), ”Between theory, methods and politics: positioning of the approach to CDA” i Methods of Critical Discourse Analysis, Wodak, Ruth & Meyer, Michael (2001), London–Thousand Oaks–New Delhi, Sage
Miller, A. Martin (2003), ”The Intellectual Origins of Modern Terrorism in Europe” i
Terrorism in Context, Martha Crenshaw (red.), Pennsylvania, The Pennsylvania State
University Press
Mitten, Richard & Wodak, Ruth (1993), On the Discourse of Racism and Prejudices, Folia Linguistica–Acta Societatis Linguisticae Europaeae, vol. 27 (3–4)
Morgan, Robin (1989), The demon lover – on the sexuality of terrorism, London–England, Methuen
Nordström, Z. Gert (2002), Terrorkriget i kvällspress – Rapport 184, Stockholm, Styrelsen för psykologiskt försvar
Peste, Jonathan (2003), Religion och terrorism – Mellan samvaro och radikalism, Lund, Studentlitteratur
Petersson, Bo (2003), ”Intervjubaserade studier av kollektiva identiteter” i Identitetsstudier i
praktiken, Petersson, Bo & Robertson Alexa (red.) (2003), Malmö, Liber
Pred, Allan (1995), Recognizing European modernities – a montage of the present, London– New York, Routledge
Qureshi, Emran & Sells, A. Michael (red.) (2003), The New Crusades – Constructing the
Muslim Enemy, New York, Columbia University Press
Repstad, Pål (1999), Närhet och distans; kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, Lund, Studentlitteratur
Reisigl, Martin & Wodak, Ruth (2001), Discourse and Discrimination – Rhetorics of Racism
Ristilammi, Per-Markku (2003), Mim och verklighet – En studie av stadens gränser, Stockholm–Stehag, Symposion
Robson, Colin (1997), Real world research; A resource for social scientists and practitioner
– researchers, Oxford UK–Cambridge USA, Blackwell Publishers Ltd
Said, W. Edward (2003), ”The Clash of Definitions” i The New Crusades – Constructing the
Muslim Enemy, Qureshi, Emran & Sells, A. Michael (red.) (2003), New York, Columbia
University Press
Scoppola, Pietro (1997), La repubblica dei partiti – Evoluzione e crisi di un sistema politico
1945–1996, Bologna, Il Mulino
Starrin Bengt & Renck Barbro (1996), ”Den kvalitativa intervjun” i Kvalitativa studier i teori
och praktik, Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt (red.) (1996), Lund, Studentlitteratur
Stütz, Göran (2003), Opinion 2003, Stockholm, Styrelsen för psykologiskt försvar
Tuman, S. Joseph (2003), Communicating Terror; The Rethorical Dimensions of Terrorism,. Thousand Oaks–London–New Delhi, Sage
Van Dijk, A. Teun (2001), ”Multidisciplinary CDA: a plea för diversity” i Methods of Critical
Discourse Analysis, Wodak, Ruth & Meyer, Michael (2001), London–Thousand Oaks–
New Delhi, Sage
Van Leeuwen, Theo & Wodak, Ruth (1999), Legitimizing immigration control: a discourse–
historical analysis, Discourse Studies, vol. 1(1)
Wallén, Göran (1996), Vetenskapsteori och forskningsmetodik, Lund, Studentlitteratur
Wetherell, Margaret & Potter, Jonathan (1992), Mapping the language of racism – Discourse
and the legitimation of exploitation, New York, Columbia University Press
Whittaker, J. David (2002), Terrorism – Understanding the Global Threat, Great Britain, Longman Pearson Education
Wieviorka, Michael (1995), ”Terrorism in the Context of Academic Research” i Terrorism in
Context, Crenshaw, Martha (red.) (1995), University Park Pennsylvania, The
Pennsylvania State University Press
Wodak, Ruth (1991), Turning the tables: antisemitic discourse in post-war Austria, Discourse and Society, vol. 2(1)
Wodak, Ruth (1999), Critical Discourse Analysis at the End of the 20th Century, Research on Language and Social Interaction, 32 (1&2)
Wodak, Ruth (2001a), ”The discourse–historical approach” i Methods of Critical Discourse
Analysis, Wodak, Ruth & Meyer, Michael (2001), London–Thousand Oaks–New Delhi,
Wodak, Ruth (2001b), ”What CDA is about–A summary of its history, important concepts and its development” i Methods of Critical Discourse Analysis, Wodak, Ruth & Meyer, Michael (2001), London–Thousand Oaks–New Delhi, Sage
Wodak, Ruth & Matouschek, Berndt (1993), ”We are dealing with people whose origins one
can clearly tell just by looking”: critical discourse analysis and the study of neo-racism in contemporary Austria, Discourse and Society, vol. 4(2)
Wodak, Ruth & Pelinka, Anton (red.) (2002), The Haider Phenomenon in Austria, New Brunswick NJ, Transaction Publishers
Wodak, Ruth & Reisigl, Martin (1999), Discourse and Racism: European Perspectives, Annual Rewiew of Anthropology, vol. 28
10.1.1 Internet
Internet 1: http://www.riksdagen.se/eu/Riksdagen/kammaren/arenden/0203/prop0203_38.asp (2004-03-07, 13:49)
Internet 2: http://www.statewatch.org/news/2001/nov/06Ausalet.htm (2004-03-07, 13:49) Internet 3: www.ne.se, sökord: Första Världskriget (2004-11-19, 10.45)
Internet 4: http://www.electionworld.org/italy.htm (2004-11-23, 12.56) Internet 5: http://susning.nu/Sn%f6vit-aff%e4ren (2004-12-30, 9.59)
10.2 Källor
Enkät: svar på fråga 10 i enkäten Intervju 1: 04-11-22, 18:30 Intervju 2: 04-12-03, 12:30 Intervju 3: 04-12-06, 12:00 Intervju 4: 04-12-06, 18:15 Intervju 5: 04-12-09, 12:00 Intervju 6: 04-12-13, 16:00
11. Bilaga:
Enkät om terrorism/terroristen
(tid det tar att fylla i enkäten 2-4 min.)
Vi är två studenter på ”Internationell Migration och Etniska Relationer” (IMER) vid Malmö Högskola. Just nu arbetar vi med vår magisteruppsats. Enkäten syftar på att undersöka vilken bild av terrorismen och terroristen olika människor har i Sverige. Tack på förhand!
1) Information om dig själv. Kön:... Ålder: 15-25 o 26-40 o 41-65 o 66+ o Nationell/etnisk tillhörighet: ... Yrke: ...
Utbildning: Grundskola o Gymnasie o Eftergymnasial o
2) Vem eller vad menar du är det största terrorhotet i världen idag? (Fler svar är möjliga)
En region o En stat o Annat... En organisation o En individ o
3) Vad är, enligt dig, de främsta motiven bakom terrorismen idag? (Fler svar är möjliga)
Ekonomiska intressen o Ideologi o Religion o Social orättvisa o Ondska o Annat...
4) Har du någonsin upplevt dig personligt hotad av terrorism eller terrorister?...
Ja o Nej o
5) ... och i så fall vid vilka tillfällen? (Fler svar är möjliga)
I ditt hem o På bussen o På tåget o På flyget o I tunnelbanan o Utomlands o På ditt arbete o Annat...
6) Följer du nyheterna om vad som händer i Sverige och i världen?
Aldrig o Ibland o Ofta o Alltid o
7) Vilken är dina främsta nyhetskällor? (Fler svar är möjliga)
TV o Tidning o Internet o Radio o Böcker o Tidskrifter o Bekanta o Annat...o
8) Vilka egenskaper förknippar du med terroristen? (Enbart ett svar är möjligt per rad)
a) Närstående o Främling o Ingen/Båda o b) Mörk o Ljus o Ingen/Båda o c) Rik o Fattig o Ingen/Båda o d) Bildad o Obildad o Ingen/Båda o e) Ociviliserad o Civiliserad o Ingen/Båda o f) Arbetarklass o Borgerlig o Ingen/Båda o g) Religiös o Ateist o Ingen/Båda o h) Höger o Vänster o Ingen/Båda o i) Modern o Traditionell o Ingen/Båda o j) Irrationell o Rationell o Ingen/Båda o k) Kvinna o Man o Ingen/Båda o l) Homosexuell o Heterosexuell o Ingen/Båda o m) Gammal o Ung o Ingen/Båda o
9) Vilka egenskaper förknippar du med terroristen? (Fler svar är möjliga)
Svensk o Invandrare o Europee o Kommunist o Muslim o Kristen o Exotisk o Gift o Ensamstående o Förälder o Hinduist o Fascist o Rasist o Solidarisk o Jude o Nazist o Buddist o Fanatisk o Empatisk o Planerad o Mogen o Ouppfostrad o Flexibel o Stabil o Rörlig o Strukturerad o Liberal o Omänsklig o Kärleksfull o Ärlig o Modig o Lycklig o Feg o Artig o Synlig o Omogen o Annat...
10) Skriv kort dina övriga reflektioner kring terrorismen/terroristen
Vill du ställa upp för en kort intervju om dina svar? Lämna gärna mobiltelefonnummer eller e-mail adress. I