Kyrkans grepp över befolkningen och dess ”tvångsmetoder” för att hålla kvar greppet mötte motstånd – öppet eller förteget. Motstånd i olika former kom fram i samhällets övre skikt likaväl som hos den enskilde bonden eller barnet.
Det fanns kraftiga rörelser i samhället mot kyrkans dominans över
formerna för kristendomens utövande och mot katekesplugget, manifesterat till en början bl.a. i liberalismen och frikyrkligheten. Det var främst politiskt liberala debattörer som framförde sin kritik och sina krav på förändringar. Till dem anslöt sig senare bl.a. socialdemokrater och teologiskt liberala.53 Särskilt under andra hälften av 1800-talet kom motståndet ofta fram i riksdagen i motioner och debatter. Ett av Pleijel refererat exempel är agerandet av liberalen och tidningsmannen S.A. Hedlund.54 Denne menade i en motion till riksdagen 1889 att Luthers katekeser, både Lilla katekesen och Stora
katekesen, inte kunde anses renläriga ”såvida med ’renlärighet’ menas full överensstämmelse med bibeln”. Hans aversion gällde särskilt Lilla katekesen ”eftersom denna ingår som huvudsak i hela vårt folks
kristendomsundervisning, där den med sina ’förklaringar’ och ’utvecklingar’,
53
Algotsson, Karl Göran, Från katekestvång till religionsfrih et, utgiven av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala, nr 70, ss. 32-35.
54
Hedlund, S.A., 1821-1900. Liberal publicist och politiker. Huvudredaktör för Göteborgs Handels och Sjöfarts – tidning (GHT). Olika perioder ledamot av Riksdagens andra och första kammare. Källa:NE.
såsom ’barnalära’ framkallat mera barnatårar än väl någon annan skrift i världen”.55 Pleijel återger ännu ett exempel, denna gång från tidigt 1800-tal.56 ”Kan någon ha blivit uppväckt till andligt liv genom katekesen”, frågar Peter Wieselgren i sin skrift från 1827 ”Hvilken är Sveriges religion?” 57 Katekesen försvann visserligen ur psalmboken 1820 och med den hustavlan vilket inte betydde att de försvann ur prästernas och senare folkskolans undervisning. Åtagandena enligt kyrkolagen fanns kvar. Motståndet får emellertid till följd att Bibeln träder mer i förgrunden. Evangeliernas innerligare budskap och Jesu kärlekslära blir vägledande för en annan fromhetstyp – den som går som en underström i samhället och tog sig uttryck i pietismen som växte fram i slutet av 1700-talet och i frikyrkligheten under 1800-talet.58 Den gammallutherska kristendomssynen med katekesens ”bruk och ställning” dominerar likväl 1800- talet.59 Kyrkolagen av 1686 års modell och Konventikelplakatet från 1726 med förbud mot enskilda gudstjänstförrättningar i hemmen såsom nattvard
innebar att den som bröt mot plakatet kunde dömas till landsförvisning. Många föredrog eller kände sig tvingade att för sin tros skull lämna landet. I sin roman Jerusalem skildrar Selma Lagerlöf en grupp som av religiösa skäl lämnar sin hemort i Dalarna och beger sig just till Jerusalem för att där kunna leva efter sin tro och bibeltolkning. Andra emigrerade till Nordamerika. I Vilhelm Mobergs Utvandrarna sluter sig en grupp sådana till Karl-Oskar och Kristina som utvandrar av fattigdom.
Husförhören, som framförallt innebar katekesförhör, fortsatte emellertid och var även del av biskoparnas visitationer men även bland biskoparna framträdde nyanser i synen på katekesen, som nämnts t.ex. bland liberala teologer. En som höll fast vid och försvarade en mera ”rättrogen” eller
snarare ortodox syn på katekesen var biskop Gottfrid Billing i Lund.60 Han kom att spela en framträdande roll i striderna om katekestvånget.
55
Pleijel, Hilding, Våra äldsta folkbö cker, Lund 1967, s.87. 56
Pleijel, Hilding, Våra äldsta folkbö cker, Lund 1967, s. 86. 57
Wieselgren, Peter, 1800-1877. Präst, litteraturhistoriker, nykterhetskämpe. Källa:NE. 58
Algotsson, Karl-Göran, Från katekestvång till religionsfrih et, utgiven av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala, nr 70, s. 34.
59
Pleijel, Hilding, Våra äldsta folkbö cker, Lund 1967, s. 89. 60
Inställningen i de ”breda” folklagren
Hur var inställningen hos de familjer, särskilt barnen, som tvingades lära sig att utantill rabbla katekesens långa, för dem troligen meningslösa, teologiska utläggningar? Eller hos de föräldrar som hade en annan tolkning av Bibelns budskap än kyrkan?
För att fånga eventuella uttryck för såväl opposition som anpassning från denna grupp har jag gått igenom uppteckningar i Folklivsarkivet,
huvudsakligen från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet.
Registerutdrag för Sövde och Blentarps socken samt allmänt om folkskolan tillhörde utgångspunkterna. Vissa uppteckningar från Landsarkivet i Lund, har också gett mig material liksom sådana från Kyrkohistoriska arkivet. I
Arbetarrörelsens arkiv i Landskrona har jag funnit material från socialistiska ungdomsrörelser kring förra sekeIskiftet. I samma syfte har jag gått igenom samtliga nummer av Skånska Dagbladet och Ystads Allehanda från 1904.61 Skälet var att en av uppteckningarna från Folklivsarkivet nämnde en strejk bland bönderna 1904. Strejkens syfte var oklart men jag blev nyfiken. I samma uppteckning uppgavs att Skånska Dagbladet och Ystads Allehanda var de tidningar som bäst täckte landsbygden i södra Skåne.62 Valet av årgång får därför ses närmast som en slump men visade sig vara en bra träff. De strejkande bönderna befanns vara de ofta välbärgade
sockerbetsproducenterna som ville ha bättre betalt av sockerbolagen – intressant i och för sig men utan betydelse för mitt arbete. Däremot innehöll tidningarna utförliga beskrivningar av opposition mot katekestvånget, biskopsvisitationer och husförhör.
Oppositionen tar sig olika uttryck. I tidningsläggen beskrivs opposition som slutat som rättsfall. I uppteckningarna berättas om katekesläsandets börda och om opposition mot katekestvånget och mot prästernas makt av olika grader – öppen eller som motsträvighet eller motvilja.
61
Finns mikrofilmade på Malmö stadsbibliotek respektive Ystads stadsbibliotek. 62