Merparten av de byggnader som bidrar till komplexa beslut i samband med jämkning av skyddsföreskrifter besitter ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Som tidigare nämnts är det enligt kulturmiljölagen länsstyrelserna som har tillsyn över kulturmiljöarbetet i respektive län och Riksantikvarieämbetet som har överinseende över kulturmiljöarbetet i landet. När en större ombyggnation av ett byggnadsminne eller en annan byggnad som utgör en del av det nationella kulturarvet planeras, där de ingrepp som ska genomföras riskerar att strida mot byggnadens skyddsföreskrifter, tar myndigheterna hjälp av specialistkompetens. Eftersom Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen, tillsammans med fastighetsförvaltande myndigheter och experter på berörda områden, har en övergripande makt över hur vårt byggda kulturarv tas om hand, är det synnerligen intressant att förstå de respektive myndigheternas arbete samt kompetens.
Riksantikvarieämbetet
Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är den nationella myndighet i Sverige som har överinseende över kulturmiljöarbetet i landet och lyder under Kulturdepartementet. Deras främsta uppgift är att bevara, använda och utveckla kulturarvet. Chef för myndigheten är även Sveriges riksantikvarie. RAÄ har som ledande myndighet i kulturmiljöfrågor visst tolkningsföreträde i hur kulturmiljölagen ska tillämpas och ansvarar även för poängtering av riksintressen i överensstämmelse med miljöbalken.51 Enkelt uttryckt så arbetar myndigheten tillsammans med Boverket för att stötta länsstyrelserna och kommunerna så att kulturvärden ska hanteras rätt enligt plan- och bygglagen.52
En av Riksantikvarieämbetets många uppgifter är att fördela bidrag till länsstyrelserna och andra organisationer som handskas med kulturarvsfrågor. Myndigheten initierar och leder även olika typer av projekt för att modernisera och utveckla sitt arbete, nu senast med framtagandet av en vision för kulturmiljöarbetet 2030 som betonar vikten av en kulturell mångfald och en inkluderande kultursyn.53
Riksantikvarieämbetet har som myndighet framförallt en rådgivande och utvecklande roll, och förvaltar i stort sett inga fastigheter längre.54 Majoriteten av landets kulturhistoriska byggnader
51 Riksantikvarieämbetet, Det här gör Riksantikvarieämbetet.
52 Andersson 2019.
53 Riksantikvarieämbetet 2016, Vision för kulturmiljöarbete 2030.
54 Riksantikvarieämbetet förvaltar idag fastigheter där de bedriver egen verksamhet, bland annat Glimmingehus och Gamla Uppsala museum.
förvaltas av kommuner och länsstyrelser, och ifall byggnaderna är statligt ägda förvaltas de av Statens fastighetsverk.55
Riksantikvarieämbetet har ca 270 anställda och är uppdelat i flera verksamhetsområden där
kulturmiljöavdelningen är den avdelning som i huvudsak är ansvarig för frågor rörande det
byggda kulturarvet. Många av dem som handlägger ärenden rörande det byggda kulturarvet är utbildade i restaureringskonst vid Kungliga Konsthögskolan (KKH), men utbildningen är inget krav.56
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen är regeringens företrädare i länet, och är därav en statlig samordnande myndighet på regional nivå. En av länsstyrelsens många uppgifter är att tillämpa kulturmiljölagen. Enheten som ansvarar för detta kallas för kulturmiljöenheten. Arbetet innefattar kontroll av att KML följs och tillsynsansvar över kulturmiljöarbetet i respektive län. Det är hos länsstyrelsen man söker om tillstånd till att förändra ett byggnadsminne. När länsstyrelsen behöver stöd i form av experthjälp vänder den sig i första hand till de regionala museerna, vilket i Stockholms fall är Stadsmuseet. Det är även, som tidigare nämnts, länsstyrelsen som bestämmer ifall en kulturhistoriskt värdefull byggnad ska skyddas som byggnadsminne, och det är likaså länsstyrelsen som beslutar om tillstånd eller bidrag som rör byggnadsminnen. När en förändring av ett byggnadsminne ska genomföras så kräver länsstyrelsen att en antikvarisk expert kopplas in. Experten ska uppfylla deras krav på kompetens, erfarenhet och lämplighet. Enligt Heléne Hyrefelt Dahlström på enheten för kulturmiljö bör en antikvarisk expert ha en byggnadsantikvarisk högskoleutbildning eller en arkitektutbildning som byggts på med kunskaper om restaurering och kulturhistoriska värden. I nästan samtliga fall är den aktuella konsulten redan känd hos länsstyrelsen.57
Statens fastighetsverk
Statens fastighetsverk (SFV) är en statlig förvaltningsmyndighet som bildades 1993 genom fastighetsreformen. Myndigheten tog över majoriteten av ansvaret över det statliga byggda kulturarvet som tidigare låg hos byggnadsstyrelsen, och fick således förvaltningsansvar över de fastigheter som inte bedömdes kunna föras över till bolag. De fastigheter som inte kom att förvaltas av SFV placerades bland annat i två bolag, Vasakronan och Akademiska hus, men en
55 SOU 2013:55.
56 Telefonsamtal med Camilla Altahr-Caderberg, 2020.01.21.
stor del av landets viktigaste kulturegendomar kom att förvaltas av verket, och SFV fick därmed en viktig roll som vårdare av det statliga kulturarvet.58
Statens fastighetsverk förvaltar inte enbart det byggda kulturarvet utan har även ansvar över markområdet som tillhört kronan och anses ha en betydande roll för riksintresset och landets kulturarv. Verkets fastigheter finns över hela landet men tyngdpunkten ligger i Stockholm. Totalt omfattar fastighetsinnehavet cirka två miljoner kvadratmeter byggnadsyta och 6,4 miljoner hektar mark, vilket innebär att myndigheten förvaltar en sjundedel av Sveriges yta.59
SFV har även som uppgift att förvärva samt avyttra fast egendom för statens räkning. Här nedan följer några av Statens fastighetsverks viktigaste mål. Statens fastighetsverk ska:60
● Bevara, vårda och utveckla fastigheternas kulturvärden på en för ägaren och brukaren långsiktig lämplig nivå.
● Utveckla besöksmål i samarbete med kommuner, landsting och besöksnäring.
● Verka för att leva upp till de nationella kulturpolitiska målen, främst målet att främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas.
Ett levande kulturarv betyder bland annat att, givet deras förutsättningar, göra de många besöksmål som speglar landets kulturarv tillgängliga för så många som möjligt.61
De beslut som tas i ett renoverings- eller ombyggnadsprojekt fattas av olika personer beroende på vilka kostnader det handlar om. Allt ifrån projektledare, projektchef, fastighetsdirektör eller generaldirektör kan fatta beslut.62 Myndigheten har vidare specialister med en rådgivande roll, och enligt Annakarin Wiberg, direktör för Projekt och specialistavdelningen, finns det ingen gemensam utbildningsbakgrund för dessa, men det flesta är arkitekter eller har någon form av ingenjörsutbildning. De arkitekter med ansvar över kulturmiljöarbetet på Statens fastighetsverk har en vidareutbildning i restaureringskonst vid KKH. Som kunskaps- och beslutsunderlag använder de sig framförallt av de vårdprogram som de själva, tillsammans med konsulter, tagit fram.63
58 Geijer 2004, s. 66.
59 SOU 2013:55, s. 62.
60 Förordning (2007:757) med instruktion för Statens fastighetsverk.
61 SFV, Verksamhetsstrategi 2019 – 2020.
62 Mejlkorrespondens med Elisabet Jermsten, 2020.01.17
Byggherren
Byggherren, alltså den som enligt plan- och bygglagen som för egen räkning utför, eller låter utföra byggnadsarbeten är den som, enligt Camilla Altahr-Cederberg på RAÄ, har det slutgiltiga, och därav största ansvaret för de ändringar som utförs på byggnaden i fråga. Anledningen till detta är att länsstyrelsen, via ett kontrakt med byggherren, avskriver sig ansvaret för ombyggnationen och dess resultat. Efter det att byggherren fått tillstånd från myndigheten är det upp till byggherren att följa de regelverk som gäller. Ett av de krav som ställs på byggherren är att tillhandahålla en tillräcklig kompetens för genomförandet av den kontroll som utförs kontinuerligt under byggnadsprocessen. Byggnadsnämnden kräver att den som ska vara sakkunnig inom ett särskilt område, beroende på byggnadens slag, är certifierad för det specifika sakområdet. Hos Boverket finns en föreskrift med krav som en person ska uppfylla för att kunna bli certifierad som sakkunnig för kontroll av kulturvärden enligt plan- och bygglagen.
Vårdprogram
Även byggnader som inte enligt lag är skyddade som byggnadsminnen, statligt eller enskilt, kan tillskrivas höga kulturhistoriska värden och utgöra riksintresse. Precis som alla byggnadsminnen, har många av de byggnader med höga kulturhistoriska värden ett vårdprogram utformat utefter byggnadsverkets behov och förutsättningar.
Ett vårdprogram, eller en vårdplan, är ett förvaltningsprogram utformat för de aktörer som ska förvalta fastigheten. Vårdprogrammet ska vägleda och se till så att de förändringar som görs, samt det kontinuerliga underhållet, inte riskerar att förvanska byggnadens kulturvärden. Vårdprogrammet förväntas vara relativt statiskt med konkret information om byggnadens skick och en analys om dess kulturvärden och eventuella hot och risker. Vårdprogrammets utformande är väsentligt för omhändertagandet av den berörda byggnaden, då det agerar som röst för byggnaden vid eventuella ombyggnationer. Enligt Elisabet Jermsten, kulturarvsspecialist på Statens fastighetsverk, är det viktigaste i vårdprogrammet den kulturhistoriska värderingen som förtydligar varför byggnaden är ett kulturarv. Hon påstår vidare att det lyckade resultat av renoveringen av Nationalmuseum i Stockholm delvis var en följd av att man respekterat de kulturvärden som identifierats i det vårdprogram som utformats mer än tio år innan renoveringen gick av stapeln.64
Riksantikvarieämbetet har tagit fram tydliga riktlinjer för vad ett vårdprogram ska innehålla och hur det ska utformas. På deras hemsida står det att läsa att:
Vårdprogrammet ska innehålla en beskrivning av t. ex en byggnad, dess betydelse och kulturvärden. Det är utifrån de identifierade betydelserna och kulturvärdena som motiven för bevarande och föreslagna åtgärder ska hämtas. Det är angeläget att alla identifierade perspektiv tillgodoses och beskrivs på ett tydligt sätt i vårdprogrammet så att de lätt kan beaktas i de konkreta förvaltningsinsatserna.65
För att identifiera det berörda byggnadsverkets olika kulturvärden så finns det ett antal olika värderingsmodeller66 att utgå ifrån som Riksantikvarieämbetet tagit fram alternativt hänvisar till.67 Boverket har även, tillsammans med RAÄ, tagit fram en digital vägledning om kulturvärden i plan- och bygglagssystemet.68
Beroende på vem som äger och förvaltar den berörda byggnaden, så utformas dessa vårdprogram på uppdrag av olika myndigheter eller organisationer. För Stockholms stads kulturhistoriska byggnader är det till exempel Stadsmuseet, på uppdrag av fastighetskontoret, som ansvarar för att ta fram vårdprogram.69 För de statliga byggnadsminnena är det Statens fastighetsverk, under överinseende av Riksantikvarieämbetet, som ansvarar för vårdprogrammen. Dessa myndigheter tar i sin tur kontakt med specialistkompetens, oftast arkitekter med vidareutbildning inom bebyggelseantikvariska områden, som genom konsultuppdrag granskar byggnaden och tar fram vårdprogrammet.
65Riksantikvarieämbetet, Förvaltning av kulturarv – vårdprogram.
66 Kulturhistorisk värdering av bebyggelse samt Dive-modellen.
67 Riksantikvarieämbetet, Förvaltning av kulturarv – vårdprogram.
68 Kulturvärden, PBL kunskapsbanken.