1993 togs beslutet om att Thielska galleriet skulle bli statligt byggnadsminne, och fastigheten skyddas därav genom förordningen om statliga byggnadsminnen (SFS 1988:1229) samt av regeringen fastställda skyddsföreskrifter. I bilagan som följde beslutet står följande att läsa:
1. Huvudbyggnaden och gårdshuset får inte rivas, flyttas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras.
2. Ingrepp får inte göras i byggnadernas stommar eller ursprunglig fast inredning. 3. Huvudbyggnadens gallerivåning och trapphus får inte ändras.
4. Byggnaderna ska underhållas så att de inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten ska utföras med traditionella byggnadsmaterial, färger och metoder på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar.
Vidare framgår det av skyddsföreskrifterna att:
Om det av särskilda skäl är nödvändigt att ändra byggnadsminnet i strid mot skyddsföreskrifterna ska ansökan lämnas in till Riksantikvarieämbetet.158
Nationalstadspark
Thielska galleriet ligger på Kungliga Djurgården som omfattar nationalstadsparken som avsattes av riksdagen 1995. Området är skyddad enligt miljöbalken därför att det representerar en unik blandning av storstadens kulturbebyggelse, parklandskap och natur.
Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas.159
Riksintresse
Thielska galleriet ligger i stadens front mot vattenrummet och ingår därför i ett område av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. miljöbalken (1998:808). Denna front och vattenrummet i Stockholms innerstad är en viktig del av stadens historia. Ett område av riksintresse betyder att det har ett så pass stort kulturhistoriskt värde att det är av vikt för hela nationen. Att främja detta arbete ligger hos både landstinget och kommunen, och i samhällsplaneringen ska dessa värden prioriteras. Åtgärder inom ett sådant område får inte, enligt miljöbalken, utgöra påtaglig skada på riksintresset.160
Thielska galleriet och dess bebyggelse är särskilt värdefull ur kulturhistorisk synpunkt och omfattas därför av plan- och bygglagens bestämmelser som hindrar byggnaderna från förvanskning. Dessutom gäller de allmänna bestämmelserna enligt PBL om bland annat bygglov och bygganmälan.
Vårdprogram
När åtgärder eller andra ändringar ska utföras på fastigheten utgår man från det vårdprogram som togs fram 2007. Vårdprogrammet saknar rättslig verkan, men de kulturhistoriska värden som man uppmanas att underhålla har tagits fram i samråd med Riksantikvarieämbetet. Målsättningen med förvaltningen av Thielska galleriet, enligt vårdprogrammet, är att
158 Regeringsbeslut, Skyddsföreskrifter för Thielska galleriet.
159 4 kap. 7 § Miljöbalk.
samheten ska ha möjlighet att fortsätta sin museala verksamhet och tillgängliggöra konstsamlingen för allmänheten. Det är även av stor vikt att Thielska galleriets helhetsmiljö och unika upplevelsemässiga och kulturhistoriska värden omhändertas och bevaras.
Den statliga byggnadsminnesförklaringen grundar sig på Thielska galleriets ursprungliga funktion som Ernest Thiels bostad och galleri. Statens fastighetsverks mål är att värna om det befintliga förhållandet mellan byggnader, ursprunglig inredning och konstverk, och de företeelser som läggs stor vikt vid, enligt vårdprogrammet, är följande:
● Huvudbyggnadens inbördes samband ● Byggnadernas exteriör
● Alla byggnadsdelar med koppling till ljusinsläpp, ursprunglig planlösning, fast inredning och teknisk armatur
I vårdprogrammet står det att läsa att:
Underhållsåtgärder, tillägg och förändringar ska alltid hålla minst samma kvalitet som ursprunget. Den generella målsättningen är att alla framtida åtgärder ska genomföras restriktivt, vara väl övervägda och ta sin utgångspunkt i den kulturhistoriska värde-beskrivningen samt genomföras i enlighet med skyddsföreskrifterna. Åtgärder som kan komma att skada de kulturhistoriska värdena ska noga undersökas och prövas genom förundersökning innan beslut tas om tillståndsprövning hos Riksantikvarieämbetet.
SFV framhåller, via vårdprogrammet, att en fortsatt statlig förvaltning är en viktig förutsättning för att bevara fastighetens låga exploatering. Avslutningsvis har den förvaltande myndigheten som mål att engagera sig för fysisk tillgänglighet i samtliga av sina hyresgästers lokaler, och tillgängligheten till Thielska galleriets publika delar ska avsevärt förbättras för rullstolsburna då lokalerna, vid framtagandet av vårdprogrammet, var mycket svårtillgängliga.
3.2.4 Tidigare ändringar
Som tidigare nämnt så uppfördes ett flertal tillbyggnader redan under Thiels tid på grund av platsbrist. 1906 utökas huvudbyggnaden med en gallerisal, och året därpå utökas både herrskapsdelen och tjänstebostadsdelen med extra utrymme. Samma år uppförs även annexbyggnaden med stall och tjänstebostäder.
I samband med att staten tar över fastigheten så anpassas delar av Thiels lägenhet till museets verksamhet, och huvudbyggnadens köksavdelning byggs om till en intendentslägenhet. Under 1970-talet genomgår huvudbyggnaden invändiga reparationer då gallerisalarna hade fått allvarliga skador i murar och tak, och på 1980-talet görs det gamla bankirbadrummet om till café. I och med detta sätts den intilliggande trappan upp till våning 1 igen. 1989 tillkommer en utrymningstrappa på den södra gavelfasaden, som 1999 byts ut mot en ny, mer omsorgsfullt utformad trappa för att harmoniera med byggnadens stil.
Någon gång under 1960-talet genomförs en ovarsam restaurering av huvudbyggnaden. Fasaderna fick en grov cementputs och stora delar av den exteriöra dekoren förvanskades, då många kakelplattor byttes ut och ersattes med kakel av andra dimensioner och kulörer. Fasaderna återfick sin forna vita glans efter en noggrann fasadrestaurering 1999 då även fönster och tak restaurerades.
Säkerhet
Under sommaren 2000 bröt sig tjuvar in på Thielska galleriet och stal konst för upp emot 25 miljoner kronor. Sex tavlor försvann från samlingen, varav fyra var signerade Anders Zorn.161
Eftersom galleriets tavlor ägs av svenska staten saknar de försäkring. På grund av stölden, samt ett stort behov av invändig upprustning, genomgick museet mellan 2004 och 2005 en renovering där framförallt säkerheten åtgärdas. Museet moderniseras, och investeringen i museets säkerhet garanterar inte bara museets egna konst utan möjliggör också framtida inlån. Bland annat försågs fönster med galler och ut- och invändiga dörrar förstärktes. Tavlorna som gick förlorade i och med konstkuppen är fortfarande försvunna från samlingen.
Tillgänglighet
I samband med att säkerheten åtgärdades i början av 2000-talet så gjordes en tillgänglighets-anpassning av huvudbyggnadens intendentbostad så att den skulle kunna brukas av en rullstolsburen. Befintlig WC byggdes om till RWC, och man gjorde en håltagning i bjälklaget för hisschakt till lyftbord för en rullstol. En utvändig trapplift installerades även till entrén. Bostadsdelen tillgänglighetsanpassades eftersom den dåvarande intendenten Ulf Linde själv var rullstolsburen under senare delen av sitt liv. Efter det att Ulf Linde och hans fru Nina Öhman pensionerades 2011 togs den utvändiga trappliften bort och intendentbostaden är inte längre tillgänglig.
Bild 11: Förslag, tillgänglighetsanpassning, AIX Arkitekter, 2012.
3.2.5 De olika förslagen
Det har sedan 2000 varit AIX Arkitekter som ansvarat för gestaltningen av ombyggnader och upprustningar av Thielska galleriet. För att lösa tillgängligheten för museets besökare började man med att göra en studie av möjligheten att sätta in en hiss från markplan upp till gallerivåningen. Utgångspunkten för studien var att de kulturhistoriska värdena skulle på-verkas så litet som möjligt och att konstsamlingen skulle tillgängliggöras. Den dåvarande ledningen såg inte en hissinstallation som en angelägen åtgärd och projektet skrinlades. Redan 2002 togs frågan upp igen och AIX Arkitekter tog fram två förslag på placering av hiss. Båda lösningarna sades påverka verksamheten och museet sa nej.