Bildandet av nya kommerskollegiet som en sammanhållen organisation för ett antal upp-gifter inom det näringspolitiska fältet bety-der i flera avseenden genomgripande omställ-ningar för de enheter och de verksamhets-grenar som berörs. Arbetsmönster och tradi-tioner från olika håll kommer att mötas.
Samspelet mellan olika delområden i verk-samheten måste få tid på sig att utvecklas.
Utredningen har i det föregående pekat på ytterligare faktorer som bidrar till att det måste dröja innan det nya verket har en väl etablerad organisation. Framför allt är det alltså den utveckling i fråga om innehållet i verksamheten som är att förutse inom olika delområden som måste föra med sig en sådan fördröjning. Det kommer att drabba alla huvudområdena i verksamheten.
Ändå är det nödvändigt att redan från början bestämma en del av de huvuddrag, som bör gälla vid "full utbyggnad" för orga-nisationen. Om inte annat är det nödvändigt med tanke på behovet att redan från starten fixera organisationen på ledningsplanet.
Utredningen har här velat teckna en hel-hetsbild med utgångspunkt i de förutsätt-ningar som gäller enligt principlösningen.
Framför allt har den till syfte att ge underlag när det gäller att bedöma principlösningen.
Ytterligare undersökningar och bedömningar kommer att vara nödvändiga innan organisa-tionen mera definitivt fixeras. Utredningen förutsätter att det kommer att ske inom ra-men för det fortsatta arbete som skisseras senare i betänkandet.
11.1 Den instruktionsmässiga bestämningen Som nämnts i det föregående räknar utred-ningen med att nya kommerskollegiet skall ha till ändamål att fungera som "central myndighet för näringspolitiska frågor som rör handel och industri". Huvuduppgiften för verket blir att främja näringslivets struk-turrationalisering, utveckling och expansion.
Utredningen har avstått från att lägga fram ett genomarbetat instruktionsförslag. 1 stäl-let har utredningen här velat mera skissartat ange hur de olika uppgifterna för verket instruktionsmässigt kommer att kunna for-muleras.
Som särskilda arbetsområden för verket bör instruktionen ange utredningsverksam-het i anslutning till den näringspolitiska pla-neringen och konkurrensövervakningen, frå-gor i anslutning till handelspolitiken, uppgif-ter i samband med det finansiella företags-stödet och i samband med företags-stödet till indu-striservice samt energiförsörjningsfrägor.
Instruktionen kan härutöver ta upp ett antal särskilda åligganden. Vad gäller arbets-områdena utredningsverksamhet och frågor i anslutning till handelspolitiken kan man räk-na med att verkets uppgifter skulle kunräk-na formuleras i följande satser:
att fortlöpande följa utvecklingen inom näringslivet med beaktande av de struktur-ekonomiska och regionala förhållandena, att vid behov initiera utredningar och framlägga därav föranledda förslag samt att i övrigt på uppdrag verkställa utredningar och avge
ytt-118 SOU 1971:69
randen i näringspolitiska frågor
att bedriva utredningsverksamhet med in-riktning pä att belysa de mindre och medel-stora företagens förhållanden och utveck-lingsmöjligheter
att föra kartellregister och storföretagsre-gister
att - om anledning finnes att befara skad-lig verkan av konkurrensbegränsning inom visst område av näringslivet eller eljest skäl föreligga - undersöka förekomsten av sådan begränsning och därav föranledd inverkan på pris-, produktions-, omsättnings- eller trans-portförhållanden
att biträda ombudsmannen för näringsfri-hetsfrågor och marknadsrådet med utredning i fråga som kan vara av betydelse för för-handling enligt lagen den 25 september 1953 (nr 603) om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet
att verkställa utredningar och avge yttran-den i allmänna frågor på utrikeshandelns och handelspolitikens områden
att verkställa utredningar och avge yttran-den rörande samt biträda med sakkunskap vid förhandlingar om handelsöverenskom-melser och överenskomhandelsöverenskom-melser om industri-ellt samarbete med andra länder samt följa tillämpningen av sädana överenskommelser att - i den mån det inte ankommer på annan myndighet - förbereda regleringar som hänför sig till Sveriges import och ex-port av varor samt handlägga ärenden röran-de tillstånd till sådan import och export och i anslutning härtill meddela råd och anvis-ningar
att verkställa utredningar och avge yttran-den i frågor, som avser Sveriges medlemskap i eller samverkan med internationella orga-nisationer på det ekonomiska området, att tillhandagå med uppgifter för dessa organisa-tioners räkning samt att bistå med sakkun-skap vid Sveriges deltagande i samarbetet inom dessa.
Vad gäller uppgifterna med anknytning till det finansiella företagsstödet och de ser-viceinriktade åtagandena i anslutning till ver-kets arbetsområde skulle man kunna räkna med att instruktionen innehåller följande
satser:
att handlägga ärenden om statligt lokali-seringspolitiskt stöd
att handlägga ärenden rörande industri-lånegarantier och hotell-industri-lånegarantier
att vara central uppföljningsmyndighet för det finansiella företagsstödet
att handlägga ärenden rörande hemslöjds-stöd och glesbygdshemslöjds-stöd till företagare
att handlägga ärenden rörande stödpro-gram i övrigt som riktar sig till bestämda näringsgrenar
att handlägga frågor rörande statligt stöd till rådgivning, utbildning och annan service till industrin, speciellt den mindre och medelstora industrin, samt fördela de anslag, som för dessa ändamål ställs till verkets förfogande
att handlägga frågor rörande det statliga exportstödet och fördela de anslag, som ställs till verkets förfogande för den allmän-na exportfrämjande verksamheten.
Instruktionen bör ange att verket är loka-liseringsmyndighet som avses i 1 § lagen (1970:725) om lokaliseringssamråd.
Verket skall vara central myndighet för energiförsörjningsfrågor. Instruktionen bör ange som åligganden
att upprätta och publicera balanser och prognoser på energiförsörjningens område
att löpande bevaka den inhemska och in-ternationella utvecklingen inom energisek-torn, att vid behov initiera forskning, för-söksverksamhet och utredningar samt att framlägga därav föranledda förslag
att tillämpa lagstiftningen inom området i den mån detta inte ankommer på annan statlig myndighet.
Det bör framgår av instruktionen att det åligger verket
att handlägga näringsrättsliga frågor i den mån det inte ankommer på annan myndig-het
att fortlöpande följa utvecklingen pa stan-dardise ringsomrade t.
Instruktionen bör också ange att verket är chefsmyndighet för statens institut för före-tagsutveckling och huvudman på den statliga sidan för företagareföreningarna och
export-serviceverksamheten.
Som framgått av det föregående har utred-ningen förutsatt att verket provisoriskt över-tar en del av de uppgifter som hör hemma inom kommerskollegiet av i dag men som senare kan få en annan förankring. I fråga om dessa områden har utredningen förutsatt att man tills vidare bör avstå från mera om-fattande ingrepp. Det innebär att de uppgif-ter på det elektriska området, som enligt in-struktionen åligger kommerskollegiet av i dag, bör föras över till instruktionen för det nya verket. Detsamma gäller ärendena om explosiva och brandfarliga varor. Vad gäller förutsättningarna att föra över till instruktio-nen för det nya verket de uppgifter, som ligger hos kommerskollegiet av i dag med an-knytning till bergshanteringen, får utred-ningen hänvisa till de överväganden, som redovisas längre fram i betänkandet (kap.
12).
11.2 Organisationen på ledningsplanet 11.2.1 Utgångspunkterna
Utredningens förslag till organisation på led-ningsplanet har utgått från tre grundläggande bedömningar.
1. Det sammanhållande ansvaret för verk-samheten bör ligga hos en styrelse.
2. Arbetssättet i den näringspolitiska verk-samheten har i hög grad kommit att präglas av samarbete mellan staten, näringslivets organisationer och arbetsmarknadsparterna.
Den föreslagna utvecklingen av organisatio-nen på verksplanet gör det nödvändigt att bredda detta samarbete. Framför allt gäller det med tanke på den utredningsverksamhet som enligt förslaget kommer att skötas av det nya verket.
3. Väl utbyggda kontakter är nödvändiga mellan nya kommerskollegiet och andra för-valtningsgrenar med uppgifter i anslutning till den statliga näringspolitiken. Framför allt gäller det i förhållande till tre andra central-organ: arbetsmarknadsstyrelsen, överstyrel-sen för ekonomiskt försvar och styrelöverstyrel-sen för teknisk utveckling.
Behovet av samarbete och kontakter mås-te bl. a. påverka utformningen av lednings-och kontaktorganen med anknytning till ver-ket.
Utredningen har tagit upp flera mönster till bedömning vad gäller uppbyggnaden i stort av organisationen pä ledningsplanet.
Den har ansett att man har att välja mellan två huvudlinjer. Den ena innebär att lednings-ansvaret koncentreras hos en styrelse upp-byggd för att ge en bred förankring för verk-samheten och som ger möjligheter till infly-tande från allmänna samhällsintressen och/
eller för partsintressen, som berörs av verk-samheten. Den andra huvudlinjen innebär, att styrelsen består av personer med kvalifi-cerad kännedom om de viktigaste sektorerna i verksamheten. För att fä samma breda för-ankring för verksamheten som i det första alternativet krävs i detta fall att styrelsen kompletteras med andra organ.
11.2.2 Styrelsen
Utredningen har valt att föreslå en lösning efter den senare av de här angivna huvudlin-jerna. Förslaget innebär att styrelsen kom-mer att bestå av fem personer med verks-chefen som ordförande.
Alla styrelsens ledamöter kommer enligt förslaget att vara heltidsanställda tjänstemän, var och en med ansvar för en viss sektor av verksamheten. Utredningens förslag i fräga om kansliorganisationen korresponderar med en sådan sektorsindelning. Utredningen har använt begreppen utredningssektor, utveck-lingssektor, energi- och bergssektor och juridisk-administrativ sektor.
Utredningen har förutsatt att styrelsens ledamöter skall fungera som chefer för re-spektive sektor och som ordförande i de lednings- och kontaktorgan som kommer att vara knutna till respektive sektor. Samtidigt har utredningen räknat med att de till stor del kommer att vara sysselsatta med frågor utanför den löpande verksamheten. Det be-tyder att ledningsansvaret för den löpande verksamheten i stor utsträckning kommer att behöva delegeras.
120
Att utredningen stannat för en sådan lös-ning som alltså skiljer sig från vad som tillämpas inom jämförbara organ beror inte på att man här har att göra med en organisa-tion eller verksamhet som man från princi-piella synpunkter kan anse ha en särställning.
I stället är det praktiska hänsynstaganden som varit avgörande. Framför allt samman-hänger det med svårigheterna att i dag mera definitivt fastställa vilka institutionella funk-tioner som det nya verket kommer att fylla.
Det ger anledning att bygga upp organisatio-nen pä ledningsplanet sä att den inte binder utvecklingen för organisationen som helhet.
Också i övrigt finns det ett behov av rörlig-het som måste påverka uppbyggnaden av organisationen på ledningsplanet och som inte minst har sina utgångspunkter i svårig-heterna att förutse vilka problem som kom-mer att vara dominerande.
Förslaget om en tjänstemannastyrelse be-tyder alltså att andra arrangemang kommer att vara nödvändiga som komplettering. Ut-redningen har räknat med att det sker dels med hjälp av brett sammansatta organ av rädstyp, dels med hjälp av lednings- och kontaktorgan med mera begränsade funktio-ner. Det är alltså väsentligt att utredningens förslag i fråga om styrelsen ses i direkt samband med förslagen i övrigt om lednings-och kontaktorganen inom verket.
Konstruktionen med en tjänstemannasty-relse är inte nödvändigtvis en definitiv lös-ning. När verksamheten blivit väl etablerad kan det finnas anledning att ta upp hela organisationen på ledningsplanet till ny be-dömning.
Beslutsprocessen
Styrande för de förutsättningar man kan göra i fråga om beslutsprocessen inom det nya verket är de allmänna förutsättningar utredningen gjort i fråga om uppbyggnaden av organisationen pä ledningsplanet. Med utredningens förslag får man en "styrelse av direktionstyp", men det är inte fråga om en direktion med samma funktioner som direk-tionen inom andra centrala verk. Den
väsent-liga skillnaden frän formell synpunkt är alltså att det enligt utredningens förslag är fråga om ett beslutande kollektiv, men i verklig-heten behöver det kanske inte betyda någon alldeles avgörande skillnad i förhållande till andra verk med en direktion av tjänstemän och verkschefen som ensam beslutande.
Huvudargumentet för att välja en lösning med ett beslutande kollektiv i stället för en lösning av mer traditionell typ har varit behovet att både formellt och reellt fördela ansvaret på topplånet. Av avgörande betydel-se har alltså varit den bredd hos verksamhets-programmet som utredningen räknat med och framför allt behovet av rörlighet i an-svarsfördelningen. Med utgångspunkt i ett kollektivt ansvar (inom styrelsen) bör det finnas möjligheter att justera den reella an-svarsfördelningen med hänsyn till den ak-tuella belastningen.
Den sektorsindelning som här skisseras är inte mer än en preliminär bild av hur ansvars-fördelningen på det högsta ledningsplanet kommer att kunna utformas. Man kan räkna med att styrelsen beslutar om en inbördes uppdelning av beslutanderätten som i stora drag stämmer överens med denna sektorsin-delning, men det finns ingen anledning att en gång för alla binda sig vare sig vad gäller uppdelningen av beslutanderätten mellan styrelsekollektivet och styrelsens medlem-mar eller vad gäller de enskilda styrelsemed-lemmarnas ansvarsområde. Inte heller finns det anledning att binda sig när det gäller användningen av delegering i övrigt på tjänstemannaplanet.
Styrelsens möjligheter att delegera be-slutanderätten bör inte bara gälla dess med-lemmar eller andra tjänstemän. Beslutande-rätten skall också kunna delegeras till råd och nämnder inom verket. Framför allt kan det komma i fråga vad gäller rent verkställig-hetsbetonade uppgifter. Således kan det mycket väl vara önskvärt att ansvaret för vissa fördelningsärenden läggs hos organ av nämndtyp.
Utredningen förutser att beslutanderätten i ärenden om lokaliseringssamrad kommer att läggas hos en särskild nämnd som
motsva-rar den nuvarande lokaliseringsdelegationen inom arbetsmarknadsstyrelsen. Arbetsmark-nadsstyrelsen bör vara representerad i den-na.
11.2.3 Lednings- och kontaktorgan inom verket
Successiv utbyggnad
I fråga om uppsättningen av lednings- och kontaktorgan inom verket anser utredningen att man har anledning att räkna med en successiv anpassning. Det betyder att man i det närmaste skedet har möjlighet att lämna flera utvägar öppna vad gäller det kommande mönstret i stort. Mot bakgrund av erfaren-heterna kan man få möjligheter att söka sig fram till en permanent och mera enhetlig lösning. I det närmaste skedet kan det vara naturligt att använda organ som är direkta motsvarigheter till dem som finns i dagens organisation.
Till det som bör vara bestämmande för utvecklingen på längre sikt av lednings- och kontaktorganen inom verket är de båda organ av rådstyp som här föreslås: ett handels- och industripolitiskt råd och ett råd för konkurrensfrågor. Utredningen räknar med att den kommande organisationen av lednings- och kontaktorgan inom verket i stor utsträckning kommer att kunna byggas upp kring det förstnämnda. Möjligen kan det stora flertalet av de kontakt- och lednings-organ som kommer att ha mer begränsade uppgifter få ställningen som utskott med anknytning till det handels- och industripoli-tiska rådet.
Handels- och industripolitiskt råd
Utredningen har ansett att den nya organisa-tionen bör omfatta ett organ som övertar handelspolitiska rådets uppgifter och som alltså skall kunna användas som forum för överläggningar i handelspolitiska frågor. Ett motsvarande behov av ett allmänt rådsorgan finns också för andra problemområden i verksamheten. Här finns det en så stor likhet
i förhållande till de funktioner som är knut-na till det handelspolitiska rådet att det ligger nära till hands med en lösning som innebär att ett nytt organ med bredare upp-gifter utvecklas ur det handelspolitiska rådet.
Utredningens förslag är att ett sådant råd bildas med beteckningen handels- och in-dustripolitiska rådet. I fråga om ställningen och principerna för sammansättningen bör det vara en direkt parallell till det handels-politiska rådet.
Rådet skall kunna fungera som forum för överläggningar i frågor av central betydelse för nya kommerskollegiets uppgifter inom det näringspolitiska fältet.
Det kan knappast vara önskvärt att på förhand sätta snäva gränser för rådets upp-gifter. Tvärtom är det angeläget att man från fall till fall kan avgöra när rådet bör tas i anspråk. Initiativ till överläggningar inom
rådet bör också kunna tas av dess ledamöter.
Expertgmpper för verksamheten på utred-ningssidan
För ett antal mera avgränsade uppgifter finns det behov av samverkan utåt i organiserade former med ett innehåll som knappast kan tillgodoses direkt inom ramen för det före-slagna handels- och industripolitiska rådet.
Speciella arrangemang för samverkan utåt kan bl. a. vara nödvändiga i samband med den uppdragsbundna utredningsverksamhe-ten. Med tanke pä att man enligt principlös-ningen förutsätter att det nya verket kom-mer att ta över den typ av utredningar som riktar sig till branscher eller andra grupper av företag och som hittills bl. a. skötts genom kommittéutredningar kan det bli aktuellt att knyta expertgrupper till verket.
Permanenta lednings- och kontaktorgan för speciella områden och verksamhetsgrenar
Expertgrupper av det slag som nämnts i det närmast föregående kan mycket väl utveck-las till grupper med mera permanenta funk-tioner i förhällande till bestämda områden.
Med tanke på den utveckling av den bransch-122
orienterade utredningsverksamheten som ut-redningen räknar med skall komma till stånd inom ramen för den nya organisationen är det mycket möjligt att man med tiden kom-mer att få behov av ett antal permanenta branschorienterade kommittéer. I all synner-het blir det fallet om man - som utred-ningen räknar med - kommer att arbeta med systematiskt återkommande analyser som knyter an till den väntade utvecklingen inom ett antal av de viktigaste branscherna.
Tillgång till sådana referensgrupper är bl. a.
förutsättning för att man på ett riktigt sätt skall kunna arbeta med sådana grundläggan-de analyser i fråga om olika varuområgrundläggan-den och näringsgrenar som görs i samband med långtidsutredningarna.
För en del områden finns det redan i da-gens organisation rådgivande organ, som kan jämställas med de grupper som nämnts i det föregående. Inom kommerskollegiet av i dag gäller detta i första hand hemslöjdsnämnden och den nämnd som medverkar vid fördel-ningen av statliga bidrag och garantier i sam-band med stödet till TEKO-industrierna och den manuellt arbetande glasindustrin. Utred-ningen har räknat med att dessa organ åt-minstone under det närmaste skedet bör fä en direkt motsvarighet inom den nya orga-nisationen. De kan utvecklas till enheter inom den uppsättning av branschorienterade kommittéer som kan komma att höra till verket.
Jämförbar med sådana branschorienterade kommittéer är vidare en gruvnämnd som tidigare föreslagits av gruvrättsutredningen och som kommerskollegieutredningen nu föreslår ingå bland de rådgivande organen inom verket. Som framgår av redogörelsen i annat sammanhang har utredningen ansett att man längre fram bör ta upp till bedöm-ning i vilken utsträckbedöm-ning nya kommerskolle-giet skall användas som statligt topporgan för frågor i samband med gruvnäringen och som huvudansvarig för tillämpningen av gruvlagstiftningen. Oavsett vilken lösning man kommer till i fråga om inplaceringen av de centrala myndighetsfunktionerna på om-rådet förefaller det som om en gruvnämnd
med anknytning till nya kommerskollegiet kommer att ha en plats att fylla som en av de till verket knutna branschorienterade kommittéerna.
Även inom andra områden av verksamhe-ten finns det behov av rådgivande organ.
Som typexempel kan man här nämna frågor-na i anslutning till energipolitiken. Utred-ningen anser att det finns anledning att ta fasta på energikommitténs förslag om ett energipolitiskt råd och föreslår således att ett sådant råd kommer att ingå i verket.
Som framgår av det föregående betraktar utredningen som ett huvudalternativ att upp-gifterna inom delegationen för de mindre och medelstora företagen förs över till det nya verket. Det bör ha till konsekvens att en direkt motsvarighet till den nuvarande dele-gationen anknyts till verket.
Som framgått av det föregående har utred-ningen ansett att den hittillsvarande verk-samheten i anslutning till konkurrensöver-vakningen kommer att kunna fortsätta inom
Som framgått av det föregående har utred-ningen ansett att den hittillsvarande verk-samheten i anslutning till konkurrensöver-vakningen kommer att kunna fortsätta inom