6.1 Inriktningen för en organisationsreform Bilaga 4, Modeller för en ny organisation, redogör för utredningens försök att finna principer vad gäller huvudmönstret för orga-nisationen inom det näringspolitiska fältet och inom ett område med anknytning till det traditionella verksamhetsfältet för kom-merskollegiet. I bakgrunden ligger utred-ningens bedömning att förändringar i större skala är nödvändiga. Det vill med andra ord säga att behoven av förändringar har en sådan räckvidd att de knappast kan tillgodo-ses genom påbyggnader till den nuvarande organisationen i stort.
Det betyder å andra sidan inte att en ny organisation helt och hållet behöver byggas upp från grunden. Bl. a. för en utbyggd utredningsverksamhet i anslutning till in-dustripolitiken är det angeläget att ta till vara de resurser som finns på olika håll inom den nuvarande organisationen.
Även om man strävar efter att så långt möjligt ta till vara de resurser som i dag finns tillgängliga är det svårt att utan vidare utgå från det inre mönstret i den nuvarande orga-nisationen. I många fall är de nuvarande arbetsenheterna knappast uppbyggda så att de har rimliga förutsättningar att ta på sig de nya uppgifter utredningen ansett bör läggas på verksplanet. Ingen av de myndigheter som hittills svarat för olika deluppgifter i anslut-ning till den industripolitiska utredanslut-ningsverk- utredningsverk-samheten är med nuvarande uppbyggnad
nå-gon idealisk bas när det gäller att organisera upp en mera systematiserad verksamhet inom detta område. Som ett annat exempel kan nämnas den centrala utrednings- och prognosverksamhet i anslutning till energi-försörjningen och energipolitiken som skisse-rats av energikommittén. Det finns knappast någon enhet inom den nuvarande organisa-tionen som utan vidare har förutsättningar att bära upp en sådan verksamhet.
Med hänsyn bl. a. till att en ny organisa-tion enligt utredningens bedömning på en rad områden måste betyda ett nytt verksam-hetsmönster med nya arbetsenheter och om-grupperingar av arbetsuppgifterna kan den knappast genomföras i ett steg. Utredningen har därför valt att lägga fram ett förslag till principlösning som innehåller huvudlinjerna för en ny organisation. Innan organisationen är fullt genomförd kommer det att krävas en omställnings- och uppbyggnadsperiod som sträcker sig över flera år.
På vissa områden innebär principlösningen ett uppskov med de definitiva ställnings-tagandena. Som exempel gäller det utred-nings- och planeringsverksamheten med an-knytning till det ekonomiska försvaret, där utredningen sett det angeläget att åstad-komma samverkan i förhållande till den ut-redningsverksamhet som mera direkt knyter an till den näringspolitiska planeringen. Ut-redningen har emellertid ansett att det sak-nas underlag för att besluta om en mera genomgripande reorganisation som berör 72
detta område. En ny utredning bör i stället komma till med uppgift att behandla organi-sationen i stort inom det ekonomiska för-svaret.
Utredningen har en liknande bedömning vad gäller de säkerhetsinriktade verksamhets-grenarna inom kommerskollegieverket och vissa övriga myndigheter. Det behövs ett bättre underlag för att avgöra hur de bör vara organiserade. Därför föreslås också på detta område en ny utredning som skall behandla organisationen i stort.
En definitiv lösning på organisationsfrå-gorna måste på en del områden vara knuten till de kommande lagstiftningsåtgärderna.
Viktiga exempel är i det här sammanhanget de statliga uppgifterna i samband med regle-ringen av energiproduktion och energidistri-bution och i samband med tillämpningen av gruvlagstiftningen.
Huvudmålet för den nyorganisation som här föreslås är att utveckla organisationen på verksplanet så att den kan ta på sig mera omfattande uppgifter inom det näringspoli-tiska fältet. I viss utsträckning betyder det en överföring till verksplanet av uppgifter inom departementen men framför allt är det fråga om att komplettera departementens funktioner.
En sådan utveckling betyder inte minska-de möjligheter för minska-de politiska myndighe-terna att ha inflytande över verksamheten.
Vad gäller relationerna i stort mellan departe-ment och myndigheter på verksplanet har utredningen utgått från samma förutsätt-ningar som i övrigt gäller inom statsförvalt-ningen.
En av grundidéerna bakom principlös-ningen är att få en mer koncentrerad organi-sation på verksplanet för uppgifter med an-knytning till näringspolitiken. Det betyder bl. a. att verksamhetsgrenar med olika depar-tement som huvudmän dras samman, men enligt utredningens bedömning innebär detta inte några avgörande svårigheter. Utred-ningen återkommer härtill i det följande (under rubriken Huvudmannaskapet på departeme nisplanet).
Uppgifterna för den verksorganisation
som här skisseras kommer att sträcka sig över flera delområden för näringspolitiken, som kan beskrivas med begreppen industri-politik, konkurrensövervakning och handels-politik. En av de grundläggande bedömning-arna bakom förslaget att sammanföra ett antal verksamhetsgrenar som knyter an till dessa tre områden är behovet att underlätta kunskapsöverföringen och att göra det lät-tare att disponera över personalstyrkan med hänsyn till aktuella prioriteringar. Koncen-trationen skall alltså ge möjligheter till ökad effektivitet.
Möjligheterna till förbättrad intern effek-tivitet har inte ensamma varit utslagsgivande.
Från saklig synpunkt är det önskvärt att få ett närmande mellan verksamheten och åt-gärderna inom dessa tre områden. Det ger möjligheter till ett mera enhetligt grepp på de strukturekonomiska frågorna.
6.2 Principlösningens räckvidd
Den nya verksorganisation som utredningen föreslår och som här betecknas med arbetsnamnet nya kommerskollegiet ersätter det nuvarande kommerskollegiet och övertar de av pris- och kartellnämndens funktioner som sammanhänger med konkurrensövervak-ningen. Uppgifterna för den nya organisa-tionen kommer vidare att avse administra-tionen av vissa näringspolitiska medel. En väsentlig del av förslaget är att det innebär en koncentration av vissa uppgifter i sam-band med det finansiella företagsstödet.
Bl. a. föreslås arbetsmarknadsstyrelsens upp-gifter i samband med lokaliseringsstödet överförda till den nya organisationen.
Principlösningen räknar också med möjlig-heten av andra nybildningar. Till dem hör en ny organisation för de statliga uppgifterna på mineralområdet. Beträffande detta område föreslår utredningen bl. a. att kommerskolle-giets uppgifter i samband med förvaltningen av statens gruvegendom förs över till den statliga företagsgruppen. Vidare innebär för-slaget att den statliga företagsgruppen skall svara för den affärsmässigt inriktade pro-spekteringsverksamhet som för närvarande
hör hemma inom Sveriges geologiska under-sökning. Vad gäller organisationen i övrigt för de statliga uppgifterna på mineral-området föreslås inga omedelbara omlägg-ningar, men utredningen skisserar några ut-vecklingslinjer, däribland en sammanläggning av uppgifterna inom kommerskollegiet och Sveriges geologiska undersökning ("nya SGIT).
Ännu en tänkbar nybildning avser de säkerhetsinriktade verksamhetsgrenarna in-om det nuvarande kin-ommerskollegieverket och vissa andra myndigheter. Som ett ut-vecklingsalternativ tar utredningen upp bil-dandet av en ny organisation med anknyt-ning i någon form till arbetarskyddsverket.
6.3 Nya kommerskollegiet Huvudområdena i verksamheten
Som instruktionsmässig nyckelformulering för nya kommerskollegiet föreslår utred-ningen att verket skall vara "central myndig-het för näringspolitiska frågor som rör han-del och industri". Inriktningen för dess verk-samhet bör instruktionsmässigt markeras ge-nom en formulering som innebär att verket skall ha till huvuduppgift att främja närings-livets strukturrationalisering, utveckling och expansion. De instruktionsmässiga bestäm-ningarna av verksamheten behandlas ytterli-gare i kap. 11.
Som framgått av det föregående betraktar utredningen det nya verket som en efterträ-dare till dagens kommerskollegium. Samti-digt ligger det i de förutsättningar utred-ningen gjort i fråga om sammansättutred-ningen av verksamhetsprogrammet att dess uppgifter i stort kommer att ha en annan orientering.
Utredningen har ansett att det nya verket bör ha en ställning parallell med andra cen-trala ämbetsverk med planeringsinriktade uppgifter. Det kan således betecknas som ett planerings- och beredningsorgan med en ställning som är jämförlig med exempelvis skolöverstyrelsens, socialstyrelsens och sty-relsens för teknisk utveckling.
Utredningens förslag innebär att
huvud-uppgifterna för det nya verket kommer att ligga på fem områden:
- uppgifter i anslutning till den näringspoli-tiska planeringen, till konkurrensövervak-ningen och till handelspolitiken,
- uppgifter i samband med det finansiella företagsstödet,
- uppgifter i samband med vissa statliga åtaganden i fråga om service till företagen ("industriservice"); häri ligger ett huvud-ansvar på verksplanet både vad gäller stö-det till de mindre och medelstora före-tagen och stödet till den allmänna export-främjande verksamheten,
- planeringsinriktad och reglerande verk-samhet i anslutning till energipolitiken, - tillämpningen av näringsrättsliga
regle-ringar.
Den volymmässigt dominerande delen av verksamheten kommer att ligga inom det första av de här angivna områdena, som bl. a.
inbegriper uppgifter som i dag har en mot-svarighet inom kommerskollegiet och inom statens pris- och kartellnämnd. De förutsätt-ningar utredningen utgått från vad gäller den utredningsmässiga verksamheten i anslutning till det första huvudområdet sammanfattas i kap. 7.
Utredningen föreslår att verkets funk-tioner som berednings- och planeringsorgan kompletteras av verkställighetsuppgifter och förutsätter att sådana uppgifter kommer att förekomma inom alla huvudområdena för verksamheten. Till undantagen hör uppgif-terna i samband med konkurrensövervak-ningen där utredkonkurrensövervak-ningen förutsatt att det nya verket på samma sätt som statens pris- och kartellnämnd renodlat skall få funktionen som utredningsorgan.
Bakgrunden till utredningens förslag i frå-ga om det finansiella företagsstödet samman-fattas i kap. 8 som också tar upp förhållan-dena mellan uppgifterna för det nya verket och uppgifterna för arbetsmarknadsmyndighe-terna. En av utgångspunkterna har varit att den nya organisationen ger förutsättningar för en delvis annan uppläggning i fråga om
planeringen av vissa sysselsättningsskapande åtgärder men också i fråga om andra uppgif-ter med anknytning till lokaliseringspoliti-ken. Utredningens förslag innebär bl. a. att det nya verket kommer att fungera som huvudorgan för det system med lokalise-ringssamråd som nyligen trätt i kraft.
Ett väl utvecklat samspel mellan arbets-marknadsmyndigheterna och det nya verket kommer att vara nödvändigt. Således förut-sätter utredningen att verkets åtgärder i sam-band med det finansiella företagsstödet be-höver falla tillbaka bl. a. på bedömningar gjorda av arbetsmarknadsmyndigheterna.
Enligt utredningens bedömning bör verk-ställighetsuppgifterna för det nya verket i princip inte omfatta serviceinriktade verk-samhetsgrenar. Samtidigt är det väsentligt att knyta samman verkets funktioner med en serviceinriktad verksamhet som andra organ kan svara för. I bakgrunden härtill ligger bl. a. behovet att kombinera insatser inom ramen för det finansiella företagsstödet med bistånd av annat slag till stödföretagen.
Som framgår av sammanställningen över huvudområdena för verksamheten har utred-ningen förutsatt att nya kommerskollegiet på verksplanet skall ha ansvar för plane-ringen av de statliga insatserna inom två områden där staten är engagerad i en service-inriktad verksamhet: stödet till de mindre och medelstora företagen och den export-främjande verksamheten. Enligt förslaget skall verket inom dessa områden fungera som sammanhållande instans - som "huvud-man" eller "programmyndighet" - med an-svar för genomförandet av de program som beslutats av statsmakterna. Det betyder att verket bl. a. kommer att få till uppgift att fördela tillgängliga anslag till sökande företag och finansiera speciella insatser exempelvis från statens institut för företagsutveckling och företagareföreningarna. Utredningen har ansett att motsvarande system bör tillämpas för administrationen av det statliga stödet till den exportfrämjande verksamheten.
Att just dessa båda områden enligt försla-get grupperas samman inom det nya verkets ansvarsområde har bl. a. sin bakgrund i de
funktionsmässiga likheterna i den praktiska verksamheten. Behovet av samordning i fråga om informationsspridningen till företagen tillgodoses genom det gemensamma huvud-mannaskapet.
Utredningens förutsättningar i fråga om nya kommerskollegiets funktioner som huvudman för stödet till de mindre och medelstora företagen ligger bl. a. till grund för utredningens förslag i fråga om statens institut för företagsutveckling. Förslaget innebär att institutets roll som tjänsteprodu-cerande organ bibehålls och fastställs. Nya kommerskollegiet föreslås få ställningen som chefsmyndighet för institutet. Som närmare framgår av det följande föreslår utredningen vidare att nya kommerskollegiet på den statliga sidan får funktionen som huvudman på verks-planet i förhållande till företagareföreningar-na.
I kap. 9 behandlar utredningen bl. a. den exportfrämjande verksamheten och berör här bl. a. de planer på en enhetlig organisa-tion inom området som nu är aktuella med anledning av det yttrande som nyligen fram-lagts av exportfrämjandeutredningen. Oav-sett om dessa planer förverkligas eller inte är det enligt utredningens mening naturligt att räkna med en indelning i tre nivåer med departement, verk och tjänsteproducerande organ. Uppgifterna i samband med fördel-ningen av de statliga anslagen till den export-främjande verksamheten kommer med den nya organisationen att i större utsträckning kunna förläggas till verksplanet.
Utredningens förslag i fråga om det nya verkets uppgifter i anslutning till energiför-sörjningen och energipolitiken knyter an till de tidigare förslagen från energikommittén.
Den lösning som skisseras i kap. 10 innebär att det nya verket kommer att få till uppgift att fungera som ett sammanhållande organ för utrednings- och planeringsverksamheten i anslutning till energiförsörjningen och ener-gipolitiken och ha ett sammanhållande an-svar också för tillämpningen av de regleringar som har sin utgångspunkt i energipolitiken.
På en väsentlig punkt avviker kommers-kollegieutredningens förslag från
energi-kommitténs. Enligt kommerskollegieutred-ningens förslag kommer en skiljelinje att dras mellan å ena sidan de uppgifter som har en anknytning till energipolitiken och den all-männa samhällsplaneringen och å andra sidan de uppgifter som innefattar tillämp-ningen av tekniska regleringar med säkerhets-intressena i förgrunden. Enligt förslaget kommer uppgifterna för det nya verket att vara koncentrerade till det förstnämnda om-rådet. Hur de säkerhetsinriktade verksam-hetsgrenarna med anknytning till energiom-rådet för framtiden skall vara organiserade bör tas upp genom den utredning som utred-ningen föreslår i fråga om organisationen i stort för de säkerhetsinriktade verksamhets-grenarna inom kommerskollegieverket och vissa andra myndigheter.
I fråga om näringsrättsliga regleringar av-ses nya kommerskollegiet svara för uppgifter motsvarande dem som i dag ligger på kom-merskollegiet. Det gäller ett relativt begrän-sat antal uppgifter som utredningen i annat sammanhang betecknat som "ekonomiska regleringar", t. ex. uppgiften att lämna till-stånd till utlänning att driva näring.
Vissa sådana uppgifter kan tänkbart för-ankras på annat håll, men det finns anled-ning att räkna med att sådana uppgifter ändå i viss utsträckning kommer att behöva före-komma.
Huvudmannaskapet på departementsplanet Som framgått av det föregående anser utred-ningen att det inte innebär några avgörande svårigheter att verksamhetsfältet för en ny organisation skär över gränslinjerna för verk-samheten inom kanslihuset. Förslaget utgår således från att flera departement kommer att vara uppdragsgivare till det nya verket.
Konstruktionen innebär vidare att olika departement blir överinstans i fråga om olika ärendegrupper och att de anslag verket skall arbeta med kommer att vara fördelade på olika huvudtitlar.
Konstruktionen är inte unik. Den är en fortsättning av det system som i dag gäl-ler för kommerskollegiet. Enligt
utred-l- ningens bedömning kommer den nya organi-s organi-sationen på verkorgani-splanet inte att påverka för-l utsättningarna för verksamheten inom kan-slihuset mer än marginellt. Den förutsätter i t. ex. inte några omgrupperingar av anslagen
mellan olika huvudtitlar. Ä andra sidan ligger det nära till hands att ta upp de anslagstek-t niska frågorna anslagstek-till bedömning inom ramen t för det fortsatta arbetet med uppbyggnaden av en ny organisation. Speciellt gäller det i fråga om de områden där det nya verket enligt förslaget kommer att fungera som j huvudman på verksplanet (programmyndig-- het).
i Utredningen har ansett det önskvärt att det administrativa huvudmannaskapet för i verket är samlat på ett håll inom kanslihuset.
Utredningens förslag till uppbyggnad av kansliorganisationen för nya kommerskolle-giet grundar sig bl. a. på den bedömningen att en renodling av uppgifterna för olika enheter med utgångspunkt i de uppdrags-givare som kan förekomma skulle vara orea-i lorea-istorea-isk. Utrednorea-ingen har sett det angeläget att
den nya organisationen byggs upp så att den kan stå till förfogande för en vid krets av uppdragsgivare. De senare synpunkterna ut-vecklas närmare i kap. 7.
.
6.4 De statliga uppgifterna inom mineralområdet
Som framgått av det föregående har utred-ningen ansett att en definitiv lösning på de organisationsfrågor som sammanhänger med de statliga uppgifterna inom mineralområdet inte kan beslutas förrän i samband med statsmakternas ställningstagande till den kommande gruvlagstiftningen. Det betyder således att olika utvägar i fråga om uppbygg-naden av den kommande organisationen tills vidare måste stå öppna.
Utredningens synpunkter på organisa-tionen i stort redovisas här i kap. 12. En utväg kan vara att den nya organisationen i stora drag följer de huvudlinjer som tidigare skisserats av geologiutredningen. Det skulle alltså innebära att de myndighetsuppgifter i anslutning till gruvlagstiftningen som för
när-76 7
varande hör hemma inom kommerskollegiet (bergsbyrån) och bergsstaten förs samman med uppgifterna inom Sveriges geologiska undersökning. På några punkter skulle det emellertid kräva modifiering av geologiutred-ningens förslag.
I den följande redogörelsen för uppbygg-naden av den nya organisationen har utred-ningen utgått från att nya kommerskollegiet kommer att överta de uppgifter i samband med tillämpningen av gruvlagstiftningen som ligger hos kommerskollegiet av i dag. Utred-ningens förslag innebär alltså att handlings-friheten bevaras.
6.5 En framtidslösning vad gäller vissa säkerhetsinriktade verksamhetsgrenar De säkerhetsinriktade verksamhetsgrenarna inom kommerskollegieverket av i dag ligger vid sidan av det som enligt förslaget bildar huvudlinjerna för verksamheten inom nya kommerskollegiet. Av den orsaken har det funnits anledning att ta upp till bedömning var de för framtiden bör höra hemma.
Ett av argumenten för att ge dem en annan inplacering är att det i sig har ett värde att renodla verksamhetsfältet för det nya verket till de frågor som anges i de föreslagna instruktionsmässiga nyckelformu-leringarna. Ett annat argument för en utbryt-ning som har relevans åtminstone i fråga om en del av de säkerhetsinriktade verksamhets-grenarna är behovet att skapa sådana rågång-ar att det säkerställer möjligheterna till obe-roende bedömningar av säkerhetsfrågorna.
Åtminstone för flertalet av de här aktuella verksamhetsgrenarna kan det ligga nära till hands att de förs samman med verksamhets-grenarna inom arbetarskyddsverket. Å andra sidan är arbetarskyddsverket med sin nuva-rande uppbyggnad inte utan vidare i stånd att ta över de funktioner som ligger hos kommerskollegiet och dess lokalstater.
Den översyn av uppgifter och organisation inom arbetarskyddsverket som för närva-rande pågår genom arbetsmiljöutredningen innebär att en sådan sammanläggning under alla förhållanden blir möjlig först längre
fram. Därför har utredningen begränsat sig till att diskussionsvis ta upp några frågor som gäller organisationen i stort. Bilaga 5 inne-håller en redogörelse för utredningens syn-punkter.
Hur de säkerhetsinriktade verksamhets-grenarna inom kommerskollegieverket för framtiden skall placeras in är bara en del av ett större problemkomplex. Det finns anled-ning att ta hänsyn till deras släktskap med uppgifterna hos en rad andra myndigheter.
Det har bidragit till att det enligt utred-ningens bedömning är befogat att sätta till en ny utredning som parallellt med arbets-miljöutredningen och andra utredningar tar upp organisationen inom ett mera vidsträckt område.
Vad gäller de säkerhetsinriktade verksam-hetsgrenarna inom kommerskollegieverket får utredningen vidare hänvisa till den orga-nisationsundersökning som gjorts i fråga om verksamheten inom kommerskollegiets elek-triska byrå och statens elekelek-triska inspektion och som presenteras i en särskild rapport. I sin kommentar till rapporten har utred-ningen bl. a. förslagit en uppdelning av upp-gifterna inom elektriska byrån och statens elektriska inspektion som ligger i linje med tankarna på en framtida utbrytning av de säkerhetsinriktade verksamhetsgrenarna in-om kin-ommerskollegiet och dess "lokalsta-ter'\
Det är en följd av utredningens bedöm-ning i fråga om behovet av fortsatta utred-ningar att man tills vidare bör avstå från
Det är en följd av utredningens bedöm-ning i fråga om behovet av fortsatta utred-ningar att man tills vidare bör avstå från