konkurrens-övervakningen och handelspolitiken
7.1 Huvudpunkterna i utredningens förslag Utredningens förslag innebär att en utred-ningsapparat organiseras upp inom nya kom-merskollegiet med ett varierat verksamhets-program. Det kommer att bestå av uppdrags-styrda, projektmässigt avgränsade insatser men också stående eller regelbundet åter-kommande uppgifter med inriktning på be-vakningen av problem och utvecklingsmöjlig-heter för olika grupper av företag. Verksam-heten kommer inte bara att styras av upp-drag utifrån utan också av initiativ från verket. Bl. a. med hänsyn till sättet för styr-ning av verksamheten finns det väsentliga skillnader mellan de olika delområdena.
Som en allmän beskrivning av det område där de utredningsmässiga uppgifterna för ver-ket kommer att ligga använder utredningen begreppen näringspolitisk planering, konkur-rensövervakning och handelspolitik.
Vad gäller uppgifterna med anknytning till konkurrensövervakningen innebär försla-get att det nya verket skall överta pris- och kartellnämndens funktioner. De verksam-hetsformer som i dag används kommer en-ligt förslaget att föras över till den nya orga-nisationen. Vad gäller uppgifterna med an-knytning till utrikeshandeln/handelspolitiken förutsätter förslaget också att den nya orga-nisationen i stora drag kommer att överta de nuvarande verksamhetsformerna. För övriga delar av den utredningsmässiga verksamheten finns det inte på samma sätt en etablerad
verk-samhetsram som kan föras över till den nya organisationen. Utredningen har räknat med att en uppdragsstyrd utredningsverksamhet med industridepartementet som huvudman kommer att vara ett viktigt inslag. I övrigt kan den bl. a. omfatta uppgifter i samband med de statliga långtidsutredningarna.
Utredningen anser det önskvärt att avstå från en på förhand alltför starkt fixerad intresseavgränsning för den utredningsmäs-siga verksamheten inom det nya verket. Det finns anledning att räkna med en vid krets av uppdragsgivare. Verkets resurser som utred-ningsorgan skall alltså i största möjliga ut-sträckning vara tillgängliga för andra sam-hällsorgan. Bl. a. finns det anledning att räk-na med att verket som utredningsorgan bör kunna stå till förfogande för arbetsmark-nadsmyndigheterna och olika regionala or-gan.
Verksamheten på utredningssidan kom-mer att samspela med motsvarande verksam-het på annat håll inom den centrala förvalt-ningen. En organiserad samverkan blir nöd-vändig bl. a. i förhållande till arbetsmark-nadsstyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskt försvar och styrelsen för teknisk utveckling.
Till hjälp för en samverkan i fråga om upp-läggningen av den utredningsmässiga verk-samheten och för att underlätta informa-tionsutbytet föreslår utredningen samar-betsdelegationer på tjänstemannaplanet mel-lan nya kommerskollegiet och de tre övriga här nämnda verken. Samtidigt förutsätter
utredningen att det löpande samarbetet i fråga om den utredningsmässiga verksamhe-ten och eljest till största delen kommer att äga rum i direkt kontakt mellan berörda tjänstemän och alltså vid sidan av delega-tionerna.
1 det följande tar utredningen upp de grundläggande bedömningarna bakom försla-get och de förutsättningar som gjorts i fråga om innehållet i verksamheten.
7.2 Branschstudier med anknytning till industripolitiken
I kap. 5 har utredningen fastslagit att det finns behov av att konsolidera den utred-ningsverksamhet som har industrideparte-mentet som huvudman. Utredningens förslag innebär alltså att motsvarande verksamhet får en bas inom nya kommerskollegiet. Bl. a.
får det till konsekvens att utredningsuppgif-ter som eljest skulle ha lagts hos kommitté-utredningar kommer att kunna förankras inom det nya verket.
Vid sidan av en sådan uppdragsstyrd verk-samhet kommer det att behövas en fortlö-pande bevakning av de mest väsentliga ut-vecklingsområdena inom näringslivet som bl. a. innebär en kartläggning av de aktuella förutsättningarna för olika branscher och andra grupper av företag. En sådan bevak-ning bör vara framåtblickande i den bemär-kelsen att den skall visa på sannolika föränd-ringar i produktionsförhållandena och före-tagsstrukturen. Utredningen har förutsatt att också en sådan verksamhet bör ingå i uppgif-terna för det nya verket.
För en sådan verksamhet, som i hög grad kommer att vara anknuten till motsvarande funktioner inom industridepartementet, har utredningen antagit att förutsättningarna i det stora hela kommer att motsvara dem som gäller för verksamheten inom dagens kommerskollegium i fråga om uppgifterna med anknytning till handelspolitiken och utrikeshandeln. Det ligger alltså i sakens natur att man knappast kan ge någon i detalj preciserad beskrivning i fråga om
innehållet i de kommande uppgifterna. Någ-ra allmänna bedömningar kan sammanfattas på följande sätt.
De faktorer som spelat in för den hittills-varande utvecklingen av verksamheten kom-mer utan tvivel att ha inflytande också i fortsättningen. Styrande blir alltså inte minst strukturförändringarna inom näringslivet. De förutsättningar man i dag har anledning att utgå från illustreras bl. a. av 1970 års lång-tidsutredning.
Sysselsättningsproblemen kommer således med all säkerhet liksom hittills att ha ett avgörande inflytande på det konkreta inne-hållet i näringspolitiken. Här gäller det att genom aktiva samhällsinsatser stärka närings-livets konkurrenskraft så att akuta sysselsätt-ningsstörningar och kapitalförstöring kan undvikas. Detta innebär att näringspolitiken i sin praktiska tillämpning kommer att vara nä-ra förenad med den allmänna ekonomiska po-litiken, med den regionala planeringen, med de arbetsmarknadspolitiska insatserna och med sysselsättningsskapande åtgärder av oli-ka slag. Det har i hög grad varit bestämman-de för utredningens förslag.
Samtidigt finns det anledning att räkna med att näringspolitiken får ett delvis annat innehåll genom ett större inslag av långsiktig-het. Den senare utvecklingen berörs ytterli-gare i kap. 8, där utredningen bl. a. under-stryker att alltmer preciserade riktlinjer fram-kommit eller är under utveckling för regio-nal- och lokaliseringspolitiken.
Att näringspolitiken får ett starkare inslag av långsiktighet betyder att den i allt större utsträckning närmar sig den allmänna sam-hällsplaneringen, speciellt den regionala pla-neringen. Också detta måste påverka organi-sationen. Återverkningarna diskuteras ytter-ligare i kap. 8.
Utvecklingen i stort kommer med all sä-kerhet att öka behovet av en översiktlig, bevakningsinriktad utredningsverksamhet.
Det ligger närmast till hands att anta att en sådan verksamhet under de närmaste åren kommer att följa i stort sett samma linjer som hittills. Det skulle alltså betyda att punktinsatser genom branschutredningar 80
(och motsvarande studier) kommer att vara ett dominerande inslag. Det utesluter inte att det delvis kan bli fråga om en nyorientering som närmast innebär en breddning av verk-samheten.
En av de utvecklingslinjer som kan leda i en sådan riktning är att verksamheten får ett starkare inslag av studier av motsvarande slag som TEKO-utredningen. Det skulle betyda att man på område efter område kommer att arbeta med undersökningar som avser att belysa hela det spektrum av problem som knyter an till förhållandena för en viss bransch eller annan grupp av företag. Sådana undersökningar skulle alltså bl. a. kunna ta upp utvecklingen på efterfrågesidan och möj-ligheterna att öka avsättningsmarknaderna, den internationella konkurrenssituationen, utvecklingen och tillämpningen av ny teknik inom produktionen, möjligheterna till sam-gående mellan företagen i produktion och försäljning, sysselsättningsutvecklingen och dess effekter på de lokala arbetsmarknader-na, försörjningsfrågor från det ekonomiska försvarets synpunkt etc.
I den mån studier av det här slaget får ytterligare insteg förutsätter det en organise-rad samverkan mellan olika samhällsorgan.
T. ex. betyder det att arbetsmarknadsstyrel-sen, styrelsen för teknisk utveckling och överstyrelsen för ekonomiskt försvar bör en-gageras vad gäller de frågor som faller inom fackomrädena för respektive myndighet.
Användningen av sådana breda undersök-ningar kan också bli styrande för upplägg-ningen av de konkreta samhällsåtgärderna.
Det kan främja tillkomsten av "integrerade program" på ytterligare områden motsvaran-de vad som gäller pä TEKO-områmotsvaran-det och som innebär att en kombination av åtgärder sätts in för att underlätta omställningarna för en viss bransch eller annan grupp av företag. Sådana åtaganden kan innebära att man på ytterligare områden behöver bygga upp en motsvarighet till den administration som nu finns för TEKO-programmet.
Utredningen anser att nya kommerskolle-giet bör ges en sådan uppbyggnad att verket kan ta på sig huvudansvaret för
branschut-redningar av det slag som här beskrivits och som alltså förutsätter samverkan mellan oli-ka intressenter och fackområden represente-rade av olika förvaltningsgrenar. Som fram-går av det följande räknar utredningen med att speciella expertgrupper skall kunna stå till verkets förfogande för sådana utred-ningar. Självfallet utesluter det inte andra former för en motsvarande brett upplagd utredningsverksamhet. I den mån de får for-men av kommittéutredningar ligger det nära till hands att använda verket som basorgani-sation från vilken man hämtar sekretariats-resurser och biträde i övrigt.
En annan utvecklingslinje som kan sätta sin prägel på verkets uppgifter med anknyt-ning till de strukturekonomiska frågorna är ett ökat intresse för strukturproblemen inom distributions- och servicesektorerna. I TEKO-utredningen har man närmat sig pro-blemen framför allt från de producerande företagens synpunkt. Andra studier, t. ex.
bensinhandelsutredningen, har direkt haft sin tyngdpunkt i förhållandena i distribu-tionsledet. Varudistributionens problem mot bakgrund av strukturomvandlingen inom handeln behandlas i ett brett perspektiv av distributionsutredningen.
Det problemkomplex som behandlas av distributionsutredningen är exempel på om-råden där man i verksamheten inom det nya verket skulle kunna täcka en del aspekter men långtifrån alla. Från verkets sida kom-mer man att kunna närma sig de problem som har att göra med strukturen för distribu-tionsapparaten med utgångspunkt i intres-set av ett rationellare näringsliv. Andra myndigheter kommer att närma sig samma frågor med utgångspunkt i konsumenter-nas (hushållens) situation, med utgångspunkt i de speciella problemen inom glesbygden eller med anknytning till den allmänna be-byggelseplaneringen. I det här samman-hanget liksom på en rad andra områden är det i praktiken omöjligt att mera exakt förutsäga hur långt verkets uppgifter kom-mer att sträcka sig.
Uppläggningen av verkets insatser i sam-band med den näringspolitiska planeringen
SOU 1971:69 81
är i hög grad beroende av de informations-kanaler som kommer att stå till förfogande.
Ett informationssystem uppbyggt efter de riktlinjer som skisserades av samarbetsutred-ningen skulle således kunna få väsentlig bety-delse, men i dag är det för tidigt att bedöma vilken roll det nya verket skulle få i sam-band med användningen av ett sådant system.
På en rad delområden pågår en utveckling som betyder att man får tillgång till ett bättre underlag för den näringspolitiska pla-neringen i stort och för plapla-neringen av spe-ciella åtgärder. Som ett par exempel på nya informationskällor skulle man kunna peka på det informationssystem som byggs upp för det ekonomiska försvaret och utveck-lingen av rapporteringen om de viktigaste utlandsmarknaderna (genom Exportföre-ningen). Det nya verket bör fungera som en
"informationscentral" för den näringspolitis-ka planeringen i stort och för planeringsun-derlaget vad gäller speciella delområden av den statliga verksamheten inom det närings-politiska området. Bl. a. betyder det att man från verkets sida bör ta del i det arbete som nu pågår på olika håll och som betyder att ett mera systematiserat planeringsunderlag blir tillgängligt.
Utredningen räknar med att nya kom-merskollegiet bör ha förutsättningar att ta del i det arbete som görs i samband med långtidsutredningarna och som avser fram-tidsbedömningar i fråga om olika näringsgre-nar. Det skulle alltså betyda att staten i större utsträckning tar del i sådana studier som hittills genomförts av Industrins Utred-ningsinstitut.
Det finns anledning att räkna med att det nya verket kommer att kunna tas i anspråk som utredningsorgan inom olika delar av samhällsplaneringen. Det kan bl. a. betyda att verksamheten på utredningssidan oriente-ras mot frågor i samband med den regionala planeringen, då i första hand sådana som kräver överblick över utvecklingsmönstret i stort för olika näringsgrenar. Nya kommers-kollegiet bör t. ex. kunna verkställa utred-ningar på uppdrag av expertgruppen för re-gional utredningsverksamhet (ERU).
I åtskilliga sammanhang har intresset framträtt att systematiskt studera vad som ligger i utvecklingen bortom den aktuella planeringsperioden bl. a. med hänsyn till för-ändringar i den tekniska och sociala miljön.
Intresset för sådana studier finns både inom olika förvaltningsgrenar och inom företagen och har bl. a. gett underlag för den diskus-sion om svenska "framtidsstudier", som i korthet berörts i det föregående. Det förefal-ler möjligt och önskvärt att det nya verket skall kunna ta del i en sådan utredningsverk-samhet. För verket kan det knappast bli fråga om mer än deluppgifter i en sådan verksamhet.
Inom olika områden av den statliga verk-samheten finns en strävan att få klarare mått på åtgärdernas effekter. Som exempel kan man här peka på intresset av att kalkylera de sociala och samhällsekonomiska effekterna av olika åtgärder genom mer eller mindre vidsträckta cost-benefit-analyser.
Behovet av en allsidig kännedom om ef-fekterna av de statliga åtgärderna gäller inte minst för de näringspolitiska ingripandena.
Ett typexempel på situationer där sociala och samhällsekonomiska aspekter måste komma in i myndigheternas bedömningar är när ett företag hotas av nedläggning och där det kan vara en tänkbar utväg att staten går in med stöd till företaget. Det kräver att man har grepp om de konsekvenser olika hand-lingsalternativ medför.
I sådana situationer kan det vara av värde att också ha ett kalkylmässigt underlag. I dag finns det ingen etablerad metodik som skulle kunna användas mer eller mindre rutinmäs-sigt, men det är önskvärt att en sådan utveck-las. Utredningen förutser att nya kommers-kollegiet skall kunna ta del i ett sådant arbe-te.
7.3 Utredningsverksamheten med anknyt-ning till de mindre och medelstora företagen Som ett särskilt delområde inom den utred-ningsverksamhet som avser att belysa pro-blem och utvecklingsmöjligheter för olika grupper av företag har framträtt det som
avser förhållandena för de mindre och me-delstora företagen. Behovet av en sådan verk-samhet har bl. a. legat bakom förslagen från SHI-utredningen och bildandet av delegatio-nen för de mindre och medelstora företagen, som bl. a. har till uppgift att verka för en samordning av utredningsverksamheten inom sitt område.
Utredningen är medveten om att det finns specifika problem för de mindre företagen.
Att man från statens sida speciellt upp-märksammar de mindre företagens förhållan-den kan vidare motiveras av att vissa statliga åtaganden i första hand vänder sig just till dessa företag.
A andra sidan kan man knappast räkna med att det i den statligt stödda service som riktar sig till företagen finns naturliga av-gränsningar som är beroende av företagens storlek. Det är också svårt att finna naturliga gränslinjer mellan en bevakningsinriktad ut-redningsverksamhet som avser mindre före-tag och motsvarande verksamhet som avser andra företagsgrupper. Det är en av orsaker-na till att utredningen avvisat den organisa-tionsmodell som tidigare skisserats av SHI-utredningen.
Utredningen tar upp de senare problemen till närmare diskussion i kap. 9. En central punkt i utredningens bedömningar är att man knappast kan avstå från en planerings-mässig samordning mellan verksamhetsgrenar som sammanhänger med det statliga stödet till de mindre företagen och de verksamhets-grenar som skall fylla motsvarande uppgifter inom ett mera vidsträckt fält. Bl. a. bör det innebära att den utredningsverksamhet som skall vara inriktad på att uppmärksammade mindre företagens förhållanden bör förenas med en motsvarande utredningsverksamhet som skall ha till uppgift att inom ett mera vidsträckt område bevaka problem och ut-vecklingsmöjligheter för olika grupper av fö-retag.
De föregående synpunkterna spelar in för bedömningen av SIFU:s roll i framtiden men bör också påverka uppläggningen av den verksamhet som för närvarande hör hemma inom delegationen för de mindre och
medel-stora företagen.
Som ytterligare utvecklas i kap. 9 betyder den hä'r föreslagna organisationsbildningen nya förutsättningar när det gäller att få en definitiv lösning på de problem som tidigare behandlats av SHI-utredningen. Nya kom-merskollegiet får naturliga förutsättningar att svara för en sådan utredningsverksamhet med anknytning till de mindre och medel-stora företagens förhållanden som SHI-utred-ningen avsett och för de samordningsfunktio-ner som med nuvarande organisation ligger hos delegationen. För det närmaste skedet finns det anledning att anta att verkets upp-gifter närmast bör vara en motsvarighet till delegationens. På vilket sätt delegationen bör avlösas av det nya verket berörs ytterligare i kap. 11 och 13.
7.4 Uppgifter i samband med konkurrens-övervakningen
Utgångsläget. En av grundbedömningarna ba-kom förslaget att föra över pris- och kartell-nämndens uppgifter i samband med konkur-rensövervakningen till nya kommerskollegiet är konkurrensövervakningens betydelse som ett led i samhällets bevakning av strukturför-hållandena inom näringslivet. I sina grundbe-dömningar har utredningen också tagit fasta på den roll som utredningsorgan inom ett mera vidsträckt område som pris- och kar-tellnämnden kommit att spela. Utlösande för en omprövning av den nuvarande organisa-tionen är vidare den utveckling som är på väg vad gäller uppläggningen i stort av den statli-ga verksamheten i anslutning till konsument-politiken.
Som framgår av den redogörelse utred-ningen lämnat i annat sammanhang har kon-sumentutredningen skisserat en konsument-politisk verksamhet med delvis nytt innehåll och som utgår från "en hushållscentrerad problemsyn". Det konsumentverk som före-slagits skall utifrån en analys av hushållens behov bl. a. söka påverka olika instanser inom samhällsplaneringen likaväl som före-tagen.
En av uppgifterna för
konsumentutred-ningen har varit att utforma en samordnad organisation för den konsumentpolitiska verksamheten. Till de utvägar konsumentut-redningen undersökt har hört en samman-läggning mellan ett nytt konsumentverk och statens pris- och kartellnämnd (eller delar därav). När konsumentutredningen före ut-formningen av sitt slutliga förslag i en läges-rapport preliminärt skisserade huvuddragen för en ny organisation innebar detta att delar av pris- och kartellnämnden skulle föras sam-man med det nya verket medan återstående funktioner skulle placeras in på annat håll.
Planerna på en sammanläggning mellan pris- och kartellnämnden och ett nytt konsu-mentverk fullföljdes inte i det slutliga försla-get från konsumentutredningen. Den organi-sation som skisserats i konsumentutred-ningens förslag berör inte direkt pris- och kartellnämnden. Som skäl för att avstå från en sammanläggning angav konsumentutred-ningen att det för stora delar av uppgifter-na inom pris- och kartellnämnden inte kom-mer att finnas någon motsvarighet i uppgif-terna för det nya konsumentverket och att arbetstekniken kommer att avvika.
Konsumentutredningens överväganden riktar uppmärksamheten på behovet att klar-lägga hur resurserna för konkurrensövervak-ningen bör vara organiserade inte bara med hänsyn till de konsumentpolitiska strävande-na utan också med hänsyn till de delar av näringspolitiken som är direkt inriktade på strukturförhållandena inom näringslivet.
Det har hört till utgångspunkterna för de bedömningar kommerskollegieutredningen i det här sammanhanget gjort att en koncent-ration av resurserna för olika uppgifter i anslutning till konsumentpolitiken bör vara att vänta genom en ny organisation som åtminstone i huvuddrag bygger på konsu-mentutredningens förslag. Kommerskollegie-utredningen är medveten om att en sådan ny organisation knappast kan innebära att pris-och kartellnämndens funktioner i sin helhet förs över till ett nytt konsumentverk. Fram-för allt beror det på att delar av verksamhe-ten inom pris- och kartellnämnden har en annan orientering.
En klar anknytning till konsumentpoliti-ken finns bl. a. för övervaknings-, utrednings-och upplysningsverksamheten i prisfrågor, men anknytningen är inte lika entydig vad gäller uppgifterna i samband med konkur-rensövervakningen. Bedömningen av vad som är en lämplig organisation måste inom det senare området också styras av utvecklingen av organisationen i stort för verksamheten inom det näringspolitiska fältet.
Utredningens förslag
Med utgångspunkt häri har utredningen ana-lyserat förutsättningarna för en uppdelning
Med utgångspunkt häri har utredningen ana-lyserat förutsättningarna för en uppdelning