10.1 Utgångsläget
I det föregående och i bilaga 3 har utred-ningen skildrat den utveckling som är på väg inom olika delar av den statliga verksamhe-ten med anknytning till energisektorn. En rad utredningar har visat pa nödvändigheten av en reorganisation. Vad gäller inriktningen för en sådan reorganisation finns det anled-ning att ta fasta på de förslag som lagts fram av energikommittén och som också direkt går in pä organisationsfrågorna. Kommers-kollegieutredningen har för sin del tagit upp grundfrågorna på området i sitt remissyttran-de över energikommitténs huvudbetänkanremissyttran-de.
En reorganisation bör sträcka sig över hela den centrala verksamheten med anknytning till energipolitiken, ansåg utredningen. I sitt remissyttrande framhöll utredningen att hu-vudansvaret på verksplanet för uppgifterna i samband med den energipolitiska plane-ringen bör samlas hos en enda instans. En sådan enhet bör administrativt vara knuten till de delar av den övriga organisationen pä verksplanet som skall svara för uppgifter i samband med handels- och industripolitiken.
I sitt remissyttrande avstod utredningen från att ta ställning till hur de säkerhetsinrik-tade verksamhetsgrenar med anknytning till energiområdet som energikommittén be-handlat - pä elområdet och atomenergi-området i första hand - skall placeras in i den kommande organisationen. Enligt ener-gikommitténs förslag skulle de föras in i ett
centralt energiorgan, fristående eller med anknytning till något av de centrala verken, och vars uppgifter i övrigt skulle omfatta en central prognosverksamhet pä energiområdet och olika regleringsuppgifter. Tills vidare bör man se det som en öppen fråga, framhöll utredningen i sitt remissyttrande, om det är önskvärt med en sådan samorganisation mellan de planeringsinriktade och säkerhets-inriktade verksamhetsgrenarna.
I det läge dä kommerskollegieutredningen i sitt remissyttrande tog upp de organisa-tionsfrågor som aktualiserats av energi-kommittén föreföll en permanant organisa-tion ligga utom räckhåll vad gäller de verksamhetsgrenar som behandlats av energi-kommittén. Bl. a. var det beroende pä behovet av samordning med den rekonstruk-tion som utredningen ansåg var att vänta för kommerskollegiet. Samtidigt bedömde kom-merskollegieutredningen det angeläget att snabbt starta uppbyggnaden av en ny organi-sation som skulle kunna arbeta med de planeringsinriktade uppgifterna i anslutning till energipolitiken. För att möjliggöra en sådan start föreslogs en provisorisk organisa-tion med anknytning till kommerskollegiet.
Den provisoriska organisationen skulle under ett övergångsskede kunna bära upp de flesta av de funktioner som energikommittén velat lägga inom ett centralt energiorgan. Un-dantag var i första hand de centrala myn-dighetsuppgifterna på atomenergiområdet.
Där förutsatte utredningen att den
gäl-SOU 1971:69 113
lande organisationen med delegationen för atomenergifrågor som topporgan tills vidare borde bibehållas.
Några beslut direkt i anslutning till energi-kommitténs betänkande har hittills inte fattats från statsmakternas sida. Någon pro-visorisk organisation av det slag som utred-ningen tidigare skisserade finns alltså inte i dag.
När detta skrivs är bedömningsläget delvis ett annat. Den principlösning som utred-ningen här lägger fram ger underlag för att mer definitivt fixera den centrala organisa-tionen för uppgifterna med anknytning till energipolitiken. Underlaget har också ut-ökats bl. a. genom den rapport som förelig-ger om verksamheten inom kommerskolle-giets elektriska byrå och statens elektriska inspektion.
De övergångsarrangemang som utred-ningen tidigare skisserade bör inte längre vara aktuella. I stället bör man sträva efter att så snart som möjligt få en permanent organisation. Det betyder ä andra sidan inte att den kommande organisationen kan fixe-ras till alla delar. Fortfarande är det i fråga om de säkerhetsinriktade verksamhetsgrenar-na som en definitiv lösning mäste skjutas pä framtiden.
10.2 Huvudpunkterna i utredningens förslag Utredningens förslag innebär att nya kom-merskollegiet far till uppgift att fungera som central myndighet för energiförsörjningsfrå-gor. Enligt förslaget skall det höra till uppgif-terna för verket att svara för en fortlöpande prognos- och utredningsverksamhet inom området och för sådana regleringar med av-seende på energiproduktionen och distribu-tionen som knyter an till energipolitiken. Ut-redningen har räknat med att denna plane-ringsinriktade verksamhet till sitt innehåll i huvudsak kommer att stämma överens med förslagen från energikommittén.
Bakgrunden till att kommerskollegieutred-ningen velat föra in de funktioner som hänger samman med den energipolitiska pla-neringen i en bredare organisation är den
bedöming som gjorts i fråga om de allmänna förutsättningarna för verksamhe-ten. Utredningens bedömning stämmer över-ens med de synpunkter energikommittén angett. Den har framhållit att det bör ställas som krav på organisationen att riktlinjerna för statens agerande inom energisektorn kan utformas i samstämmighet med övrig in-dustri- och näringspolitik. Därmed ligger det nära till hands med en direkt samordning av det ena eller andra slaget, som om inte annat innebär att de kanslimässiga resurserna förs in i en större organisation.
Energikommittén lämnade öppet om ett nytt centralt energiorgan skulle byggas in i en annan myndighet eller göras helt självstän-digt. Utredningens förslag ansluter sig till det första alternativet och innebär alltså att upp-gifterna i berörda delar helt och hållet in-lemmas i nya kommerskollegiet.
Utredningen har ansett att man bör utesluta alternativet med ett helt fristående organ. Bl. a. hänger det samman med de bedömningar utredningen gjort i fråga om behovet av skiljelinjer mellan de planerings-inriktade och de säkerhetsplanerings-inriktade uppgif-terna. Då kan mellanformer vara mera rimliga. En möjlighet skulle således kunna vara att bygga upp organisationen med kanslimässig gemenskap men med separata myndighetsorgan eller ledningsorgan för frå-gor i samband med den energipolitiska planeringen. En sådan konstruktion skulle med andra ord betyda att uppgiften som central myndighet för energiförsörjnings-frågor formellt lades på en särskild myndig-het.
Enligt utredningens bedömning finns det emellertid inte tillräckliga skäl för att moti-vera en sådan lösning. Vad gäller innehållet i den verksamhet som är att vänta finns det knappast någonting som gör det angeläget att separera det centrala ansvaret för uppgif-terna på energiområdet frän ansvaret för de övriga uppgifterna för verket. Behovet av att få inflytande för de intressen som är specifika för den energipolitiska planeringen kan tillgodoses också inom ramen för en helt sammanhållen organisation.
Pa en avgörande punkt skiljer sig kom-merskollegieutredningens förslag till ny orga-nisation frän energikommitténs, nämligen i fräga om de säkerhetsinriktade verksamhets-grenarna. Energikommitténs förslag innebar att verksamheten inom det centrala energi-organet skulle omfatta utfärdande och till-syn av säkerhetsföreskrifter för energianlägg-ningar. Enligt energikommitténs förslag skul-le såskul-ledes säkerhetsfrågorna på atomenergi-området (i dag inom delegationen för atom-energifrågor), säkerhetsfrågorna på elområ-det (i dag inom kommerskollegiet och elinspektionen) och pä sikt tänkbart också uppgifterna för sprängämnesinspektionen fö-ras över till energiorganet.
En sådan lösning har ingått bland de alternativ utredningen analyserat. Utred-ningen är medveten om att det finns ett klart samband mellan de planeringsinriktade upp-gifter och de regleringar som har ett mera di-rekt samband med energipolitiken och andra uppgifter inom energiområdet där säkerhets-frågorna står i förgrunden. Det sambandet är emellertid inte så starkt att det blir självfallet att uppgifterna på dessa båda områden bör grupperas samman. För säkerhetsfrågorna med anknytning till energiområdet är det minst lika väsentligt att ta hänsyn till de samhörighetslinjer som stär att finna i förhallande till andra säkerhetsinriktade verksamhetsgrenar.
Utredningen tar upp motsvarande frågor bäde i bilaga 5 och i den kommentar som utredningen gett till rapporten om verksam-heten inom kommerskollegiets elektriska byrå och statens elektriska inspektion. En av huvudpunkterna i utredningens resonemang är att man mycket väl kan ha anledning att tala om programmässiga gränslinjer mellan de säkerhetsinriktade verksamhetsgrenarna och sädana som snarare knyter an till den allmänna samhällsplaneringen.
Som nämnts i det föregående föreslås en ny utredning med uppgift att studera hur organisationen i framtiden bör vara upp-byggd för tekniska regleringar jämte tillsyns-verksamhet och praktiskt säkerhetsarbete i övrigt vad gäller det område där olika
enheter inom kommerskollegieverket och andra myndigheter i dag är verksamma.
Utredningen har den uppfattningen att nya kommerskollegiet med den inriktning för verksamheten som utredningen förutsatt knappast kommer att vara en lämplig ram för säkerhetsinriktade uppgifter, vare sig med anknytning till energiområdet eller eljest. De bryter av mot den allmänna inriktningen för verksamheten och det finns också risk för direkta intressekonflikter.
Att utredningen vad gäller de säkerhets-inriktade verksamhetsgrenarna med anknyt-ning till energiområdet stannat för att föreslå en provisorisk lösning har inte bara att göra med behovet att få ett mera analyserat underlag vad gäller den kommande organisa-tionen utan beror också på den osäkerhet som råder i fråga om den kommande organisa-tion för arbetarskyddsverket som kan bli följden av arbetsmiljöutredningens arbete.
Många skäl talar enligt utredningens mening för att de säkerhetsinriktade verksamhets-grenar som har beröring med energiområdet ges en anknytning till arbetarskyddsverket.
Därmed blir det nödvändigt att samord-na avgörandet med de beslut som kom-mer att behöva fattas om reorganisation för arbetarskyddsverket i anslutning till arbetsmiljöutredningen.
Tillsammans betyder de omständigheter som här nämnts att det finns anledning att tills vidare begränsa ingreppen i dagens organisation. Uppgifterna pa elsäkerhets-området inom kommerskollegiet av i dag bör föras över till nya kommerskollegiet och där ges en provisorisk organisation. För den när-maste framtiden är det bara mera begränsade omläggningar som kan komma i fråga. Det senare behandlas ytterligare i utredningens kommentar till rapporten om verksamheten inom kommerskollegiets elektriska byrå och statens elektriska inspektion.
I konsekvens med det föregående anser utredningen att en reorganisation som berör verksamheten inom delegationen för atom-energifrågor också tills vidare bör skjutas upp. Genom den ändring av instruktionen för delegationen som nu skett har
delegatio-nens verksamhet mera markerat än tidigare fått en inriktning på säkerhetsfrågorna inom atomenergiområdet. Det stämmer väl överens med utredningens förslag, som innebär att de uppgifter som har att göra med den energipolitiska bedömningen av atomkraft-utbyggnaden och som tidigare delegationen svarat för, förankras inom nya kommers-kollegiet. Nya kommerskollegiet kommer där-med alltså att överta delegationens förutva-rande uppgifter som allmänt beredningsorgan för frågor i samband med atomkraftutbygg-naden och däribland även huvudansvaret för första fasen i behandlingen av koncessionsan-sökningar i anslutning till atomenergilagen.
10.3 Beredskapsfrågorna på energiområdet 1 sitt remissyttrande över energikommitténs betänkande framhöll kommerskollegieutred-ningen nödvändigheten att ta upp till be-dömning relationerna till uppgifterna inom överstyrelsen för ekonomiskt försvar om en ny organisation införs för den centrala planeringsinriktade verksamheten pä energi-området. Den provisoriska organisation som skisserades i yttrandet förutsatte att en del funktioner inom överstyrelsen för ekono-miskt försvar fördes över till den nya organisationen.
I det föregående avsnittet om relationerna mellan nya kommerskollegiet och överstyrel-sen för ekonomiskt försvar har utredningen strukit under att det finns en nära samhörig-het mellan uppgifterna inom överstyrelsen för ekonomiskt försvar och den verksam-heten som utredningen skisserar för nya kommerskollegiet och som skulle kunna ge underlag för en samordningslösning. Alldeles speciellt finns det en sådan samhörighet vad gäller frågor i anslutning till energiförsörj-ningen. Som framgått av det föregående har utredningen emellertid ansett att man måste skjuta pä framtiden sädana ingrepp som skulle innebära en helt ny ram för den centrala verksamheten inom det ekonomiska försvaret.
Bedömningen gäller ocksä överstyrelsens uppgifter i samband med
energiförsörj-ningen. Under det närmaste skedet bör några andra utbrytningar av överstyrelsens uppgif-ter i samband med energiförsörjningen inte komma i fråga än de som tidigare föreslagits av utredningen. Enligt förslaget kommer således nya kommerskollegiet att överta de uppgifter som sammanhänger med prognos-och bränslestatistikfrägor samt rapporter till internationella organ och som för närvarande sköts av bränslebyran inom överstyrelsen för ekonomiskt försvar.
Den föreslagna lösningen stänger inte vägen för en mera omfattande överflyttning till nya kommerskollegiet av de uppgifter pä energiområdet som i dag hör hemma inom överstyrelsen för ekonomiskt försvar. För det närmaste skedet har man dock anledning att räkna med en arbetsfördelning mellan de båda verken som i stora drag stämmer överens med de förutsättningar energikommittén gjort.
Organisationen inom nya kommerskolle-giet bör byggas upp så att överstyrelsen för ekonomiskt försvar i sin allmänna planering i fråga om energiområdet kan falla tillbaka pä prognos- och utredningsverksamheten inom nya kommerskollegiet. Ett aktivt samarbete måste komma till stånd mellan de bägge verken. Formerna skisseras i annat samman-hang.
10.4 Uppgifterna för nya kommerskollegiet Som framgått av det föregående har kom-merskollegieutredningen tagit fasta pä ener-gikommitténs förslag vad gäller den plane-ring och de regleplane-ringsåtgärder som har samband med den allmänna energipolitiken.
Med utgångspunkt i energikommitténs för-slag kan man alltså räkna med att de praktiska arbetsuppgifterna för nya kom-merskollegiet framför allt kommer att ligga på följande områden:
- Utförande av mäl/medel-analyser och sam-hällsekonomiska bedömningar av energi-politiska åtgärder och energimarknadens funktionssätt.
- Upprättande och publicerande av balanser och prognoser pä energiområdet samt
SOU 1971:69
analyser härav, deltagande i utformningen av energistatistikverksamheten samt utred-ningar i anslutning härtill såsom prognos-metodik m. m.
— Övrig löpande bevakning av den inhemska utvecklingen inom energisektorn i syfte att vid behov initiera forskning, försöks-verksamhet och utredningar samt att framlägga därav föranledda förslag.
— Uppföljning av den internationella utveck-lingen pä området, utredningar m. m. i samband med beredning av ärenden och remissyttranden rörande det internationel-la energisamarbetet samt informations-och dokumentationsverksamhet i anslut-ning därtill.
— Tillämpning av koncessionslagstiftning, som, i den mån Kungl. Maj:t förbehållit sig att besluta, innefattar beredning av ansökningar samt yttranden till Kungl.
Maj:t.
— Tillämpning av lagstiftning om värme-planer.
— Reglering i vissa fall av pris och andra villkor för ledningsbundna energileveran-ser mot bakgrund av pris- och struktur-utvecklingen pä energiområdet.
— Samarbete med och bistånd avseende bl. a. prognoser och utredningar till den eller de myndigheter som ansvarar för energiberedskapsatgärder.
Till stor del är det fråga om en ny verksamhet eller rättare sagt en verksamhet som hittills saknat en permanent organisa-tion pä den statliga sidan. Bl. a. är det fallet i fråga om prognosverksamheten. Funktions-mässigt är det samtidigt fråga om en sam-mansmältning av uppgifter som hör hemma inom tre myndigheter: kommerskolle-giet, delegationen för atomenergifrågor och överstyrelsen för ekonomiskt försvar.
De nya elementen i verksamheten är så utpräglade att man knappast kan bygga pä strukturen i dagens organisation. Det skulle spränga ramen om uppgifterna fördes in i en motsvarighet till den nuvarande elektriska byrån inom kommerskollegiet. Det har bi-dragit till att utredningen velat föreslå en uppdelning av verksamheten inom elektriska
byrån som innebär att en del av uppgifterna förs samman med de andra planeringsinrikta-de uppgifterna medan planeringsinrikta-de säkerhetsinriktaplaneringsinrikta-de uppgifterna avskiljs inom ramen för en provisorisk organisation. Den närmare inne-börden av uppdelningen behandlas i utred-ningens kommentar till rapporten om verk-samheten inom elektriska byrån och statens elektriska inspektion. I korthet betyder den att man till planeringssidan i den kommande organisationen för tvä huvudområden i by-råns verksamhet: det som gäller koncessions-givningen och det som gäller de statliga elektrifieringsbidragen.
I sig är det inte avgörande för behovet att bygga upp en ny organisation om ett regelsystem av det slag som skisserats av energikommittén kommer till. Under alla förhållanden kommer det att finnas behov av en systematisk prognosverksamhet i anslut-ning till energiförsörjanslut-ningen och en bevak-ning av de viktigaste utvecklingsområdena, men detaljutformningen av organisationen kommer att behöva styras av utvecklingen pä lagstif tningsomrädet.
Som också energikommittén förutsatt be-hövs en samlad och mera slagkraftig organi-sation redan för det arbete som kan leda fram till nya regleringsformer. I sitt remiss-yttrande över energikommitténs betänkande förutsatte kommerskollegieutredningen att den provisoriska organisation som där skisse-rades borde dimensioneras för att kunna ta del i det utredningsarbete som är att vänta.
Motsvarande bör gälla för den permanenta organisationen.