Nyanlända barn och ungdomar

Som en konsekvens av den stora flyktinginvandring som kulmine- rade 2015 har den svenska förskolan och skolan under en tid tagit emot historiskt många nyanlända elever. Svenska kommunala skolor har gjort ett omfattande arbete med att organisera och genomföra mottagandet av nyanlända elever. Samtidigt kvarstår relativt omfat- 23 _{SCB: Prisomräknaren.}

24 _{Migrationsverketsårsredovisning för 2018.} 25 _Ibid.

tande problem med lärarbrist, brist på modersmålsstödjare och lokal- brist.26 _{Barnen som kommer till Sverige kan ha olika goda förutsätt-}

ningar att lära sig svenska och klara av skolan. För många finns det brister i tidigare skolgång, och ibland har flykten medfört trauman och psykisk ohälsa. I Sverige hamnar många nyanlända barn också i segregerade skolor. Ju senare ett barn kommer till svensk skola, desto svårare bli det att uppnå behörighet till gymnasiet och att sedan klara av gymnasiet. Detta är problematiskt, eftersom det finns relativt få arbeten i Sverige för dem som saknar gymnasieexamen.

Forskningen om vad som är effektiva insatser för att hjälpa ny- anlända barn i skolan är relativt knapp.27 _{En stabil slutsats är dock att}

det är viktigt att nyanlända elever kommer in i ordinarie skolverk- samheten så fort som möjligt.28 _{För att möjliggöra detta har alla ny-}

anlända elever (i alla skolformer) som behöver det rätt till studie- handledning på modersmålet, vilket utförs av en person som talar både modersmålet och svenska och som hjälper eleverna att tillgodo- göra sig undervisningen. Nyanlända elever i senare årskurser ska få studiehandledning på sitt modersmål om det inte är uppenbart obe- hövligt. Nyanlända elever i grundskolan kan också få två slags an- passningar av timplanen, som går ut på att först koncentrera sig på svenskstudier (s.k. prioriterad timplan) och, för nyanlända som tagits emot på högstadiet, att begränsa studierna till de ämnen som krävs för behörighet på gymnasiet (s.k. anpassad timplan). Slutligen ska nyanlända elever på högstadiet få en så kallad individuell studie- plan, ett dokument som ska beskriva skolans plan för hur eleven ska uppnå behörighet till gymnasiet. Nyanlända elever i högstadiet kan också få utökad studieplikt.

Vidare har nyanlända rätt till samma stöd som andra elever, till exempel att om man riskerar inte uppnå behörighet till nationellt program har elev rätt till lovskola i juni efter årskurs 8 och 9. På detta område, det vill säga insatser med mera som kan förbättra skolresul- taten och behörighet till gymnasieskolan, har det identifierats utveck- lingsbehov, varför ett antal utredningar initierats. I mars 2020 till- sattes en utredning för att lämna förslag på hur fler elever ska uppnå behörighet till gymnasiet.29 _{Läxhjälpsgaranti, utvecklade möjligheter}

för prioriterad och anpassad timplan, förlängd skolplikt för nyanlända 26 _{Mörtlund (2020).}

27 _{Böhlmark (2019).}

28 _{Zetterqvist Nelson och Hagström (2016) innehåller en forskningsöversikt.} 29 _{Dir. 2020:21.}

elever som inte uppnått behörighet samt obligatorisk sommarlov- skola är det som enligt direktivet ska utredas. Kommissionen menar att det är angeläget att de insatser som redan finns utvecklas, exem- pelvis lovskola och utökad skolplikt. Utöver detta lämnar kommis- sionen tre rekommendationer: en om stärkt informationsskyldighet om förskolan för kommuner, en för att stärka alla elevers rätt till stöd för att klara skolan och en gällande en anpassning av timplanen för nyanlända elever inom gymnasieskolan.

Information till alla föräldrar om förskola

Som framgick av kapitel 8 deltar barn till utrikes födda i förskola i lägre utsträckning än andra barn. I dag är förskolan en frivillig skolform, men den erbjuder en viktig förberedelse för den ordinarie skolan, inte minst för barn som inte talar svenska i hemmet. Det alltså viktigt både i allmänhet och i integrationshänseende att alla föräldrar får möjlighet att göra välinformerade val om deras barn ska delta i förskolan. I av- snitt 17.3.2 har kommissionen lämnat förslag till obligatorisk förskola från 3 års ålder, som delvis möter dessa behov. Det framgår också där att förslaget förväntas främja utrikes födda mammors integration.

Men förskolan kan fylla en viktig funktion även för barn under 3 år, särskilt för dem som inte talar svenska i hemmet. Behovet av information till föräldrar om möjligheten till och värdet för barnet av att delta i förskola kvarstår därför, även om obligatorisk förskola införs från 3 års ålder. I dag åligger det kommunerna att informera om förskolan. I en rapport från Skolverket (2018) visas att de under- sökta kommunerna framför allt informerar via sin webbplats. Dock har de generellt inte någon kännedom om huruvida deras infor- mation når ut till alla berörda föräldrar. De flesta av de undersökta kommuner verkar inte heller ha kännedom om vilka barn som har rätt till förskola men inte deltar och varför.30

I Malmö arbetar förskoleförvaltningen utifrån ett uppdrag och en ambition om förskola på lika villkor. Först gjordes en omfattande kartläggning över vilka som inte nyttjar förskolan i dag. Därefter försökte man nå föräldrarna med ordinarie metoder, och i de fall där det inte fungerat har förvaltningen initierat ett projekt i samarbete 30 _{Skolverket (2018 c). Enkätundersökningen med svenska kommuner är emellertid inte gene-}

med en idéburen organisation och socialt arbetsintegrerat företag, Yalla-trappan, där de genom så kallade Yalla-lotsar ska nå kvinnor med barn i förskoleåldern med utomnordisk bakgrund.

Regeringen har tillsatt en utredning för fler barn i förskolan för bättre språkutveckling, som ska lämna förslag på hur nyanlända barn, barn med andra modersmål samt barn i socioekonomiskt ut- satta grupper ska få ett ökat deltagande i förskola.31 _{Utredningen ska}

bland annat lämna förslag till hur nyanländas barns ska få rätt till obligatorisk språkförskola från tre års ålder.

Rekommendation: Kommunerna bör åläggas att säkerställa att in-

formation om att förskola erbjuds och om fördelarna med förskola för barnet når alla föräldrar. För detta krävs också att kommunerna följer upp vilka barn i kommunen som deltar i förskolan och inte.

Rekommendation: Ett särskilt stöd till kommunerna bör utformas

för att utveckla former att nå grupper som inte deltar i förskole- verksamhet. Vidare bör lämplig myndighet sammanställa erfaren- heter och sprida dessa.

Studiehandledning på modersmålet och modersmålsundervisning

I en rapport från Nordiska rådet framhålls ett utökat studiestöd32 _på

modersmålet som en angelägen insats för att förbättra utrikes födda elevers skolresultat.33 _{Tanken bakom att erbjuda nyanlända elever}

studiehandledning på modersmålet grundar sig i forskning som visat att elevers kunskapsutveckling gynnas av att de begrepp som an- vänds i skolans ämnesundervisning befästs både på elevens moders- mål och på svenska.34 _{Skolinspektionen har nyligen inspekterat studie-}

handledning på modersmål i 14 kommuner och kunnat konstatera skillnader i ambition, kvalitet och arbetssätt samt brister i individuell 31 _{Dir 2019:71.}

32 _{Begreppen studiestöd och studiehandledning används, det senare används i skollagen och styr-}

dokument på skolområdet. Innebörden är att en person som talar båda språken hjälper nyanlända elever att följa undervisningen som sker på svenska.

33 _{Böhlmark (2019).}

anpassning.35 _{En statlig utredning har haft i uppdrag att kartlägga}

behovet av åtgärder inom studiehandledning på modersmål och ämnet modersmål i grundskolan. Utredningen genomförde en sta- tistisk analys som tydde på att både studiehandledning på moders- mål liksom modersmålsundervisning ledde till förbättrad språk- förståelse och bättre skolresultat.36 _{Utredningen visade också att}

skolbarnens tillgång till handledning på modersmål och moders- målsundervisning i praktiken styrdes av andra faktorer än elevens behov. Den lämnade därför förslag om att utökade rättigheter till modersmålsundervisning och handledning på modersmål; skol- huvudmän ska till exempel inte få hänvisa till för få elever med samma modersmål. Kommissionen bedömer att detta är angeläget ur ett jämlikhetsperspektiv.

Ett annat förslag handlar om att modersmålsundervisningen ska regleras i timplan, vilket innebär att ett minsta antal undervisnings- timmar garanteras, liksom att modersmålsundervisningen blir en del av skoldagen i stället för att förläggas utanför skoltid. Förslaget om timplansreglerad modersmålsundervisning tros bidra till att pojkar tackar nej till undervisningen på grund av andra fritidsaktiviteter. För flickor visar erfarenheten att många tackar nej när undervis- ningen erbjuds efter skoltid.

När det gäller studiehandledning på modersmål föreslog utred- ningen att alla nyanlända elever i hela grundskolan ska ha rätt till insatsen, om det inte är uppenbart obehövligt. En tidigare utredning hade gjort bedömningen att insatsen skulle koncentreras till skolans senare årskurser, med hänvisning till begränsade resurser.37 _Resurs-

frågan är central med tanke på den kompetensbrist som råder. Det är viktigt att digitaliseringens möjligheter tas bättre tillvara för att garantera att alla elever i praktiken får tillgång till dessa resurser; annars riskerar ojämlikheten att öka.38

Dessa förslag ger förbättrade förutsättningar för berörda elever att nå bättre skolresultat och innebär också en ökad jämlikhet i skolan. Utredningen beräknade att förslagen sammantaget kostar 220 miljoner kronor att genomföra.

35 _{Skolinspektionen (2017). Av SOU 2019:18 framgår att myndigheten genomfört fler inspek-}

tioner av detta.

36 _{SOU 2019:18, s. 126–128.} 37 _{SOU 2017:54.}

38 _{SOU 2019:18 lämnar också förslag på förbättrad kompetensförsörjning av modersmålslärare}

Rekommendation: Genomför de förslag om modersmålsunder-

visning och studiehandledning på modersmål som lämnades i SOU 2019:18. Uppdra åt Skolverket att formera en stödstruktur för att säkerställa att alla kommuner, oavsett storlek, har kapaci- tet att erbjuda studiehandledning och modersmålsundervisning.

Mer yrkesundervisning för elever på språkintroduktionsprogrammet

En relativt stor andel elever som kommit sent under skoltiden – många utan vårdnadshavare – löper en förhöjd risk att inte uppnå behörighet till gymnasiets nationella program. Men inte bara antag- ningen till gymnasiet, utan även innehållet i gymnasieutbildningen kan behöva anpassas för nyanlända elever som trots stora insatser riskerar att inte klara de teoretiska ämnena inom yrkesprogrammen. Kommissionen menar att mer behöver göras för sent anlända elever med svaga teoretiska kunskaper.

Inom gymnasieskolans introduktionsprogram kan huvudmännen, efter en individuell bedömning, i dag ge eleverna så kallade ”yrkes- paket”. Ett yrkespaket består av en specifik kombination av kurser på gymnasial nivå som motsvarar kompetenskraven på nationell nivå för olika yrkesområden. Yrkespaketen är utformade av Skolverket i samråd med branschkunniga.39 _{Yrkespaketen ska kombineras med}

kurser på grundskolenivå eller gymnasienivå. Inom språkintroduk- tionsprogrammet fokuserar utbildningen på att eleverna ska lära sig svenska tillräckligt bra för att kunna komma in på ett annat gym- nasieprogram. Vidare kräver yrkespaketen dock i sin nuvarande ut- formning goda språkkunskaper och är därför inte tillgängliga för elever på språkintroduktionsprogrammet. För eleverna på språk- introduktionsprogrammet bör man ändå försöka kombinera allmän språkinlärning med yrkesrelaterad praktik eller arbetsplatsförlagt lärande (APL), så att språkinlärning sker samtidigt med introduk- tion i något yrke. Huvudmotivet är att elevgruppen inte bör ute- stängas från yrkeskurser under gymnasieskolan för att sedan hän- visas till Komvux, arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller i sämsta fall försörjningsstöd.

Kommissionen menar att den svenska skolan behöver ta ett större ansvar för att sent anlända elever ska kunna skaffa sig doku- menterade yrkesfärdigheter som bidrar till att de senare kan försörja sig. Det är rimligt att detta ska kunna göras redan inom gymnasie- skolan, så att eleverna slipper vänta på att senare hänvisas till samma slags insatser inom Komvux, arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller försörjningsstöd.

Rekommendation: Öka yrkesrelaterad undervisning inom språk-

introduktionsprogrammet. Närmare utformning och omfattning behöver utredas skyndsamt, och uppläggningen bör utformas ut- värderingsbart, exempelvis genom ett tilläggsdirektiv till utred- ningen om hur fler elever ska bli behöriga till gymnasieskolan (dir. 2020:21).