Observations och tolkningsmodeller

Med utgångspunkt i studiens teorier formulerar jag en observations- och tolkningsmodell vilka tillsammans består av faktorer som jag avser att studera. Modellen för studiens kommunikationsfaktorer och funktioner är inspirerad av Jacobson och Halle (1956). Modellen för kommunikationens kroppsspråk utgår från Argyle (1972) och slutligen är tolkningsmodellen inspirerad av ett barnanpassat register från Junefält (1997).

5.3.1 Kommunikationens faktorer och begrepp

Faktorerna avsändare och mottagare definieras som barn eller pedagog beroende av vem som tar initiativ till samtal. Kommunikationsfaktorn kon- text relaterar till den geografiska modellens tid och rum, den ideologiska modellen relaterar till meningssystem, dvs. vad individen har för kunnan- de, förståelse och värdesystem. Ett samtal innebär minst ett yttrande och svar som kan härledas till yttrandet i ett samtalsmönster. Dialog innebär flera yttranden och svar mellan två eller flera personer och behandlar olika ståndpunkter. Dialogen förutsätter en dialogkompetens. Kommunikations- faktorn budskap refererar till alla yttre tecken som meddelas genom språk eller kroppsspråk. Kommunikationsfaktorn kontakt avser att det finns ett samband mellan sändare och mottagare under måltiden. Kommunikations- faktorn kod innefattar den dominerande uppfostran efter vilken pedagogen förstår och handlar i ett socialt sammanhang. Med språkspel menas de tecken som står för uppfostrans meningsbärande och meningsförmedlande tecken t.ex. estetiska uttryck som ”var så god” och moraliska påbud, dvs. imperativer. Kommunikationens faktorer skall tolkas utifrån pragmatisk och språkfilosofiska teorier.

Ruta 5.1. Observationsmodell för kommunikationsfaktorer

Avsändare Pedagog eller barn, initiativtagare till samtal. Mottagare Pedagog eller barn som svarar på samtal.

Kontext Referenser till geografiska / ideologiska modellen. Samtal Utbyte av synpunkter, samtalsuppfostran.

Dialog Samtal med olika ståndpunkter, dialogkompetens. Budskap Tecken med tal eller kroppsspråk.

Kontakt Samband mellan avsändare och mottagare. Kod Vuxnas makt i diskursen, genus, ordning, lydnad. Språkspel Specifikt vardagsspråk som hör till måltiden.

5.3.2 Kommunikationens funktioner och begrepp

I tolkningen av kommunikationens funktioner utgår jag från observatio- nens samtal i studiens samtalsmönster. I samtalsmönstren studerar jag hur pedagoger hanterar turtagandet i olika budskap mellan sig och barnet. Tur- tagandet skall tolkas utifrån om den talande intar en rättighetsroll eller en pliktroll (Allwood, 1981). Först undersöker jag hur pedagogen använder tal och kroppsspråket i satsens talhandlingar. Förekommer det observerbart brus i budskapet och satsens tre villkor inte är uppfyllda, uppnås inte sat- sens felicity conditions. Satsens tre villkor, förberedelsevillkoret, upprik- tighetsvillkoret och det essentiella villkoret, har betydelse för om satsen är att betrakta som uppfylld eller inte. Därefter studerar jag om satsen inne- håller känslomässiga och med viljan styrda ord genom funktionen emo- tiv/affektiv, ord med betonad betydelse, t.ex. när pedagoger uttalar barnets namn i ett uppfodrande syfte eller om uttalandet är förbundet till en hand- ling s.k. imperativer. Genom den konativa funktionen skall jag studera effekten av samtalet samt tolka om budskapet är trovärdigt genom den referentiella funktionen. Genom funktionen poetisk skall samtalet tolkas om det innehåller ett estetiskt språk eller nonsensspråk. Under funktionen

med varandra under samtalet. Budskapets funktioner skall tolkas efter Wittgensteins teori om vardagsspråk i språkspel och Foucault och Hir d- mans teorier om ordningsmakt i diskurser.

Ruta 5.2. Observationsmodell för kommunikationens funktioner

Samtalsmönster Turtagning, fördelning av ordet.

Budskap Barnanpassat register, kommunikativ- pedagogisk funktion.

Talhandling Yttrande, yttrandeinfattad, yttrandeförmedlad handling Felicity conditons Villkor för en sats skall lyckas.

Adjacency pair Fråga - svar- sekvens Tying procedures Förpliktelseknep (s. 46)

Emotiv/affektiv Budskapets känslomässiga funktion t.ex. förbud. Konstantiver Budskapets beskrivande/konstaterande funktion. Konativ Budskapets effekt på mottagaren, chaining, imita-

tion.

Referentiell Budskapets trovärdighet.

Poetisk Budskapets estetiska språk, t.ex. sång och nonsens- ramsor.

Phatic moves Pedagog och barn upprätthåller en relation.

5.3.3 Kommunikationens kroppsspråk och begrepp

Kroppsspråk eller icke verbal kommunikation har två funktioner, dels att ge besked om talarens identitet, känslor, attityder och sociala ställning och dels att styra samspelet mellan sändare och mottagare. I kroppsspråket anpassas rösten efter grundtonen vilken kan vara ljus eller mörk. Omfånget kan sträcka sig från viskningar till rop. Pauser över 3 sekunder är högfre- kventa i turtagningssituationer samt tempoväxlingar och skratt är vanliga. I kroppsspråket anpassas kommunikationen genom tät ögonkontakt, nickan-

de, huvudskakande, pekande samt fysisk kontakt som kramar och kyssar. Speciell vikt kommer att läggas på barnens kroppsspråk då ett barns för- måga att påbörja samt hålla fast vid ett samtal ytterst avgör om det får rätt till talrollen eller plikt att vara tyst.

Den framställande koden kroppskontakt visar hur de kommunicerande rör vid varandra när de samtalar. Koden närhet säger någonting om rela- tioner mellan de talande. Koden orientering innebär det sätt som de kom- municerande placerar sig på när de samtalar. Koden nickar bejakar styr- ning av ett samtal. Koden ansiktsuttryck innebär ansiktets mimik med ögonbrynens läge, ögonens form samt munnens form. Koden gester avser rörelser med händer och armar samt fötter och huvudrörelser. Koden för kroppsställning kan innebära olika känslor t.ex. vänlighet, fientlighet, över- eller underlägsenhet eller om kroppen uttrycker spänning eller av- slappning. Koden ögonrörelser eller ögonkontakt är meddelande om rela- tioner. När och hur länge vi möter andras blickar är t.ex. ett sätt att visa dominans eller undfallande på. Slutligen ger de prosodiska koderna infor- mation om ordens betoning och tonläge medan de paradigmatiska koderna ger information om talaren genom talets tonfall, volym, accent, talfel och hastighet.

Ruta 5.3. Observationsmodell för kroppsspråk i språkspel

Kroppskontakt Beröring, relationer. Närhet Avstånd, relationer. Orientering De talandes placering. Nickar Styrning av samtalet.

Ansiktsuttryck Mimik, ögon, ögonbryn och mun.

Gester Händer, armar, huvud, ben och fotrörelser. Kroppsställning Känslor, t.ex. vänlighet - fientlighet. Ögonkontakt Meddelande om relationer.

Prosodiska koder Ordens betoning och tonläge.

5.3.4 Tolkning av observationerna

Språkinnehållet tolkas i alla tre modellerna efter inspiration av Junefälts barnanpassade register. Barnanpassat register innehåller rösten, verba l- språket samt kroppsspråket och har tre allmänna funktioner; den affektiva, den kommunikativa samt den pedagogiska funktionen. Funktionerna ser jag som studiens övergripande kategorier och underkategorier är rösten, verbalspråket och kroppsspråket.

Min huvudkategori är det talade vardagsspråket i ett språkspel, dvs. de verbala tecknens betydelse för uppfostran under måltiden. I verbalspråket anpassas kommunikationen till ämnen som relaterar till barnets kropp eller det rum som barnet befinner sig i. Ordförrådet är begränsat och det är van- ligt med värderande ord och uttryck, förenklad satslära, flitig användning av påstående, frågor, imperativer och upprepningar. Den affektiva funktio- nen omfattar alla känslor och attityder både till barnet och till situationen i sin helhet. Den kommunikativa funktionen är då pedagog eller barn över- för information och kunskap om omvärlden. Den kommunikativa funktio- nen omfattar dels en informativ och dels en metakommunikativ sida. Den pedagogiska funktionen syftar till att lära barn kommunikativa och sociala regler som t.ex. i en dialog. Den pedagogiska funktionen är då pedagogen tillsammans med barnet utforskar eller analyserar innehållet i de samtal och dialoger som de har med varandra. Språkets dekonstruktion granskas utifrån den geografiska och ideologiska modellen i syfte att tolka målt i- dens kontexttermer ”tid och rum” samt språkets asymmetriska och sym- metriska funktion.