Uppfostran i de lägre åldrarna (1-3 år)

Pedagogens uppfostran i Lingonet

Pedagogen uppfostrar barnen individuellt med samtal och dialoger och bekräftar varje barn som aktiva samtalspartners. Pedagogens metod har en pedagogisk, symmetrisk funktion utan maktdimension. Det tecken som uppfostrar barnen är det goda samtalet som pedagogen utvecklar till kvali- tativa dialoger tillsammans med barnen. Pedagogens handlingar vid mat- bordet åtföljs av meningsbärande språkspel som ”Var så god”, ”Tack så mycket” osv. Ur perspektivet ordningsstruktur av kön samtalar pedagogen jämlikt med den enda pojken i relation till de tre flickorna. Uppfostran förstärks med rim och ramsa innan måltiden. Barnen svarar på uppfostran med initia tiv och imitation.

Ord och gester som uppfostrar barn

Pedagogen kommunicerar effektivt med varje enskilt barn, dvs. ett stort antal yttringar till varje barn. Yttringarna är pragmatiska i meningen att ord och handling följs åt. Satsernas meningar är korta och tydliga med ett kon-

kret innehåll. Pedagogen skapar kontakt med barnen genom en symmetrisk kommunikation i samtal och kvalitativa dialoger. Pedagogen fördelar ordet och det finns turordning i samtalen. Pedagogen benämner varje barn vid deras namn. Pedagogens kroppskontakt har närhet, närvaro och kontinui- tet. Ett tydligt kroppsspråk med nickar och gester som visar hennes rela- tion med barnen. Pedagogens tonfall, volym och ordens hastighet är anpas- sad efter små barns kommunikation. Pedagogens budskap innehåller kon- stantiver och är trovärdiga.

Barnens svar på uppfostran

I Lingonet svarar barnen med ett kroppsspråk som uttrycker belåten till- fredställelse. Barnen imiterar villigt pedagogens rörelser i ”matramsan” samt försöker härma orden. Pedagog och barn upprätthåller en relation.

Pedagogens uppfostran i Labben

Pedagogen uppfostrar barnen kollektivt med många upprepningar i språ- ket. Pedagogens metod har en servande funktion och fyra av fem barn utspisas i tur och ordning. Mattias som är äldst erbjuds att servera sig själv. Det är hög ljudnivå och mycket brus i rummet. Pedagogen samtalar aktivt men dämpat med barnen under måltiden. Måltidens estetiska språkspel förekommer inte och barnen börjar äta så fort de fått mat på tallriken. In- lärningen av måltidens rutiner sker genom turordning, dvs. pedagogen hjälper barnen i tur och ordning efter hur de sitter vid bordet. Pedagogen kommunicerar mest med Mattias, dels i inledningen av måltiden och dels i en dialog som handlar om brandbilar. De tecken som uppfostrar barnen är pedagogens förhållningssätt i samtalet, i vilket Mattias tillåts att utveckla sin lek till en viss gräns. Därefter en tydlig uppmaning och namngivning av Mattias, att upphöra med leken och avsluta sin måltid.

Ord och gester som uppfostrar barn

Pedagogen uppfostrar barnen med budskap som innehåller en kommunika- tiv funktion. Samtalen och dialogerna är få och har funktionen av förbud. Pedagogen fördelar inte ordet utan hon upprepar vad barnen säger. Peda- gogens kroppsspråk är dämpat. Satsernas meningar är korta och innehåller tillrättavisningar och upprepningar av barnens budskap. Det finns ögon-

kontakt mellan pedagog och barn. Pedagogens kommunikation är asym- metrisk och koden i samtalen är utforskande pragmatiskt. Kroppskontakten i betydelse närhet är svag. Pedagogens tonfall och volym är dämpad och lågmäld. Samtalen innehåller konstantiver och har en beskrivande funk- tion.

Barnens svar på uppfostran

I Labben imiterar barnen varandras beteende och några barn slår flera gånger med skeden i tallriken. Mattias tar initiativ till samtal med pedago- gen och pedagogen svarar. Mattias utvecklar samtalet till en dialog. ”Du, vet du, vad den sa?” Mattias fortsätter dialogen med en ljudhärmande lek som drar med de sig de andra pojkarna vid bordet. Mattias tystnar efter pedagogens tillrättavisning. Mattias fortsätter därefter med en experimen- terande lek i vilken han undersöker sin hand som han sätter ner i mjölkgla- set. Pojken vid sidan om honom imiterar Mattias. Pedagogen säger upp- fostrande ”Nej, Mattias så gör man inte”. Hon upprepar sitt budskap tre gånger. Mattias äter men fortsätter sin ljudhärmande lek som brandbil, fast nu i monolog för sig själv.

Pedagogens uppfostran i förskolan Havsörnen

Pedagogen uppfostrar barnen med många individuella samtal och dialoger som innehåller en kommunikativ och pedagogisk funktion. Pedagogen använder samtal och dialog som metod. Samtalen utvecklas till dialog. Pedagogen har kontakt med barnen och koden i dialogen är symmetrisk kommunikation. Inlärningen av måltidens rutiner sker genom samtal och dialog. Den kommunikativa funktionen framträder som uppmuntran i pragmatiska samtal där tal och handling följs åt. Den pedagogiska funktio- nen tar utgångspunkt i barnens samtal, egen aktivitet och motivation att vilja vara med att duka bordet, lägga upp mat själv osv. Pedagogens upp- fostran samspelar med tid och rumsfaktorerna och barnen uppfostras ut- ifrån ett barnperspektiv som betonar det ”kompetenta barnet”. Barnen sva- rar på uppfostran med självständighet och aktivt deltagande.

Ord och gester som uppfostrar barn

Pedagogen fördelar ordet och det finns tydlig turtagning mellan henne och barnen. Satsernas meningar är korta, tydliga och innehåller upprepningar och uppmaningar. Pedagogen kommunicerar i talhandlingar och hon har ett tydligt kroppsspråk med närhet till barnen. Hon styr samtalen med nickar, öppet ansiktsuttryck och tydliga gester. Kroppsspråket innehåller betoning på ord och tonläge, tonfall och hastighet är anpassat efter barnens förståelse. Barnen får budskap som innehåller en emotiv/affektiv funktion och konstantiver.

Barnens svar på uppfostran

I Havsörnen svarar barnen med ett kroppsspråk som uttrycker ett självför- troende samt tillit till sin egen förmåga. Johanna klättrar både av och på stolen igen med stöd av pedagogens handledning. Peter flyttar dessutom villigt på sig så att flickan skall få möjlighet att klättra upp i sin stol. Den goda relationen, dvs. chaining mellan barn och pedagog ser jag särskilt i flickans handling, att slänga sin napp på golvet efter uppmaning av peda- gogen. Pedagog och barn upprätthåller en relation, dvs. phatic moves.