6 Undersökning och resultat
6.2 Tal och kroppsspråk i förskolan Lärkan
Lärkan är en avdelning i en låg- och mellanstadieskola i övrig ort, under- sökningsgruppen består av tre pojkar och två flickor, totalt 5 barn. Maten tillagas i en förskola som ligger intill skolan. Tallrikar och bestick finns på avdelningen. Tre bord finns i rummet. Strax före måltiden dukas borden av tre barn som är matvärdar. De övriga barnen tittar i böcker. Barnen sätter sig vid bestämda plaster. En pedagog går och hämtar matvagnen och en pedagog sitter med vid ett bord. En grupp barn sitter utan någon vuxen vid bordet. Jag lämnar rummet under videoregistreringen.
Nils, Karin, Olof, Rikard och Lisa sitter tillsammans med pedagogen Janet och väntar på maten. I rummet finns ytterligare två bord med barn. Vid det ena bordet har Gertrud sin plats och vid det andra bordet sitter en grupp enbart barn, bl.a. Stellan. Det är livligt och högljutt vid alla borden. Gertrud hämtar matvagnen och när hon kommer in i rummet inleds målt i- den. Kommunikationen är numrerad i samtal ett till sju.
Samtal 1
Pedagogen Janet reser sig och dukar ut maten på bordet. Hon öppnar mjölkpaketet och säger samtidigt som hon sätter sig vid bordet;
P: Var så goda.
Barnen lägger upp maten och häller upp mjölk i sina glas. Barnen talar med varandra.
Pedagogen reser sig och lämnar bordet.
Karin och Lisa talar om olika sätt som man kan hälla upp mjölk. Rickard och Olof talar om att leka med varandra när de har ätit färdigt. Nils äter tyst.
Pedagogen återkommer till bordet och sätter sig ner, säger: P: I morgon är det fredag!
Jag kan inte uppfatta något svar från barnen som talar med varandra.
Analys av kommunikations faktorer i samtal 1
Pedagogen är sändare och samtliga barn är mottagare. Kontexten refererar till den geografiska och ideologiska modellen. Pedagogens budskap är tecken både med tal och kroppsspråk. Det finns inget samband mellan avsändare och mottagare. Pedagogens budskap innehåller måltidens este- tiska uttryck för inledning av måltiden.
Analys av kommunikationsfunktioner i samtal 1
Pedagogens budskap, ”Var så goda”, riktar sig mot samtliga barn vid bor- det och tillhör sammanhanget. Budskapet ingår i måltidens estetiska språk- spel och tillhör inledningen av en måltid. Budskapet har en beskrivande och konstaterande funktion. Budskapet är referentiellt och trovärdigt. Bar- nen svarar inte utan är upptagna med att servera sig mat. Pedagogen lä m- nar bordet ett ögonblick. Hon återkommer och sätter sig ner. Pedagogen sänder ett nytt budskap ”I morgon är det fredag”. Pedagogen riktar inte sitt budskap till någon bestämd mottagare vilket innebär att villkoret för att budskapet skall lyckas inte uppfylls, dvs. felicity conditions. Budskapets emotiva funktion är en kommentar och innehåller konstantiver. Pedago-
gens budskap har två funktioner dels att haka på det pågående samtalet mellan Lisa och Karin men också att leda in samtalet i ett spår och ämnes- område som initieras av pedagogen. Pedagogen lyckas inte initiera ett sam- tal med barnen. Karin fortsätter sitt samtal med Lisa och Olof och Rikard talar med varandra. Nils som sitter mitt emot pedagogen deltar inte i de andra barnens samtal.
Analys av kommunikationens kroppsspråk i samtal 1
Pedagogen sitter vid bordets långsida längst in vid väggen. Mitt emot sitter Nils och Karin och Rickard och till höger sitter Lisa och Olof. Pedagogen reser sig från bordet och återkommer igen under observationssekvensen.
Tolkning
Pedagogens inledning av måltiden ”Var så goda” har innebörden av signal till barnen, att börja lägga upp mat och äta. Pedagogens rörlighet gynnar en del barns egen kommunikation, t.ex. Karin och Lisa samt Rickard och Olof. Nils talar inte med någon, utan sitter tyst och äter.
Samtal 2
Karin och Lisa talar med varandra om att vara sjuk i magen. Pedagogen lyssnar på dem samtidigt som hon vänder blicken mot barnen som sitter vid det andra bordet. Pedagogen ser på sina händer, ser på barnen vid un- dersökningsbordet, småler mot Karin och Lisa och säger;
P: Det är bra med coca cola.
Karin: Det sticker i ögonen, man får tårar i ögonen när man dricker läsk med kolsyra
Analys av kommunikationsfaktorer i samtal 2
Pedagogen är sändare av budskapet och Karin är mottagare. Kontexten refererar till den geografiska modellen. Budskapet utvecklas till ett samtal i betydelsen att pedagogen och Karin utbyter synpunkter med varandra. Pedagogen sänder budskap både med tal och med kroppsspråk. Koden i
samtalet innehåller ingen makt i diskursen. Budskapet innehåller en värde- ring.
Analys av kommunikationens funktioner i samtal 2
Pedagogen sitter tyst och lyssnar på Karin och Lisas samtal. Hon tar rätten till ordet och sänder ett budskap till Karin ”det är bra med coca cola”. Ka- rin svarar och villkoret för pedagogens sats uppfylls, dvs. felicity condi-
tions. Samtalet utvecklas inte till någon dialog. Pedagogens budskap inne-
håller en emotiv/affektiv och konstaterande funktion. Budskapet är trovär- digt. Budskapet har en konativ effekt på Karin och hon svarar med ett långt budskap som har formen av en talhandling. Budskapets yttrande handling är ”Det sticker i ögonen”, budskapets varning i satsen är, ”Man får tårar i ögonen när man dricker läsk med kolsyra”. Budskapets beskri- vande funktion visar att Karins har erfarenhet av läskedrycker. Pedagogen och Karin upprätthåller en relation.
Analys av kommunikationens kroppsspråk i samtal 2
Pedagogens kroppsspråk och ansiktsuttryck visar att hon övervakar bordet intill samtidigt som hon försöker delta i flickornas samtal med ett småle- ende. Trots att pedagogens sitter ner, till synes lugnt, visar hennes händer och ögonrörelser att hon orienterar sig mot barnen vid det andra bordet. Nils säger något till pedagogen men hon uppfattar inte vad han säger så hon frågar ”Vad sa du Nils”? Det går inte att uppfatta om han svarar. Pe- dagogen vänder sig mot Karin och frågar ”Simmar du på fredagar och söndagar”. Det går inte att uppfatta något svar från Karin.
Samtal 3
Det serveras frukt efter maten och Karin som är matvärd reser sig upp till hälften på stolen och säger:
Karin: Vad är det för frukt?
Pedagogen Gertrud vid det andra bordet säger: Det är äpple. P: Reser sig och går från bordet och säger samtidigt:
Analys av kommunikationsfaktorer i samtal 3
Karin är sändare av budskapet. Det är oklart vem som är mottagare av budskapet. Pedagogen Gertrud vid det andra bordet svarar Karin med tal- språk och pedagogen Janet svarar med både tal och kroppsspråk genom att hon hakar på Gertruds svar. Kontexten refererar både till den geografiska och ideologiska modelle n. Karins budskap är en fråga-svar-sekvens, vilket uppmanar till svar. Karins budskap med pedagogen Gertrud är enligt studi- ens definition ett samtal. Koden i samtalet innehåller ingen makt i diskur- sen som reglerar ordning vid matbordet. Språket är specifikt vardagsspråk och tillhör måltiden.
Analys av kommunikationsfunktioner i samtal 3
Karin tar rätten till talrollen och sänder ett budskap med tal och kropps- språk. Budskapet är en talhandling dvs. yttrande handling lokutionär Karin reser sig upp till hälften på stolen samtidigt med budskapet. Syftet är att se efter vilken frukt som skall serveras efter maten, dvs. en infattande hand- ling illokutionär. Karins budskap är en fråga-svar-sekvens och innehåller
adjacency pair vilket uppmanar till svar eller handling. Gertrud vid det
andra bordet tar rätten till talrollen och besvarar Karins budskap och peda- gogen Janet utför talhandlingens perlokutionära del, ”Jag skall se efter”.
Analys av kommunikationens kroppsspråk i samtal 3
Karin sitter snett mitt emot pedagogen Janet. Karin reser sig upp med sto- len bakom sig, lutar sig mot bordet och ser bort mot matvagnen och det andra bordet där Gertrud sitter. Karin sätter sig ner igen på stolen och fort- sätter att äta. Janet reser sig från stolen, återkommer och sätter sig ner igen. Nils som sitter närmast väggen reser sig upp på stolen och klättrar ner på golvet, (det är så trångt att han måste ställa sig upp på stolen och kliva ner på golvet). Han har ätit färdigt och tar med sig tallrik och glas. Han kom- mer tillbaka med ett halvt äpple. Karin reser sig upp och kliver också hon upp på sin stol för att sen gå ner på golvet och från sin plats. Pedagogen reser sig igen från sin stol och går från bordet.Tolkning
Karin är i egenskap av matvärd aktiv och hon tar initiativ till en talhand- ling för att ta reda på vilken frukt som skall serveras efter maten. Utifrån organisationen med två pedagoger under måltiden och Karins budskap som inte är riktat mot någon av pedagogerna ser jag det som naturligt att Ger- trud som sitter närmast matvagnen svarar Karin. De båda pedagogerna delar på uppfostransansvaret. Karin nöjer sig med svaret och sätter sig ner på stolen igen. Även pedagogen Janet svarar på Karins fråga med tal och kroppsspråk, dvs. en talhandling. Uppbrottet medverkar till att samtal me l- lan pedagog och barn inte utvecklas vid bordet och den ständiga rörelsen ser jag som ett kommunikativt och pedagogiskt hinder i pedagogens upp- fostran. Pedagogen fostrar Karin med en symmetrisk funktion i betydelsen, att de båda pedagogerna i rummet delar på uppfostransansvaret. Karin svarar på uppfostran med ett accepterande kroppsspråk.
Samtal 4
Lisa har ätit färdigt och sitter och kittlar Rikard vid sidan om henne. Han skrattar högt. Pedagogen finns inte vid bordet men återkommer och sätter sig på sin stol. Lisa sätter sin tallrik på det tomma glaset, lyfter och bala n- serar glas och tallrik i luften. Pedagogen ser på henne och småler.
Analys av kommunikationsfaktorer i samtal 4
Lisa är sändare av ett budskap på kroppsspråk. Mottagare är Rikard som svarar med kroppsspråk. Kontexten refererar till både den geografiska och ideologiska modellen. Barnen har ett metalingvistiskt samtal med var- andra. Pedagogen tar emot Lisas budskap med ett tecken på kroppsspråk. Det finns samband mellan avsändare och mottagare. Koden i samtalet visar ingen vuxen makt i diskursen i form av genus, ordning och lydnad. Språk- spelet, dvs. uppvisningen med tallrik och glas är barnets lek vilket pedago- gen tycks instämma i.
Analys av kommunikationsfunktioner i samtal 4
Jag uppfattar två samtalsmönster ett mellan Lisa och Rickard och ett me l- lan pedagogen och Lisa. Lisas budskap till Rickard har en emotiv/affektiv funktion dvs. en känslomässig funktion när hon kittlar honom. Lisas bud- skap till Rickard får honom att skratta högt. Min tolkning är att han på barns vis förstår att Lisa försöker skapa kontakt med honom dvs. chaining. Pedagogens budskap till Lisa har en pedagogisk funktion i meningen att både pedagog och barn utforskar innehållet i samtalet. Båda satsernas vill- kor för att lyckas, är uppfyllda, dvs. felicity conditions. Pedagogens bud- skap till Lisa innehåller ett bejakande med phatic moves, dvs. en medgi- vande relation.
Analys av kommunikationens kroppsspråk i samtal 4.
Lisas kroppsspråk med Rickard består av beröring och relationer. De sitter vid sidan om varandra och i observationen kan man se av Rickards kropps- språk att han accepterar och sympatiserar med Lisa. Lisa visar att hon be- härskar sina händers rörelse genom att visa upp sin konst med glaset och tallriken. Pedagogen besvarar Lisas budskap med ett roat ansiktsuttryck och min tolkning av pedagogens kroppsställning är ett vänligt tillmötesgå- ende av Lisas konster.Tolkning
Det här samtalet visar flera möjliga tolkningar. En tolkning av pedagogens tystnad och leende är, att hon inte finner Lisas uppförande så störande, att hon måste ingripa. Denna metod att uppfostra barn är en parallell till famil- jer med en pragmatisk syn på uppfostran, dvs. att barn lär sig så smånin g- om hur de skall uppföra sig. (Sjögren de Beauchaine, 1988). Jag kan också relatera tolkningen till den tidigare refererade enkätundersökningen, att måltiden skall vara en trivsam stund av gemenskap. En annan tolkning är att videoregistreringen framka llar ängslan hos pedagogen som därför inte förmår avbryta barnets lekfulla beteende vid matbordet. En tredje tolkning hänför sig till att pedagogen har tillsyn över för många barn och är påver- kad av de geografiska tids- och rumsaspekterna, dvs. det fysiska och psy-
kiska utrymmet vilket individen har att förflytta sig genom och individens kunnande, förståelse och värdesystem.
Samtal 5
Pedagogen ser bort mot bordet där barnen sitter utan någon vuxen, hon ropar på Stellan;
P: Stellan, Stellan, STELLAN, STELLAN, STELLAN,
(mycket högt), ÄT UPP DIN MAT! Stellan: Ja.
Analys av kommunikationsfaktorer i samtal 5
Pedagogen är sändare och Stellan vid det andra bordet är mottagare. Kon- texten refererar till den geografiska modellen. Pedagogens budskap besva- ras efter flera uppmaningar med barnets namn och när pedagogen höjer rösten får hon kontakt med Stellan. Koden i samtalet innehåller vuxnas makt i diskursen. Språkspelet tillhör måltidens vardagsspråk tillsammans med ett moraliskt påbud.
Analys av kommunikationsfunktioner i samtal 5
Pedagogen tar rätten till talrollen och sänder ett budskap till Stellan. Bud- skapets funktion är en uppfostrande uppmaning vilken inleds med Stellans namn. Villkoren för att satsen skall lyckas försvåras av den geografiska faktorn, dvs. med barn vid två olika barn som behöver uppfostrande stöd och hjälp. Pedagogens budskap innehåller en emotiv/affektiv funktion med ett förbud att lämna kvar mat på tallriken. Budskapet innehåller konstant- iver, dvs. har en beskrivande funktion. Budskapet har effekt på mottaga- ren. Budskapet är trovärdigt.
Analys av kommunikationens kroppsspråk i samtal 5
Pedagogens avstånd till Stellan är ett hinder för kommunikation mellan de talande. Orientering av pedagog vid ett bord och barn vid ett annat bord försvårar relationen mellan pedagogen och Stellan. Pedagogens budskap
innehåller prosodiska koder, med betoning av barnets namn samt ett allt högre tonfall för var gång pedagogen ropar på honom.
Tolkning
Samtalet har ideologisk likhet med det första samtalet i Axslingan, i vilket pedagogen uppfostrar ett barn som inte sitter vid samma bord som pedago- gen och därför måste höja rösten. Olikheten mellan samtalen finns i den geografiska faktorn, i betydelsen antal vuxna i förhållandet till antal barn. I Lärkan ansvarar en pedagog för dubbelt så många barn under måltiden som pedagogen i Axslingan. Detta medför i sin tur att uppfostrande samtal inte kan ske ”ansikte till ansikte”. Pedagogerna måste höja rösten och upp- fostra barn på flera meters avstånd vilket ökar risken för brus och missför- stånd.
Samtal 6
Karin lämnar sin stol, klättrar ner på golvet, tar med sig tallrik och glas. Kommer tillbaka till bordet utan frukt. Går och hämtar en frukt.
P: Du glömde äpplet, Karin.
Det är mycket samtal och fniss mellan barnen som sitter utan någon vuxen pedagog. De talar om en mask. Barnen vid matbordet lyssnar på deras tal och härmar dem.
Rickard: Pyttipannamask
Pedagogen småler mot barnen, säger ingenting. (Det är pyttipanna till middag).
Analys av kommunikationsfaktorer i samtal 6
Pedagogen är sändare och Karin mottagare. Karin svarar inte och jag kan inte se att det finns någon kontakt mellan pedagogen och Karin. De övriga barnen vid bordet skrattar och fnissar åt sitt samtal om ”Masken”. Obser- vationen vid matbordet störs därmed av brus. Det finns ingen vuxenmakt i diskursen, ej heller ordning eller lydnad. Pedagogens budskap tillhör må l- tidens vardagsspråk.
Analys av kommunikationsfunktioner i samtal 6
Samtalsmönstret innehåller en fördelning av ordet till Karin, men hon tar inte rätten att svara. Villkoren för att satsen skall lyckas uppnås inte. Bud- skapet har en beskrivande och konstaterande funktion. Budskapet har ing- en effekt på mottagaren. Budskapet är trovärdigt. Det finns ingen relation
phatic moves mellan pedagog och barn. Samtalet mellan barnen vid det
andra bordet har en poetisk funktion genom nonsensordet ”Pyttipanna- mask” vilket de observerade barnen imiterar småskrattande. De skapar en relation med varandra.
Analys av kommunikationens kroppsspråk i samtal 6
Karin sitter inklämd mellan två barn och måste klättra upp på sin stol för att komma ner på golvet. Hon tar tallrik och glas med sig när hon går. Kommer tillbaka utan äpple vilket hon hämtar efter påminnelse av peda- gogen. Klättrar upp på sin stol och sätter sig igen för att äta äpplet. Lyssnar på samtalet om masken.
Tolkning
Inte bara pedagogen utan även barnen rör sig upp och ner från stolarna under hela måltiden. Fyra av barnen reser sig för att hämta mer mat på borden intill eller på matvagnen. Därefter reser de sig för att sätta bort tallrik och glas och återkommer med ett halvt äpple. Rörelserna accentue- ras eftersom barnen klättrar upp och ner på stolarna var gång de reser och sätter sig.
Samtal 7
Pedagogen och alla barnen sitter vid bordet, Nils, Karin, Rickard och Lisa äter äpple och Olof avslutar måltiden. Barnen reser sig efterhand som de har ätit färdigt och går ut för att leka. Karin är bordsvärd och hon kommer tillbaka med en disktrasa och börjar torka bordet.
Pedagogen till den andra pedagogen Gertrud: Du skall gå ut va? Det går inte att uppfatta något svar från Gertrud.
Barnen lämnar bordet däribland Karin. Pedagogen lämnar bordet.
Karin återkommer med en disktrasa och börjar torka halva bordet som är avdukat. Hon torkar tveksamt och försiktigt och söker ögonkontakt med pedagogen, som inte syns i bild. Olof lämnar bordet med tallrik och glas och återkommer med en frukt, sätter sig och äter på frukten. Karin torkar bordet och Olof sänder ett budskap till pedagogen att han inte har ätit fär- digt. Karin får en tillsägelse av pedagogen. Karins kroppsspråk uttrycker irritation. En telefon ringer. Pedagogen dukar bort några skålar från bordet. Karin forsätter att torka bordet. Pedagogen säger:
P: Nu kan du torka.
Karin, torkar bordet, slår trasan flera gånger i bordet, går tillbaka till dis k- bänken.
Analys av kommunikationsfaktorer i samtal 7
Samtalet mellan pedagogen Janet och pedagogen Gertrud är ett mikrosam- tal. Janet är sändare och jag kan inte uppfatta något svar från Gertrud. Kontexten refererar till den geografiska modellens tid och rumsfaktorer. Koden i samtalet innehåller en ordnings- och schemafråga. Karin går från bordet för att hämta en disktrasa, kommer tillbaka och börjar torka bordet trots att Olof sitter och äter på sitt äpple. Olof opponerar sig över att Karin torkar bordet och pedagogen sänder ett budskap till Karin. Jag kan inte uppfatta pedagogens budskap men ser på Karin att hon dämpar sin aktivitet med disktrasan. Pedagogen dukar av de resterande matskålarna och Olof lämnar bordet. Pedagogen sänder ett nytt budskap till Karin och Karin avslutar sin torkning.
Analys av kommunikationsfunktioner i samtal 7
Turtagningen i samtalet börjar med Karins initiativ att torka bordet, till Olof som ”klagar” till pedagogen, som sänder budskap till Karin att ta det lugnt med torkningen. Pedagogens budskap innehåller ett barnanpassat register med en kommunikativ och pedagogisk funktion, dvs. en beskriv- ning av när och hur Karin skall utföra arbetsuppgiften. Satsens villkor är
uppfyllda, dvs. felicity conditions. Pedagogens budskap har en känslomäs- sig funktion och består av ett förbud. Med ledning av Karins kroppsspråk drar jag slutsatsen att pedagogens budskap har effekt på Karin. Budskapet är trovärdigt, pedagog och barn upprätthåller en relation.
Analys av kommunikationens kroppsspråk i samtal 7
Det är enbart Karin som observeras och pedagogens röst fångas upp i den separata ljudupptagningen. Karins ansiktsuttryck är frågande ”buttert” och gesterna är utåtagerande och överdrivna när hon torkar bordet. Hennes ögon visar att hon söker kontakt med pedagogen.
Tolkning
Pedagogens mikrosamtal med kollegan visar hur arbetsfördelningen me l- lan pedagogerna ser ut samt hur de samordnar sina arbetsuppgifter, i det här fallet vem som skall vara rastvakt. Karins arbetsuppgift som matvärd är ett vanligt sätt att låta barn få delta i matsituationens vardagsarbete. Ur perspektivet ordningsstruktur av kön, noterar jag att det åter är en flicka som har ansvar vid bordet vad gäller dukningen och avtorkning av bordet se även (samtal 2 i Axslingan).
6.2.1 Uppfostran i Lärkan
I Lärkan förekommer det få individuella samtal mellan pedagog och barn.