6 Undersökning och resultat
6.3 Tal och kroppsspråk i förskolans lägre åldrar
6.3.1 Uppfostran i de lägre åldrarna
I förskolan Lingonet förekommer det många individuella kvalitativa sam- tal och dialoger mellan pedagog och barn. Pedagogens metod har en kom- munikativ och pedagogisk funktion vilket leder till att barnen blir aktiva samtalspartners. I Lingonet förekommer det goda samtalet. Pedagogens
kommunikation är symmetrisk och innehåller ingen makt eller genusfak- tor. Måltidens språkspel innehåller ett estetiskt språkbruk i ett pragmatiskt perspektiv och ord och handling följs åt. De uppfostrande tecknen har form av en pedagogisk rimlek innan måltiden för att markera när måltiden skall börja. Tid och rumsfaktorer samspelar med pedagogens uppfostran. Bar- nen svarar på uppfostran med att imitera pedagogen och inlärningen sker genom lek.
I förskolan Labben är pedagogens kommunikation dämpad och det förekommer lite tal och mer kroppsspråk. Pedagogen kommunicerar upp- repningar och uppmaningar och få individuella samtal. Pedagogens metod har en kommunikativ funktion utifrån tal och kroppsspråk. Den pedago- giska funktionen är liten i meningen, att barn inte utifrån sin förmåga får träna på att lägga upp mat själv. Att serva alla barn i tur och ordning ger inte barn någon möjlighet att träna sina färdigheter. Måltidens språkspel innehåller inte något estetiskt språkbruk. Pedagogens kommunikation är symmetrisk och innehåller ingen makt förutom i den uppfostrande uppma- ningen till Mattias. Brus, tid och rumsfaktorer inverkar som ett starkt teck- en på pedagogens uppfostran, dels de övriga pedagogernas samtal vid ett annat bord men också andra barns småskrik, vilket distraherar barnen som observeras. Mattias vänder sig ofta om mot det andra bordet. Barnen svarar på uppfostran genom att tala, härma och leka mycket med varandra.
I förskolan Havsörnen kommunicerar pedagogen många individuella samtal och dialoger med barnen. Pedagogens metod har en kommunikativ och pedagogisk funktion i tal och kroppsspråk. Den kommunikativa funk- tionen framträder som uppmuntran i pragmatiska samtal där tal och hand- ling följs åt. Den pedagogiska funktionen tar utgångspunkt i barnens sam- tal, egen aktivitet och motivation att vilja vara med att duka bordet, lägga upp mat själv osv. Pedagogens uppfostran samspelar med tid och rumsfak- torerna och barnen uppfostras utifrån ett barnperspektiv som betonar det ”kompetenta barnet”. Barnen svarar på uppfostran med självständighet och aktivt deltagande.
6. 4
Tal och kroppsspråk i förskolans mellanåldrar
Avdelning Backsvalan
Förskolan har sex avdelningar och maten tillagas centralt i förskolan. Bar- nen är uppdelade i grupper efter ålder och sexåringarna äter för sig själv. Borden är placerade i fyra olika rum och barnen har bestämda platser. Det sitter en pedagog vid varje bord. Det matbord som är placerat i lekrummet observeras och det sitter en pojke och tre flickor vid bordet i åldern 4-5 år. Barnen talar högt och livligt med varandra. En av flickorna har en prin- sesskrona av papper på huvudet.
Samtal 1
Pedagogen går runt barnen och slår upp soppa till dem. Ett barn räknar högt hur många skedar soppa som pedagogen slår upp på tallriken.
Barn: Ett,… två,… tre…
P: Nu kan ni skicka knäckebrödet till varandra.
Dan, en pojke till höger om pedagogen serverar sig en skiva och skickar fatet vidare till flickan med prinsesskronan, vid sidan om.
Pernilla tar fatet, skickar det vidare till Bea vid sidan om sig utan att ta knäckebröd själv.
Pedagogen sätter sig ner.
Dan: Hon… (flickan med prinsesskronan) har inte tagit knäcke- bröd, hon har inte tagit knäckebröd.
Pernilla: Jag vill inte ha,… jag har redan ätit mitt knäckebröd..
Pedagogen ger flickan mjölk och säger:
P: Det är bra gymnastik för tänderna, de vill tugga.
Barnen: Neejjj.
P: Reser sig och stänger dörren. Sätter sig igen och säger:
Analys av kommunikationsfaktorer i samtal 1, Backsvalan
Pedagogen är sändare till ett budskap på kroppsspråk vilket jag översätter till talspråk, ”Det är mat och nu häller jag upp varm soppa till er”. Ett barn svarar på budskapet och räknar antal skedar som pedagogen häller upp. Pedagogen nästa budskap är en uppmaning ”Nu kan i skicka knäckebrödet till varandra” och pojken som sitter närmast pedagogen svarar genom att skicka fatet till flickan med prinsesskronan vid sidan om sig. Hon tar emot fatet och skickar det vidare, utan att ta något bröd. Pojken sänder ett bud- skap till pedagogen, i vilket han meddelar att flickan inte tar något bröd. Han upprepar sitt budskap två gånger. Flickan sänder budskap till pedago- gen och säger att hon inte vill ha knäckebröd. Pedagogen svarar flickan indirekt genom att följa upp pojkens budskap, ”det är bra gymnastik för tänderna, de vill tugga”. Kontexten refererar till den geografiska och ideo- logiska modellen. Samtalet innehåller utbyte av synpunkter och pedagogen samtalsfostrar barnen. Samtalet utvecklas inte till dialog. Pedagogens bud- skap sker med tecken på tal och kroppsspråk och det finns samband mellan avsändare och mottagare. Koden i samtalen innehåller vuxnas makt i dis- kursen samt ordning. Pedagogen inleder måltiden med måltidens estetiska uttryck ”Var så goda”.Analys av kommunikationsfunktioner i Backsvalan
I samtalsmönstret finns turtagning. Det finns ett barnanpassat register med kommunikativ och pedagogisk funktion. Pojken svarar på talhandlingen att skicka brödet till flickan. Flickan följer inte reglerna eller ordningen för hon tar inte själv ett bröd, utan skickar det vidare till nästa barn. Pojken sänder budskap till pedagogen. ”Hon har inte tagit knäckebröd, hon har inte tagit knäckebröd.” Pedagogen svarar inte pojken. Flickan förklarar sig i två budskap till pedagogen, ”Jag vill inte ha”…”jag har redan ätit mitt knäckebröd”. Pedagogen svarar flickan med en lokutionär talhandling, hon häller upp mjölk samtidigt som hon säger ”det är bra gymnastik för tän- derna, de vill tugga”. Hon visar med handen hur ”tänderna” tuggar. Ta l- handlingen är illokutionär då pedagogen försöker övertala flickan och perlokutionär eftersom flickan inte tar något bröd. Villkoren för att satsen skall lyckas, förberedelsevillkoret, är inte uppfyllt, dvs. felicity conditions.
Pedagogens budskap har en beskrivande konstantiv funktion men är inte trovärdig, referentiell och barnen visar sig tveksamma till imitationen. Pedagogens budskap till flickan är poetiskt och de upprätthåller en rela- tion, dvs. phatic moves.
Analys av kommunikationens kroppsspråk i Backsvalan
Pedagogen skapar en relation med sitt kroppsspråk då hon serverar vart och ett barn soppa. Det finns närhet och kontakt. Pojken sitter till höger om pedagogen och flickan med prinsesskronan mitt emot. Pedagogen styr samtalet med små nickar och minimal mimik. Pedagogens gester med hän- der, armar och huvud är små och avvaktande. Pedagogens kroppsställning visar vänlighet och ögonen visar meddelande om relationer. Det finns inga prosodiska koder i pedagogens samtal och ordens betoning och tonläge är svagt liksom tonfall, volym och talets hastighet.Tolkning
Pedagogen uppfostrar barnen till att följa normerna vid matbordet, dvs. att man skall ta för sig av det som bjuds och det skall ske i en bestämd or d- ning. Samtalet med Pernilla har en asymmetrisk funktion genom den upp- fostrande uppmaningen samtidigt som uppmaningen fungerar som ett indi- rekt svar till Dan. Pedagogen uppfostrar barnen med måltidens estetiska språkbruk ”Var så goda”.
Det redovisade samtalet sker i måltidens inledning under tiden som pedagogen serverar barnen soppa. I förskolan får inte barn lov att hälla upp varm soppa själv. Pedagogen bjuder barnen att skicka runt knäckebrödet och barnen lär sig därmed färdigheten. Dan börjar skicka brödet. Han tar en skiva och skickar korgen till Pernilla som skickar korgen vidare till Bea, utan att ta något bröd själv. Pernilla säger, ”Jag har redan ätit mitt knäck- ebröd”. Dan rapporterar omedelbart till pedagogen. Pedagogen svarar inte. Dan upprepar sitt budskap två gånger, men Pernilla är med i samtalet och ger sin förklaring till pedagogen innan hon hinner säga något. Pernilla säger, ”Jag vill inte ha”. Pedagogen försöker locka Pernilla att ta bröd. ”Det är bra gymnastik för tänderna, de vill tugga.” Pedagogens tal och
kroppsspråk roar barnen men övertygar dem inte. Pernilla förklarar att hon har ont i en tand. (Hon har en lös tand). Pedagogen låter ämnet falla.
Den här observationen visar hur den bestämda ordningsstrukturen av kön ser ut och när inte något barn vill följa måltidens diskurs. Dan både har och ser till att uppdraget och den bestämda ordningen följs, dvs. att alla får mat i tur och ordning. Pernilla med sin krona på huvudet, har emellertid självförtroende nog att neka ordningen eller brödet och presenterar en ”vit lögn” när hon säger ”Jag har redan ätit mitt knäckebröd”. Pedagogen följer den rådande ordningen och uppfostrar Pernilla med tecken ur ett barnan- passat språk, ”det är bra gymnastik för tänderna, de vill tugga”. Pernilla nekar igen och säger, ”Jag vill inte ha”. Pedagogen framhärdar inte utan lyssnar på barnen och låter dem ta ansvar för sitt tal och handlingar.
I Backsvalan finns flera intressanta samtal som belyser uppfostran ur perspektivet ordningsstruktur av kön samt de som har ett uttalat genusper- spektiv. Jag vill särskilt peka på det mikrosamtal som handlar om ”nagel- lacket” samt samtalet där Bea uppfostrar sin kamrat Anna till att inte svära vid matbordet.
Avdelning Kattugglan
Förskolan består av sex avdelningar. Maten tillagas i ett kök centralt belä- get i förskolan. Barnen äter vid tre bord, varav två bord finns i ett rum och ett bord i ett lekrum. Matborden dukas av en pedagog. En annan pedagog och två barn går och hämtar matvagnen. När de är tillbaka sätter barnen ut matskålarna på de olika borden. Matbordet som är placerat i lekrummet observeras och det sitter fem barn, en flic ka och fyra pojkar i åldern 3-5 år vid bordet. Kalle sitter närmast pedagogen och han är yngst ca fyra år, de övriga barnen är mellan fem och sex år. Pedagogen står vid bordets kortända och häller upp soppa till barnen samt placerar ut dem vid deras platser. Pedagogen sätter sig ner.
Samtal 1
Kalle: Är jag inte fräck idag? (Han syftar på sin väst.)
P: Ja, du är jättefräck. Gud vad fräck du är.
P: Var han fräck igår också?
Pedagogen brer en smörgås till Stefan.
P: Han har ju precis varit hos barberaren och blivit klippt. Fin är du, va, tuffing.
Kalle: Jaa, en tjej därhemma har blivit kär i mig.
P: Har hon blivit kär i dig, vad heter den flickan då?
Kalle: Melinda.
P: Då måste du vara grann ju, eller hur?
Kalle: Ja.
P: Var så goda.
Analys av kommunikationsfaktorer i samtal 1, Kattugglan
Kalle sänder ett budskap till pedagogen, vilket hon svarar på. Kontexten refererar till den geografiska och ideologiska modellen. Samtalet mellan Kalle och pedagogen utvecklas till en dialog. Dialogen är en ”dyadisk” kommunikation vilket inspirerar andra barn att delta i (Bae, 1991). Det är kontakt mellan Kalle och pedagogen. Koden i samtalet innehåller makt i diskursen och speglar ett genusperspektiv. Måltiden inleds med måltidens specifika språkspel ”Var så goda”.Analys av kommunikationsfunktioner i Kattugglan
Turtagning och fördelning av ordet fungerar mellan barnen och pedago- gen. Pedagogen har ett barnanpassat register med kommunikativ och pe- dagogisk funktion. Samtalen innehåller inga talhandlingar. Villkoren för satserna är uppfyllda, dvs. felicity conditions. Samtalet innehåller fem frå- ga-svar-sekvenser, dvs. adjancy pair med förpliktelseknep att svara. Två av sekvenserna svarar barnen för och tre sekvenser hör till pedagogen. Kalles budskap innehåller en fråga vilken pedagogen besvarar bekräftande. Det andra barnets budskap är utsaga som innehåller information, ”det var han igår också”. Pedagogen svarar honom med en motfråga ”var han fräck igår också”? Pedagogen fortsätter ”han har ju precis varit hos barberaren och blivit klippt”. Därefter till Kalle, med en känslomässig, emo-
tiv/affektiv utsaga, ”fin är du, tuffing”! Kalle informerar pedagogen om ”tjejen” som blivit kär i honom. Samtalen innehåller både beskrivande och konstaterande funktioner, dvs. konstantiver. Samtalen är konativa i bety- delsen att de har effekt på mottagaren. Samtalen är trovärdiga, dvs. refe- rentiella. Pedagogens budskap innehåller ett poetiskt språkbruk och hon har en relation med barnen, dvs. phatic moves.
Analys av kommunikationens kroppsspråk i Kattugglan
Det förekommer ingen kroppskontakt mellan pedagog och barn. Kalle sitter på pedagogens vänstra sida. Denna placering underlättar kommuni- kationen mellan de talande. Pedagogen styr samtalet med nickar, ett tydligt ansiktsuttryck och gester. Pedagogens kroppsställning uttrycker vänlighet och ögonkontakten indikerar relationer. De prosodiska koderna är förstärk- ta t.ex. med betoning på ordet ”Gud”. Koden för paradigm vad gäller ton- fall, volym och ordens hastighet är hög.Tolkning
Pedagogen uppfostrar barnen med en kommunikativ funktion. Den kom- munikativa funktionen utvecklas i dialoger och en ”dyad”. Koden i språket innehåller en asymmetrisk funktion med anspelning på genus. Pedagogen uppfostrar barnen genom att ge dem service tillsammans med måltidens språkspel ”Var så goda”.
I Kattugglan har pedagogen ambitionen att kommunicera med varje barn vid bordet samtidigt som hon serverar och bjuder dem att ta bröd. Hon lägger en klick smör på brödet och räcker brödet till Stefan. Han för- söker bre smörgåsen men misslyckas. En anledning till att han misslyckas är, dels att smöret är för hårt och dels att Stefan inte får träna på att bre smörgåsen själv. Pedagogen ingriper och ger Stefan service. Situationen är inte ovanlig i förskolan och visar hur pedagogen uppfostrar Stefan till att be om hjälp i stället för att uppmuntra honom till att försöka själv. Samta- let med Kalle däremot visar pedagogens barnperspektiv, men också att samtalet är genuspräglat i lättsam och humoristiskt språkdräkt. Kalles in i- tiativ till samtal bejakas av pedagogen och hennes pedagogiska metod att upprepa Kalles budskap bjuder in de andra barnen i samtalet. Analysen av
hela måltidens samtal visar emellertid att pedagogen kommunicerar mest med Kalle och minst med flickan vid bordet.
Avdelning Tranan
Förskolan innehåller 7 avdelningar. Maten tillagas i ett kök centralt beläget i förskolan. Barnen äter vid tre bord. Matbordet som observeras är placerat i ett större rum och ett bord finns i lekrummet. En pedagog börjar duka borden. När borden är dukade går pedagogen och ett barn ut i köket för att hämta matvagnen. Vid bordet som observeras sitter sex barn i åldern 3-5 år och en pedagog. Det är tre pojkar och tre flickor. Pedagogen hjälper bar- nen att lägga upp maten (spagettin) delar den samt sprutar ketchup på allas tallrikar.
Samtal 1
Pedagogen säger ”Var så god” till vart och ett barn. Hon går bakom dem och erbjuder sig att hjälpa till att dela.
P: Ska jag dela?
Tor: Jag ska inte ha delade.
P: Du kan försöka dela så kommer jag så småningom.
Emma: Jag kan inte fröken. Pedagogen går till Emma och börjar dela.
Fler barn: Dela.
Pedagogen delar spagettin och slår i tur och ordning upp mjölk till barnen. Sven som sitter sist slår otåligt med handen på mjölkpaketet med specia l- mjölk framför honom. Pedagogen observerar otåligheten och säger: P: Kan du slå upp själv?
Sven slår upp mjölk och pedagogen sätter sig ner efter att ha serverat alla barnen.
Analys av kommunikationsfaktorer i samtal 1, Tranan
Pedagogen sänder budskap med måltidens språkspel ”Var så god” till varje individuellt barn, efterhand som hon serverar och delar deras spaget- ti. Barnen svarar inte på budskapet. Kontexten refererar till den geografis-ka och ideologiska modellen och det är många barn och mycket brus i rummet. Två samtal observeras, dels från pojken som inte vill ha delad spagetti och dels från pojken som slår otåligt på ett mjölkpaket. Samtalen utvecklas inte till dialog. Budskapen framförs med tal och kroppsspråk. Det finns samband mellan sändare och mottagare. Koden avspeglar vuxnas makt i diskursen och innehåller ordning.
Analys av kommunikationsfunktioner i samtal 1, Tranan
Pedagogen styr fördelningen och turordningen av ordet och hennes bud- skap har en kommunikativ och pedagogisk funktion. Pedagogens yttrande är talhandlingar, dvs. lokutionära. Villkoren för en sats skall lyckas är upp- fyllt, dvs. felicity conditions. Pedagogens frågor till barnen innehåller för- pliktelseknep, adjacency pair. Pedagogens budskap består av konstantiver. Budskapen är inte emotiva/affektiva. Pedagogens budskap är trovärdiga och ej poetiska. Relationen mellan barn och pedagog är svag.Analys av kommunikationens kroppsspråk i Tranan
Pedagog och barn har kroppskontakt med varandra och det finns närhet mellan dem. Pedagogen går bakom varje barn när hon hjälper dem att dela spagettin. Orienteringen vid kommunikationen är inte ”ansikte mot ansik- te” med undantag av pojken som sitter och slår på mjölkpaketet. Pedago- gen styr samtalen med nickar och tydligt ansiktsuttryck med mimik, ögon och mun. Pedagogens gester är stora och kroppsställningen visar effektiv vänlighet. Ögonkontakten med pojken som slår på mjölkpaketet, visar meddelande om relationer. Utsagan ”Var så god” betonas i prosodisk kod och tonfall samt volymen i pedagogens röst innebär att det finns para- digmkoder i satsen.
Tolkning
Pedagogen uppfostrar barnen med kommunikation och service. Måltidens estetiska språkspel ”Var så god” används som ett tecken för barnen att börja måltiden. Tor och Sven hävdar sin självständighet och vill försöka själv medan de fyra flickorna vill ha hjälp av pedagogen. De tecken som
uppfostrar barnen är pedagogens tydliga kroppsspråk tillsammans med språkspelet "Var så god" i en vägledande och pragmatisk handling. Barnen svarar på uppfostran genom att direkt börja äta. Ett samtal mellan pedago- gen och Emma indikerar, att Emma har uppdraget att bjuda sina kamrater, att börja äta. Pedagogen säger till Emma, ”De sa ingenting, när du sa var så god”. Min tolkning är, att in gen av barnen hörde vad Emma sa och utan den separata bandspelaren och föreliggande observationsstudie skulle in g- en heller uppfatta samtalet. Därför är min slutsats, att det som främst upp- fostrar barnen i förskolan Tranan, är den geografiska kontextfaktorn brus som består av för många barn vid matbordet i samma rum.
Avdelning Åkerviolen
Förskolan består av sju avdelningar. Maten tillagas i kök centralt beläget i förskolan. Barnen äter vid tre bord i samma rum. De barn som skall duka går från samlingen och dukar borden tillsammans med en pedagog. Borden dukas med mattabletter. Barnen ansvarar för dukningen var sin dag och säger ”var så god” vid bordet. Vid matbordet som observeras sitter fem barn, i åldern tre till fem år, tre pojkar och två flickor. De äldsta pojkarna sitter mitt emot varandra längst in vid fönstret. Pedagogen sitter i mitten med Hans, tre år, på sin högra sida. Mitt emot honom sitter Nina fyra år och en jämnårig flicka.
Samtal 1
Pedagogen säger till barnen att skicka matskålarna till varandra. Barnen skickar skålarna och lägger upp mat till sig. Under tiden småpratar peda- gogen med barnen. Hon häller upp mjölk till Hans. Hans lägger armen i maten och spiller på sin tröja när han skickar såsen vidare till Nina mit t- emot. Pedagogen ber Nina hämta papper för att torka av Hans tröja. P: Oj, kan du hämta lite papper.
Nina hämtar papper och pedagogen hjälper Hans att torka av tröjan. Peda- gogen säger:
P: Vet ni vad, jag säger var så god, ni får börja.
Nina lyfter sin tallrik till pedagogen som hjälper henne. De äter och samta- lar dämpat med varandra.