Processkartläggning

Enligt Damelio (1996) kan processkartor bidra med ökad förståelse avseende hur flödet i processer ser ut. Processkartor över nuläget kan därefter användas för att identifiera utvecklingsmöjligheter och förbättringsåtgärder av processer (Klotz et al, 2008). En nulägesbeskrivning genomfördes därmed på den automatiserade delen av Staples lager för att skapa en bättre förståelse över påfyllnads- och plockprocessen. Syftet med kartläggningen måste dock fastställas innan utformningen av kartan kan påbörjas. Dessutom ska processen definieras i termer av start (input) och slut (output) (Klotz et al, 2008). Syftet med processkartorna i studien var att illustrera nuläget samt förbättra processerna med avseende på identifierade kvalitetsbrister. Inledningsvis definierades

påfyllnadsprocessen som sker från att gods tas emot till att det är plockbart på lagerplats. Därefter definierades plockprocessen som sker från att kundorder tas emot till att produkter är klara för utleverans.

Enligt Hammer och Champy (1995) är det vanligt att personal inom en process lägger för mycket fokus på aktiviteterna och förlorar processens helhetssyfte. Detta leder ofta till att processer innehåller ineffektiviteter och dubbelarbete, vilka kan elimineras om djupare förståelse för processen skapas (Paradiso och Cruickshank, 2007). Kartorna över nuläget i Staples ska utgöra bas för identifiering av brister i kvaliteten efter att djupare förståelse skapats och personalen tagit del av dessa. Eftersom det är vanligt förekommande i processer att problem uppstår vid överlämning mellan individer eller avdelningar tillämpas funktionsflödesschema för att visa ett företags olika funktioner samt identifiera bristfälliga överlämningar (Rentzhog, 1998). Kartorna är därför indelade efter avdelning och funktion på Staples, baserat på material som samlats in genom intervjuer och observationer med de involverade i processerna. Kartorna som följer nedan innehåller dessutom korta beskrivningar av aktiviteterna för att underlätta förståelsen.

Enligt Lumsden (2012) utförs ankomstkontroll av gods som levereras till lager, där kvantitet och kvalitet på produkterna kontrolleras. Kvantiteten kontrolleras mot fraktdokumentet, medan kvaliteten kan kontrolleras genom olika metoder. Staples genomför alltid en översiktskontroll på inkommande gods, för att kontrollera kvantitet samt upptäcka eventuella skador. Kontroll av kvantiteten genomförs med hjälp av fraktdokument och kvaliteten kontrolleras genom stickprov. Dock utförs stickprovs-kontroller enbart för de leverantörer som tidigare levererat bristfälligt gods. Staples ställer även krav på sina leverantörer avseende hur godset ska levereras. Exempelvis ska en del leverantörer leverera gods på ett visst sätt för att underlätta hanteringsarbetet. (Willman, Teamleadare mottagning, 140217) Det överensstämmer med Lumsden (2012) som menar att företag kan sätta krav på hur leverantörerna levererar godset i syfte att effektivisera hanteringsarbetet.

När godset mottagits och godkänts ska det levereras till I-Point eller lagerplats. Godset kan antingen placeras efter fast eller flytande placering på lagerplats. Fast placering innebär att varje artikel alltid lagerförs på samma lagerplats, medan flytande placering innebär att godset placeras där det finns plats. (Lumsden, 2012) Staples placerar alltid godset där det finns ledig lagerplats (Simm, Logistikchef, 140127), vilket innebär att flytande placering tillämpas. När godset levereras till lagerplats tillämpas handscanner där produkters inleveransetikett scannas och därefter lagerplatsen där godset placeras. (Löfgren, Gruppledare mottagning, 140217) Tillvägagångssättet överensstämmer med Richards och Grinsteds (2013) synsätt, då de anser att tillämpning av handscanner är lämpligt vid inleverans av produkter till lagerplats. När produkterna levererats till lagerplatsen blir de plockbara och kommer senare levereras till ZtZ eller I-Point.

Påfyllnadsarbetet i automatiserade lagrings- och hämtningssystem genomförs från fasta stationer eftersom all transport till och från magasin sker med hjälp av kranar och transportband. Detaljplocksprodukter placeras ofta i kartonger och det kan placeras olika artiklar i samma kartong. Systemet levererar därefter automatiskt kartongerna till lediga platser i magasinet. (Gagliardi et al, 2012) Gods som ska levereras till PTS:ens magasin transporteras med hjälp av truckar till I-Point där inläggningsarbetet utförs. Produkternas inleveransetikett samt tråg scannas och därefter följer personal datorns anvisning eller egen bedömning för placering av lämpligt antal produkter i tråget. Tråget levereras sedan automatiskt till magasinet via transportband och produkterna blir plockbara på PTS:en. (Sjöblad, Teamleader påfyllnad, 140218)

Enligt Gagliardi et al (2012) består ett automatiserat lagrings- och hämtningssystem av magasin där produkter lagras. När produkterna ska plockas transporteras de från magasinet till en eller flera plockstationer. Transport av produkterna till plockstation sker automatiskt via kranar och transportband. Magasinet på Staples är består av tre avdelningar som innehåller fem hissar var. Den sammanlagda lagringskapaciteten i magasinet är 35 000 tråg. (Sjöblad, Teamleader påfyllnad, 140218) Trågen hämtas när de ska plockas av hissar och transporteras till plockstation via transportband, vilket överensstämmer med Gagliardis et al (2012).

Detaljplocket på PTS:en utförs från sex plockstationer. Via transportband levereras kartonger som produkterna ska plockas i till plockstationerna. Samtidigt transporteras tråg med produkter från magasinet till respektive station. När en order är färdigplockad på en station transporteras den vidare för kompletterande plock på en annan eller för kontroll och ompackning och därefter utleverans. (Mossblad, QC & Detaljplock, 140219) Systemet överensstämmer med vad Gagliardi et al (2012) förespråkar då det finns flera plockstationer och transport mellan stationerna utförs automatiskt via transportband och hissar.

På ZtZ utförs plockarbetet genom pick-by-voice teknik, som är en röstbaserad plockmetod där användaren kommunicerar med systemet via ett headset. Lagerpersonal erhåller genom headset muntliga instruktioner för hur plockarbetet ska utföras. Figur 11: Plockprocessen på Staples lager.

Informationen kommer från en dator med tillgång till plocklistor för kundorder och dessa kommuniceras automatiskt i lagerpersonals headset. När instruktionerna genomförts talas kommandon för aktionen in i headsetet och därefter tilldelas personal nya instruktioner. (Reif och Günthner, 2009). Utförandet som Reif och Günthner (2009) beskriver överensstämmer med Staples arbetssätt. Plockarbetet för en order påbörjas genom att lagerpersonal läser upp etiketten för kundorder och systemet registrerar då vilka produkter som ska plockas. Muntlig information ges i headsetet gällande vilken artikel och kvantitet som ska plockas. När artikeln plockats och placerats i kartong säger personal checksiffran och får då eventuellt ny information för nästa artikel som ska plockas. När plocket är färdigt avslutas arbetet genom att etiketten läses upp och kartongen placeras på transportbandet. (Hallberg, Vik. Gruppledare ZtZ, 140219) Kartongen kan därefter transporteras till en ny zon på ZtZ för kompletterande plock eller till PTS:en. På PTS:en kan ytterligare plock av produkter utföras om kundordern innehåller fler artiklar. Om kundordern är komplett transporteras kartongen för kontroll och ompackning och avslutningsvis för utleverans.(Hammarqvist, Teamleader PTS, 140219)

Både på PTS:en och ZtZ plockas en order åt gången, vilket innebär att orderplock tillämpas. Enligt Lumsden (2012) innebär orderplock att en lagerpersonal ansvarar för en order i taget. Risken för att olika order förväxlar reduceras då jämfört med när flera order plockas samtidigt.

4 Kvalitetsbrister

Kapitlet innehåller teori, empiri och analys som hör till den andra problemfrågan. Teorin inleder med att beskriva kvalitetsbrister följt av tillvägagångssätt vid identifiering av brister. I empirin presenteras upplevda problem samt egna observationer. I följande analys identifieras kvalitetsbrister i påfyllnads- och plockprocessen genom att insamlad empiri ställs mot teorin. Innehållet i kapitlet utgör sedan bas för kapitel fem och sex.