Reflexivitet och pluralism

I kvalitativ forskning är det av stor vikt att forskaren har ett flexibelt förhållningssätt till sitt arbete. Davies (1996) beskriver i en studie om tyst kunskap och omsorgsrationalitet i förskolan, hur hon förändrade den ursprungliga frågeställningen och utvecklade nya frågeställningar under projektets gång. Hennes arbete i projektet kom så småningom att handla om arbetsorganisationen och omsorgsrationalitet i stället för vikaresituationen. Jag har i mitt arbete med analysen av materialet från dialogkonferenser, forskningscirkeln och intervjuerna strävat efter att vara flexibel. Det kan ibland vara svårt att släppa en tanke, en teori, en frågeställning, men när aspekter som verkade betydelsefulla för analy- sen saknar egentlig relevans, måste en aspekt antingen ersättas eller helt enkelt väljas bort. Att på ett tydligt och koncist sätt försöker ringa in det komplexa i förskolpersonalens erfarenheter och upplevelser är till stor hjälp för både författaren och läsaren. Något av det mest problema- tiska i avhandlingsarbetet har varit att formulera syfte och frågeställ- ningar. Det handlar inte bara om den utveckling och process som leder fram till själva omformuleringen utan också om att denna omformule- ring i sin tur för med sig att nya förändringar måste göras i avhandling- en. Syften och frågeställningar har sett olika ut och skiftat med arbetets fortskridande även om de i stort sett haft samma innebörd.

En abduktiv ansats har präglat arbetet. Jag har arbetat både induktivt och deduktivt för att låta dessa två tillvägagångssätt vara varandras komplement. Eftersom abduktionen inbegriper både förståelse och för- förståelse har detta fört med sig att det utvecklats ytliga såväl som dju- pa strukturer i materialet. En abduktiv ansats utgår från inställningen att allt material redan är teoretiskt strukturerat genom de perspektiv forska- ren lägger på empirin/materialet (Mats Alvesson & Kaj Sköldberg, 1994).

Abduktionen skiljer sig alltså fördelaktigt från induktion re- spektive deduktion genom att dels våga ta språnget bortom den rena faktadestilleringen, dels basera detta på redan teoriladdad empiri (a.a., s. 45).

När det gäller tolkandet av en text är det viktigt att kombinera olika perspektiv och inte fastna i en filosofisk grundposition. Om forskaren är öppen för olika positioner och interagerar mellan de epistemologiska förhållningssätten ökar förutsättningarna för en kvalificerad reflexiv tolkning (a.a.). Jag har försökt undvika att fastna i en filosofisk och teoretisk grundposition. Teorierna har liksom empirin varit en inspira- tion och ett stöd i mitt sökande efter områden och jag har med utgångs- punkt från deltagarnas berättelser, reflexioner och tolkningar analyserat och tolkat utifrån olika teoretiska ansatser. Genomgående huvudteman i analysen har varit maktaspekter och konstruktionen av subjekt. Jag har på detta sätt strävat efter att kombinera strukturalistiska perspektiv med konstruktivistiska. Kön och klass har utgjort fundamentet i analysen av subjektskonstruktionen. Men jag har även tagit hänsyn till tid, genera- tion, etnicitet och plats.

Min strävan har varit att trots det breda spektrat nå ett djup i analysen. Det gemensamma i de olika teorierna är att de fokuserar relationen mel- lan samhälle och individ även om de ger olika perspektiv på till exem- pel fenomenen makt och underordning. Ytterligare en anledning till mitt val av olika teoretiska perspektiv är att jag anser att det berikar analysen.

Reflekterande empirisk forskning bör präglas av ett skeptiskt förhåll- ningssätt till verkligheten och bygga på en kunskapsbildning som ska- par möjlighet till förståelse. Språkliga, sociala, politiska och teoretiska aspekter på materialet kopplas samman i en kunskapsutvecklingspro- cess som kräver att dessa aspekter tas på allvar och att forskaren närmar

sig materialet med stor omsorgsfullhet och reflexivitet. Reflektionen innebär en process som ställer krav på konstruktion av objekt, ett kon- struerande subjekt och en social kontext som i sin tur konstruerar sub- jektet. Reflektionen ställer också krav på att det måste finnas en balans mellan dessa konstruktioner (Alvesson & Sköldberg, 1994).

Med reflekterande avses att empirisk forsknings tolkande, poli- tiska och retoriska natur tas på fullt allvar... Reflektion handlar icke minst om medvetenhet om att forskarens text står i en no- torisk relation till den verklighet som studeras. Reflektion in- nebär att man tolkar sina egna tolkningar, perspektiverar sitt eget perspektiv, ställer sin egen auktoritet som uttolkare och författare i självkritisk belysning (a.a., s. 5).

Att reflektera i ett forskningssammanhang är att kunna ta sig ur domi- nerande referensramar och se vad olika teorier och perspektiv kan bidra med. Att reflektera betyder också i dessa sammanhang att både ifråga- sätta sina egna och andras teorier, det är med andra ord viktigt att inte hamna i en intellektuell isolering eller positionering. En reflektiv meta- teori handlar om att öppna upp en kommunikation mellan teorin och empirin, att konfrontera ett sorts tänkande med ett annat och genom detta stimulera till nya tankar. När en sådan utveckling ges struktur och systematik inspirerar den så småningom till ytterligare reflexion (a.a.). Både teori och empiri har inspirerat till nya frågor och infallsvinklar. Reflexionerna före, under och efter intervjuer, cirkelträffar och konfe- renser gav nya tankar, som gav nya frågor. Det kan vara svårt att hitta den rätta balansgången mellan att å ena sidan följa de trådar som up- penbarar sig och å andra sidan begränsa sig i sitt sökande. Just nyfiken- heten och sökandet är ju det mest utmärkande för det kreativa inslaget i tolkningsprocessen och det var mycket i de olika samtalen som väckte min nyfikenhet att söka vidare för att på så sätt utveckla analysen. Att begränsa sig blir så småningom nödvändigt, framförallt med tanke på de tidsbegränsningar som styr avhandlingsarbetet.

5.6.2 Kritisk hermeneutik och emancipatoriska