Generellt kan sägas att arbetet med att snabbt minimera skadeverkningar vid före- komst av stora rovdjur har prioriterats både i försökslänen och i jämförbara län. Inte minst när det gäller så kallade ”akuta” insatser.
I båda försökslänen ges ett entydigt svar på vilka frågor som prioriteras. Skador på tamdjur och framför allt hund är ärenden som alltid har ”högsta prioritet”. En tjänsteman i Värmlands län menar också att ”alla vet att vi åker ut snabbt och vi ser också att vår närvaro på plats har ökat acceptansen för rovdjuren”. Även i de jämförda länen råder samma prioriteringar. Ett första mått på hur snabbt arbetet utförs är frågan om hur lång tid man uppskattar att det tar, från att någon ringer tills en besiktningsman är på plats (figur 12).
0 0,5 1 1,5 2 2,5
Dalarna Värmland Jämförbara län Timmar
Figur 12. Uppskattad tid från utryckning till att besiktningsman är på plats, mätt i timmar.
Besiktningsmän i akutgruppslänen kommer något snabbare på plats än besikt- ningsmän i jämförbara län. Tiden i försökslänen skattas till mellan 1–2,5 timme medan det i andra län kan ta mellan 1–5 timmar, beroende på länets storlek, var i länet skadan har inträffat och var närmaste besiktningsman finns (vilka ibland mås- te kallas in då de går på timme). Att akutlänen är snabbare förklaras bland annat av att de har fler heltidsanställda och att dessa också har ansvar för ett mindre områ- de,”mot tidigare när de åkte över hela länet”.
För att lösa problemen på plats har akutlänen också den fördelen att de i flera fall kan åka två och två. Särskilt tydligt är detta i Dalarnas län som har resurspersoner anställda av Länsstyrelsen: ”Bara i år har man i 40 procent av alla ärenden åkt tillsammans med en resursperson.” Även i Värmlands län menar man att man snabbt kan kalla in en extra person. Men det framgår av intervjuerna med brukarna i båda försökslänen att det i nästan samtliga fall varit en person som kommit till platsen, alltså inga akutgruppsinsatser. Här bör läsaren ha i minnet att vi enbart vänt oss till brukare som anmält skada under 2008 och 2009. Därför är det troligt
56
att de kommer ihåg händelsen och inte blandar ihop det med något som hänt under tidigare år.
Ett exempel från ett av de jämförda länen kommer från Örebro län. Här berättar man om vikten av att vara två, i synnerhet om det är ett större angrepp. En vinst med att åka två är också att upprätthålla kunskapen och ”dessutom är näten tunga”. Nät förvaras hemma hos besiktningsmannen, vilket gör det lättare att få med det ut på plats.
Akutlänen har också en tidsmässig fördel av att ha fordon med den utrustning som kan komma att behövas vid en akut åtgärd. I Värmlands län är bilarna packade, medan man i Dalarnas län dels måste hämta en akutvagn, dels koppla på den. Finns akutvagnen i närheten blir fördröjningen marginell, men om den dessutom måste hämtas i en annan del av länet kan detta innebära ett val mellan att åka snabbt till platsen utan utrustning eller att det får ta den tid det tar för att få med näten. Försökslänens tjänstemän har också fått frågan om de anser att ”akutgruppernas operativa arbete motsvarar behovet i länen”. De jämförbara länen fick frågan: ”Anser du att arbetet i fält motsvarar behovet i länet” (figur 13).
1 2 3 4
Dalarna Värmland Jämförbara län I mycket
hög grad
I mycket låg grad
Figur 13. Tjänstemännens bedömning av hur det operativa arbetet motsvarar behovet hos bru- karna.
I försökslänen har de flesta svarat att man uppfyller behovet hos brukarna i hög eller mycket hög grad, medan de jämförbara länen har större spridning i svaret. Här finns de som menar att arbetet i låg grad motsvarar behovet, någon enstaka har svarat i mycket hög grad. Sammantaget får man bilden av att de flesta ändå tycker att arbetet verkligen motsvarar det behov som finns.
Ärendehanteringen – en signal på att brukaren är viktig?
Förutom de kontakter som förekommer i fält har brukare som drabbats av skada och söker ersättning också kontakt med de tjänstemän som handlägger deras ären- den på Länsstyrelsen. Hur dessa kontakter ser ut varierar, det kan vara via brev,
57
e-post, telefonsamtal och ibland också genom personliga möten. Den mängd ären- den som Länsstyrelsen haft att hantera under åren redovisas i tabell 4.
Tabell 4. Totalt antal ersättnings- och bidragsärenden och antal ersatta ärenden för åren 2006oktober 2009 i försökslän och jämförbara län.
Ersättningsärenden 2006-2009 Dalarnas län Värmlands län Jämförande län Totalt antal ärenden 193 212 436
Antal ersatta 104 100 199
Procent ersatta ärenden 54 47 46
Bidragsärenden 2006–2009
Totalt antal ärenden 142 87 426 Antal utbetalda bidrag 84 71 271
Procent utbetalda bidrag 59 81 63
Ytterligare ett mått på hur snabbt man löser rovdjursproblem är hämtat från medel- värdet av det antal dagar ett ärende tar, från att skadan inträffar till ersättning har betalats ut. Här har vi dels använt ett mått för hur många dagar det tar för brukaren att inkomma med ärendet till myndigheten (anmälningstid), dels. själva handlägg- ningen av ärendet (handläggningstiden). Här har vi utgått från de ärenden som under åren för akutgruppsverksamheten har resulterat i ersättningar för skador på tamboskap och hundar (figur 14).
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Dalarna Värmland Jämförbara län Medelvärde
antal dagar
Anmälningstid Handläggningstid
Figur 14. Skillnad anmälnings- respektive handläggningstid i Dalarnas län, Värmlands län och jämförbara län.
Medelvärdet enlig figur 10 är ett grovt mått, i synnerhet då variationen är väldigt stor när det gäller antal dagar för både anmälningstid och handläggningstid. Det som är intressant i figuren är dock att i samtliga län dröjer brukaren själv med att
58
anmäla ärendet, medan själva ärendehanteringen går betydligt fortare. Orsakerna bakom detta kan vara flera, men så här säger en av fältpersonalen: ”När det gäller hund kan ägaren ha svårt att få fram hundens egentliga värde, det finns hundar som är tränade och har vunnit priser och det är inte alldeles enkelt att skatta en sådan siffra.”
Granskar man materialet närmare och ser hur samtliga ärenden är fördelade utifrån medianen25 (Md) framstår både Dalarnas och Värmlands län ha en kortare hand-
läggningstid i merparten av ärendena än de andra länen (tabell 5).
Tabell 5. Medianvärde antal dagar för ärendehantering i Dalarnas, Värmlands och jämför- bara län Antal dagar 2006–2009 Md Dalarnas län Värmlands län Jämförande län26 Ärenden tamdjur 14 7,5 16 Ärenden hundar 8 11 21
Medianen för handläggningstid är i Dalarnas och Värmlands län mellan en och två veckor medan medianen för jämförbara län hamnar på mer än två och upp till tre veckor. Mot denna bakgrund kan försökslänen sägas lösa ärenden snabbare än jämförbara län. En förklaring kan vara att flera av dem som arbetar i fält i försöks- länen hjälper till att fylla i olika typer av dokument. Några berättar också att de aktivt jobbar för att följa upp ärendet. När ärendet sen kommer till Länsstyrelsen förbereds det så att ersättning kan betalas ut så fort alla handlingar kommit in till Länsstyrelsen.
Även om Värmlands och Dalarnas län framstår relativt lika utifrån medianvärdet kan man genom att studera spridningsdiagrammen se att Värmlands län (figur 15) tycks ha funnit ett system som förkortar handläggningstiden något mer än vad man lyckats med i Dalarnas län (figur 16). Även om båda länens handläggningstider bör tolkas positivt ur ett brukarperspektiv, och det faktum att man i fält aktivt arbetar för att ta in anmälningar, göra återbesök och följa upp händelser är det i regel en- skilda insatser från besiktningsmän det handlar om. Men i vissa ärenden eller i vissa fall kan det finnas en koppling till akutgruppsverksamheten.
25
Medianen, Md, är ett värde där det finns lika många tal som är större och mindre än Md. Det är också ett bättre mått på vad som är ”normalt” när det finns stora avvikelser i mätvärdena.
26
Notera här att jämförande län har slagits samman, Örebro län ger en liknande bild som Dalarnas län medan Gävleborgs och Västra Götalands län har längre handläggningstider. Värmland skiljer ut sig från samliga län.
59 0 100 200 300 400 500 0 20 40 60 80 100 120 Antal ärenden Antal dagar
Handläggningstid hundärenden Handläggningstid tamboskap
Figur 15. Spridningsdiagram över handläggningstid för ärenden i Värmlands län.
0 100 200 300 400 500 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Antal ärenden Antal dagar
Handläggningstid hundärenden Handläggningstid tamboskap
Figur 16. Spridningsdiagram över handläggningstid för ärenden i Dalarnas län.
En än större spridning återfinns i de jämförbara länen. Här bör man notera att dessa också har fler ärenden, men figuren visar ändå att det finns större variation i hand- läggningstiden (figur 17).
60 0 100 200 300 400 500 0 100 200 300 400 500 Antal ärenden Antal dagar
Handläggningstid hundärenden Handläggningstid tamboskap
Figur 17. Spridningsdiagram över handläggningstid för ärenden i jämförbara län.
Brukarnas bild av hur snabbt länsstyrelsen löser problem är att det går långsamt
Den finns ingen entydig bild från brukarna när det gäller ett snabbt agerande i aku- ta situationer. Flera påpekar att besiktningsmännen kommit snabbt på plats, medan andra upplever att de fått vänta. Dock är man mer positiv i försökslänen än i jäm- förbara län. Där kommer visserligen besiktningsmännen ut på plats. Missnöjet handlar mer om att de saknar utrustning: ”Jag fick vänta flera veckor på akutstäng- sel.” I ett annat fall berättar en brukare att ”stängslet blev så dåligt uppsatt, det fungerade inte och när de kom så saknade de el”. En annan säger också att ”det fanns inget stängsel, det var uppsatt hos en annan bonde”.
I övrigt är de vanligaste kommentarerna att snabbhet för brukarna handlar om att snabbt få veta var rovdjuren befinner sig, eller om de rör sig i någon riktning. Flera önskar att Länsstyrelsen skulle ha någon motsvarighet i det som kallas för varg- obs27. ”Jag vill ha information innan så jag kan vidta förebyggande åtgärder. Där
är larmlista en bra grej, lika med rovdjursinfo.” I Dalarnas län har man provat med att informera fäbodbrukare genom att telefonledes larma om varg. Brukarna upp- levde detta som mycket positivt. De kände sig trygga och de kunde vidta åtgärder som att exempelvis ta in djuren över natten.
Erfarenheterna från försöksverksamheten
När det gäller erfarenheterna från försökslänen har de själva valt att lyfta fram några olika aspekter och perspektiv. Dessa redovisas i tabellerna 6 och 7.
27
Vargobs.se är en sajt som rapporterar löpande om incidenter och observationer gällande varg runtom i Sverige. Vargobs drivs och finansieras privat samt genom intäkter från annonser och sms.
61
Tabell 6. Erfarenheter från akutgrupperna i Dalarnas län.
Resurserna har bidragit till effektivare arbete och kunskapsöverföring
Ibland gör vi saker som snarare är djurägarens ansvar – att vi ändå lägger resurser här leder också till en ökad acceptans/samexistens.
Vi bör lägga mer resurser på de platser i länet där behovet är störst och där det fungerar dåligt.
Vi spar både resurser och tid när besiktningsmännen inte behöver åka så långt utan har ett avgränsat område, det var bra med områdesansvaret.
Resurspersonerna gör också att vi kommer snabbt på plats, de kan avlasta i ordinarie arbete.
Då vi lägger mer tid i anslutning till skador skapas förtroende och vi kan sprida kunskap. De resurser vi har räcker inte till, ordinarie arbete blir lidande
Vi skulle ha förankrat bättre och i tid, då hade organisationen vunnit acceptans tidigare. Vi har fått brottas med önskemål om vad vår organisation ska göra.
När det är mycket skador urholkas skötsel av reservaten.
De extra resurser vi har nu gör också att brukarna ställer högre krav och får större förvänt- ningar. Utan dessa skulle brukarna få ta mer ansvar själva och vi skulle få fokusera på inventering och besiktning.
När vi prioriterar lokal information blir också ärendehantering, statistik och långsiktigt arbe- te lidande.
Vår tanke var att samla grupper och informera vid nya etableringar, men vi hinner inte. Vi ser flera positiva effekter av vårt arbete i fält
Vi har sett god effekt av rovdjurssäkra stängsel.
Vi ser många exempel på att människor lär, försöker undvika problem, de sätter upp lapp- tyg och ser att det fungerar.
Vi får bra kontakt med folk och rätar ut frågetecken, ser att de lär.
En aldrig så liten förändring är ändå ett tecken på att kunskapsläget har ökat lite. De erfarenheter vi har gjort gör att man ser andra behov
Upprätta ett samverkansråd mellan länen för att finna en gemensam linje, alla kan bära lika kläder och ha ett gemensamt kommunikationsnät.
Om besluten gick att överklaga skulle vi också få ett mått på om vi har gjort rätt eller fel. När Naturvårdsverket har information, riktade till handläggare, bör alla bjudas in, även chefer. Det blir en signal till att detta också är en chefsfråga.
Vi bör ha möten tätare med områdesansvariga, stämma av oftare med varandra. Att vargstammen utvecklas kan också ses som ett tecken på att vi varit duktiga på jakttill- syn
62
Tabell 7. Erfarenheter från Värmlands län.
Positiva och negativa erfarenheter av arbetet i akutgrupper Positivt
Gruppen har en psykologisk och praktisk effekt för brukarna. Gruppen ger mig trygghet i min roll som akutgruppsledare.
Det mest positiva i arbetet är när vi vänder personer som haft en negativ åsikt till målet med vårt arbete eller det vi gör.
Fördel med akutgruppen är att vi lär mycket av varandra, vi och brukarna lär av situatio- nerna.
Negativt
De gånger vi inte varit tillräckligt snabba, där vi har tvekat. Men vi ska hellre åka en gång för mycket än en gång för lite. Vi måste också se till att vi alltid har backup när vi är ute. Vi måste bli bättre på att kalla samman boende så vi inte missar i information.
Viktigt med rätt kompetens i grupperna
Vi ser vikten av att rekrytera rätt personer i grupperna.
Vi tror det är viktigt att gruppen är homogen, blir vi av med en spårare ska vi ersätta med en ny spårare.
Vi nyttjar andra kompetenser för att gruppen ska blir bättre och effektivare Vi konstaterade att vi kunde nyttja befintlig krishanteringsgrupp om så är nödvändigt, det spar resurser.
En polis med kunskap i beteendevetenskap har vi nyttjat för att få råd och stöd i hur man förhåller sig till besvärliga personer.
Vi har möjlighet och nyttjar också ”debriefing”.
Vi utbildar en veterinär så att han kan arbeta med oss. Vi har behov av att någon kan döma ut ett djur, så vi inte skjuter ett dyrt djur som skulle ha kunnat botas.
Resurser går till personal och vi hjälper allmänheten, vilket minskar problem Vi behöver resurser så att vi kan anlita människor som kan jobba med de här sakerna på en gång.
Medlen har lett till att vi ger mer information och hjälp till allmänheten, vi har minskat problemen och minskat den negativa opinionen.
Vi kan erbjuda oss att bevaka. Man kan göra det ensam eller avlösa varandra i gruppen. Vi kan stanna i två dygn om vi ser det behovet.
Förändrade regler skulle leda till ett bättre och effektivare arbete
Lugnare om Naturvårdsverket satt som spindel i nätet eller var en övergripande organi- satör.
Med sändare på varg skulle vi kunna åstadkomma ett virtuellt handslag mellan jägare och oss. Alla vet var de är och då blir det en drivkraft som motverkar illegal jakt. Vi bör ha vapen och kunna använda det på ägarens uppdrag. Det visar handlingskraft och att vi kan hjälpa till hela vägen, från att sätta upp stängsel till att avliva.
Lagen bör ändras så att vi också har rätt att skrämma stora rovdjur. Nu måste vi kontakta alla markägare och om någon inte vill att vi ska skrämma så går det inte.
63