Som tidigare beskrivet i avsnitt 2.2.1 är digital transformation processer med grundliga förändringar vilka tillsammans utgör en kontinuerlig process över tid. I och med den digitala transformationen ökar antalet digitala resurser som behöver hanteras i verksamheten. Alla dessa digitala resurser utgör tillsammans en organisations digitala landskap. För att lyckas hantera dessa digitala resurser behövs en effektiv styrning och förvaltning av organisationens IT. För att uppnå de verksamhetsmål som finns i organisationen är det viktigt att IT och verksamhet samverkar (Jorfi & Jorfi, 2011). Samverkan mellan IT och verksamhet bör på samma sätt som den digitala transformationen vara kontinuerlig process där samverkan kontinuerligt upprätthålls. Det är dock svårt att upprätthålla samverkan eftersom det hela tiden sker förändringar och anpassningar är nödvändiga. För att lyckas med denna samverkan krävs därför en effektiv styrning för hur dessa förändringar ska hanteras, vilket görs genom IT governance. IT governance definieras i uppsatsen som arbetet med att leda, styra och förvalta IT för att uppnå en samverkan mellan verksamhet och IT samt upprätthålla önskat beteende vid användning av IT (Weill, 2004; Weill och Ross, 2004). En viktig förutsättning för att bibehålla denna samverkan är kommunikation. Jorfi och Jorfi (2011) skriver att kommunikation blir även en avgörande faktor för att möjliggöra att rätt prioriteringar görs. Genom att styra, leda och förvalta organisationens IT skapas en struktur där organisationer säkerställer att rätt beslut tas och att rätt saker genomförs (Nordström, 2005). För att skapa en sådan struktur finns det flertalet olika ramverk för IT governance som organisationer kan arbeta utefter och ett av dessa ramverk är pm³ som ses som en de facto-standard i Sverige när det kommer till förvaltningsstyrning. Organisationer inom offentlig sektor har genom sin natur stora utmaningar som innebär att de behöver arbeta extra hårt för att hänga med i den digitala transformationen (Dawson et al., 2016; Őri & Szabó, 2018). Det visar sig att kunskap och att bygga en transparent kunskapsbas har en avgörande faktor för att effektivt driva dessa förändringar (Hitz & Schwer, 2018). De förändringar som sker när en verksamhet går igenom en digital transformation kräver ett strukturerat sätt att styra och leda arbetet såväl som förändringsprocessen, eftersom många olika delar av verksamheten blir påverkade, arbetsprocesser förändras samt nya resurser tillkommer. Därmed krävs styrning av processen såväl som att personer kontrollerar samt prioriterar utvecklingen så att det genomförs på ett hållbart sätt. Strukturen är även viktig för att skapa och upprätthålla en samverkan mellan IT och verksamhet för att uppnå maximal nytta för verksamheterna. Utmaningen med att uppnå denna struktur förhåller sig till de utmaningar som finns med att förändra den traditionella verksamheten och organisationskulturen inom verksamheter (Stief et al., 2016). För att lyckas med digital transformation och att leda förändringar i verksamheten, kulturen och strukturen är ledarskap essentiellt (Galli, 2018; Nahrkhalaji et al., 2018; Tassabehji et al., 2016; Urbach et al., 2013).
23
3 Metod
I följande kapitel presenteras den metod som ligger till grund för studien och de metodologiska val som har gjorts. Metoden har haft sin utgångspunkt i syftet för studien och för att kunna besvara de forskningsfrågor som tagits fram. Metodkapitlet inleds med en beskrivning av forskningsprocessen för att sedan presentera de tillvägagångssätt som valts för studien. Kapitlet avslutas med en kritisk reflektion och de etiska överväganden som tagits under studiens genomförande.
3.1 Forskningsprocess
För att skapa en strukturerad och välarbetad uppsats är det av vikt att ha en genomtänkt metod för genomförandet av studien. För att tydliggöra för tillvägagångssättet av studien och de val som gjorts har en forskningsprocess i enlighet med Sanders, Lewis och Thornhill (2003) utformats. Sanders et al. (2003) belyser vikten av att ha med tankesättet för studien från start till mål och se utvecklingen av studien som en process med ett antal olika val. Denna process tydliggörs i nästkommande avsnitt utifrån rubriker som följer vad Sanders et al. (2003, s.164) benämner som “the research onion”. Modellen bygger på ett antal lager i en process som framställer designen för en studie. I dessa olika lager bestäms hur forskningsfrågorna ska besvaras med överväganden mellan olika metoder, filosofier och genomföranden. Lagren som Sanders et al. (2003) presenterar i sin modell är: forskningsfilosofi, forskningsansats, metodiskt val, strategi för studien, tidsperspektiv, datainsamling och analys av empiri. Genom att arbeta igenom dessa olika lager har en tydlig struktur skapats för studien och designen har funnits med från start, en sammanfattning av processen förtydligas i Figur 3.1. Under processen har ett antal beslut tagits vilka kommer att presenteras under resterande delar av metodkapitlet.
3.1.1 Forskningsfilosofi
Det första lagret i modellen av Sanders et al. (2003) är forskningsfilosofi. Eftersom studien ämnar att undersöka en roll inom en given kontext är det en verklighet utifrån förvaltningsledares perspektiv som skall studeras. Bryman (2018) förklarar att det råder delade meningar om hur den sociala verkligheten ska studeras och vad som ska betraktas som kunskap. Författaren nämner två sätt att se på kunskap, positivism och interpretativism. Positivism förespråkar naturvetenskapliga metoder för att studera den sociala verkligheten och menar på att en endast bör se verkligheten som objektiv och fri från värderingar. Interpretativism å andra sidan, eller tolkningsperspektiv som det även kan benämnas som, har en annan syn på kunskap. Tolkningsperspektivet menar att naturvetenskapens studieobjekt skiljer sig från den sociala verklighetens studieobjekt, människorna och den kontext de befinner sig i. Medan en positivistisk syn fokuserar på att hitta en förklaring till människors beteende fokuserar ett tolkningsperspektiv på att skapa en förståelse för människor och dess beteende. Tolkningsperspektivet försöker fånga den subjektiva innebörden av sociala handlingar. Syftet med studien är att skapa en förståelse för förvaltningsledarrollen utifrån deras uppfattning av sin verklighet, därför kommer studien grunda sig i ett tolkningsperspektiv. Forskningsfilosofin för uppsatsen går även i linje med det som Bryman (2018) beskriver som konstruktionism. Konstruktionism är en ontologisk ståndpunkt som innebär att sociala aktörer påverkar och skapar kontinuerligt sociala företeelser och meningen med dessa. De är inte på förhand givna
24
utan via socialt samspel revideras dessa kontinuerligt och den sociala verksamheten kan därför ses som en konstruktion. Förvaltningsledarna återfinns både i en kontext samt i samspel med andra människor som båda påverkar deras roll.
3.1.2 Forskningsansats
Forskningsansatsen är det andra lagret i modellen av Sanders et al. (2003) som handlar om förhållandet mellan empiri och teori. Det finns två traditionella forskningsansatser, deduktiv och induktiv ansats (Bryman, 2018). Deduktiv ansats beskrivs enligt författaren som det tillvägagångssätt där teori ligger till grund för en eller flera hypoteser som sedan granskas. Ett induktivt tillvägagångssätt är enligt författaren att utifrån forskningsfrågor skapa teorier som ett resultat av studien och denna ansats är vanlig vid kvalitativa studier. Utifrån det som observerats kan generella slutsatser dras vid en induktiv ansats. För att skapa en förståelse för den kontext som förvaltningsledare befinner sig i har en genomgång av tidigare forskning inom IT governance, digital transformation, ledarskap och pm³ genomförts. Denna tidigare forskning har sedan inspirerat både forskningsfrågorna och intervjufrågorna vilket liknar ett deduktivt tillvägagångssätt. Efter att analysen av observationerna och intervjuerna genomförts har en ny genomgång av teori och tidigare forskning genomförts samt adderats i uppsatsen. Därmed har studien en induktiv ansats med influenser från deduktiv ansats vilket enligt Bryman (2018) kallas för ett abduktivt perspektiv.
3.1.3 Metodval och forskningsstrategi
De sista två lagren i modellen är metodval och forskningsstrategi (Sanders et al., 2003). Den forskningsstrategi som ligger till grund för studien är en kvalitativ metod. Kvantitativ metod betonar kvantifiering, deduktiv ansats, positivism och objektivism medan kvalitativ forskning istället lägger tyngdpunkt på individers ord, tolkningar samt uppfattningar av den sociala verkligheten (Bryman, 2018). Enligt författaren ses verkligheten som ständigt föränderlig utifrån sociala aktörers samspel och konstruerande förmåga inom kvalitativ forskning. Både Kvale och Brinkmann (2014) och Bryman (2018) menar att kvalitativa studier handlar om att skapa en förståelse för världen utifrån de studerade individernas perspektiv. Eftersom syftet med studien är att skapa en förståelse för förvaltningsledarna och deras syn på förvaltningsledarrollen har ett kvalitativt tillvägagångssätt valts för studien. Myers (2013) beskriver fallstudier som en metod för att undersöka situationer ute i verkligheten för att bidra med kunskap till det studerade området. Författaren menar att fallstudier som metod är speciellt användbara i de situationer när ett nytt område studeras och det finns en avsaknad av tidigare forskning, vilket även kallas för en explorativ studie. Gällande förvaltningsledarrollen har den inte tidigare studerats i en digital kontext därav kan studien ses som explorativ. Även Bryman (2018) förklarar att när ett område inte tidigare har studerats är det bra att ha ett explorativt tillvägagångssätt. Eftersom tidigare forskning saknas inom området är studien av explorativ art för att kunna skapa en grundläggande förståelse för rollen utifrån dess kontext. Studien är även en fallstudie där det som studerats är förvaltningsledarrollen inom den studerade myndigheten. Myers (2013) beskriver fallstudier den metod när empiri samlas in från en eller flera organisationer och det studerade fenomenet studeras i relation till den kontext det befinner sig i. Fallstudier med utgångspunkt i ett tolkningsperspektiv försöker förstå verkligheten utifrån den betydelse som individer ger den. Den kontext som studeras är inom en myndighet där
25
förvaltningsledarnas roll återfinns och studeras utifrån organisationen, portföljstyrningen och den digitala transformationen som är den verklighet de lever i.
3.1.4 Sammanfattning av forskningsprocess
Utifrån modellen av Sanders et al. (2003) har studiens forskningsprocess samt de val som gjorts för studiens forskningsprocess presenterats. Valen har lett till det tillvägagångssätt som genomförts för insamling av empiri och bearbetning samt analys av den empiri som studien bygger på. Tillvägagångssättet presenteras mer ingående i avsnitt 3.2. I Figur 3.1 sammanfattas studiens forskningsprocess utifrån modellen av Sanders et al. (2003).
Figur 3.1. Sammanfattning av forskningsprocessen med inspiration från Sanders et al. (2003).