Urval, intervjuer och observationer

Urvalet för studien har varit målstyrt där dokument, intervjupersoner och observationer har valts utefter studiens syfte samt för att på bästa sätt kunna besvara forskningsfrågorna. Det var av vikt att de som intervjuades hade rollen som förvaltningsledare och även att vi hade en likvärdig representation av förvaltningsledare samt förvaltningsledare IT för att få en bild av

72

rollen i sin helhet. För att rollerna har lite olika inriktningar var det viktigt för oss att få med båda perspektiven på rollen. Eftersom kontaktpersonen i myndigheten hjälpte oss med personer som skulle delta hade hen full insyn i vilka som skulle delta i studien, det kan vara en faktor som påverkar konfidentialitetskravet för studien, därför har det varit av vikt att inte separera på förvaltningsledare och förvaltningsledare IT såväl som att presentera materialet tillsammans för att inte kunna härleda svar till en specifik person.

Vi deltog på sex observationer under studiens gång, där vi ibland var där tillsammans och ibland var för sig. Tillfällena har skiljt sig mycket åt med tanke på att det är ett informellt forum samt är beroende av vilka som deltar och om de har något att ta upp. Vissa av tillfällena har varit mer sociala där förvaltningsledare ses för att umgås. Det har varit viktigt att tydliggöra varje gång att vi är där för att observera vad som diskuteras och att allting är konfidentiellt. Under observationerna fördes fältanteckningar för hand som sedan dokumenteras digitalt för att kunna sammanställa alla anteckningar inför analysen. Så långt som möjligt gjordes detta på en gång för att inte tappa sammanhanget och för att undvika tolkningar, dock är det av vikt att poängtera att vi har tolkat diskussionerna som skett under observationerna och våra subjektiva uppfattningar har varit bidragande. Det var en svår avvägning att avgöra hur styrande vi skulle vara i observationerna. Vissa av observationerna gav mindre än andra och där hade diskussionerna kunnat styras mer genom att exempelvis ställa fler frågor eller liknande. Det gjordes ibland men samtidigt ville vi inte styra för mycket för att inte få en felaktig bild av vad förvaltningsledarna upplevde som viktigt.

Samtliga intervjuer genomfördes på plats på myndighetens huvudkontor där vi träffade alla deltagare, vilket Bryman (2018) skriver är att rekommendera då det skapar ett bättre flöde i intervjuerna. Vi upplever att detta gav oss mycket då vi kunde nyttja reaktioner, förklara situationer och även möjliggöra för att få mer information under sidospår i intervjuerna. Intervjuguiden var semistrukturerad och hade bearbetats innan alla intervjuer, den användes mest som stöd under intervjuerna och vi valde att arbeta med följdfrågor för att få så mycket empiri som möjligt utifrån intervjupersonens situation. Anledningen till att vi arbetade mycket med följdfrågor var eftersom det var utmanande att skriva en intervjuguide då studien var av explorativ art och vi inte visste i förväg vilka svar vi skulle få. Vi båda var med under samtliga intervjuer och växlade mellan att intervjua samt att enbart lyssna och ställa eventuella följdfrågor. Det hade eventuellt varit bättre att ha fasta roller för att säkerställa att intervjuerna blev liknande, dock blev alla intervjuer olika eftersom vi fokuserade på det som intervjupersonen tog upp och den andra personen kunde fokusera på att ställa relevanta följdfrågor. Det kan även ha varit positiv just för att vi fick så pass olika svar. Genom att göra på det sättet kunde vi båda upptäcka följdfrågor som den andra ställde som vi själva inte hade tänkt på inför framtida intervjuer. Något som skulle kunnat förändras i intervjuguiden är vissa teoretiska begrepp som upplevdes svåra från fler av intervjupersonerna, vi löste detta genom att förklara begreppen under intervjun. Vidare var det vissa frågor som även upplevdes som svåra och stora att besvara från intervjupersonerna, därav kunde det ha varit av värde att genomföra några pilotintervjuer med förvaltningsledare, även om en person med kunskaper inom IT men inte som förvaltningsledare fick test-intervjuas. Dock fanns det inte möjlighet för

73

oss att finna förvaltningsledare som kunde göra dessa pilotintervjuer och även inte tid inom ramen för studien att genomföra det.

6.3.4 Tillförlitlighet

Tillförlitligheten i denna studie har värderats utifrån Brymans (2018) fyra kriterier: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt styrka och konfirmera. Trovärdigheten i studien har vi arbetat med genom att bland annat låta en insatt person i myndigheten kontrollera att kontexten stämmer överens med verkligheten, vilket gör att resultatet anses trovärdigt. Men för att ytterligare öka trovärdigheten av studien kommer en presentation i samband med färdigställandet hållas för berörda parter inom den studerade organisationen. Det blir även en faktor som säkerställer trovärdigheten eftersom att de får vara delaktiga i slutsatser och resultat, där de även har möjlighet att säkerställa trovärdigheten i resultatet. Det har varit viktigt genom studiens gång att använda relevanta artiklar och källor, därmed har det valts att använda publicerade forskningsartiklar. För att bibehålla trovärdighet, relevans och pålitlighet har det även varit viktigt att använda källor som ligger nära i tiden. Områdena IT governance, förändring och digital transformation är populära inom forskningen och det sker förändringar hela tiden, därmed har det varit viktigt att använda källor som är uppdaterade för att inte tappa relevans i den teoretiska referensramen. Men vissa källor vad gäller teorier, ramverk och dylikt är lite äldre för att använda originaltexter samt att dessa inte förändras på samma sätt som tidigare forskning.

För att uppnå överförbarhet har vi noggrant beskrivit kontexten genom täta och detaljerade beskrivningar då det genomsyrar analysen men även ger möjlighet för utomstående att ha förståelse för hur kontexten har påverkat resultatet samt för att kunna se möjligheter till överförbarhet i enlighet med hur Bryman (2018) beskriver. Eftersom att rollen som förvaltningsledare har studerats i kontexten på den studerade myndigheten har vi arbetat med att tydligt förklara detta i avsnitt 4.1 för att skapa förståelse att det är så situationen ser ut för att skapa möjlighet till överförbarhet för förutsättningar för rollen i andra kontexter. Genom att vi arbetat på detta sätt har även utgjort att vi funnit mönster och tendenser vilka är mer generella än för den studerade myndigheten eftersom det är tydligt vad som är kontext och inte. Vi har tillåtelse att skriva ut namnet vilket gör att det inte är en konfidentiell uppgift kring vilken organisation som studerats. Trots det har valet gjorts att censurera vilken myndighet som studerats, för att resultatet inte ska upplevas som låst till den studerade myndigheten såväl som att ett mer generellt resonemang kring förvaltningsledarens roll har kunnat föras. Att censurera organisationens namn är ett resonemang som gått fram och tillbaka under studiens gång men tillslut kändes det som bäst för studiens resultat och deltagare. En ytterligare anledning till varför vi valde att censurera den studerade organisationens namn var även för att öka deltagarnas konfidentialitet. Studien ämnar en generaliserbarhet i form av överförbarhet, där generella mönster och tendenser för att förstå rollen.

Vad gäller pålitlighet anses det ha uppfyllts genom att vi har haft en tydlig och väl beskriven forskningsprocess för studien där argument för val har presenterats. Det som även stärker pålitligheten i studien är det faktum att vi har använt metodtriangulering, vilket skapar ett djup såväl som en kombination av datainsamlingar genom att ge flera olika perspektiv och vinklar

74

på området samt den kontext som studerats. Denna metoddiskussion blir även en del av att kritiskt reflektera över processen för att ytterligare stärka pålitligheten. Det sista kriteriet vad gäller tillförlitlighet berör möjligheten att styrka och konfirmera, som nämnt har vi haft förförståelse kring området och därmed är det av vikt att vara medvetna om att detta har påverkat studiens resultat. Men det har varit viktigt för oss att hela tiden ha detta i åtanke och lägga vår förförståelse åt sidan och låta materialet vara styrande och därmed anser vi att studien är genomförd i god tro.

6.3.5 Kunskapsbidrag

Studien har ämnat att bidra med olika former av kunskap i enlighet Goldkuhls (2011) olika kategorier av kunskap för att säkerställa det kunskapsbidrag som studien bidrar med. Vi har haft med oss detta genom hela studien och sett till att resultatet samt slutsatserna bidrar med den tilltänkta kunskap i form av karaktäriserande-, normativ- och vägledande kunskap. Forskningsfrågorna har utformats för att kunna bidra med normativ- och vägledande kunskap samt karaktäriserande kunskap har blivit ett biresultat för att kunna besvara frågorna. Genom de metodval vi har gjort med metodtriangulering och fallstudie finner vi att det tilltänkta kunskapsbidraget har kunnat säkerställas såväl som att vi har skapat en tillförlitlighet i studien.