Länsstyrelsen i Skåne har upplevt att det finns en stor vilja till
samverkan mellan regional och nationell nivå. Det kan dock upplevas som om det dock i realiteten endast finns en liten vilja till att verkligen förändra sitt arbete inom de statliga myndigheterna. Tendenserna under arbetet har varit att aktörerna gärna vill framföra vad andra måste ändra på, mindre på vad som krävs av myndigheten/regionen själv. I några skeden av uppdraget har det varit ett fokus på tidsplanen och vad som skall rapporteras när än på vad som bör/kan
åstadkomma dvs. att utveckla metoder och arbetssätt.
Det är viktigt att inledningsvis slå fast att den nationella nivån i det här sammanhanget inte ska uppfattas som något enhetligt. Exempelvis har engagemanget från olika statliga myndigheters sida i
utvecklingsarbetet i Skåne län varierat stort. Generellt har de
nationella organ som har regional eller lokal representation varit de mest involverade i arbetet med Skåne läns RUP. För att samarbetet mellan den lokala/regionala och den nationella nivån ska kunna
utvecklas måste de skilda representanterna för myndigheter ha mandat att kunna arbeta på olika sätt i olika regioner. Den tendens till
likriktning av insatser över landet som ibland kan förmedlas av vissa statliga aktörer är inte förenlig med den syn på regionalt
utvecklingsarbete och RUP som vuxit fram i Skåne län. Länsstyrelsen har erfaret en skillnad i hur myndigheterna har prioriterat uppdraget inom resp. myndighet. Detta har visat sig i en skillnad vad gäller hur aktivt de olika myndigheterna deltagit i arbetet. Myndigheterna har bl.a. i arbetets början haft en diffus kunskap om RUP:en, hur deras politikområde bidrar med regional
utvecklingspolitik samt därmed nyttan av ett aktivt deltagande. Detta har naturligtvis som ett led av uppdraget utvecklats under arbetets gång. Myndigheterna har dock kommit olika långt.
Tidigt i diskussionen av uppdraget fanns länsstyrelsens
samordningsroll med som en viktig del av uppdraget. Såväl innan som under uppdraget har det blivit tydligt hur bristande kunskap
myndigheter och regioner har om Länsstyrelsens roll och ansvar. Detta är bl.a. en följd utav ett otydligt uppdrag m.m. för länsstyrelsen.
Arbetet med ett förtydligande av länsstyrelsen roll och ansvar sker särskilt i regeringsuppdraget om länsstyrelsens samordningsroll i utvecklingsarbetet. Länsstyrelsen i Skåne ser dock att detta uppdrag tydligare kunde ha diskuterat länsstyrelsens samordningsroll. I detta uppdrag har möjligheten funnits att i enskilda strategiska frågor såväl som i praktiska exempel utveckla länsstyrelsens samordningsroll. Detta kunde ha gjorts i större utsträckning och använts i uppdraget om länsstyrelsens samordningsroll.
Regionförstoring
På Vägverket har den regionale och den nationella representanten träffats ofta, formulerat sig tillsammans och överhuvudtaget haft en god samverkan. I regionförstoringsgruppen har de deltagande
nationella representanterna visat intresse och vilja att samverka med den regionala nivån. Arbetet har bedrivits med stor intensitet och i ett gott samarbetsklimat där alla deltagare på regional och nationell nivå bidragit vid utarbetandet av rapporten till NUTEK. Frågan har också kommit upp om fortsatt utvecklingsarbete vad gäller regionförstoring och RUP.
Folkhälsa
Informationsutbyte, kunskapssökande och hur vårt samarbete kan utvecklas har stått i fokus på mötena. Folkhälsoinstitutet har bjudit in
och stått för strukturen i arbetet men klimatet har varit öppet och de regionala synpunkterna har efterfrågats och tagits emot med stort intresse. Frågor som diskuterats är exempelvis:
• I vilken grad har den sociala dimensionen och
folkhälsoperspektivet kommit till uttryck i RUP-arbetet?
Hinder/möjligheter beroende på organisation och arbetsformer, deltagande, kunskaper och planens utformning.
• Den sociala dimensionens förhållande till miljö- och tillväxtmål. Gemensamma intressen respektive målkonflikter.
• Det ömsesidiga beroendet mellan välfärd och tillväxt.
• Regionala utvecklingsprogrammets betydelse för arbetet med folkhälsa.
• Metoder för att tydliggöra den sociala dimensionens/folkhälsans betydelse. Kan
hälsokonsekvensbedömningar vara ett bra verktyg? • Hur kan folkhälsoaspekter göras mer tydliga, mätbara?
Kultur
Arbetet har bedrivits i nära samarbete mellan Region Skåne, Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Länsstyrelsen har försett Riksantikvarieämbetet med nödvändigt underlagsmaterial och deltagit i de nationella arbetsmötena. Vid dessa möten har företrädare för regionerna och övriga myndigheter varit närvarande.
För Skånes del kan konstateras att ”turism som utvecklingsfaktor” inte finns med på ett bra sätt. Detta har sannolikt bland annat att gör med att Position Skåne är en ung organisation. Nationalparkerna och Ale stenar tillhör de mest besökta turistmålen i Skåne. Inom detta område bör ett fortsatt utvecklingsarbete ske.
Miljö
Det har funnits en god vilja men det finns betydande förbättrings- och effektiviseringspotential. Naturvårdsverket har genom uppdraget bekräftat och befäst de regionala miljömålens ställning i RUP- sammanhang. Länsstyrelsen i Skåne har initierat ett projekt om miljömålen i ett utvecklingsperspektiv.
Fysisk planering
Det har funnits en god vilja och stort intresse bland deltagarna i arbetsgruppen att delta i och påverka arbetet. Arbetsgruppen har haft flera möten som tyvärr inte alltid har varit de mest effektiva. Särskilt inledningen på arbetet var inte så konstruktiv. Arbetsgruppen skulle eventuellt ha kommit längre på kortare tid och med mindre eller mer effektiv insats från deltagarna om det fanns en utpekad sekreterare från början. Regionerna, i detta fall Länsstyrelsen i Värmland och Länsstyrelsen i Skåne samt Region Skåne, har deltagit aktivt. Länsstyrelserna har under arbetet lyft frågan om länsstyrelsens
samordningsroll av statliga intressen inom fysisk planering med koppling till RUP-arbetet.