Slutsatsen presenteras utifrån de forskningsfrågor som uppsatsen avsett undersöka. För att tydliggöra och förenkla kommer frågorna att skrivas ut och besvaras separat.
• Hur påverkas varumärkesimagen av företags negativa handlingar?
Studien fann att varumärkesimage förändras till det negativa i det fall då företag agerat på ett negativt vis. Det visade sig även vara ännu mer negativt i det fall företag sagt att de arbetar hållbart eller med socialt ansvar, men sedan faktiskt inte gjort det. Respondenterna kan således uppleva sig svikna vilket resulterar i en förändrad image. Det fanns däremot en högre tolerans mot favoritmärken och imagen blev då inte lika påverkad av negativa handlingar.
Trots att imagen förändras till det negativa är det ofta inte tillräckligt för att sluta konsumera hos företaget. För att sluta konsumera krävs det att företagen eller någon som representerar företaget gjort någonting ovanligt grovt såsom sexköp, barnarbete eller sexuella trakasserier.
Något som visades vara av vikt för att välja bort ett företag helt var om händelserna påverkar respondenten på ett personligt plan.
Ägarna av företaget visade spela mindre roll för image, eftersom det antas att ägare och företag har samma värderingar och står för liknande saker. Om det däremot visar sig att företagets ägare gjort någon drastisk motsats i förhållande till företagets värderingar, förändras imagen negativt.
• Hur påverkas kundlojaliteten vid en försämrad varumärkesimage?
Denna studie påvisade att image och lojalitet går isär. Dessa går inte nödvändigtvis parallellt med varandra, utan kan vara olika för olika personer. I fallet med denna studie kan en
varumärkesimage bli mer negativ över tid eller av specifika händelser, utan att påverka lojaliteten. Detta eftersom respondenterna i högre grad prioriterar pris, kvalité och
tillgänglighet framför hur de upplever ett företags varumärke. Det visades också att tid var en avgörande faktor, de glömmer bort den negativa publiciteten och återkommer som kunder.
Studien visade på att det kan skrivas negativt om företag i hög utsträckning utan att det påverkar lojaliteten. Dock är respondenterna inte främmande för att gå till något annat företag
om de känner att företaget har gått för långt i sina negativa handlingar. Men var den gränsen går är väldigt individuell. Dessutom verkar lojaliteten vara baserad på hur mycket de gillar varumärket och hur stark denna relation är. Ju starkare relation desto mer negativa handlingar kan ett företag göra utan att nämnvärt påverka lojaliteten. Dock verkar det som att
respondenterna kan tänka sig att konsumera mindre från det företaget och därav kan lojaliteten också bli sämre, men inte obefintlig.
Källförteckning
Abratt, R., & Kleyn, N. (2012). Corporate identity, corporate branding, and corporate reputations. European Journal of Marketing, 46(7), 1048-1063.
http://dx.doi.org/10.1108/03090561211230197
Adhikari, K., & Panda, R. K. (2019). The role of consumer-brand engagement towards driving brand loyalty: Mediating effect of relationship quality. Journal of Modelling in Management, 14(4), 987-1005. http://dx.doi.org/10.1108/JM2-03-2019-0067
Allabolag. (2021) Hennes & Mauritz AB
https://www.allabolag.se/5560427220/h-m-hennes-mauritz-ab Allabolag. (2021). Oatly AB
https://www.allabolag.se/5590811989/koncern Allabolag. (2021). Ramsbury Invest AB
https://www.allabolag.se/5564235769/ramsbury-invest-ab
Andersson Åkerlund, T. (23 november 2017). H&M bränner helt nya kläder i Sverige. SVT.
https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/h-och-m-branner-helt-nya-klader-i-sverige Argenti, P. A., & Druckenmiller, B. (2004). Reputation and the corporate brand. Corporate Reputation Review, 6(4), 368-374. http://dx.doi.org/10.1057/palgrave.crr.1540005
Avanza. (2021). Hennes & Mauritz
https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/5364/hennes---mauritz-b Avanza. (2021). Oatly group AB
https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/1230843/oatly-group-ab
Blomkvist, P., Hallin, A., & Lindell, E. (2018). Metod för företagsekonomer: uppsats enligt 4-stegsmodellen. (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Brekke, A. (28 september 2020). Oatly väljer pengarna – grönmålar Blackstone. Dagens ETC.
https://www.etc.se/debatt/oatly-valjer-pengarna-gronmalar-blackstone
Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (3 uppl.). Stockholm:
Liber.
Cho, E., & Fiore, A. M. (2015). Conceptualization of a holistic brand image measure for fashion-related brands. The Journal of Consumer Marketing, 32(4), 255-265.
http://dx.doi.org/10.1108/JCM-07-2014-1063
Correia Loureiro, S. M., Eduardo, M. S., & Bellego, G. L. (2017). The effect of corporate brand reputation on brand attachment and brand loyalty: Automobile sector. Cogent Business
& Management, 4(1). http://dx.doi.org/10.1080/23311975.2017.1360031
Dahlén, M., Lange, F., Rosengren S. (2017). Optimal marknadskommunikation. (3 uppl.).
Liber.
Dilip, R., & Saikat, B. (2007). CARE-ing strategy for integration of brand identity with brand image. International Journal of Commerce and Management, 17(1), 140-148.
http://dx.doi.org/10.1108/10569210710776512
Dilip, R., & Saikat, B. (2014). Identification and measurement of brand identity and image gap: A quantitative approach. The Journal of Product and Brand Management, 23(3), 207-219. http://dx.doi.org/10.1108/JPBM-01-2014-0478
Forte, A. (2013). Corporate social responsibility in the United States and Europe: How important is it? the future of corporate social responsibility. The International Business &
Economics Research Journal (Online), 12(7), 815-n/a.
http://dx.doi.org/10.19030/iber.v12i7.7970
Greyser, S. A. (2009). Corporate brand reputation and brand crisis management. Management Decision, 47(4), 590–602. doi: http://dx.doi.org/10.1108/00251740910959431
Hmgroup. (2021). Hennes och Mauritz AB tremånadersrapport.
Israelsson, L. (12 november 2021). Oatly utsattes för massiv kritik – sedan slog man rekord.
Expressen.
https://www.expressen.se/dinapengar/konsument/oatly-utsattes-for-massiv-kritik-sen-slog-man-rekord/
Kjellqvist, M. (29 april 2021). H&M´s Löfte om rättvisa löner. Fairaction.
https://fairaction.se/okategoriserad/tio-fragor-och-svar-om-hms-lofte-om-rattvisa-loner/
Mascarenhas, O. A., Kesavan, R., & Bernacchi, M. (2006). Lasting customer loyalty: A total customer experience approach. The Journal of Consumer Marketing, 23(7), 397-405.
http://dx.doi.org/10.1108/07363760610712939 Mb cision. (u.å.). Historian om Oatly.
http://mb.cision.com/Public/MigratedWpy/90618/684324/935b9189c4338638.pdf McMullan, R., & Gilmore, A. (2008). Customer loyalty: An empirical study. European Journal of Marketing, 42(9), 1084-1094. http://dx.doi.org/10.1108/03090560810891154 Nandan, S. (2005). An exploration of the brand identity-brand image linkage: A
communications perspective. Journal of Brand Management, 12(4), 264-278.
https://doi.org/10.1057/palgrave.bm.2540222
Nijhof, A.H.J., & Jeurissen, R.J.M. (2010). The glass ceiling of corporate social
responsibility: Consequences of a business case approach towards CSR. The International
Journal of Sociology and Social Policy, 30(11), 618-631.
http://dx.doi.org/10.1108/01443331011085222 Oatly. (u.å.). Who, where, what, we believe?
https://www.oatly.com/oatly-who#heres-what-we-believe
Ohlin, J. (13 januari 2018). Minns du tidigare H&M skandaler? SVT.
https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/satanism-auschwitzpyjamas-och-for-kladforbranning-minns-du-tidigare-h-och-m-skandaler
Oxell, A. (6 september 2017). H&M i blåsväder om plus size bilder. Resume.
https://www.resume.se/marknadsforing/reklam/h-m-i-blasvader-om-plus-size-bilder-modellerna-ar-inte-det-minsta-plus-size/
Park, Y. E., Son, H., Sung-Un, Y., & Lee, J. K. (2019). A good company gone bad: An examination of corporate social responsibility agenda-building in times of corporate crisis using machine learning techniques. Journal of Communication Management, 23(1), 31-51.
http://dx.doi.org/10.1108/JCOM-11-2017-0132
Pich, C., & Dean, D. (2015). Political branding: sense of identity or identity crisis? An investigation of the transfer potential of the brand identity prism to the UK Conservative Party. Journal of marketing management. Vol.31 (11-12), p.1353-1378
http://dx.doi.org/10.1080/0267257X.2015.1018307
Quoquab, F., Norjaya M.Y., & Rozhan, A.D. (2014). A qualitative inquiry of multi-brand loyalty: Some propositions and implications for mobile phone service providers. Asia Pacific Journal of Marketing and Logistics, 26(2), 250-271. http://dx.doi.org/10.1108/APJML-02-2013-0023
Rahutami, A. I., & Kekalih, W. (2011). Strengthening the Domestic Market or Searching Export Opportunities: A Dilemma Resulted from the Impact of ACFTA on Small and Medium Enterprises. China-USA Business Review, 10(9).
Ridberg, A. (28 juli 2020). Miljonprofilierade oatly tar in riskkapital från bolag som kopplas till regnskogsskövling. YLE. https://svenska.yle.fi/artikel/2020/07/28/miljoprofilerade-oatly-tar-in-riskkapital-fran-bolag-som-kopplas-till
Ross, J., & Harradine, R. (2011). Fashion value brands: The relationship between identity and image. Journal of Fashion Marketing and Management, 15(3), 306-325.
http://dx.doi.org/10.1108/13612021111151914
Sandberg, M. (9 december 2020). H&M granskas – efter 200 sekunders avslöjande.
Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/KyLGm6/hm-granskas--efter-200-sekunders-rasismavslojande
Sasmita, J., & Norazah, M.S. (2015). Young consumers’ insights on brand
equity. International Journal of Retail & Distribution Management, 43(3), 276-292.
http://dx.doi.org/10.1108/IJRDM-02-2014-0024
Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2019). Research methods for business students. (8 uppl.). Harlow: Pearson Education.
Sierra, J. J., Heiser, R. S., Williams, J. D., & Taute, H. A. (2010). Consumer racial profiling in retail environments: A longitudinal analysis of the impact on brand image. Journal of Brand Management, 18(1), 79-96. http://dx.doi.org/10.1057/bm.2010.24
Sörbring, K. (3 december 2019). Kritiken mot Oatly retar och upprör. Expressen.
https://www.expressen.se/nyheter/klimat/kritiken-mot-oatly-retar-och-uppror/
Tuvhag, L. (29 mars 2018). Hemlig rapport med stor risk för barnarbete hos H&M. SVD.
https://www.svd.se/hemlig-rapport-stor-risk-for-barnarbete-i-hm
Törnwall, M. (25 november 2019). Svenska företag kopplas till kinesiskt tvångsarbete. SVD näringsliv.
https://www.svd.se/svenska-foretag-kopplas-till-kinesiskt- tvangsarbete?fbclid=IwAR13nrchfoojtUbQrjWn-nsLWjVzeIKj_ged--tvRbzWu6O0x4rcELcG4q8
Yu, M., Liu, F., Lee, J., & Soutar, G. (2018). The influence of negative publicity on brand equity: Attribution, image, attitude, and purchase intention. The Journal of Product and Brand Management, 27(4), 440-451. http://dx.doi.org/10.1108/JPBM-01-2017-1396 Yu, M., Liu, F., & Lee, J. A. (2019). Consumers’ responses to negative publicity: The influence of culture on information search and negative word-of-mouth. Journal of Brand Management, 26(2), 141-156. http://dx.doi.org/10.1057/s41262-018-0123-3
Bilagor
Företagsbeskrivning
För att utföra undersökningen, har två företag utgjort grunden för att exemplifiera olika situationer där företagsidentiteten och rapporteringar i media inte överensstämmer. Dessa situationer användes i denna studie för att få en inblick i hur företagsimagen påverkas hos konsumenten när företagsidentiteten och direkta handlingar från företaget inte verkar sammanfalla. En närmare översikt kring de valda företagen presenteras nedan.
H&M
H&M är ett svenskt modeföretag, grundat 1947 av Erling Persson i Västerås. H&M ingår i H&M Group som är ett koncernbolag som bland annat äger H&M, COS, Monki, Arket med flera. H&M är idag etablerade över hela världen, och har miljontals kunder med flera tusen medarbetare och idag har de totalt 4372 butiker (Hmgroup, 2021). Idag står Stefan Persson med familj som huvudägare med 50,5% av aktierna i H&M med deras bolag Ramsbury Invest AB (Hmgroup, 2021, Allabolag, 2021).
Ägarstruktur H&M. Egen modell. (allabolag, 2021)
Deras affärsidé beskrivs vara “mode och kvalitet till bästa pris till alla, och vi gör det på ett hållbart sätt - idag, imorgon och i framtiden”, och de betonar att de själva är ett
värderingsdrivet, kundinriktat, kreativt och ansvarstagande modeföretag (Hmgroup, u.å.). De lägger stort fokus på att bedriva sin verksamhet på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt
Ramsbury
AB
•InvestmentbolagH&M
Group
•KoncernmoderbolagHennes &
Maurits AB
•Dotterbolag för den svenska verksamheten
hållbart sätt, och skriver själva att de “strävar efter att erbjuda produkter som designas, tillverkas och transporteras med hänsyn till mänskliga rättigheter och med så liten negativ miljöpåverkan som möjligt” (Ibid.). De beskriver vidare hur de framför allt jobbar med tre olika huvudområden. Den första är innovation, som bygger på att ständigt arbeta med
innovativa lösningar genom att testa och skala olika lösningar och affärsmodeller. Den andra är öppenhet som handlar om deras målsättningar om att uppmuntra andra i deras bransch att ta ansvar och tillhandahålla en mer ärlighet mot konsumenterna genom att vara mer transparant så att kunder kan göra fler medvetna val. Den sista är inspirerande hållbara åtgärder som handlar om att engagera beslutsfattare kring frågor gällande arbetsrätt, klimatförändringar och biologisk mångfald (Ibid.).
Ekonomi
Aktiekursen låg den 29 december 2021 på 178,09 svenska kronor per aktie vilket är en utveckling på 74 125% sedan introduktionen på börsen den 4 januari 1982. P/E-tal ligger på 33,20. Vinst per aktie ligger på 5,36 svenska kronor och det totala börsvärdet uppgår till cirka 294 miljarder svenska kronor (Avanza, 2021).
Resultaträkning (tkr) 2020–11 2019–11 2018–11
Nettoomsättning 187 031 000 232 755 000 210 400 000
Rörelseresultat 3 099 000 17 346 000 15 493 000
Resultat efter finansnetto 2 052 000 17 391 000 15 639 000
Årets Resultat 1 243 000 13 443 000 12 652 000
(Avanza, 2021).
Mediarapportering om H&M
Under åren har det flertalet gånger skrivits i media om H&M och hur de driver sin verksamhet. Många gånger har det visat sig att de arbetat på ett sätt som inte anses
miljömässigt, moraliskt eller etiskt korrekt. Törnwall (2019) rapporterar om tvångsarbete i det kinesiska området Xinjiang, där bland annat H&M ska ha använt sig av underleverantörer som utnyttjar Uigurer. Vidare rapporterar Kjellqvist (2021) om Etiopiska sömmerskors alldeles för låga levnadslöner hos en av H&M´s viktigaste huvudleverantörer. Lönen dessa arbetare tjänar i dagsläget är ungefär 1000 kronor i månaden, cirka 70 procent lägre än vad
som anses nödvändigt för normal levnadsstandard. H&M har utåt sett arbetat för att motverka låga löner och brott mot mänskliga rättigheter. Trots det skriver Tuvhag (2018) om en
riskbedömningsrapport, där H&M sägs besitta en hög risk för att ha använt sig av barnarbete.
De skriver också att risken för att detta sker hos H&M är betydligt högre idag, än var det var för 10 år sedan, vilket motsäger H&M´s agerande i arbetet med dessa frågor.
H&M betonar flertalet gånger i deras egna dokument “H&M my way” att de arbetar hållbart.
Trots detta har det rapporterats om förbränning av nytillverkade kläder, där de brände cirka 19 ton kläder år 2016 i Västerås, vilket motsvarar tillverkningen av 50 000 par jeans i utsläpp (Andersson Åkerlund, 2017). H&M har även bränt kläder i andra länder, exempelvis grannlandet Danmark (Ibid.).
Utöver skandaler gällande mänskliga rättigheter och miljö, har det också rapporterats om etiska synpunkter. Företaget har anklagats för att använda sig av för smala modeller, vilket kan bidra till en ohälsosam kroppshets. De ska också fått kritik för deras “Plus-size”
kampanjer, då de använde sig av “normala” personer och sedan kallat dessa för “Plus-sized”
(Oxell, 2017). De har också anklagats för rasism flertalet gånger. Vid en kampanj kläddes en svart pojke i en tröja med texten “The coolest monkey in the djungle”, vilket fick stor
uppmärksamhet och negativ respons (Ohlin, 2018). Sandberg (2020) skriver om programmet 200 sekunder med Robert Aschberg, där en dold kamera ska ha använts av två olika kvinnor i flertalet av H&M´s butiker, varav ena kvinnan hade invandrarbakgrund och den andra
kvinnan svensk bakgrund. De två kvinnorna ska sedan ha behandlats olika i butikerna.
Oatly
Oatly är ett företag som har växtbaserade produkter, främst gjorda på havre, där grundtanken när de startades 1994 var att skapa en växtbaserad dryck i samklang med både människors och planetens behov (Oatly, u.å.). Oatlys produkter lanserades på dagligvarumarknaden mellan 2001–2005. Trots att de grundades 1994 tog det därmed ett antal år innan de nådde
dagligvarubutiker. Den kinesiska myndigheten hade förhoppningar att havredryck kunde förbättra hälsan hos kinesiska skolbarn. I och med detta startades ett samarbete mellan Oatly och den kinesiska myndigheten 2008 (mb cision, u.å). Då Oatly ingår i en större koncern kommer bara dotterbolaget Oatly Group AB att granskas och således deras utbud.
Ägarstruktur Oatly. Egen modell. (allabolag, 2021)
Oatly’s affärsidé beskrivs vara att värna om planeten, och att ändra fokus från animaliska produkter till växtbaserade alternativ. Oatly anser att i stället för att jaga vinst, bör fokus hamna på hållbara varor för ett bättre klimat. De betonar att de inte är ett perfekt företag, men att en sak är säker; allt de gör är i strävan att förbättra människors liv och således planeten vi bor på (Oatly, u.å.). I sin senaste Sustainability report (2020) går de igenom de olika delarna i sitt arbete med hållbarhet. De ökade sin omsättning kraftigt mellan 2019 och 2020 vilket också medgav ökade klimatavtryck genom bland annat transporter. Där gick klimatpåverkan upp med 79%. Störst del av klimatpåverkan i transportsektorn är Asien som stod för hela 52%
2020. Europa ligger på 20% av transporten där har också ett samarbete med Einride startas, som är eldrivna fordon som kan ersätta lastbilar. Genom detta samarbete hoppas Oatly kunna minska deras klimatpåverkan ytterligare. I arbetet med material som exempelvis
förpackningar så har Oatly 2020 ökat användandet av återvunnet material till sina
förpackningar med 87%. Där har klimatpåverkan från förpackningar minskat med -11% under 2020 (Oatly, u.å.).
Ekonomi
Aktiekursen låg den 29 december 2021 på 7,78 USD per aktie vilket är en utveckling på -65,29% sedan introduktionen på börsen den 20 maj 2021. P/E-tal ligger på -78,53. Vinst per aktie ligger på -0,10 USD och det totala börsvärdet uppgår till ca 4 miljarder USD (Avanza, 2021).
China Resources Verlinvest Health
Investment Ltd (HK)
•Koncernmoderbolag
Oatly Group AB •Moderbolag
Oatly AB
•Dotterbolag för den svenska verksamheten
Resultaträkning (tkr) 2020-12 2019-12 2018-12
Nettoomsättning 141 042 31 051 3 360
Rörelseresultat 28 347 -5 901 -4 454
Resultat efter finansnetto -71 347 4 440 18
Årets resultat -71 347 -15 054 -67 624
(Avanza, 2021).
Mediarapportering om Oatly
Sörbring (2019) skriver att Oatly marknadsför sig som “Swedish and independent” men att det ger ett falskt intryck. Detta eftersom en av huvudägarna med hela 30 procent är China Resources som ägs av den kinesiska staten, som i sin tur använder kolkraftverk. Ridberg (2020) skriver också om att riskkapitalägare Blackstone har investerat i Oatly med 200 miljoner dollar och således blivit delägare med 10 procent. Det framkommer dock att Blackstone är ett riskkapitalbolag som har kopplingar till skövlingen av regnskogarna i Amazonas (Ibid.). De har blivit kritiserade av FN för deras bristande engagemang gällande mänskliga rättigheter (Brekke, 2020). Israelsson (2021) skriver att Oatly mottog massiv kritik när de tog beslutet att låta Blackstone investera. I följd av detta valde också flertalet
restauranger och Caféer att bojkotta kedjan. Däremot visar inga siffror på att
försäljningsvolymen gått nedåt, snarare tvärtom vilket kan förklaras med att gemenman numera konsumerar produkterna, och de som slutat konsumera är den mindre grupp som älskade och nyttjade Oatly när de var ett mindre företag (Ibid.).
Information till respondenterna innan intervjun:
Vi gör en undersökning om konsumenters image och hur den förändras/inte förändras i samband med negativ publicitet. I denna intervju kommer tre olika temat att tas upp, vilket är CSR - corporate social responsibility, alltså företagens sociala ansvar, vilket inkluderar
samhälle, miljö, ekonomi och hållbarhet. Det andra temat är image, alltså din upplevda bild av ett företag, vad du känner att företaget står för och dina sammansatta upplevelser och
associationer. Det tredje temat är lojalitet, där syftet är att se hur din lojalitet påverkas i olika situationer. Slutligen kommer två företag diskuteras, där syftet är att se hur din image och lojalitet kring dessa är eller har varit.
I undersökningen kommer du att vara anonym och materialet kommer inte att publiceras eller delas till tredje part. Materialet kommer endast att delas till handledare och examinator för att de ska kunna bedöma uppsatsen. Intervjun kommer att spelas in, endast i syfte att vi ska kunna analysera materialet.
Intervjufrågor:
CSR
1. Litar du på att företag jobbar på ett hållbart sätt när de säger att de gör det?
2. Är det viktigt/avgörande att ett företag tar socialt ansvar (miljö, samhälle, mänskliga rättigheter) för att du ska vilja konsumera? Om ja, vad händer och vad upplever du om företaget inte tar socialt ansvar? Om ja, vad händer och vad upplever du om företaget inte tar socialt ansvar?
3. Tycker du att företag automatiskt har ett ansvar mot samhället och miljön? Hur och på vilket sätt känner du att ett företag har ett automatiskt ansvar mot samhället och miljön?
4. Tycker du att konsumenter har ett ansvar kring deras köp? Vilka ansvar? Och på vilket sätt har konsumenten ett ansvar?
5. Skulle du handla hos ett företag som har/haft tveksamt etiskt arbetssätt? Hur upplever du ett företag/varumärke som har haft tveksamt etiskt arbetssätt?
6. I vilket utsträckning blir du påverkar om det skrivs negativt om ett företag/varumärke du
Image
7. Om ett företag påstår sig jobba med hållbarhet och etiskt arbete och sedan inte gjort det, Har ni fortfarande samma image om företaget då eller har den förändrats? -Spelar det någon roll vilket typ av företag det är?
8. Har du upplevt att du har fått en ändrad image(bild/uppfattning) av ett företag eller varumärke någon gång? I så fall när
9. Är företagarnas ägare viktiga för er image/bild/uppfattning om varumärket?
Lojalitet
10. Vad får dig att vara lojal till ett varumärke? (spelar det någon roll hur produkten har producerats)
11. Har du någon gång slutat handla hos ett företag/varumärke pga. hur de betett sig? Om Ja;
Vad var det som de gjorde? Vad hade de kunnat göra annorlunda? Om nej; Har ni varit medvetna om att företaget har betett sig illa och valt att ignorera det?
12. Vad skulle få dig att fortsätta handla hos ett varumärke, trots att det skrivits negativt om dem? (pris, tillgänglighet osv).
13. Vart tycker du gränsen går för vad ett företag får göra innan du väljer att sluta handla hos
13. Vart tycker du gränsen går för vad ett företag får göra innan du väljer att sluta handla hos