Idén till arbeta med temat föddes under hösten. Vi läste Maj Bylocks bok Drakskeppet för att besvara barnens frågor om Vikingatiden. (När vi fick våra elever i fyran undrade de direkt när de skulle få läsa om Vikingatiden, så det blev ett av våra första arbetsområden.)
När vi läste upptäckte vi att barnen var fascinerade av synen på människolivets värde under Vikingatiden. ”Ville Vikingarna verkligen slåss och döda? Var de så blodtörstiga av naturen, och var i så fall alla det? Hur kunde man offra trälar till gudarna? Fattade man inte att de också var människor? Hade man inget samvete på den tiden? Var de inte rädda när de gav sig ut på havet i så små båtar och inte riktigt visste vart de skulle?” (Flera av våra elever är sjövana.)
När vi gick till kyrkan för att avsluta inför julen kom fler frågor. ”Gräver dom ner folk som har dött på den här kyrkogården fort- farande? Skulle du helst vilja bli bränd innan du blir begravd eller inte?” Under hösten hade min mamma dött efter en lång tids sjukdom och då hade vi också pratat en hel del om död och om begravningar. Många av eleverna hade egna erfarenheter av någon farförälder eller morförälder som hade dött.
Det är också vår erfarenhet att barn i just den här åldern, nio till tio år, funderar mycket kring existentiella frågor. Samtidigt rör de sig mycket i gränslandet mellan fantasi och verklighet. Många av dem spelar datorspel där deras figurer dör och åter- uppstår till nya världar. Under våren kunde vi läsa på ett anslag
vid vår matsal om en teaterföreställning som hette ”Pengarna eller livet”. Genast uppstod en lek där barnen gick runt och frågade varandra: ”Vilket skulle du välja, pengarna eller livet?” Två flickor anförtrodde sig åt mig och berättade att de flesta pojkarna valde pengarna, men det var ju så himla dumt för det hade de ju inte nytta av ifall de inte hade något liv. Själva skulle de hellre välja livet, för det där med pengar det ordnar sig säkert ändå. ”Vad skulle du förresten välja?”
I ett tema som handlar om liv och död får eleverna tillfälle att prata om och fundera kring de här frågorna. Vi tror också att det är ett bra tillfälle att tala om varför olika religioner har uppstått i olika samhällen. Människor har i alla tider och på alla platser tänkt om vad som sker efter döden. Det finns många likheter i hur man har tänkt, men det finns också skillnader. Ett mål är att barnen ska kunna berätta om hur de själva tror och att de ska kunna lyssna på andra som har en annan uppfattning, och respektera den uppfattningen.
Flera av barnen är djupt engagerade i sina datorspel. De ägnar många timmar åt dem och de tänker mycket kring sina rollfi- gurer. Här handlar det mycket om liv och död. Vi vill som peda- goger gärna få en inblick i de här spelen som upptar så stor del av barnens intresse och se om vi kan hitta samtalsämnen i dem som vi kan använda i skolan.
Vi vill också prata om sorg. Flera av eleverna har sörjt en närstå- ende, och ifall de inte har gjort det är det ju tyvärr så att de inte kommer undan sorger i framtiden. Vi vill visa på att det finns möjligheter att ta sig igenom en stor sorg även om man inte tror det när man är mitt i den.
En annan aspekt på ämnet är djurens liv. Många barn har husdjur som de älskar. De ser djuren som familjemedlemmar. Vi vill
diskutera frågor som: ”Är alla djur lika värda? Är det rätt att äta djur? Är det rätt att döda ett djur för att använda pälsen? Var går gränsen?” Även i de här frågorna kommer det säkert att finnas olika åsikter som vi kan träna oss på att respektera.
I temat ser vi möjligheter att uttrycka sig i till exempel bild, text, drama och samtal. Det finns också många olika slags texter att använda sig av, såsom skönlitteratur, film, musik, bilder, spel, etc. Arbetslaget började planeringen med en slags brainstorm där vi skrev ner alla idéer och tankar på möjliga klassrumsaktiviteter. Därefter följde en tid av inläsning, bortrensning av sådant som vi inte ansåg fylla någon vettig funktion i undervisningen, nya idéer och ny inläsning. Så småningom skrev jag följande förslag till struktur som arbetslaget enades om att ha som underlag för att kunna starta upp den tematiska undervisningen.
Vi börjar med att låta någon eller några elever förevisa spelet RuneScape. Det kan bli en bra övergång från vårt ”riddartema” till nästa tema. Riddarna i spelet kämpar på liv och död. Har de olika egenskaper? Vad krävs för att man ska vara en bra riddare i spelet? Hur kan riddarna bli starkare? Skaffa sig nya trumf på hand inför nya strider? Vad händer när de dör? Jag har tagit reda på att de får börja leva igen ifall de lämnar tillbaka alla sina tillhörigheter.
Vi pratar och skriver om hur man kan tänka om vad som händer när man dör. Kan man få ett nytt liv? Här vet jag inte alls hur vi ska göra. Kanske ska vi välja ut och berätta om några olika sätt att se på livet efter döden. Kanske kan vi hitta texter som barnen kan läsa själva och redovisa för varandra i tvärgrupper.
Nora från Ingenstans är en ganska kort bok som vi kan läsa högt
på sjukhus och vet att han kommer att dö av sin cancer inom kort. Han orkar i allt mindre utsträckning ta del i livet och när han har det som svårast kommer Nora och tröstar honom. Nora är hans kontakt med livet efter döden och hon hjälper honom att släppa taget om jordelivet. Det är en bok med ett allvarligt och svårt innehåll som ändå är skriven på ett sådant sätt att det inte blir för jobbigt att ta till sig. Vi har ju en del i klassen som gärna gör trams av det mesta, men här tror jag inte de ens tänker tanken att tramsa i samtalen om innehållet.
Eventuellt kan vi göra någon slags gallupundersökning om hur folk ser på ett liv efter döden. Kanske ska man då vara anonym när man svarar? Det är nog inte så lätt för alla att våga svara annars.
Vi ser på filmen Misa mi. I den finns tre frågeställningar som kan vara intressanta för temat. Är vargens liv värt lika mycket
som en människas liv? Gäller det i så fall för alla djur, eller är det bara för en del? Var går gränsen för hur vi människor kan bestämma om andras liv? Vi kan låta eleverna skriva i sin
tankebok först och fundera över om djurens liv är lika mycket värt som människornas. Sen kan vi ta ställning och argumentera så som vi gjorde om vindkraftverken i Hanöbukten. Man får sätta sig på ja-sidan, på nej-sidan eller på jag-vet-inte-sidan och sen har vi ett TV-program där man får debattera och flytta över till en annan sida efterhand om man vill. Någon av oss kan vara Janne Josefsson. Efter det kan vi gå vidare och skriva en argu- menterande text som vi sätter upp på väggen.
Hur ser man på livet efter döden i Misa mi? Eleverna får rita
bilder av hur deras eget livet efter döden ser ut. Vi pratar också vidare om varför människor alltid har försökt hitta på bilder av hur det blir efter döden.
Hur är det att bära på en stor sorg? Hur gör Misa? Vi intro-
ducerar två böcker som handlar om sorgearbete. Döden dö och
Inte bara tennis. Båda böckerna har pojkar som huvudpersoner,
men jag har inte hittat någon bok med en flicka i huvudrollen som jag tycker passar in. Eldens hemlighet av Mankell är för svår innehållsmässigt att läsa själv i fyran, Agnes och ljuset berör inte särskilt mycket, och I taket lyser stjärnorna är alldeles för långt ifrån våra elever. Har ni något förslag? Räcker det med två böcker. Det kan ju vara en fördel också, eftersom vi bara är två i klassen mesta delen av tiden. Ska vi låta alla välja, eller ska vi styra över vem som läser vad? Vi kan ju inte köpa 40 av varje titel?
Hur vi samtalar om läsningen och hur vi går vidare får vi prata mer om senare.
Vi behöver också prata om hur vi ska beskriva målen i kursplanerna för barnen så att de begriper dem och att vi kan prata om dem både när vi startar upp temat och när vi utvärderar det.
Vi utgick ifrån ett antal frågeställningar som vi presenterade för eleverna i inledningen av temat:
- Hur är det att dö? - Vad händer efter döden? - Finns det något liv efter döden?
- Är djurens liv värda lika mycket som människornas? - Kan man bli glad igen ifall någon man älskar skulle dö?
Förloppsbeskrivning.
Planeringen ändrade vi fortlöpande i vårt arbete, och verkligheten blev som vanligt inte helt lik vår planering. De inslag som till slut kom att ingå i temaarbetet i verkligheten var:
• Dikt av Barbro Lindgren: Tänk alla miljoner år (1980) – läsning och bilduppgift
• Bild som föreställer livets kretslopp (Kvarnström, 1999) – bild- analys, samtal och egen text
• Hur ser man på liv och död i RuneScape? Detta är ett spel eleverna ofta spelar på sin fritid och som man kan hitta på www.runescape. se - Samtal
• Nora från ingenstans (Lyrevik, 2004) – Högläsning, text och tanke, samtal.
• Finns det ett liv efter döden? Högläsning i Dödenboken (Stalfelt,1999), lektion som behandlade fakta om olika religioner där eleverna fick söka i facklitteratur i små grupper samt redovisa vad de hittat för varandra.
• Hur kan en begravning vara? – Egen text och bild efter högläs- ning i Dödenboken och samtal kring hur man gör på olika ställen i världen.
• Misa mi (2003) – Film och efterföljande samtal.
• Är djurens liv lika mycket värt som människornas liv? – Egen text som läxa följt av samtal i klassen.
• Hur ser det ut ”på andra sidan”? – Bilduppgift och samtal.
• Inte bara tennis (Barlach, 2007) / Döden dö (Bengtsson, 2006)– litteraturläsning, text och tanke, dagbok (perspektivbyte), dramati- seringar av begreppen ”Överlägsen / underlägsen” och samtal. • Bilduppgift och dramatiseringar av händelser i böckerna vi läst. • Besök från sjukhuset – samtal.
• Rötter / släktträd – Läxa att ta reda på fakta, bilduppgift, redovis- ning i grupper och samtal i klassen.
• Tears in heaven (Clapton, Youtube 2009) – Sång, översättning och samtal.
• TV-program om organdonation (Svtplay, 2009) – Kort genomgång av hur det ser ut i kroppen och samtal efter programmet.
• ”Det går att överleva cancer!” Artikel om Niklas (barncancer- fonden, 2009) – läsning, svåra ord, egna funderingar kring texten och samtal.
• Din stund på jorden, en text hämtad ur Boken om människan (Heinemann, 1997) – läsning följt av text och tanke.
• Utvärdering.
Temat kom att pågå i knappt fem veckor och de olika inslagen följde efter varandra i ungefär den ordning de är skrivna i punktform ovan. Vid en del tillfällen kom inslagen att korsa varandra. Under tiden pågick naturligtvis även annan verksamhet i klassen, och en del dagar gick bort på grund av aktiviteter som var gemensamt planerade på skolan, bland annat en studiedag och en friluftsdag. Sammanlagt ägnade vi ca 45 timmar åt temaarbetet tillsammans med eleverna i skolan. Dessutom hade eleverna vid några tillfällen uppgifter att göra hemma som var knutna till temat. Jan Nilsson deltog som observatör i klassrummet under temats andra och tredje vecka. Under hela förloppet skrev jag en ganska omfattande lärardagbok, och med utgångspunkt i den skrev jag senare en text som beskriver undervisningsförloppet mer ingående än i rapporten. Här väljer jag av utrymmesskäl att mycket kort kommen- tera de olika aktiviteterna som skedde i klassrummet inom ramen för det tematiska arbetet, och hoppas att det ändå ska gå att skaffa sig en uppfattning om vad som skedde i klassrummet.
Vi startade upp temat i mitt klassrum tillsammans med alla våra elever. Jag berättade om valet av tema, och presenterade de frågeställningar vi tänkt oss att söka svar på. Samtalet kom igång med detsamma.
Ludvig: Får jag svara på en fråga? Den om hur det är att dö. Min gamlafarmor tyckte att det var skönt att dö. Hon var 96 år
gammal och hon tyckte bara att det var jobbigt att leva. Hon kunde inte ens sova på slutet.
Ville: Jag vet att man kan veta något om hur det är att dö. Jag har sett en forskare på TV som sa att den som ska dö vet något som inte vi vet och som gör att de blir glada.
Vi fick flera kommentarer om mormödrar och farmödrar. Även frågan om ifall djurens liv var lika mycket värt som männis-
kornas triggade igång flera elever. (ld6. 090414)
Vid samma tillfälle läste vi Barbro Lindgrens dikt, Tänk alla miljoner
år, och tittade tillsammans på Kvarnströms bild som föreställer livets
kretslopp. Vi lät också Robin och Ludvig, som var vidtalade i förväg, förevisa spelet RuneScape för sina klasskamrater. Vi lärare försökte få in samtalet på vad livet går ut på i spelet och på vad som händer när någon dör.
Man dör fast man dör inte på riktigt för man lever efter man har dött, berättade någon. (ld 090414)
Efter rasten samlades vi i mentorsgrupperna för att börja läsningen av Nora från ingenstans.. Boken handlar om Simon, som ligger på sjukhus och vet att han ska dö. Han längtar efter att ha en kompis att prata med, och plötsligt en dag dyker Nora upp. Hon säger att hon är från Ingenstans, och det är bara Simon som kan se henne. Hon är osynlig för hans föräldrar, och hon försvinner när Simon är tillräckligt medveten för att kunna prata med dem. När han behöver henne som mest kommer hon till honom igen, och hon är den som hjälper honom över tröskeln när vi förstår att Simon dör i slutet av boken. Alla lyssnade med stort allvar. Vi pratade om hur gammal Simon i boken kan tänkas vara och om vilken sjukdom han kan ha. Mårten trodde att det var cancer i huvudet, och det grundade han på att Simon fick
strålning och mediciner och på att han hade ont i huvudet. Alla köpte hans förklaring. Ingen verkade vara särskilt sugen på att prata. Jag la på en overheadkopia av den första sidan i boken och bad eleverna att skriva en ”text och tanke”. ”Text och tanke” går till så att eleverna väljer ett citat i texten som de tänker något kring. De skriver av citatet i vänsterspalten på en sida i sin skrivbok som är delad på mitten, och sedan skriver de vad de tänker om det citat de valt ut i högerspalten. Alla skrev utan några större procedurer för att komma igång. Resten av förmiddagen ägnade vi åt att skriva av och illustrera dikten Tänk
alla miljoner år. Nästa dag följde vi upp elevernas tankar om Nora från ingenstans genom att lyfta upp några av dem och samtala kring
dem i mentorsgruppen. Därefter fortsatte läsningen varvad med mer skrivande och samtal kring texten efterhand.
Vi fortsatte med att försöka få svar på frågan om hur man ser på frågan om ett liv efter döden och hur man gör när någon dör på olika platser och i olika kulturer. Här använde vi oss av Dödenboken och av diverse faktaböcker om världsreligionerna skrivna för barn och ungdomar. Vi visade bilder ur Dödenboken via en bildkanon, vi föreläste om olika religioner, och vi lät eleverna söka fakta ur böcker i små grupper. I samband med detta gjorde eleverna också bilder om hur de tycker att en bra begravning ska vara.
Nästa inslag blev filmen Misa Mi. Redan i inledningen av filmen får man veta att Misas mamma har dött för något år sedan, och att hennes pappa träffat en ny kvinna. De vill att Misa ska följa med på deras semesterresa, men Misa är inte redo att gå vidare. Istället väljer hon att åka till sin mormor i Norrland. När Misa kommer dit blir det inte som hon tänkt sig. Det finns inte ens en TV i det ensliga huset. Vad som däremot finns, är tid att tänka och bearbeta sorgen efter mamman, och dessutom finns den storslagna naturen som är fylld av magi. En bit in i filmen blir Misa vän med en varghona, och här blir konflikten om vargens berättigande synlig. När varghonan blir skjuten av tjuv- jägare bestämmer sig Misa för att rädda vargens ungar och försöka
återförena dem med sin pappa. Vid sjön som enligt samerna är porten till ”den andra sidan” lyckas hon med sitt uppdrag, och i filmens slut får vi en hint om att Misa kanske nu är redo att gå vidare med sitt liv tillsammans med sin pappa. Till filmen kopplade vi bland annat en diskussion om huruvida djurens liv är lika mycket värt som männis- kornas liv. Vi la också mycket tid på en bilduppgift som vi kallade ”På andra sidan”. Här var eleverna påfallande engagerade, och en hel del spontana samtal ägde rum kring bilderna. Vi satte upp elevernas alster på skåpluckorna över vasken (se skiss över klassrummet s. 25) efterhand som de blev klara. Sen gick vi på ”vernissage”, d v s vi genomförde en slags kollektivt rollspel där konstnärerna fick ”kliva ut ur rummet” genom att sätta sig med ryggen mot bilderna medan klass- kompisarna dels beskrev vad de kunde se på bilden, dels berätta vad de trodde att konstnären ville säga med sin bild, alltså ett slags försök till tolkning. Därefter fick konstnären kliva in i rummet och berätta själv om sina tankar med bilden.
Vi ägnade så klart olika mycket tid åt de inslag jag punktat ner ovan. Man kan nog säga att tyngdpunkten i undervisningen kretsade kring läsningen av de två romanerna Inte bara tennis och Döden dö. Vi samtalade, skrev, dramatiserade och gjorde bilder som i sin tur gene- rerade nya samtal och nytt skrivande. Allt detta för att eleverna skulle få en fördjupad förståelse för texterna och för att få svar på våra frågor. Båda böckerna handlar om sorgearbete, och båda har en huvudperson som heter John. Döden dö är en betydligt mer lättläst bok än Inte bara
tennis . Här är det en kompis till John som mister sin pappa i cancer.
Pappan har varit en sådan som alltid ställt upp på sin son och på hans kompisar, och dessutom varit med på alla de fotbollsmatcher och läger som spelar en stor roll i berättelsen. I Inte bara tennis kretsar det, precis som titeln skvallrar om, kring tennis. Bokens John mister i inled- ningsskedet sin mamma i en bilolycka, och resten av boken handlar om hur resten av familjen överlever i den akuta chocken och hur de så småningom börjar ta sig tillbaka till livet igen. Eleverna fick inte välja bok, utan blev indelade i två grupper beroende på två faktorer.
Dels deras intresse för olika sporter, dels och i huvudsak utifrån deras olika läsförmåga. Den gruppen jag ledde (och där således observatio- nerna ägde rum) skulle läsa Inte bara tennis och jag började med att prata kring omslagsbilden för att skapa en förförståelse för texten. Jag läste också ett litet stycke i början av boken högt för eleverna och vi förklarade gemensamt en del tennistermer. Eleverna behövde ingen lång startsträcka, de var sugna på att börja läsa själva och de fick också läsa boken i sin egen takt utan avbrott. Under läsningens gång skrev eleverna ”text och tanke” så som jag beskrivit det i samband med läsningen av Nora från ingenstans. De fick också göra perspektiv-