Tidpunkt för auktionerna

Protokollen vittnar om en tillvaro fjärran från dagens av kalendrar styrda vardag. Av de 32 auktionerna är det möjligt att fastställa exakt datum för 25 st, och ett troligt datum för ytterligare fyra. Detta beror på att protokollen inte heller i detta avseende följer någon fastställd mall, och datumet är ibland insmuget eller antytt någonstans i dokumentens löpande textavsnitt, eller saknas helt i vissa fall. Det finns inget mönster för när i veckan auktionerna hölls, noterbart är tvärtom att samtliga veckodagar är representerade i materialet.

163 Av allt att döma har båda auktionerna hållits samma dag. Auktionsprotokollet anger inget separat datum för den lilla separata auktionen och de flesta av dess köpare har även köpt saker på den större delauktionen. Mitt antagande är att det hela har tagit hela dagen, och att besökarna har fått vänta in fördelningen och värderingen av hemgiftslotterna innan auktionen startades upp på nytt.

164 Flygare (2000) s. 61.

40

Diagram 1. Veckodagar då auktioner hållits i Blekinges Östra härad några år runt 1780.

Källa: Bouppteckningar, Östra härad i Blekinge. Anm: Här ingår de 25 säkert fastställda veckodagarna för undersökningens auktioner.

Materialet ger inga ledtrådar till varför en viss dag valdes som auktionstillfälle, men det verkar som att valet av veckodag spelade liten roll då spridningen mellan dagarna är så stor. Auktionsbesökarna måste därmed haft möjlighet att lämna sitt arbete vilken veckodag som helst.

Det är inte omöjligt att det var bouppteckningsmännen som styrde tidpunkten för auktionen då de som några av bygdens mest betrodda män, och i och med sin skrivkunnighet, var att betrakta som auktoriteter.

Ett något tydligare mönster att notera finns dock vad gäller vid vilken tid på året auktionerna hölls, men först ska påpekas de stora skillnaderna för hur lång tid det kunde gå mellan dödsfall och bouppteckning, och därefter mellan bouppteckning och auktion. Även i detta avseende är det svårt att finna mönster i hanteringen. Bouppteckningen kunde utföras så snart efter döden som 10 dagar, med efterföljande auktion nästkommande dag, men i andra änden av skalan förekommer att bouppteckningen dröjer till 11 månader efter döden. I det sistnämnda fallet sker auktionen samma dag som bouppteckningen, men vanligt är också att det går någon tid mellan både döden och bouppteckningen, och mellan bouppteckningen och auktionen.

I 27 fall finns tillräckligt med information för att fastställa hur mycket tid som gått mellan bouppteckningens upprättande och auktionens genomförande, och det vanligaste är att båda förrättningarna genomförs samma dag. Detta sker i 12 av de 27 fallen, därtill genomförs auktionen dagen efter bouppteckningen i tre fall. Ytterligare sju auktioner genomförs inom två veckor efter bouppteckningen upprättande. Detta ger att fyra auktioner inte hölls förrän en månad eller mer efter att boet upptecknades, den med mest tid mellan förrättningarna är fyra månader. Tiden mellan dödsfallen och bouppteckningarnas upprättande skiljer sig ännu mer, det förekommer som nämnt att det kunde

0 1 2 3 4 5 6 7 8

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Identifierade veckodagar

41

närma sig ett år trots att lagen föreskrev att tidsgränsen var tre månader. Att det ofta dröjde betydligt längre än tre månader är väl känt inom forskningen, och inte unikt för mitt material.

Det har alltså inte funnits ett standardiserat förfarande för den sammanlänkade boupptecknings- och auktionsprocessen, men man verkar ha strävat efter att genomföra auktionen så snart som möjligt efter bouppteckningen. Intervallen tyder på att det var svårare att få till ett tillfälle för att upprätta bouppteckningen än för att genomföra auktionen.

Diagram 2. Tidsintervall mellan dödsfall och auktion i 32 bouppteckningar från Blekinges Östra härad runt 1780.

Källa: Bouppteckningar, Östra härad. Anm: Staplarna med enbart blått anger att auktion hölls samma dag som bouppteckningen förrättades.

Förekomsten av auktioner på landsbygden har studerats av Ulväng, Murhem & Lilja, och även om deras material som tidigare nämnts i liten utsträckning består av auktionsprotokoll från landsbygden har de kunnat studerat hur ofta och när på året auktioner hölls. De visar att för landsbygden utanför Enköping hölls auktionerna runt 1810 oftast runt fardagen 14/3, då ”arrendatorer, bönder och torpare från- och tillträdde sina jordbruk”. Denna runtflyttning innebar att tillgång och efterfrågan på redskap och husgeråd var särskilt stor, och att det sågs som en god tidpunkt att hålla auktion. Årets andra topp inföll under oktober/november. Sällan hölls auktionerna under sommarmånaderna, och augusti undveks helt och hållet i och med att skörden då skulle bärgas.¹⁶⁵ I Östra härad i Blekinge är bilden delvis en annan.

Av de 27 datumbestämda auktionerna hölls visserligen ingen alls under juni och juli, men en inträffar under augusti månad. Den stora koncentrationen ligger här inte i mars, utan istället under hösten. Åtta auktioner hölls under oktober månad, och fyra st under novembers första halva. I mars hölls fyra auktioner, vilket gör att månaden inte sticker ut jämfört med resten av årets första månader.

165 G. Ulväng, Murhem & Lilja (2013) s. 83.

0 2 4 6 8 10 12

n1 n2 n3 n5 n6 n7 n8 n10n11n12n13n14n15n16n17n18n19n20n22n23n24n25n26n27n28n31n32

Månader

auktionsnummer

Tidsintervall mellan dödsfall och auktion

Tid mellan dödsfall och Bouppteckning Tid mellan bouppteckning och auktion

42

Diagram 3. Fördelning av auktioner över året i Blekinges Östra härad runt 1780.

Källa: Bouppteckningar, Östra härad i Blekinge.

Det är tydligt att auktionerna också i Blekinge hölls under de mindre arbetsintensiva perioderna på året, och jag kan se en antydan till mönster där man har varit benägen att antingen skynda på processen eller låta tiden gå för att kunna hålla auktionen i oktober eller början av november. Men intervallerna skiftar från fall till fall och troligen behövs ett större material än mitt för att kunna dra slutsatser om benägenheten att vänta in eller skynda på. De åtta oktoberauktionerna utmärker sig inte tillräckligt vad gäller hur lång tid det gått mellan dödsdatumet och boupptecknings- eller auktionstillfället, jämfört med de auktioner som hållits under resten av året.

Mitt material bekräftar den bild Ulväng, Murhem & Lilja beskriver, där dagens lantliga sommarauktioner är ett betydligt modernare fenomen anpassat till turismän den typ av auktioner som undersöks här. ¹⁶⁶ I ett samhälle där arbetstoppen låg under sommarmånaderna kunde en förhoppningsvis inkomstbringande auktion inte hållas just då, eftersom folk inte skulle ha tid att närvara.

Det har inte varit möjligt att undersöka hur besökarna fick reda på att auktionerna skulle hållas. Många av köparna har visserligen varit bosatta i auktionernas granngårdar och närmsta byar, men det är också vanligt med mer långväga besökare och på något sätt har kännedomen om kommande auktioner spritt sig genom häradet. I och utanför Enköping annonserades auktioner under delar av 1800-talet dels från prästens predikstol i samband med gudstjänster, dels genom plakat som sattes upp i närheten av kyrkor eller andra platser där många människor passerade. Med tidningarnas framväxt under sent 1800-tal blev tidningsannonser det dominerande marknadsföringssättet.¹⁶⁷ Det sistnämnda kan inte ha varit det sätt varpå ordet spred sig på 1780-talets blekingska landsbygd, och även om det inte går att avgöra säkert är

166 G. Ulväng, Murhem & Lilja (2013) s. 83.

167 G. Ulväng, Murhem & Lilja (2013) s. 75.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Auktionernas fördelning över året

antal

43

det fullt möjligt att prästerna även här var behjälpliga med att delge information om kommande auktioner. I småländska bouppteckningar från 1700-talet anges ibland att lösöret ska auktioneras ut och att information om auktionen ska läsas upp av prästen i samband med gudstjänst.¹⁶⁸