och Triceratium antediluvianum. Prov 45/24 ovanför nämnda nivå innehåller en blandad flora

av salt-, b rack- och sötvattenstyper, bl. a.

M elosir·a s�dcata, Diploneis diclyma, Campylodiscus cly-1Jeus, Synedra ulna

var.

danica

och

Ephhemia h.r,rgicla.

Diatorneanalyserna tyda på att nivån för den slutliga isoleringen ligger högt upp i lager­

serien. De geografiska förhållandena omöjliggöra emellertid en fixering av isoleringen till en viss nivå. Under en lång tid efter själva avsnörningen kunna marina diatomeer ha förts in med hög sjö och saltvattensstänk

De konstaterade data beträffande landhöj­

ningsintensiteten under nyare tid ( ca 1 j 4 m per århundrade i mellersta Bohuslän, jfr BERGSTEN 1930 s. 53) ge därför i ett fall som detta ej myc­

ket ledning vid pollendiagrammets tidsbestäm­

ning. Den tidpunkt - ungefär ett årtusende till­

baka - då pasströskeln överskred normalvatten­

ståndet, kan inpassas någonstans mellan 1,65 och 0,65 m i lagerföljden, troligen närmare den sist­

nämnda nivån. De särartade isoleringsförhållan­

dena tillåta ej skarpare fixering. Denna företeelse torde ej · vara ovanlig och förtj änar ihågkommas vid behandlingen av isoleringskontakter på lo­

kaler med liknande läge. under länge sedan gångna tider - platser där den geografiska si­

tuationen ej låter sig lika omedelbart rekonstrue­

ras.

Ej heller trädpollendiagrammet ger bättre da­

teringsmöjligheter. Någon säker konnektering med andra diagram går ej att få. Möjligen kan nivå ca 0,50 m .vara synkron med nivå 0,25 m i s tångehuvuddiagrammet ( fig. 30)

.

Käringödia­

grammet är emellertid alltför mycket influerat av lokala förhållanden - i högre grad än

Stånge-huvuddiagrammet -, såsom Pintts-anrikning i avsnittet från

O,

70 m och några decimeter nedåt och troligen lokal björk- och alvegetation, för att tillåta några för dateringsändamål karakteris­

tiska drag att tydligt framträda. I dessa björk­

och alsnårs i och för sig kanske relativt ringa pollenproduktion drunknade sannolikt i vissa si­

tuationer den från Orustskogarna långflugna pollenmängden. Den huvudsakliga trädpollen­

mängden torde emellertid härstamma från Orust och andra skogrikare trakter. Man har knappast anledning att anta, att några andra i diagrammet representerade trädslag än björk .och al (och möj­

ligen hassel ) vuxit på Käringön. Endast fynd av makrofossil kan avgöra, om bergeken ( Qtterc'US petraea) eller andra trädslag funnits på ön.

NAP-kurvorna få helt sin prägel av de lokala förhållandena. Chenopodiacepollen äro mer eller mindre rikligt företrädda, antydande havsstran­

dens (eller kanske »lagunstrandens» ) närhet men överst möjligen också människans existens på ön.

Detta sistnämnda indiceras i varje fall tydligt av sädesslagspollen på 0,05 m. Artemisia-representa­

tionen nästan från lagerseriens början kan knap­

past vara att tillskriva förekomst av ogräs och därmed kulturinflytelse på så tidigt stadium på ön utan snarare »lagunstrandens>> närhet - A1·­

tem1�sia man:tima är funnen på Käringön ( H.

FRIEs 1945 s. 407 ) - med lämpliga växtbetingel­

ser för allehanda konkurrenssvaga minerofyter.

Rtt1nex-pollenuppträdandet kan emellertid av­

spegla kulturinflytande med begynnelse senast under 1500-talet (DALEN 1941 s. 92) . Kraftigt stigande cyperace och gramine- samt

M

yrica­

och Ericales-kurvor ( den sistnämnda omfattande i stort sett lika mängder pollen av Calluna^-, Empetrum- och Vaccinium-typ ) karakterisera kärrstadiet

Pollendiagram som de närmast ovan behand­

lade från skärgårdsområdet (nr 23 och 12 och särskilt 11 och 2) understryka vanskligheten av att ur myr- och förnsjöprovserier från mer eller mindre utpräglade kalområden utvinna upplys­

ningar om denna landskapstyps vegetationshisto­

riska utveckling. I torvproven blir uppsätt­

ningen av icke-trädpollen (NAP ) som alltid till

större delen beroende på moderformationens be­

skaffenhet, i sedimentproven på strandvegeta­

tionens utformning. Trädpollenspektras karaktär däremot bestämmes av närmaste, ofta kanske mil­

tals avlägsna skogars sammansättning. Ett träd­

pollendiagram kunde därför tänkas bli ganska givande, när det gäller att belysa den innanför kalregionen liggande skogsregionens genomsnitt­

liga trädsammansättning genom tiderna. Så torde emellertid sällan vara fallet, åtminstone vad det bohuslänska skärgårdsområdet beträffar. An­

tingen finnas tidvis under utvecklingens gång i närheten - eller i värsta fall på myren - träd­

dungar eller snår, som med hänsyn till deras ringa generella betydelse då få en starkt över­

dimensionerad pollenrepresentation och därige­

nom kunna totalt förrycka diagrammet och kan­

ske just råka rubba och sålunda dölja föränd­

ringar i pollenspektra av historiskt växtgeogra­

fisk betydelse och klimathistorisk innebörd. Eller också, då lokala trädpollenproducenter saknas, härrör trädpollenregnet över kalområdet från en alltför stor areal, till och med från skilda regio­

ner (såväl den ekblandskogsförande barrskogs­

regionen som den barrskogsfria ädellövskogs­

regionen) , vilka oskarpt övergå i varandra i det både till terräng- och vegetationsutformning så mosaikartade bohuslänska landskapet. Detta sist­

nämnda· förhållande är ägnat att utjämna och göra mindre iögonenfallande sådana kurvföränd­

ringar, som i pollendiagram från inlandslokaler med r e l a t i v t begränsad rayon för pollen­

rekryteringen bli betydligt mera accentuerade, ofta kanske överdimensionerade. Med det sist­

nämnda förhållandet och dess konsekvenser för ögonen, innebärande både för- och nackdelar, bli därför pollendiagram från skogstrakter mera omedelbart upplysande och givande.

Idealiskt vore att fpr provtagning för pollen­

analys i kalområden kunna begagna sig ·av sedi­

ment, vilka oförändrade omspänna en önskvärt lång tidrymd och som dessutom bildats på sådant avstånd från strandvegetationen, att denna ej inverkar förryckande på NAF-sammansättningen i övrigt, men ej heller så långt från land att NAP-representationen (i detta fall hedpollen) blir för svag i jämförelse med det

massproduce-Pollenanalys av sedimentproppar från Gullmarsfjorden 95 rade, långflugna trädpollenet. Dessa ideal äro

ouppnåeliga i den bohuslänska kustterrängen.

�'or att söka avhjälpa denna brist ha de möj­

ligheter till att upphämta långa, marina sedi­

mentproppar, som särskilt det av BöRJE

KuLLEN­

BERG

konstruerade kolvlodet innebär (KuLLE:i'l"­

BERG 1947 ) , utnyttjats i denna undersökning.

Ä ven om icke de härvid vunna resultaten in­

friade de ställda förväntningarna, så ha dock vissa fakta framkommit, som bidra till att belysa det kala kustområdets vegetationshistoria utöver vad de ovan kommenterade kustdiagrammen förmå. över denna specialundersökning lämnas i följ ande kapitel en översikt.

VIII. Pollenanalys av sedimentproppar från Gullmarsfjorden

U n der okt o ber månad 1945 var j ag i tillfälle att närvara, då åtta sedimentprofiler ( »prop­

par» ) upphämtades ur Gullmarsfjordens mjuk­

botten från undersökningsfartyget >>Skagerak»

med hjälp av Oceanografiska institutets i Göte­

borg kolvlod (KuLLENBERGs konstruktion, KuL­

J,ENBERG 1947 ) . Hela materialet ställdes till den föreliggande undersökningens förfogande.

sedimentpropparna upptogos på lokaler, be­

lägna på i det närmaste lika stora avstånd från varandra, från fjordens innersta del (Saltkälle­

fjorden) till dess mynning ( eller rättare innan­

för dess upplösning i skärgården) . Provtagnings­

stationerna ha följande positioner ( enl. sjökort 72 och 73) :

I 5 8° 25, 4' N l l 0 3 9, 5' O II 58° 23,55' N l l0 37, 6' O III 58° 22, l ' N u ^o 3 6, o' o IV 5 8° 20, 6' N 1 1 ° 34,35' o v 58° 19, l ' N 1 1 o 32, 6' o VI 5 8° 1 7, 7' N l l0 3 1 , l' O VII 5 8° 1 6, 5' _{N l l0 29,} o' o VIII 58° 1 5, 65' _{N l l0} 26, 2 ' O

Propparnas längd varierar mellan 6 och 19 m alltefter vattendjupet och bottenbeskaffenheten.

Prov på ca l cm tjocklek togos på var 5 : e cm i alla sedimentpropparna, villras diameter var 5 cm. På de sålunda erhållna centimetertjocka skivorna avskalades ytterkanterna, där materialet kunde tänkas vara förorenat. Föroreningar äro därför fram till och med provtagningsmomentet

uteslutna. Dessutom upphämtades med ett EK­

MANs rörlod (med ett glasrör om ca 2 cm i diam. ) från varje lokal halvmeterlånga sedimentproppar genom de översta, delvis mycket lösa lagren -detta för att med större precision kunna få prov från de yngsta sedimenten. Pollenanalyserna av dessa ha emellertid visat sig ej ge så mycket ut­

över vad som framkommit ur de större prop­

parna. Inalles insamlades drygt 2 000 prov från Gullmarpropparna. Proven förvaras på Paleon­

tologiska institutionen, Uppsala.

sedimentet består huvudsakligen av minero­

gena finpartiklar (lersediment) med mer eller mindre kraftigt inslag av biogena avfallsproduk­

ter ( detritus) inklusive pollen och sporer. Någon sedimentpetrografisk undersökning av materialet har ej utförts men vore givetvis önskvärd.

Samtliga åtta proppar ha underkastats orien­

terande analyser. Fem proppar upptogos till mera detaljerad undersökning, nämligen I, III, V, VII och VIII (se fig. 31 ) . Avståndet mellan analyserade prov är i regel 20 eller 10 cm. Mate­

rialet behandlades enligt HF- och acetolysmeto­

derna, varvid det befanns viktigt att ej använda mer än ca 35 % fluorvätesyra. Vissa prov, som behandlats med t. ex. 45 % HF, gå v o efter analys ganska avvikande pollenspektra, i det att halten

Pinus-

(och ev.

Picea-)

pollen blev högre än i samma material behandlat med 30-35 % HF ; en del av de ömtåligare lövträdspollenkornen hade tydligen angripits och upplösts av den starkare

96

fluorvätesyran. - Proven äro genomgående gan­

ska pollenfattiga men avgjoTt rikare än· de sen­

glaciala, marina lerorna. Ett varierande antal pollen per prov har räknats ( alltefter pollenhalt och provens betydelse) ' i regel 200 a 350 träd pol­

len, stundom (som överst i· ser. VIII ) flera.

Då det bl. a. för belysande av kalområdets . vegetationshistoria var ang·eläget att beakta hal­

ten av icke-trädpollen (NAP ) , dess sammansätt­

ning och dess förhållande till trädpollenmängden (AP) , ha N AP protokollförts och i möjligaste mån bestämts till familj, släkte eller art. Sär­

skilt beaktansvärda äro i detta sammanhang pol­

In document Pollenanalytiska vittnesbörd om senkvartär vegetationsutveckling, särskilt skogshistoria, i nordvästra Götaland (Page 95-98)