Om du blir arbetslös eller saknar arbetsplats efter att du slutfört dina studier, ska du så fort som möjligt anmäla dig som arbetslös arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån (TE-byrån). Ditt arbetssökande börjar gälla samma dag som du anmäler dig.
FPA svarar för grundtryggheten för arbetslösa arbetssökande. Arbetslöshets-kassorna handhar det inkomstrelaterade utkomstskyddet för sina arbetslösa medlemmar.
Arbetslös eller inte?
TE-byrån ger FPA och arbetslöshetskassorna ett bindande utlåtande om huru-vida du är en arbetslös arbetssökande som kan få utkomstskydd för arbetslösa.
Om du betraktas som studerande eller företagare på heltid kan du inte få ut-komstskydd för arbetslösa.
Håll jobbsökningen i kraft
Utkomstskydd för arbetslösa kan endast utbetalas för den tid du är arbetssö-kande vid TE-byrån. Också självrisktiden, dvs. den tid för vilken inget utkomst-skydd för arbetslösa utbetalas, börjar löpa först efter att du har anmält dig vid TE-byrån.
För att du ska kunna få utkomstskydd för arbetslösa är du skyldig att aktivt söka arbete och ta emot arbete och utbildning. Arbetssökandet ska hållas i kraft på det sätt som TE-byrån föreskriver, till exempel genom att du regelbundet an-mäler dig vid TE-byrån.
Om du vägrar ta emot arbete eller utbildning
TE-byrån kan förordna att du förlorar din rätt till utkomstskydd för arbetslösa för en bestämd tid om du avböjer ett erbjudande om arbete eller utbildning eller om du inte håller ditt arbetssökande i kraft. Du kan förlora din rätt till utkomstskydd för arbetslösa
• för 1 månad om du vägrat ta emot ett arbete som skulle ha varat högst 5 dagar.
• för 2 månader om du utan giltigt skäl har avböjt ett erbjudande om ar-bete eller utbildning, vägrat delta i utformningen av en jobbsökarplan eller i en arbetskraftpolitisk åtgärd eller om du varit borta från arbets-marknaden i över sex månader utan godtagbar orsak.
• för 3 månader om du själv sagt upp dig från ditt arbete.
• tills du har arbetat eller deltagit i en utbildning i minst tre månader, om du upprepade gånger har avböjt ett erbjudande om arbete eller ut-bildning.
En person som får arbetsmarknadsstöd och har varit arbetslös en lång tid kan förlora sin rätt till arbetsmarknadsstöd tills vidare om han eller hon till exempel sagt upp sig eller vägrat ta emot arbete eller utbildning. Rätten till stöd återfås först efter att personen arbetat, utbildat sig eller deltagit i en åtgärd som förord-nats av TE-byrån i minst fem månader.
En yrkesskicklig arbetssökande har under de tre första arbetslöshetsmånaderna rätt att vägra ta emot ett arbete som inte motsvarar hans eller hennes yrkes-skicklighet. I detta fall förlorar arbetssökanden inte sin rätt till utkomstskydd för arbetslösa. Med yrkesskicklighet avses att personen har en yrkesutbildning inklusive arbetserfarenhet eller i övrigt lång arbetserfarenhet.
Grundtrygghet från FPA
FPA:s grundtrygghet för arbetslösa omfattar
• arbetsmarknadsstöd om du inte uppfyller arbetsvillkoret eller om du redan fått inkomstrelaterad dagpenning eller grunddagpenning i 500 dagar
• arbetsmarknadsstöd i form av integrationsstöd för invandrare
• grunddagpenning om du uppfyller arbetsvillkoret men inte tillhör en arbetslöshetskassa
• tilläggsdagar för grunddagpenning eller arbetslöshetspension för äldre arbetslösa
• alterneringsersättning under alterneringsledighet.
Inkomstrelaterad dagpenning och annan inkomstrelaterad trygghet Du har rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning om du har tillhört en arbetslöshetskassa i minst 8 månader innan du blir arbetslös och du uppfyller arbetsvillkoret, dvs. du har arbetat i minst 8 månader under drygt två år före arbetslösheten. Företagare har ett eget arbetsvillkor (se s. 53).
Den inkomstrelaterade dagpenningen uträknas utifrån de inkomster du haft före arbetslösheten och utbetalas i högst 500 dagar. Makens* eller sambons inkomster inverkar inte på den inkomstrelaterade dagpenningens belopp. Närmare infor-mation om den inkomstrelaterade dagpenningen och annan inkomstrelaterad trygghet får du från Arbetslöshetskassornas samorganisation www.tyj.fi eller från din egen arbetslöshetskassa.
Arbetsvillkor
FPA avgör om en arbetslös arbetssökande uppfyller arbetsvillkoret eller inte. Om du uppfyller arbetsvillkoret för löntagare eller företagare har du rätt till grund-dagpenning, vilken utbetalas utan behovsprövning*.
Utkomstskydd för arbetslösa
• du har haft en anställning i minst 34 veckor (ca. 8 mån) under de 28 månaderna (granskningsperiod) som föregått arbetslösheten och
• du har arbetat minst 18 timmar i veckan och
• din lön har motsvarat kollektivavtalet i branschen eller om kollektivavtal inte finns, överstiger inkomstgränsen.
Du uppfyller arbetsvillkoret för företagare om
• du har arbetat som företagare i minst 1,5 år under de fyra åren som föregått arbetslösheten och
• din företagsverksamhet har varit tillräckligt omfattande (se Bilaga).
När du ansöker om grunddagpenning inräknas i företagarens arbetsvillkor utö-ver företagsutö-verksamheten också arbete under de närmast föregående 28 måna-derna som uppfyller arbetsvillkoret för löntagare.
När arbetsvillkoret en gång uppfyllts gäller det om du inte är borta från arbets-marknaden en längre tid än 6 månader utan giltig orsak. Då har du inte rätt till inkomstrelaterad dagpenning eller grunddagpenning innan arbetsvillkoret uppfyllts på nytt.
Granskningsperioden för arbetsvillkoret kan förlängas bland annat på grund av sjukdom, studier på heltid och vård av högst 3 år gammalt barn. Granskningspe-rioden förlängs av den tid den arbetssökande deltar i sysselsättningsfrämjande åtgärder (s. 60). Förlängningen kan vara högst 7 år.
Lagen om utkomstskydd för arbetslösa 30.12.2002 /1290, statsrådets förordning om verkställigheten av lagen om utkomstskydd för arbetslösa 30.12.2002/1330
Arbetsmarknadsstöd
Du kan få arbetsmarknadsstöd om du är en 17–64-årig arbetslös arbetssökande bosatt i Finland*. För att få arbetsmarknadsstöd behöver du inte uppfylla arbetsvillkoret för löntagare eller företagare. För arbetsmarknadsstödet gäller ingen tidsgräns.
Arbetsmarknadsstödet är ett ekonomiskt stöd för
• arbetslösa arbetssökande som kommer ut på arbetsmarknaden för första gången eller som i övrigt inte har arbetserfarenhet under den senaste tiden
• långtidsarbetslösa som inte längre kan få grunddagpenning eller inkomstre-laterad dagpenning eftersom maximitiden på 500 dagar gått ut.
Arbetsmarknadsstödet beviljas till unga sökande med vissa begränsningar
• 17–24-åriga arbetslösa som saknar yrkesutbildning kan endast få arbetsmark-nadsstöd för den tid som de deltar i sysselsättningsfrämjande åtgärd (s. 60)
• 18–24-åriga arbetslösa kan också beviljas arbetsmarknadsstöd för tiden
mel-lan åtgärderna, förutsatt att de inte vägrat ta emot arbete eller utbildning som arbets- och näringsbyrån har erbjudit och att de sökt till lämplig yrkesutbild-ning.
Väntetid på fem månader
Om du saknar yrkesutbildning kan du få arbetsmarknadsstöd först efter en vänte-tid på fem månader. Ingen väntevänte-tid krävs om arbetsmarknadsstödet utbetalas som fortsättning på maximitiden för arbetslöshetsdagpenningen (grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning). I väntetiden inräknas
• den tid som du varit arbetslös arbetssökande vid TE-byrån
• de perioder under de två åren som föregått arbetslösheten då du har arbetat som självständig företagare eller deltagit i arbetskraftspolitiska åtgärder.
Självrisktid
För arbetsmarknadsstödet gäller en självrisktid. Du kan få arbetsmarknadsstöd först efter att du varit arbetslös arbetssökande vid TE-byrån i minst fem vardagar. Själv-risktiden behöver inte vara oavbruten, utan arbetslöshetsdagar från högst åtta kalen-derveckor i följd kan inräknas i denna.
Till vilket belopp kan du få arbetsmarknadsstöd?
Arbetsmarknadsstödet utbetalas för 5 dagar i veckan. Tiden för hur länge du kan få är inte begränsad. Arbetsmarknadsstödet höjs på basis av det antal barn under 18 år som bor i samma hushåll. För belopp, se Bilagan.
Under tiden för sysselsättningsfrämjande åtgärd får du förhöjningsdelen till arbets-marknadsstödet i högst 200 dagar, se Bilagan.
Utkomstskyddet för arbetslösa är beskattningsbar inkomst, och på stöden verkställs förskottsinnehållning på 20 % eller förskottsinnehållning enligt ett ändringsskattekort för beskattning av sociala förmåner. Egen lön eller egna arbetsinkomster minskar på arbetsmarknadsstödets belopp.
Arbetsmarknadsstödet är i allmänhet behovsprövat. Det innebär att arbetsmark-nadsstödet minskar dels på basis av den arbetslösas egna inkomster, dels på basis av makens inkomster* och även föräldrarnas inkomster, förutsatt att de bor i samma hushåll. Du kan räkna ut till vilket belopp du kan få arbetsmarknadsstöd med hjälp av beräkningsprogrammet på adressen www.fpa.fi/berakningar.
Makens inkomster inverkar inte på arbetsmarknadsstödets belopp om det be-talas
• till dig som fyllt 55 år och uppfyller arbetsvillkoret
• som fortsättning på maximitiden för grunddagpenningen eller den in-komstrelaterade dagpenningen under de 180 första arbetslöshetsdagarna för den tid som du deltar i sysselsättningsfrämjande åtgärder
• som reseersättning
Utkomstskydd för arbetslösa
Om du under arbetslöshetstiden har tillfälliga inkomster eller inkomster från del-tidsarbete jämkas dessa med arbetsmarknadsstödet med fyra veckors mellanrum.
Grundregeln är att varje euro som du tjänar in minskar arbetsmarknadsstödet med 50 cent. Som arbetsinkomst betraktas penninglön, arvoden, skattepliktiga kostnads-ersättningar, naturaförmåner osv.
Jämkat arbetsmarknadsstöd betalas till sökande som arbetar på heltid i högst två veck-or, sökande som arbetar deltid eller fortsätter i ett arbete där arbetstiden på grund av permittering har förkortats eller sökande som får inkomst av företagsverksamhet.
En förutsättning för utbetalning av jämkat arbetsmarknadsstöd är att den månatliga arbetstiden uppgår till högst 80 % av den tid för heltidsarbete som gäller i branschen.
Arbetstagare med förkortad arbetsvecka eller förkortad arbetsdag får arbeta högst 80
% av den tid som gäller för heltidsarbete per vecka.
Om permitteringen förkortar din arbetstid mer än en hel eller flera dagar i veckan och lönen minskar i motsvarande grad jämkas inte stödet utan du får full arbetslös-hetsförmån för arbetslöshetsdagarna. Arbetstiden per vecka får inte överstiga 80 % av heltidsarbete.
Hur inverkar makens inkomster?
Om maken eller sambon bor i samma hushåll minskar arbetsmarknadsstödet på basis av deras inkomster. Makens inkomster beaktas till den del de överskrider inkomst-gränsen. Inkomstgränserna höjs för varje barn som föräldrarna försörjer, se Bilagan.
Om inkomstgränsen överskrids avdras 50 % av det fulla arbetsmarknadsstödet från den överstigande delen av inkomsten. Om förmånstagaren inte har familj avdras 75
% av det fulla arbetsmarknadsstödet från den överstigande delen, se Bilagan.
Hur inverkar andra sociala förmåner?
Samtliga kapitalinkomster och andra inkomster minskar arbetsmarknadsstödet. De sociala förmåner som förmånstagaren beviljats utöver arbetsmarknadsstödet avdras vanligen direkt från arbetsmarknadsstödet.
Från arbetsmarknadsstödet avdras dock inte
• barnbidrag
• underhållsbidrag och -stöd
• allmänt bostadsbidrag eller bostadsbidrag för pensionstagare
• utkomststöd
• vårdbidrag för pensionstagare eller handikappbidrag
• menersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring, militärunderstöd eller livränta och kompletteringsränta enligt militärskadelagen
Från arbetsmarknadsstödet avdras det hemvårdsstöd för barn som utbetalas
till arbetssökanden eller maken. Makens hemvårdsstöd avdras dock inte om maken sköter barnet själv och han eller hon inte själv har rätt till utkomstskydd för arbetslösa på grund av att han eller hon sköter barnet eller samtidigt får föräldradagpenning.
Arbetslösa som bor i samma hushåll som sina föräldrar
Om du bor i samma hushåll som dina föräldrar och du inte har uppfyllt arbets-villkoret avdras 50 % av ditt arbetsmarknadsstöd. Avdraget görs dock inte om dina föräldrars inkomster är högst 1 781 e/mån. Inkomstgränsen höjs med 106 euro för varje person som bor i samma hushåll och som föräldrarna försörjer.
Om du på ett tillförlitligt sätt kan bevisa att dina föräldrar de facto inte stöder dig ekonomiskt kan arbetsmarknadsstödet utbetalas utan avdrag.
Också personer som bor i samma hushåll som sina föräldrar får arbetsmarknadsstöd till fullt belopp för den tid som de deltar i arbetskraftsutbildning, arbetspraktik eller andra arbetskraftspolitiska åtgärder.
Integrationsstöd för invandrare
Till arbetslösa invandrare betalas arbetsmarknadsstödet i form av integrationsstöd under de tre första åren i landet. Integrationsstödets belopp fastställs på samma grun-der som det vanliga arbetsmarknadsstödet (se Bilaga).
En förutsättning för integrationsstödet är en integrationsplan som invandraren får rätt till då han eller hon anmäler sig som arbetslös arbetssökande vid arbetskraftsby-rån och/eller ansöker om utkomststöd farbetskraftsby-rån socialbyarbetskraftsby-rån. Planen ska uppgöras senast då invandraren varit arbetslös eller fått utkomststöd i minst fem månader. Planen uppgörs i samarbete med invandraren, hemkommunen och arbetskraftsbyrån. In-tegrationsplanen kan omfatta till exempel utbildning och arbetspraktik.
Grunddagpenning
Rätt till grunddagpenning har alla 17–64-åriga arbetslösa arbetssökande som bor i Finland och som uppfyller arbetsvillkoret för löntagare eller företagare (se s. 53). Till 65–67-åringar utbetalas grunddagpenning närmast under permittering.
För grunddagpenningen gäller en självrisktid. Du får grunddagpenning först när du har varit arbetslös arbetssökande vid arbetskraftsbyrån i minst sju vardagar. Själv-risktiden behöver inte vara oavbruten utan arbetslöshetsdagar från högst åtta kalen-Utkomstskydd för arbetslösa
derveckor i följd kan inräknas i denna.
Till vilket belopp kan du få grunddagpenning?
Grunddagpenningens belopp, se Bilagan. Grunddagpenningen höjs på basis av antalet barn under 18 år som bor i samma hushåll.
Grunddagpenning utbetalas för fem dagar i veckan. Grunddagpenningen är beskatt-ningsbar inkomst, på vilken verkställs förskottsinnehållning på 20 % eller förskottsin-nehållning enligt ett ändringsskattekort för beskattning av sociala förmåner.
Grunddagpenning utbetalas för högst 500 dagar. Om arbetslösheten fortsätter längre än så kan du ansöka om arbetsmarknadsstöd.
Förhöjningsdel eller omställningsskyddstillägg
Grunddagpenningens förhöjningsdel utbetalas i tre olika situationer
• för 20 dagar om du blir arbetslös och har förvärvsarbetat minst 3 år
• för 100 dagar då du blir uppsagd på grund av ekonomiska och produk-tionsmässiga skäl och har varit länge i arbetslivet (20 år)
• för 200 dagar då du deltar i sysselsättningsfrämjande åtgärder.
Om du har rätt till förhöjningsdelen i fler än ett fall får du i första hand förhöj-ningsdel för deltagande i sysselsättningsfrämjande åtgärder, i andra hand när arbetslösheten börjar efter 3 år i arbetslivet och sist när du har arbetat länge.
De som omfattas av omställningsskyddet har efter överenskommits i sysselsätt-ningsplanen rätt till omställningsskyddstillägg. TE-byrån utreder om du har rätt till omställningsskyddstillägg. Tillägg kan du bl.a. få om du har blivit uppsagt på grund av ekonomiska och produktionsmässiga skäl och du har förvärvsar-betat i 3 år.
Tillägg för omställningsskydd utbetalas för tiden för sysselsättningsfrämjande åtgärder, för vilken en sysselsättningsplan gjorts upp. Omställningsskyddstillägg utbetalas även för tiden mellan åtgärderna, om tiden är högst 7 dagar. Tillägget kan utbetalas för högst 200 dagar.
Du kan ha rätt att få förhöjningsdel på flera grunder. Förhöjningsdel betalas inte om du har rätt till omställningsskyddstillägg. Om omställningsskyddstillägg har betalats för maximitiden har du inte rätt till förhöjningsdel för tiden efter detta under samma maximala dagpenningsperiod.
Belopp, se Bilaga.
Din egen arbetsinkomst minskar grunddagpenningen
Om du under arbetslöshetstiden har tillfälliga inkomster eller inkomster från del-tidsarbete jämkas de med grunddagpenningen. Grundregeln är att varje euro du tjänar in minskar grunddagpenningen med 50 cent. De dagar för vilka du fått jämkad arbetslöshetspenning på basis av arbetsinkomst omvandlas till fulla dagar för arbets-löshetsdagpenning för att de 500 dagarna ska kunna uträknas.
Dina kapitalinkomster eller din makes inkomster inverkar inte på grunddagpen-ningen. Övriga sociala förmåner inverkar på den sociala tryggheten på samma sätt som på arbetsmarknadsstödet.
Du kan inte få grunddagpenning om du har rätt till sjukdagpenning, partiell sjuk-dagpenning, rehabiliteringspenning, specialvårdspenning eller moderskaps-, fa-derskaps- eller föräldrapenning. Arbetslöshetsdagpenning utbetalas dock för den självrisktid enligt sjukförsäkringslagen för vilken du inte kan få sjukdagpenning om du är arbetslös eller sjuk. Om sjukdagpenningen efter självrisktiden är mindre än arbetslöshetsdagpenningen, utbetalas sjukdagpenningen till minst 86 % av arbets-löshetsdagpenningen.
Om du är arbetslös och har fått sjukdagpenning för maximitiden (300 dagar), har anhängiggjort en ansökan om sjukpension eller fått avslag på densamma och du uppfyller förutsättningarna för utkomstskydd för arbetslösa fortsätter utbetalningen av utkomstskydd.
Arbetslöshetsdagpenning utbetalas i allmänhet inte till personer som gått i pension.
Följande pensioner utgör dock inte ett hinder för grunddagpenningen:
• delinvalidpension och deltidspension. Personer som får delinvalidpension har rätt till dagpenning även om de inte söker heltidsarbete.
• sjukpension enligt folkpensionslagen som betalas på grund av bestående blindhet, rörelseoförmåga eller värnlöshet.
• oregistrerad pension (t.ex. från en pensionsstiftelse) avdras från dagpen-ningen
• sjukpension från utlandet.