Förmåner från FPA
För professionellt bruk – 2012
Innehåll
Viktigt att veta 1
BOSÄTTNINGSBASERAD SOCIAL TRYGGHET 2
Allmänna principer 2
Flyttning utomlands 4
Flyttning till Finland 6
FÖRMÅNER FÖR BARNFAMILJEN 8
Moderskapsunderstöd 8
Föräldradagpenningar 8
Barnbidrag 12
Underhållsstöd 12
FPA:s förmåner för adoptivföräldrar 13
Stöd för vård av barn – ett alternativ till kommunal dagvård 14
Partiell vårdledighet och partiell vårdpenning 16
Om barnet insjuknar 16
SJUKFÖRSÄKRING 18
Läkemedelsersättningar 18
Ersättningar för privat sjukvård 20
Ersättningar för privat tandvård 21
Reseersättningar 22
Om du blir sjuk utomlands 23
Sjukdagpenning 24
Partiell sjukdagpenning och deltidsarbete 27
Sjukledighet, rehabilitering eller pension? 28
REHABILITERING 29
Yrkesinriktad rehabilitering för personer i arbetslivet 30 Medicinsk rehabilitering för gravt handikappade 32
Rehabiliterande psykoterapi 33
Rehabilitering enligt prövning 34
Rehabiliteringspenning 35
FÖRETAGSHÄLSOVÅRD 37
HANDIKAPPFÖRMÅNER 38
Handikappbidrag 38
Tolktjänster för handikappade 40
Bostadstillägg 43
Statsgaranti för studielån 44
Stöd för skolresor 46
MILITÄRUNDERSTÖD 47
ALLMÄNT BOSTADSBIDRAG 48
ARBETSLÖSHETSSKYDD 52
Arbetsmarknadsstöd 54
Integrationsstöd för invandrare 57
Grunddagpenning 57
Stöd för äldre arbetslösa 59
Sysselsättningsfrämjande åtgärder 60
Andra stöd för arbetslösa 63
Alterneringsersättning 63
FOLKPENSIONSTRYGGHET 64
Folkpension 64
Barnförhöjning 70
Fronttillägg och extra fronttillägg 70
Familjepension 71
Garantipension 74
Bostadsbidrag för pensionstagare 76
Ändringssökande i beslut 80
Informationsutbyte mellan myndigheter 80
Ordlista* 81
SIFFERBILAGA Adresser
Viktigt att veta
FPA stöder i Finlands bosatta personers utkomst. I denna broschyr presenteras för- månerna i korthet. Framställningen följer i stort människans livsväg. Broschyren tar inte upp alla detaljer. Mera information hittar du på webbplatsen www.fpa.fi.
Broschyren beaktar lagändringar som har fastställts före år 2012.
Broschyren är avsedd som handbok för dem som arbetar eller studerar inom social- och hälsovårdssektorn samt för de studerande som behöver koncentrerad informa- tion om FPA-förmånerna. Förmånslagarna som nämns finns i huvudsak på FPA:s webbplats och på adressen http://www.edilex.fi/kela/sv. På omslaget finns FPA:s ser- vicenummer som svara på frågor om förmåner.
Vem har rätt till FPA:s förmåner?
För att få FPA:s förmåner krävs det i allmänhet att du omfattas av den sociala trygghe- ten i Finland*. Vissa förmåner kan du bara få om du har bott i Finland en viss tid.
Huvudregeln är att alla stadigvarande bosatta i Finland* omfattas av Finlands sociala trygghet samt under vissa förutsättningar även personer som kommer till Finland för att arbeta. Om man flyttar till Finland eller från Finland utomlands lönar det sig att kontrollera hos FPA vilket lands sociala trygghet man omfattas av.
Informera alltid FPA om förändringar
Den som erhåller en förmån från FPA måste snabbt informera FPA om förändrade förhållanden. Sådana situationer är bl.a. förändringar gällande inkomsterna, famil- jesituationen eller parförhållandet. I det beslut FPA givit listas de förändringar som måste meddelas. Om en mottagare av en förmån inte meddelar om förändringar kan personen bli utan någon förmån eller också kan stöd utbetalas utan grund, och FPA blir då tvungen att senare återkräva det.
Hur kan du sköta dina FPA-ärenden?
FPA betjänar sina kunder på byråerna, per telefon och post samt på internet på adressen www.fpa.fi. Då man uträttar ärenden vid FPA:s byråer är det bra att visa upp någon identitetshandling, t.ex. bildförsett FPA-kort, körkort eller pass.
I slutet av broschyren finns en ordlista med förklaringar till några av de termer som används i lagstiftningen och av FPA. Dessa termer har i texten utmärkts med kursiv stil och en stjärna*.
FPA, informationsenheten, PB 450 00101 HELSINGFORS
viestinta@kela.fi
BOSÄTTNINGSBASERAD SOCIAL TRYGGHET
Finlands sociala trygghetssystem bygger på att man är bosatt i landet. Med vissa undantag har alla som bor stadigvarande i Finland rätt till de sociala förmåner som FPA beviljar.
Då du lämnar Finland och flyttar utomlands eller flyttar från något annat land till Finland beslutar FPA om du omfattas av den sociala tryggheten i Finland, dvs. om du har rätt till de sociala trygghetsförmåner som FPA beviljar.
Bestämmelser om vem som omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten finns i tillämpningslagen, lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet 30.12.1993/1573
Allmänna principer
I situationer av flyttning från och till landet påverkas din sociala trygghet i för- sta hand av om det rör sig om en kortvarig eller permanent flyttning. Till vilket land du flyttar eller från vilket land du flyttar till Finland påverkar också din sociala trygghet.
EU-lagstiftning
EU-länder är Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sve- rige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.
EES-länder är Island, Liechtenstein och Norge, vilka med stöd av EES-avtalet tillämpar EU-lagstiftning. På Schweiz tillämpas också samma regler som på EU-/EES-länder.
Den sociala tryggheten för dem som flyttar från ett EU-/EES-land samt Schweiz till ett annat koordineras av EU-förordning 1408/71. På basis av förordningen avgörs om en person som flyttar från ett land till ett annat omfattas av ur- sprungslandets eller det nya bosättningslandets sociala trygghet. Huvudregeln är att en arbetstagare hör till den sociala tryggheten i det land där han eller hon arbetar.
Syftet med EU-förordningen är att säkerställa att personer som rör sig inom EU endast hör till ett lands sociala trygghetssystem åt gången. Dessutom vill man med förordningen garantera att personer som flyttar från ett EU/EES-
Bosättningsbaserad social trygghet
land till ett annat inte på grund av flyttningen förlorar den sociala trygghet de har tjänat in.
EU-förordningen 1408/71 gäller dock inte alla persongrupper och alla sociala trygghetsförmåner. Förordningen gäller huvudsakligen arbetstagare och själv- ständiga yrkesutövare, och gäller enbart den lagstadgade sociala tryggheten.
Frivilliga system faller i allmänhet utanför dessa regler.
EU-förordningen 883/2004 om samordning av medlemsländernas system för social trygghet träder i kraft i maj 2010. Inom sitt tillämpningsområde skall denna förordning ersätta alla konventioner om social trygghet som är tillämp- liga mellan medlemsstaterna.
Om EU-förordningen inte innehåller bestämmelser om din sociala trygghet, omfattas du av Finlands nationella lagstiftning och dess bestämmelser om flytt- ningen från och till Finland och dess varaktighet eller tillfällighet.
Avtal om social trygghet
Din rätt till social trygghet i samband med en flyttning till och från landet kan basera sig på de avtal om social trygghet som Finland har ingått med de nord- iska länderna, USA, Kanada, Chile, Israel och Australien. Med Australien har Finland ett avtal som gäller sjukvård under tillfällig vistelse. Dessutom har man ingått en överenskommelse med Quebec om ett särskilt arrangemang gällande social trygghet.
Avtalen gäller i allmänhet arbetstagare och deras familjemedlemmar. Bestäm- melserna i avtalen tillämpas endast på de persongrupper och de områden av den sociala tryggheten som ingår i avtalen. Om avtalet inte innehåller bestäm- melser om din sociala trygghet, omfattas du av Finlands nationella lagstiftning och dess bestämmelser om flyttningen från och till Finland och dess varaktighet eller tillfällighet.
Den nordiska konventionen om social trygghet och förordning 1408/71, som koordinerar den sociala tryggheten i EU-/EES-länderna, är i mångt och mycket likadana till sina innehåll. EES-länderna och Schweiz tillämpar tillsvidare den äldre EU-förordningen 1408/71. Den nordiska konventionen om social trygghet är dock mer omfattande än EU-förordningen, eftersom den även gäller stude- rande, pensionärer och andra som står utanför arbetslivet.
På arbetstagare som flyttar till ett annat nordiskt land tillämpas de bestämmelser i EU-förordningen som gäller arbetstagare. På andra än arbetstagare tillämpas däremot den nordiska konventionen om social trygghet. Med stöd av konven- tionen omfattas dessa personer av den sociala tryggheten i det land där de enligt befolkningsregistret är bosatta.
Övriga avtal om social trygghet täcker bara en liten del av FPA:s förmåner. I många fall gäller de enbart pensioner.
Regler gällande andra länder
Den sociala tryggheten för personer som flyttar mellan andra än EU-/EES-län- der och Schweiz samt de länder med vilka Finland ingått ett avtal om social trygghet fastställs huvudsakligen på basis av hur länge vistelsen utomlands eller i Finland har varat.
Om du har för avsikt att flytta utomlands för en kortare tid än ett år, anses din flyttning vara tillfällig och du fortsätter som regel att omfattas av Finlands so- ciala trygghet under din utlandsvistelse. Om din vistelse utomlands däremot är avsedd att vara längre än ett år, anses flyttningen vara varaktig och din rätt till finländsk social trygghet upphör i allmänhet vid flyttningsögonblicket. Vissa specialgrupper, såsom utsända arbetstagare, omfattas av andra bestämmelser.
Innan du flyttar lönar det sig alltid att ta reda på om du har rätt till finländsk so- cial trygghet. Om detta inte är fallet, kontakta motsvarande inrättning i ditt nya bosättningsland och ta reda på om du är berättigad till social trygghet i landet i fråga. Socialskyddet i alla länder täcker inte samma områden som i Finland och förmånerna kan variera stort mellan olika länder.
Då du flyttar till Finland omfattas du i allmänhet av det finländska sociala trygg- hetssystemet från den tidpunkt då du anses ha flyttat hit för att stadigvarande bo här. T.ex. ett två års arbetsavtal i Finland, familjeband till en person som sta- digvarande bor i landet eller tidigare stadigvarande boende här är i allmänhet tecken på att man har för avsikt att flytta permanent. I bedömningen beaktas även övriga band. Däremot anses en som kommer till Finland enbart i studies- yfte inte flytta permanent till Finland.
Det lönar sig alltid att kontrollera vilka förutsättningar som gäller för att bevara ursprungslandets sociala trygghet vid den anstalt som ansvarar för den sociala tryggheten i det landet.
Flyttning utomlands
Flyttning utomlands och tillfälligt boende utomlands ska alltid anmälas till FPA.
Också återkomsten till Finland måste anmälas.
Huruvida de som flyttar utomlands är berättigade till finländsk social trygghet avgörs huvudsakligen på basis av vistelsens längd. Om du har för avsikt att flytta utomlands för kortare tid än ett år, dvs. tillfälligt, omfattas du i allmänhet av fin- ländsk social trygghet och är berättigad till FPA:s förmåner under din utlandsvis-
Flyttning utomlands
telse. Om du däremot avser att vara utomlands under längre tid än ett år, anses din flyttning vara permanent och din rätt till finländsk social trygghet upphör i de flesta fall vid flyttningsögonblicket.
I fråga om personer som flyttar till EU-/ETA-länder och Schweiz för att arbeta gör man dock undantag från regeln om tillfällig vistelse; också en kortvarig vistelse i dessa länder är i allmänhet tillräckligt för att överflytta dig till sysselsättningslan- dets sociala trygghetssystem. Utgående från EU-reglerna kan du bara omfattas av en stats sociala trygghet åt gången, och i allmänhet är detta land det land där du arbetar.
Om en utlandsvistelse som ursprungligen var avsedd att vara i under ett år, dvs.
tillfällig, ändå varar i över ett år, dvs. blir stadigvarande, upphör rätten till finländsk social trygghet från och med den tidpunkt då förhållandena förändrades.
En person som regelbundet vistas utomlands mer än halva året har i vanliga fall inte rätt till finländsk social trygghet. Om dina band till Finland dock alltjämt är starka kan du fortsättningsvis omfattas av finländsk social trygghet. I tolkningsfall beaktas individuella omständigheter, såsom bosättningstid i Finland och utom- lands, familjeband, boendeförhållanden och upprepad vistelse i Finland.
I vissa fall kan personer som arbetar utomlands i över ett år fortsättningsvis omfat- tas av finländsk social trygghet. Utsända arbetstagare kan på ansökan och tjäns- temän utan ansökan fortsätta att omfattas av finländsk social trygghet under sin utrikeskommendering. Arbetsgivaren ska anmäla det arbete som tjänstemannen utför utomlands till FPA. Också familjemedlemmarna till utsända arbetstagare och tjänstemän kan på ansökan få fortsätta omfattas av finländsk social trygghet.
FPA beslutar om tillämpningen av finländsk lagstiftning gällande social trygg- het ifråga om sådana arbetstagare som sänds ut för att arbeta i något annat land än EU-/ETA-länder eller länder med vilka Finland har ingått ett avtal om social trygghet. FPA beslutar om tillämpningen av lagstiftningen gällande social trygghet också i fråga om medföljande familjemedlemmar. Pensionsskyddscentralen fattar beslutet om den sociala tryggheten för utsända arbetstagare till EU-/EES-länder, Schweiz och länder med vilka Finland har ingått ett avtal om social trygghet.
Förmåner utomlands
FPA:s förmåner är indelade i två grupper beroende på om de betalas åt personer som tillfälligt eller varaktigt befinner sig utomlands.
Följande förmåner kan du i vissa fall få fast du skulle bo utomlands i över ett år, t.ex. som utsänd arbetstagare, statstjänsteman, studerande eller som familjemed- lem till någon av dessa:
• folk- och familjepension
• barnbidrag
• moderskapsunderstöd och
• allmänt bostadsstöd (enbart för kostnader för en bostad som befinner sig i Finland).
Följande förmåner kan du däremot bara få om du bor utomlands tillfälligt, dvs.
i under ett år:
• bostadsbidrag för pensionstagare, vårdbidrag för pensionstagare
• handikappbidrag för personer under 16 år, undantag: handikappbidrag för personer över 16 år kan fås till EU-/EES-länder samt Schweiz också i vissa fall då vistelsen inte är tillfällig
• garantipension fr.o.m. 1.3.2011
• särskilt stöd till invandrare t.o.m. 1.3.2011.
Vissa av FPA:s förmåner betalas inte överhuvudtaget till utlandet. Sådana är exempelvis
• arbetsmarknadsstöd
• grunddagpenning vid arbetslöshet /undantag: arbetssökande i EU-/EES- länder
• vårdpenning för hemvård eller privat vård av barn /undantag beträffande hemvården: EU-/EES-länder.
Huvudregeln är att om du bor utomlands tillfälligt, dvs. under kortare tid än ett år, omfattas du av finländsk social trygghet och har rätt till FPA:s förmåner på samma sätt som om du bodde i Finland. Utbetalningen av de förmåner som betalas fort- sätter alltså utomlands, och nya förmåner kan beviljas på ansökan. Om du däremot stadigvarande är bosatt utomlands, dvs. i över ett år, kan du i regel inte få FPA:s förmåner. Förmånerna upphör vid den tidpunkt då du flyttar utomlands.
Inom bosättningsbaserade system, som de som tillämpas i Finland och övriga Nor- den, kan det krävas att man bor i landet en viss tid, en s.k. väntetid, innan man får en förmån. I Finland krävs väntetid för att få moderskapspenning, folkpension och efterlevandepension. Väntetiden löper också om du innan du flyttar till Finland omfattats av den sociala tryggheten i något annat EU-/EES-land eller Schweiz.
Flyttning till Finland
Din rätt till finländsk social trygghet avgörs på basis av hur lång vistelse det är fråga om. Om du har för avsikt att bosätta dig stadigvarande i Finland, omfattas du i regel av den finländska sociala tryggheten från den tidpunkt du flyttar hit och du kan få FPA:s förmåner.
Som stadigvarande bosättning räknas t.ex. återflyttning, minst två års arbete i Finland samt äktenskap eller annan nära familjerelation till en person som
Flyttning till Finland
stadigvarande bor i Finland. Dessutom krävs det att ditt uppehållstillstånd har beviljats för minst ett år, i det fall att du är skyldig att ansöka om uppehållstill- stånd. Uppehållstillstånd beviljas av Migrationsverket.
Rätten för en arbetstagare eller invandrare som flyttar till Finland från ett EU- land, EES-land eller Schweiz till finländsk social trygghet och olika förmåner baserar sig på arbetets längd. Om du kommer till Finland för att arbeta i över 4 månader och arbetsvillkoret uppfylls, omfattas du i allmänhet av finländsk social trygghet.
På motsvarande sätt har en person som kommer från ett tredje land (från andra länder än EU-, EES-länder eller Schweiz för att arbeta tillfälligt i Finland rätt till så gott som alla förmåner enligt sjukförsäkringslagen. Han är också arbets- löshetsförsäkrad för den tid han arbetar om arbetsvillkoret uppfylls och arbetet pågår minst 4 månader.
Personer som flyttar till Finland måste ansöka om att inkluderas i finländsk so- cial trygghet med FPA:s blankett Y77r. De som hör till finländsk social trygghet får ett skriftligt beslut i ärendet och de beviljas ett FPA-kort.
Om du flyttar till Finland för att bo tillfälligt i landet är du i allmänhet inte berättigad till FPA:s sociala trygghetsförmåner. Exempelvis studerande anses endast flytta tillfälligt till Finland om studierna är den enda orsaken till flytt- ningen. Undantag är studerande som flyttar från Norge och Island (EES-länder), vilka kan inkluderas i finländsk social trygghet om de enligt folkbokföringen är bosatta i Finland.
Du har inte rätt till finländsk social trygghet om du på basis av EU-lagstiftning eller avtal om social trygghet får förmåner från något annat land eller omfattas av något annat lands sociala trygghet. Sådana personer är exempelvis
• utsända arbetstagare från ett annat EU-/EES-land eller Schweiz
• gränsarbetare
• familjemedlemmar till arbetstagare utsända från något annat nordiskt land samt
• anställda i en främmande stats eller mellanstatlig organisations tjänst och deras familjemedlemmar.
Om du flyttar tillfälligt till Finland från något annat EU-/EES-land eller Schweiz har du rätt till nödvändig sjukvård med det europeiska sjukvårdskortet.
Närmare upplysningar får du på www.fpa.fi och www.intofinland.fi, FPA:s och Skat- teförvaltningen serviceställe avsett för arbetstagare som kommer till Finland.
FÖRMÅNER FÖR BARNFAMILJEN Moderskapsunderstöd
En i Finland bosatt*, gravid kvinna får moderskapsunderstöd då hennes gravidi- tet har varat i minst 154 dagar, dvs. i ca 5 månader. Erhållandet av understödet förutsätter att kvinnan har genomgått en hälsoundersökning hos läkare eller på rådgivningen före utgången av den fjärde graviditetsmånaden.
Den sökande får välja mellan en moderskapsförpackning eller ett skattefritt pen- ningbelopp på 140 euro. Om flera barn föds samtidigt höjs moderskapsunderstö- det så att det för det andra barnet utbetalas två, för det tredje barnet tre etc. moder- skapsunderstöd (för tvillingar alltså sammanlagt tre understöd, för trillingar sex understöd o.s.v.). Mottagaren kan välja en kombination av moderskapsförpack- ningar och pengar. Om adoptivföräldrars rätt till moderskapsunderstöd, se s. 13
Lagen om moderskapsunderstöd 28.5.1993/477 och statsrådets förordning om moderskapsunderstöd och adoptionsbidrag 31.10.2002/885.
Föräldradagpenningar
Som förälder har du rätt att hålla moderskaps-, faderskaps- och föräldraledigt och för denna tid få föräldradagpenningar från FPA.
Till föräldradagpenningarna hör
• moderskapspenning för mammans lediga tid
• faderskapspenning för pappans lediga tid
• föräldrapenning, som kan betalas åt antingen mamman eller pappan be- roende på vem som sköter barnet. Pappan och mamman kan också arbeta deltid och dela vårdansvaret för barnet, t.ex. så att den ena har hand om barnet på förmiddagen och den andra på eftermiddagen. För denna tid kan FPA betala partiell föräldrapenning.
Om flera barn föds samtidigt förlängs tiden för utbetalning av föräldrapenning med 60 vardagar för varje barn utöver det första. Förlängningen kan användas så att mamman och pappan är föräldralediga samtidigt (varvid ledigheten inte förlängs), eller så kan den användas som en fortsättning på moderskaps- eller föräldraledigheten. Angående starten för föräldradagpenningarna samt hur länge de betalas, se Bilagan.
Förmåner för barnfamiljen
Särskild moderskapspenning – då arbetet utgör en hälsofara
Om du under din graviditet utsätts för kemiska ämnen, strålning eller smitt- samma sjukdomar kan dessa utgöra ett hot mot din eller fostrets hälsa. Om riskerna inte kan elimineras eller din arbetsgivare inte kan ordna med andra ar- betsuppgifter för dig under graviditeten kan du lämna arbetet före den egentliga mammaledigheten. För denna tid får du särskild moderskapspenning. Särskild moderskapspenning betalas tills dess att moderskapspenningsperioden inleds, arbetsförhållandena har blivit säkra eller anställningsförhållandet upphör.
Registrerat partnerskap
Den andra föräldern i ett registrerat partnerskap* kan få föräldrapenning när han eller hon sköter sin partners barn, trots att han eller hon inte är biologisk förälder till barnet. Partnerskapet måste då vara registrerat innan barnet adop- teras eller föds.
Partiell föräldrapenning
Om båda föräldrarna deltidsarbetar och delar på vårdansvaret för barnet kan ni båda få partiell föräldrapenning från FPA. Partiell föräldrapenning förutsät- ter att ni har avtalat med era arbetsgivare om deltidsarbete under minst två månader. Arbetstiden och lönen ska då vara 40–60 % av arbetstiden och lönen för heltidsarbete.
Om någon av föräldrarna inte längre uppfyller förutsättningarna för partiell föräldrapenning upphör även den andras rätt till den. Därefter betalas föräldra- penning på normalt sätt till den förälder som sköter barnet. En ensamförsörjare eller studerande kan inte få partiell föräldrapenning.
Pappamånaden
Förutom den 18 dagar långa faderskapsledighet som hölls under moderskaps- och föräldrapenningsperioden kan pappan dessutom hålla en hel pappamånad tillsammans med sitt barn. Då pappan istället för mamman utnyttjar åtminstone de 12 sista vardagarna av föräldrapenningsperioden får han 1–24 extra varda- gar ledighet. Denna period av 13–36 dagar kallas pappamånad, och den måste hållas i ett sträck. För pappamånadens första 12 vardagar får pappan föräldra- penning och för de följande 1–24 vardagarna får han faderskapspenning, dessa är sinsemellan lika stora.
Pappan behöver inte hålla pappamånaden direkt efter att föräldrapenningspe- rioden upphör, utan kan skjuta upp den till en senare tidpunkt. Pappamånaden måste dock hållas inom 180 kalenderdagar (ca 6 månader) från föräldrapen- ningens sista utbetalningsdag. Om pappan inte utnyttjar sin pappamånad direkt som en fortsättning till föräldrapenningen måste någondera av föräldrarna sköta barnet hemma före pappamånaden. För denna tid kan föräldern ansöka om stöd för hemvård av barn (se s. 14).
Mamman får inte föräldradagpenningar under pappamånaden. I det fall att det i familjen finns andra barn under 3 år är det möjligt att få hemvårdsstöd, men på grund av de förmåner pappamånaden innebär blir det ofta inget kvar att betala ut.
Hur stor är moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningen?
Storleken på moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningen bestäms i allmän- het utifrån den i beskattningen konstaterade arbetsinkomsten*. På dagpenningens belopp inverkar även om du t.ex. har arbetat, studerat, varit sjuk eller arbetslös;
även fluktuationer i inkomsterna påverkar dagpenningen. Som föräldradagpen- ning utbetalas dock alltid minst ett minimibelopp. Den partiella föräldrapen- ningen är hälften av den föräldrapenning som annars skulle betalas. För beloppen, se Bilagan.
Om du får lön för föräldraledigheten, betalas föräldrapenningen till den del den motsvarar lönen till din arbetsgivare. Du kan beräkna hur stor din egen moder- skaps-, faderskaps eller föräldrapenning blir med hjälp av kalkylprogrammet på www.fpa.fi/berakningar. Information fås också på FPA:s byrå.
Beskattning
Föräldradagpenningar är beskattningsbar inkomst. FPA verkställer förskottsin- nehållning på dem utgående från den skatteprocent som erhållits från skatteför- valtningen. Förskottsinnehållningen på dagpenningen görs enligt det skattekort du använder, men är dock alltid minst 20 %. För att förskottsinnehållningen inte ska vara för stor lönar det sig att på förhand skaffa ett ändringsskattekort från skatteförvaltningen. Närmare information får du på adressen www.skatt.fi.
Till arbetstagaren
Storleken på moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningen bestäms i allmän- het utifrån den i beskattningen konstaterade arbetsinkomsten*, inte utgående ifrån den nuvarande arbetsinkomsten. Under anställningstiden tjänar en arbetstagare in pension och semester under föräldraledigheten.
Dina arbetsinkomster ökas med en lönekoefficient* och från dem avdras kostna- derna för inkomsternas förvärvande, t.ex.:
• de kostnader för resor mellan bostaden och hemmet som överskrider självrisken
• medlemsavgifter till fackföreningen och arbetslöshetskassan samt
• ett avdrag som motsvarar arbetspensionsavgiften och arbetslöshetsför- säkringsavgiften.
Till företagare
Om du är en företagare som är FöPL- eller LföPL-försäkrad* fastställs din för- äldrapenning utgående från den inkomst som ligger till grund för pensionsför- säkringen. Arbetsinkomsten höjs med ett års lönekoefficient*.
Har dina inkomster ökat?
Om din arbetsinkomst är minst 20 % högre än arbetsinkomsten i beskattningen justerad med lönekoefficienten eller FöPL- eller LföPL *-arbetsinkomsten kan föräldradagpenningen bestämmas utgående från nyare uppgifter om arbets- inkomsten än den i beskattningen konstaterade inkomsten*. I detta fall beaktar FPA dina inkomster under 6 månader strax före föräldradagpenningsperiodens början och inkomsterna multipliceras med två för att få årsinkomsten. Dessa inkomster justeras inte med en lönekoefficient.
En företagare kan som sexmånadersinkomst visa på lön eller arbetsinkomst som fastställts för FöPL- eller LFöPL-försäkringen*. Endast kontinuerliga inkomster kan beaktas, men det är också möjligt att ha inkomster bara under en del av de sex månaderna.
Om du saknar arbetsinkomster
Om du inte har haft arbetsinkomster till grund för beräkning av föräldradag- penningen får du dagpenningen till minimibelopp (se Bilaga). Du kan också få dagpenning baserat på t.ex. arbetslöshetsförmån som du erhållit före föräldra- ledigheten (se s. 25).
Om du är låginkomsttagare och har studielån kan du ha rätt till räntebidrag (se s. 43).
Värnpliktigs faderskapsunderstöd
Om du blir faderskapsledig under din militär- eller civiltjänstgöring blir din faderskapspenning minimibeloppet. En värnpliktig med familj kan också få mi- litärunderstöd. Läs mer på FPA:s webbplats www.fpa.fi.
Då du studerar eller arbetar under föräldraledigheten
Om mamman studerar och får studiestöd under moderskaps- eller föräldra- ledigheten får hon för studiedagar förutom studiestödet även dagpenning till minibeloppet. Moderskapspenningen är då inkomst och kan påverka den stude- randes årsinkomstgräns*. Om mamman arbetar under föräldraledigheten betalar FPA dagpenning till minibeloppet under de dagar hon arbetar.
Pappan får inte arbeta samtidigt som han får faderskaps- eller föräldrapenning om inte han ensam sköter barnet. Han kan emellertid studera under den tid han är pappa- eller föräldraledig och under den tiden få såväl studiestöd som faderskaps- eller föräldrapenning om han bevisar att han trots studierna sköter barnet.
Två barn inom tre år
Du kan få föräldradagpenning utgående från den arbetsinkomst som låg till grund för den föregående dagpenningen om den beräknade tiden för ditt andra barn eller omhändertagandet av adoptivbarn inträffar före det att ditt föregå-
Förmåner för barnfamiljen
ende barn fyller 3 år eller innan det har gått 3 år sedan föregående adoptivbarn togs om hand.
Utbetalning av dagpenningar
Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning betalas för vardagar inklusive lördagar, men inte för söndagar, söckenhelger, självständighetsdagen och första maj. Föräldradagpenningarna betalas i efterskott i 25 dagars rater. Moderskaps- penningens första rat omfattar dock 30 dagar. Faderskapspenningen betalas i efterhand för en eller flera perioder åt gången, beroende på hur pappan tar ut sin ledighet.
Sjukförsäkringslagen 21.12.2004/1224
Barnbidrag
FPA betalar ut barnbidrag från början av den månad som följer på barnets fö- delse eller från det att rätten till barnbidrag har uppkommit (t.ex. flyttning till Finland) till slutet av den månad då barnet fyller 17 år eller tillsammans med sina vårdnadshavare varaktigt flyttar utomlands.
Barnbidraget kan betalas till mamman, pappan eller någon annan vårdnadsha- vare samt undantagsvis även till barnet själv när han eller hon fyllt 15 år. En- samförsörjartillägget är avsett för föräldrar som inte lever i samboförhållande eller äktenskap. Föräldrarna kan ha antingen gemensam eller ensam vårdnad.
Barnbidragslagen 21.8.1992/796
Underhållsstöd
FPA ger ett beslut om underhållsstöd samt indriver obetalda underhållsstöd av underhållsskyldiga. Underhållsavtal och fastställande av underhållsstöd över- fördes inte till FPA. Ansökan och belopp, se bilagan.
FPA kan betala underhållsstöd då
• den underhållsskyldiga föräldern inte har betalat fastställt underhålls- bidrag
• det fastställda underhållsbidraget är lägre än underhållsstödet p.g.a. den underhållsskyldigas svaga ekonomi
• ett barn blivit adopterat av en förälder utan partner
• faderskapet för ett barn som fötts utom äktenskapet inte blivit fastställt.
Lagen om underhållsstöd 29.8.2008/580
FPA:s förmåner för adoptivföräldrar
Föräldraförmånerna är i stor utsträckning desamma för adoptivföräldrar som för biologiska föräldrar. En skillnad är att adoptionsföräldrar inte kan få moderskaps- penning, men de får längre föräldraledighet och föräldrapenning. Dessutom är hemvårdsstödet mer flexibelt för adoptivföräldrar än för andra.
Förmåner för adoptivföräldrar:
• Moderskapsunderstöd kan du få då du adopterar ett barn under 18 år, om du är bosatt i Finland och den som ger adoptionsrådgivning eller den internationella adoptionstjänsten har utsett barnet för placering i din vård. Barnet kan vara adopterat från hemlandet eller utomlands ifrån.
Vid internationella adoptioner måste du ha tillstånd från nämnden för adoptionsärenden. Bifoga till din ansökan ett bevis på att barnet har ut- setts. Ansökningstiden är 2 månader från det att du fått barnet i din vård, men du kan ansöka om understöd redan efter det att barnet har utsetts att placeras i din vård.
• Du kan få föräldraledighet för att sköta ett adoptivbarn, som är under 7 år när du adopterar, och under den tiden få föräldrapenning (eller partiell föräldrapenning). Om du adopterar din makes* biologiska barn kan du få föräldrapenning, om barnet är under ett år då du adopterar, och du blir föräldraledig för att sköta barnet. Under tiden du är föräldraledig kan du inte arbeta eller studera på heltid. Föräldrapenningen betalas alltid i minst 200 vardagar eller tills det gått 234 vardagar från vardagen som följer på barnets födelsedag. Bifoga ett intyg om att barnet har tagits i vård till din ansökan. För adoptivföräldrar är ansökningstiden undantagsvis 2 måna- der retroaktivt från det att barnet har tagits i vård.
• Du kan ansöka om faderskapspenning eller motsvarande förmån (regist- rerat partnerskap) från FPA och hålla faderskapsledighet och pappamånad på samma villkor som andra pappor.
• Adoptivföräldrar har samma rätt till vårdledighet som andra och rätt att under denna tid få stöd för hemvård av barn eller stöd för privat vård.
Adoptivföräldrar kan dock få stöd för hemvård också för ett barn som har fyllt 3 år tills dess att det har gått 2 år från föräldrapenningsperiodens början. Stödet betalas under kortare tid än 2 år om barnet under denna tid börjar i skolan.
Adoptionsbidrag
Om du adopterar ett barn från utlandet kan du hos FPA ansöka om adop- tionsbidrag för de kostnader adoptionen medför. Du kan ansöka om bidraget när den internationella adoptionstjänsten har utsett ett adoptivbarn under 18 år att placeras hos dig och nämnden för internationella adoptionsärenden har beviljat adoptionen. En förutsättning är att du är stadigvarande bosatt i Fin- land*. Adoptionsbidraget betalas inte om du adopterar ett barn från Finland.
Lagen om moderskapsunderstöd 28.5.1993/477 och förordningen om moderskapsunderstöd och adoptionsbidrag 31.10.2002/885
Förmåner för barnfamiljen
Stöd för vård av barn – ett alternativ till kommunal dagvård
Efter att föräldraledigheten har upphört, kan du
• sköta ditt barn hemma med hjälp av stöd för hemvård av barn
• ordna privat dagvård för ditt barn och få stöd för hemvård eller privat vård eller
• placera ditt barn i kommunal dagvård, vilket du har en lagstadgad rätt till. Då kan du inte få stöd för hemvård eller privat vård från FPA.
Du har rätt att ta oavlönad vårdledighet för att sköta sitt barn utan att anställ- ningsförhållandet bryts. Rätten grundar sig på arbetsavtalslagen samt tjänste- och arbetskollektivavtal. Du kan vara vårdledig tills ditt barn fyller 3 år. Ledighe- ten kan hållas i högst två etapper per barn, så att den pågår minst en månad åt gången. Meddela din arbetsgivare om vårdledigheten minst två månader innan den inleds.
Stöd för hemvård
Du kan få stöd för hemvård, om det i din familj finns ett barn under 3 år som sköts av föräldrarna, någon annan skötare (t.ex. mor- eller farföräldrar) eller en producent av privat dagvård*. Stöd för hemvård kan inte fås om barnet är i kommunal dagvård eller om en kommunal dagvårdsplats har reserverats för barnet.
Till stödet för hemvård av barn hör en vårdpenning och ett vårdtillägg, som är beroende av familjens inkomster (för beloppen, se Bilagan).
Det kan hända att din hemkommun utöver stödet för hemvård betalar ett s.k.
kommuntillägg som höjer vårdpenningen eller vårdtillägget. Närmare upplys- ningar får du från din hemkommun.
FPA betalar stödet för hemvård av barn till den förälder eller vårdnadshavare som sköter barnet. Stödet betalas i efterhand den sista i varje månad. Stödet är beskattningsbar inkomst. FPA verkställer förskottsinnehållning på det utgående från den skatteprocent som erhållits från skatteförvaltningen. Innehållningspro- centen kan då vara för hög. Du kan ändra den genom att beställa ett ändrings- skattekort från skatteförvaltningen. Närmare uppgifter på www.skatt.fi.
Du kan få hemvårdsstöd samtidigt som moderskaps-, faderskaps- eller föräld- rapenning, men eftersom föräldradagpenningarnas belopp inverkar på stödet för hemvård utbetalas oftast inget hemvårdsstöd.
Stöd för privat vård av barn
Du kan få stöd för privat vård av barn (privatvårdsstöd) om det i familjen finns ett barn under skolåldern som sköts av en vårdare som familjen anställt eller av en privat dagvårdsproducent. Privatvårdsstöd kan inte fås om barnet är i kom- munal dagvård eller om en kommunal dagvårdsplats har reserverats för barnet.
Halvdagsförskola ett år före skolstarten hindrar inte att man får stödet.
Stödet för privat vård av barn kan högst vara lika stort som dagvårdsavgiften.
FPA betalar alltid stödet direkt till den vårdare du har anställt. Det betalas i ef- terhand den sista vardagen i månaden (för beloppen, se Bilagan).
Om barnet omfattas av förlängd läroplikt *, deltar i kommunal halvdagsförskola året innan skolstarten eller börjar skolan som 6-åring betalas 61,34 e/mån i vårdstöd och vårdtillägget halveras.
Erhållande av privatvårdsstöd förutsätter alltid att den som sköter barnet
• inte är medlem av samma familj
• är en privat person med vilken familjen har ingått ett arbetsavtal på minst 1 månad eller
• är en dagvårdsproducent* (person eller sammanslutning).
En förutsättning är att dagvårdsproducenten* är godkänd av kommunen. Om ditt barn sköts av en släkting eller någon annan person måste du göra upp ett arbetsavtal med personen och betala honom eller henne lön.
Privatvårdsstödet är skattepliktig inkomst. FPA verkställer förskottsinnehållning innan stödet utbetalas till vårdaren. Om du har anställt en privat dagvårdspro- ducent måste du som arbetsgivare innehålla ett förskott på den löneandel du betalar och dessutom betala socialskyddsavgifterna. Närmare information får du på FPA:s webbplats www.fpa.fi.
Förmåner för barnfamiljen
Partiell vårdledighet och vårdpenning
Efter din föräldraledighet kan du vara partiellt vårdledig, vilket innebär att du utan lön förkortar din dagliga arbetstid eller veckoarbetstid. Båda föräldrarna kan vara partiellt vårdlediga under samma period men under olika tider (den ena förkortar sin arbetstid under morgonen och den andra under eftermiddagen).
En förutsättning för partiell vårdledighet är att du innan du inleder den partiella vårdledigheten har arbetat heltid i arbets- eller tjänsteförhållande hos samma arbets- givare i minst 6 månader. Kom överens om med din arbetsgivare om hur perioden av partiell vårdledighet ska genomföras.
Partiell vårdledighet kan pågå:
• till utgången av barnets andra läsår (31.7)
• för ett barn som omfattas av förlängd läroplikt*, till utgången av barnets tredje läsår (31.7)
• tills ett sjukt eller handikappat barn fyller 18 år.
Partiell vårdpenning
Om din veckoarbetstid är högst 30 timmar för att du tar hand om barnet kan FPA betala ut partiell vårdpenning enligt följande:
• till föräldrarna till ett barn under 3 år samt första- och andraklassister
• till föräldrarna till ett barn som omfattas av förlängd läroplikt* till slutet av juli det år då barnets tredje läsår slutar
• till föräldrarna till ett barn som är läropliktigt och omfattas av förlängd läroplikt och deltar i förskoleundervisning, barnet börjar skolan ett år senare än föreskrivet
Du kan få partiell vårdpenning samtidigt som privatvårdsstöd samt hemvårdsstöd, om någon annan än föräldrarna sköter barnet. Barnet kan också vara i kommunal dagvård. Partiell vårdpenning kan inte fås samtidigt som partiell föräldrapenning, och inte heller då en förälder sköter barnet och får hemvårdsstöd. Beloppen, se Bilaga.
Om barnet insjuknar
Specialvårdspenning för barn under 16 år
Du kan ansöka om specialvårdspenning hos FPA om du en kort tid sköter ett sjukt eller handikappat barn under 16 år så att du är tvungen att vara borta från arbetet. Förutsättningar för att få specialvårdspenning är att
• du deltar i vården eller rehabiliteringen av ditt under 7-åriga barn på sjuk- hus, poliklinik eller rehabiliterings- eller anpassningsträningskurs
• deltar i sjukhus- eller poliklinikvård eller rehabilitering av ditt svårt sjuka barn i åldern 7–15 år
• du vårdar ett svårt sjukt barn under 16 år hemma och hemvården an- knyts till barnets sjukhusvård eller vård vid sjukhusets poliklinik.
Specialvårdspenninger ersätter inkomstbortfall för en förälder som är förhind- rad att arbeta, idka företagsverksamhet eller studera på heltid på grund av bar- nets akuta insjuknande eller för att barnets sjukdomstillstånd har försämrats.
Specialvårdspenning kan beviljas den som vårdar sin makes, makas eller sambos biologiska barn eller adoptivbarn som en förälder.
Specialvårdspenningens belopp beräknas på samma sätt som sjukdagpenningen, men man får alltid åtminstone ett minimibelopp. Dessutom kan kommunens socialväsende betala ut ett stöd för närståendevård åt en anhörig som sköter sitt sjuka eller handikappade barn.
Sjukförsäkringslagen 21.12.2004/1224
Rehabilitering för barn
Ett gravt handikappat barn, som av FPA har beviljats förhöjt handikappbidrag eller handikappbidrag med högsta belopp, kan även få medicinsk rehabilitering för gravt handikappade. Rehabiliteringen kan vara exempelvis individuell terapi, rehabiliteringskurser eller kurser i anpassningsträning. Kurser kan även beviljas andra än gravt handikappade barn. För kurstiden kan föräldrarna få rehabilite- ringspenning då de deltar i kursen.
En skolelev kan hos FPA ansöka om dyra och krävande hjälpmedel, om han eller hon på grund av sin skada eller sitt handikapp inte kan klara av studierna utan dem. Sådana hjälpmedel är t.ex. en lästelevision eller en dator. Hjälpmedlen kan beviljas en elev i årskurs sju i den grundläggande utbildningen eller en äldre skol- elev, om studierna syftar till yrkesstudier och inträde i arbetslivet.
Närmare information fås på www.fpa.fi, FPA:s byråer samt broschyren Rehabi- litering. På adressen www.fpa.fi /sokrehabkurs hittar du de rehabiliteringskurser som FPA anordnar.
Tillfällig vårdledighet med barn under 10 år
Då du har ett barn under 10 år som insjuknar akut har du rätt till tillfällig vårdle- dighet och kan vara borta från arbetet och sköta barnet. Du kan vara ledig i högst 4 arbetsdagar. Tillfällig vårdledighet kan utnyttjas av vem som helst av föräldrarna, men inte av bägge samtidigt. Också en förälder som inte bor i samma hushåll som barnet har rätt till vårdledighet. Arbetsgivaren behöver inte betala lön för den tillfälliga vårdledigheten.
Förmåner för barnfamiljen
Handikappbidrag för personer under 16 år Se s. 36.
SJUKFÖRSÄKRING
Läkemedelsersättningar
Du kan få ersättning för läkemedel som har ordinerats för behandling av sjuk- dom.
Du kan få grundersättning för salvbaser som ordinerats för behandling av en långvarig hudsjukdom. Läkemedel som ordinerats för att upprätthålla hälsan eller förebygga sjukdomar ersätts inte. Apoteket kan byta ut läkemedel till ett motsvarande billigare parallellpreparat förutsatt att du eller läkaren inte mot- sätter er ett utbyte.
För att du ska få ersättning förutsätts att du använder läkemedlet enligt dose- ringsanvisningen och köper det för högst 3 månader i taget och i så förmånliga förpackningsstorlekar som möjligt. Erhållande av ersättning förutsätter dess- utom alltid att läkemedelsprisnämnden (Hila), som verkar i anslutning till so- cial- och hälsovårdsministeriet, har beslutat att läkemedlet, salvbasen eller det kliniska näringspreparatet är ersättningsgillt. I annat fall måste du själv betala läkemedlet i sin helhet.
Referensprissystem
En del av läkemedlen tillhör ett referensprissystem som omfattar referenspris- grupper. En referensprisgrupp för läkemedelspreparat bildas av ersättningsgilla läkemedelspreparat som är sinsemellan utbytbara. Alla läkemedelspreparat som upptas i samma referensprisgrupp har dessutom samma referenspris.
Läkemedelsprisnämnden meddelar prisen på läkemedlen kvartalsvis till Läke- medelsprisnämnden som fastställer referensprisgrupperna för utbytbara läke- medelspreparat både referensgrupperna och referenspriserna. Referenspriset beräknas utifrån det förmånligaste läkemedelspreparat som upptas i referens- prisgruppen:
• Referenspriset för läkemedelspreparatet höjs med 1,50 euro när prepa- ratets försäljningspris är under 40 euro.
• Är försäljningspriset för det förmånligaste preparatet 40 euro eller mer inom referensprisgruppen är referenspriset läkemedlets pris förhöjt med 2 euro.
Om läkemedlet hör till referensprisgruppen och priset på läkemedlet är högre
än referenspriset räknas FPA-ersättningen enligt referenspriset. Om priset på lä- kemedlet är detsamma eller förmånligare än referenspriset, räknas ersättningen enligt det egentliga priset. Om ditt läkemedel kostar mer än referenspriset betalar du förutom självrisken även skillnaden mellan försäljningspris och referenspris.
Skillnaden räknas inte tillgodo i din årliga självriskandel för läkemedel.
Då din läkare vägrar utbyte till ett parallellpreparat får du FPA-ersättningen enligt det egentliga priset fastän läkemedlet hör till referensprisgruppen.
Om du vill veta mer om referenspriser, ersättningar och utbytbara läkemedels- preparat finns informationen på www.fpa.fi/medicinsok.
Hur stor är ersättningen för läkemedel?
Ersättningarna för läkemedel indelas i tre grupper:
• Grundersättningen är 42 % av priset eller referenspriset.
• Den lägre specialersättningen är 72 % av priset eller referenspriset.
• Den högre specialersättningen är 100 % av priset eller referenspriset, men för varje läkemedel som köps på samma gång betalar du en självrisk på 3 euro.
Begränsad grundersättning
Rätten till grundersättning är begränsad för vissa läkemedel. Dessa läkemedel ersätts endast i enlighet med de särskilda indikationer som prisnämnden fast- ställt. Sådana läkemedel är t.ex. läkemedel som används för behandling av MS och Alzheimers sjukdom. Du ska ansöka om rätt till begränsad grundersättning med ett B-läkarutlåtande som du skickar till FPA.
Specialersättning
För läkemedel som används vid vissa svåra, långvariga sjukdomar kan man få en specialersättning som är högre än grundersättningen. Statsrådet beslutar vilka sjukdomar som berättigar till specialersättning (se Bilaga). I beslutet från FPA redogörs för de medicinska förutsättningar som ska uppfyllas vid dessa sjukdo- mar för att specialersättning ska kunna beviljas.
För att få specialersättning på apoteket ska du ansöka om rätt till sådan med ett B-läkarutlåtande som du sänder till FPA.
Din rätt till specialersättning kan vara tidsbunden eller beviljas utan tidsgräns.
När rätten har beviljats får du per post ett nytt FPA-kort där din ersättningsrätt och giltighetstiden anges.
FPA betalar specialersättning för läkemedel som köpts efter att B-läkarutlåtandet har kommit till FPA. Innan rätten till specialersättning beviljas förutsätts vid vissa sjukdomar ändringar i livsföringen samt uppföljning av hur ändringarna påverkar sjukdomen. Vid vissa sjukdomar krävs dessutom regelbunden medicin- använding i minst 6 månader innan rätten till specialersättning beviljas.
Sjukförsäkring
Kliniska näringspreparat
Personer som har t.ex. mjölkallergi eller absorptionsstörning kan behöva kli- niska näringspreparat. Om rätt till grund- eller specialersättning för kliniska näringspreparat ansöks på samma sätt som i fråga om läkemedel som berättigar till specialersättning, se Bilagan.
Tilläggsersättning när kostnaderna överstiger årssjälvrisken
Du får tilläggsersättning för dina läkemedelskostnader om de överstiger den årliga självriskandelen, se bilaga. När din årliga självriskandel överskrids sänder FPA dig ett brev med ett meddelande om detta samt ett särskilt meddelande om rätten till tilläggsersättning för apoteket. Spara detta meddelande och visa upp det på apoteket alltid när du köper läkemedel på recept.
På webbplatsen www.fpa.fi /sokmedicin hittar du uppgifter om pris på läkeme- del, om de är ersättningsgilla samt om utbytbara preparat.
Ersättningar för privat sjukvård
När du blir sjuk och behöver läkarvård kan du gå till en kommunal hälsovårds- central eller till en privat läkarcentral. FPA ersätter en del av arvodet för besök, behandling och undersökningar hos privatläkare enligt en fastställd taxa*.
Du får ofta ersättningen redan på mottagningen som direktersättning* om du visar upp ditt FPA-kort. FPA ersätter inte kostnader inom den offentliga hälso- och sjukvården*. Vissa arbetsgivare har också anordnat sjukvård som en del av företagshälsovården.
Du kan inte få ersättning för t.ex.
• expeditionsavgifter
• vårddags-, operationssals- eller poliklinikavgifter
• avgifter för preventiv vård (utom tandvård)
• läkarintyg för t.ex. körkort, ansökan till läroanstalt, rekryteringsunder- sökning eller pensionsansökan
• för den tid du vårdas på ett offentligt sjukhus eller en offentlig institu- tion, t.ex. ett åldringshem.
Du kan söka ersättning för kostnader för läkarutlåtanden, förutsatt att de behövs för FPA:s förmåner. Möjligheten till ersättning för andra läkarutlåtanden är det bäst att utreda på FPA:s byrå.
Ersättningar för besök hos privatläkare
FPA ersätter en del av privatläkarens arvode. Ersättningen är högst 60 % av den fastställda taxan*. En förutsättning är att vården är nödvändig på grund av din
sjukdom.
Taxan är ofta ett mindre belopp än privatläkarens arvode. Om arvodet är lägre än taxan beräknas ersättningen utgående från arvodet.
Om du har en privat sjukförsäkring kan du utöver ersättning från FPA söka er- sättning hos ditt försäkringsbolag. Innan du skickar in ansökan till FPA ska du kontrollera med ditt försäkringsbolag hur du ska söka ersättning därifrån.
Ersättningar för undersökningar och ingrepp
Ersättningen för undersökningar och behandlingar som har ordinerats av pri- vatläkare är högst 75 % av den fastställda taxan* till den del som självrisken överskrids (se Bilaga). När flera undersökningar och behandlingar ordineras samtidigt betalas en enda självrisk; ett undantag är fysioterapi för vilken en självrisk tas ut varje gång.
Du får ersättning för de behandlingar och undersökningar som läkaren skrivit ut en remiss för. Sådana är -
• laboratorieundersökningar och radiologiska undersökningar
• psykologiska undersökningar
• sjukvårdsåtgärder
• cytostatbehandling
• fysioterapi.
Erhållande av ersättning förutsätter att du behöver vård för din sjukdom och att du fått behandling inom ett år efter den dag då läkaren ordinerade denna.
Om din läkare på en gång ordinerar en serie behandlingar får du ersättning för högst 15 behandlingstillfällen.
Ersättningar för privat tandvård
Du får ersättning för vård av mun och tänder hos en privattandläkare samt för av tandläkare ordinerade vård hos privat munhygienist, laboratorie- och radio- logiska undersökningar och för läkemedel och resor i anslutning till tandvård.
Av privattandläkararvoden ersätter FPA högst 60 % av den fastställda taxans*
belopp. Undersökning av mun och tänder ersätts endast en gång per kalenderår.
Ersättningen för radiologiska undersökningar och laboratorieundersökningar som har ordinerats av tandläkare är högst 75 % av taxan* till den del som självrisken överskrids. Om flera undersökningar ordineras vid samma tillfälle avdras självrisken endast en gång. För vård av munhygienist är ersättningen 100 % av taxan*.
Sjukförsäkring
Du får inte ersättning för
• kostnader inom den offentliga hälso- och sjukvården
• kostnader för protetiska åtgärder såsom lösproteser eller protesrepara- tioner, tandkronor, tandbryggor eller tandimplantat
• tandtekniskt arbete
• tandreglering (utom på särskilda grunder)
• för den tid du vårdas på ett offentligt sjukhus eller en offentlig institu- tion.
Tandvård för frontveteraner och minröjare
Frontveteraner och minröjare får ersättning för tandvård enligt följande
• högst 100 % av taxans* belopp för tandläkargranskning, förebyggande vård och kliniskt arbete i samband med protetik
• högst 50 % av taxans* belopp för tekniskt arbete i samband med pro- tetik
• 100 % för kliniskt arbete och 50 % för tandtekniskt arbete av taxans*
belopp för helprotesbehandling hos specialtandtekniker på basis av tandläkarundersökning och tandläkarremiss
• annan tandvård till högst 60 % av taxans* belopp.
Av frontveteraner förutsätts frontmanna-, fronttjänst-, veteran- eller fronttecken och av minröjare intyg från Krigsarkivet. Som bevis i tandvården kan man också uppvisa ett fotoförsett FPA-kort med antingen R- eller MR-beteckning.
Reseersättningar
Du kan få ersättning för resor till sjukvård och läkarordinerade undersökningar samt till FPA:s rehabilitering. FPA ersätter i allmänhet resor till närmaste läkare eller vårdin- rättning inom den privata eller offentliga hälso- och sjukvården*, huvudsakligen enligt det förmånligaste färdsättet (t.ex. tåg eller buss). Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt 0,20 e/km som ersättning för bruk av egen bil. Ersättning för resor till FPA- rehabilitering gäller den anstalt där rehabiliteringen ordnas. FPA ersätter inte resor till apotek för inköp av läkemedel.
Om du blir tvungen att övernatta under resan p.g.a. undersökningar, behandlingar eller trafikförhållanden kan du få en övernattningspenning från FPA. Resekostna- derna för följeslagare ersätts om vårdpersonalen anser det vara nödvändigt att en följeslagare eller familjemedlem deltar i vården. När en veteran deltar i Statskontorets rehabilitering betalar FPA resekostnaderna i sin helhet. Ersättningsbelopp, se Bilagan.
FPA följer upp hur din årliga självriskandel (se Bilagan) tillväxer. När årssjälvrisken är uppnådd får du per post hem ett årssjälvriskkort för resekostnader*. När du visar upp kortet behöver du inte betala chauffören för din resa, om han eller hon slutit ett
fullmaktsavtal med FPA. Om du måste betala för resan kan du i efterskott ansöka om ersättning för resekostnaderna.
Om du blir sjuk utomlands
Om du insjuknar plötsligt när du vistas i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz får du samma sjukvårdstjänster som landets egna invånare genom att visa upp ditt identitetsbevis och det europeiska sjukvårdskortet. Om du inte har kortet med dig kan du i efterskott med blankett SV 128r söka sjukvårdsersättning från FPA. FPA ersätter kostnaderna på samma sätt som det land du vistades i skulle ha gjort eller enligt sjukförsäkringen i Finland*.
En person som kommit från ett annat EU- eller EES-land eller från Schweiz och plötsligt insjuknar i Finland får sjukvård till samma kostnader och enligt samma förfaranden som i Finland bosatta personer mot uppvisande av det europeiskt sjuk- vårdskortet. För personer från andra länder gäller andra ersättningsprinciper.
Om du på egenhand uppsöker vård i ett annat EU-, EES-land eller i Schweiz är du berättigad till sjukvårdsersättning för sjukvård och tandläkararvoden samt ordine- rade undersökningar och vård. Du kan söka ersättning i efterskott med blanketten SV 128r. Ersättning utbetalas för både offentlig- och privat sjukvård i ett annat EU- eller EES-land eller Schweiz. Om du på egenhand utan förhandstillstånd söker vård är du inte berättigad till sjukvårdsersättningar för resor, vistelse eller läkemedelsinköp.
Du kan ansöka om förhandstillstånd till vård i ett annat EU-, EES-land eller Schweiz.
I första hand söks förhandstillstånd från den offentliga hälsovårdsenhet som ansva- rar för din speciasjukvård. Du kan ansöka om förhandstillstånd också från FPA med blanketten SV 129r. Med förhandstillstånd får du vård inom ramen för det allmänna sjukvårdssystemet i det land där vården utförs. Dessutom kan ersättnings sökas för re- sor, vistelse samt följeslagare samt läkemedelsinkom i efterskott med blankett SV 128r.
Läs mer på FPA:s webbplats www.fpa.fi
Sjukförsäkring
Sjukdagpenning
FPA betalar sjukdagpenning som ersättning för inkomstbortfall under sjukdomsti- den. Om du får lön under din sjukledighet betalas ersättningen till din arbetsgivare.
Du kan få sjukdagpenning om du är mellan 16 och 67 år och arbetsoförmögen på grund av sjukdom. Dessutom kan du få dagpenning om du är tvungen att vara borta från arbetet för att förhindra spridande av smittsam sjukdom eller donation av ett livsviktigt organ eller livsviktig vävnad. Pensionstagare kan inte få sjukdagpenning (med undantag av pensionstagare på under 68 år som arbetar och är arbetsoför- mögna för sitt dåvarande arbete).
FPA betalar sjukdagpenningen i efterskott periodvis. Dagpenning betalas för varda- gar och lördagar. För söndagar, söckenhelger, första maj och självständighetsdagen betalas ingen dagpenning.
Självrisktid och maximitid
Du får sjukdagpenning först när din arbetsoförmåga har varat hela självrisktiden.
Självrisktiden är
• insjuknandedagen och de följande 9 vardagarna (lördagarna inräknade)
• en vardag, om din arbetsoförmåga på grund av samma sjukdom börjar på nytt inom 30 dagar efter att föregående dagpenning har betalats ut eller
• insjuknandedagen och de följande 3 vardagarna om du är företagare och har tecknat en FöPL-försäkring
• insjuknandedagen och de följande 3 vardagarna om du är lantbruksföre- tagare och har tecknat en lantbruksföretagarförsäkring LFöPL (FöPL eller LFöPL*)
Det finns ingen självrisktid om arbetsoförmågan som berättigar till sjukdagpenning börjar eller fortsätter omedelbart efter rätt till partiell sjukdagpenning eller rehabi- literingspenning.
Dagpenning betalas för sammanlagt högst 300 vardagar, dvs. cirka ett år. I maximiti- den inräknas i allmänhet de dagar som du under de två föregående åren har haft rätt till sjukdagpenning från FPA.
Du kan få sjukdagpenning på nytt på grund av samma sjukdom först efter att du varit arbetsför i ett års tid. Fr.o.m. 1.7.2011 kan sjukdagpenning betalas efter att självrisk- tiden gått ut i högst 50 vardagar, då en person återvänder till arbetet och hans eller hennes tidigare sjukdom återkommer efter 30 dagar i arbete. Om din arbetsoförmåga beror på en helt ny sjukdom kan du få sjukdagpenning på normalt sätt.
Du betalar skatt på sjukdagpenningen
Sjukdagpenningen är skattepliktig inkomst. FPA verkställer förskottsinnehåll- ning på sjukdagpenningen enligt den procent som skatteförvaltningen medde- lar. Förskottsinnehållningen på dagpenningen görs enligt ditt gällande skatte- kort men är dock alltid minst 20 %. När löneskattekortet används vid förskotts- innehållning av dagpenning höjs procenten med 2 procentenheter eftersom det på dagpenningen inte ska göras samma avdrag som på lönen. För att för- skottsinnehållningen på dagpenningen inte ska bli för stor lönar det sig för dig att skaffa ett ändringsskattekort för förmånen från skatteförvaltningen.
Närmare information får du på adressen www.skatt.fi.
Hur stor är sjukdagpenningen?
Sjukdagpenningens storlek fastställs i allmänhet enligt den arbetsinkomst som fast- ställts i beskattningen*. Dagpenningens belopp beror också på om du t.ex. deltagit i rehabilitering, studerat eller varit sjuk eller arbetslös samt på variationen i dina in- komster. För belopp och formel för uträkning, se bilaga. Du kan uppskatta din egen sjukdagpenning med beräkningsprogrammet på www.fpa.fi/berakningar.
Anställda
Sjukdagpenningens storlek fastställs i allmänhet enligt den arbetsinkomst som fast- ställts i beskattningen*, inte enligt dina nuvarande inkomster. Inkomsterna höjs med en lönekoefficient* och på inkomsten görs nödvändiga avdrag såsom kostnader för arbetsresor, arbetspensionsavgiften och arbetslöshetsförsäkringsavgiften samt kost- nader för inkomstens förvärvande. Om du får lön under din sjukledighet betalas sjukdagpenningen till din arbetsgivare. Om din lön är mindre än sjukdagpenningen betalar FPA skillnaden till dig.
Företagare
Om du är företagare, lantbruksföretagare eller yrkesutövare uträknas din sjukdagpen- ning i allmänhet enligt din arbetsinkomst i FöPL- eller LFöPL-försäkringen*. Om du inte behöver teckna någon FöPL- eller LFöPL-försäkring* beräknas sjukdagpenningen utifrån den arbetsinkomst som du meddelat skattemyndigheterna (t.ex. förvärvs- och löneinkomst från företagsverksamheten).
Om du har en FöPL- eller LFöPl-försäkring* kan du söka ersättning också för sjukför- säkringens självrisktid. FöPL- eller LFöPl-försäkringen*påverkas endast av arbetsin- komsten i försäkringen. Om sjukdomen fortsätter efter självrisktiden räknar FPA ut dagpenningsbeloppet på nytt och då beaktas utöver arbetsinkomsten i försäkringen även eventuella andra arbetsinkomster.
Stipendiater
Stipendiater med vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet som tecknat en LFöPL-pensionsförsäkring hos Lantbrukarnas pensionsanstalt (LPA). Perioder med föräldradagpenning och sjukdagpenning beräknas enligt LFöPL-inkomsten.
Om du inte behöver teckna en försäkring beräknas dagpenningen på basis av det Sjukförsäkring
du dagpenningen till minimibelopp. Mer information www.lpa.fi.
Om dina inkomster har ökat
Du kan få din dagpenning beräknad enligt en färskare arbetsinkomst* än den inkomst som fastställts i beskattningen*, om arbetsinkomsten har varit minst 20 % större än den med lönekoefficienten* höjda arbetsinkomsten i beskattningen eller din FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst*.
Din arbetsgivare kan meddela din 6-månaders inkomst via webben eller på en blan- kett för att FPA kan räkna ut din dagpenning. FPA räknar då ut din inkomst under 6 månader omedelbart före sjukdagpenningsperioden, och inkomsten multipliceras med två så fås årsinkomsten. Dessa inkomster höjs inte med en lönekoefficient.
Sänd då till FPA en utredning (t.ex. ett löneintyg från arbetsgivaren) över din lön, dina naturaförmåner samt över utbetald semesterpenning. En företagare kan som sin inkomst under 6 månader uppge sin arbetsinkomst i FöPL- eller LFöPL-försäkringen*
eller, om företagaren inte är försäkringsskyldig, sin förvärvsinkomst* från företags- verksamheten. Endast fortlöpande inkomster kan beaktas, men inkomsten kan också hänföra sig till endast en del av sexmånadersperioden.
Arbetslösa
Om du under de 4 månader som föregått arbetsoförmågan har fått arbetslöshets- förmån är din sjukdagpenning minst 86 % av arbetslöshetsförmånens belopp. För självrisktiden får du arbetslöshetsdagpenning antingen från FPA eller från arbets- löshetskassan.
Studerande
Om du blir sjuk när du studerar kan du ansöka om sjukdagpenning. Du får studie- stöd tills du beviljas sjukdagpenning. Om du beviljas sjukdagpenning för samma tid som du fått studiestöd för, dras studiepenningen av från sjukdagpenningen. Ditt studiestöd upphör om du får sjukdagpenningen beviljas för minst 18 kalenderdagar under en månad.
Om du fått studiestöd under 4 månader före sjukledigheten är din sjukdagpenning under de första 55 dagarna nästan lika stor som din studiepenning. Därefter får du sjukdagpenningens minimibelopp. Sjukdagpenning betalas först efter en självrisktid på vanligen insjuknandedagen och 9 därpå följande dagar.
Om du inte har inkomster
Om du har små eller inga inkomster får du sjukdagpenning när din arbetsoförmåga varat den s.k. karenstiden, dvs. 55 dagar (inkluderar också självrisktiden). Du får då minst sjukdagpenningens minimibelopp.
Om du fått rehabiliteringspenning
Om du innan du blev arbetsoförmögen under 6 månader har fått rehabiliterings- penning som betalas av FPA eller arbetspensionsrehabiliteringen under 6 månader, är sjukdagpenningen i allmänhet minst lika stor som den rehabiliteringspenning som du fått.
Olycksfall, trafikolycka, yrkessjukdom
Om din arbetsoförmåga har orsakats av olycksfall, yrkessjukdom, trafikskada eller militärskada betalas din dagpenning med stöd av dessa försäkringssystem. Om sjuk- dagpenningen är större än försäkringsersättningen får du skillnaden av FPA. Om försäkringsersättningen fördröjs kan du för denna tid få sjukdagpenning från FPA.
Partiell sjukdagpenning och deltidsarbete
Syftet mer partiell sjukdagpenning är att främja att arbetstagare stannar i ar- betslivet och kan återvända till heltidsarbete. Om du har heltidsanställning kan du avtala med din arbetsgivare om att återgå till ditt arbete på deltid. För denna tid utbetalas partiell sjukdagpenning.
Partiell sjukdagpenning är avsedd för 16–67-årig arbetstagare eller företagare i heltidsarbete. Dagpenningen kan beviljas efter självrisktiden för sjukdagpen- ningen. Omedelbar efter sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning beviljas den partiella sjukdagpenningen utan självrisktid.
Återgången till arbetet är ett frivilligt arrangemang som arbetstagaren och arbets- givaren har kommit överens om. Det får inte äventyra hälsan eller tillfrisknandet.
Arbetstiden och lönen ska minska med 40–60 % från vad de varit.
Hur stor är den partiella sjukdagpenningen?
Den partiella sjukdagpenningen är hälften av sjukdagpenningen. Om du får andra ersättningar för inkomstbortfall, avdras dessa från din partiella sjukdagpenning.
Partiell sjukdagpenning kan betalas för högst 72 vardagar, dvs. cirka tre månader.
Den betalas inte för kortare tid än 2 veckor. I maximitiden inräknas alla dagar med partiell sjukdagpenning under de senaste två åren. Om maximitiden blir full kan du få partiell sjukdagpenning på nytt på grund av samma sjukdom först sedan du varit arbetsför i ett års tid.
Om du medan du får partiell sjukdagpenning blir sjuk så att du inte kan arbeta för en längre tid än 10 vardagar får du igen sjukdagpenning. När ditt hälsotillstånd för- bättrats kan du återgå till deltidsarbete och åter få partiell sjukdagpenning.
Sjukförsäkringslagen 21.12.2004/1224, Statsrådets förordning om verkställighet av sjukförsäkringslagen 30.12.2004/1335, Statsrådets förordning om grunderna för ersättningstaxorna enligt 3 kap. 4 och 5 § i sjukförsäkringslagen 30.12.2004/1336
Sjukförsäkring/Rehabilitering
Sjukledighet, rehabilitering eller pension?
Om du fått sjukdagpenning för 60 vardagar, och alltså varit sjukledig i cirka 3 måna- der och inte har blivit frisk, utreder FPA om rehabilitering kunde vara till hjälp i din sjukdom. Du behöver inte då skicka någon särskilt ansökan till FPA.
Om du är arbetstagare och din arbetsoförmåga börjar efter 1.6.2012 begär FPA om en utredning om din återstående arbetsförmåga och dina möjligheter att fortsätta i arbetet. Du ska be om utredningen från din egen företagshälso- vård senast då du har fått sjukdagpenning i 90 vardagar.
Om du fått sjukdagpenning för 150 vardagar, alltså nästan 6 månader, skickar FPA dig ett brev med information om olika rehabiliteringsmöjligheter samt vid behov om hur du kan ansöka om pension eller någon annan ersättning.
Sjukpension från FPA kan i allmänhet komma i fråga först när du fått sjukdagpenning för den maximala tiden, dvs. för 300 vardagar eller cirka ett år.
