FÖDs organisation och kommunikativa kompetens

FODs organisation

och kommunikativa

kompetens

Tomas Gustafsson & Michael Werner

1. Inledning

Syftet m e d föreliggande studie är att förstå varför Försäkringsöverdom-stolens a k t ö r e r i n o m d e n organisatoriska r a m e n medverkar till eller motverkar att organisationen utvecklas. Med utveckling m e n a r vi h ä r att a k t ö r e r n a i organisationen h a n d l a r på ett kommunikativt sätt så att organisationen utvecklas till d e t bättre. Detta h a r naturligtvis stor bety-delse för d e n enligt lagen o m arbetsskadeförsäkring försäkrade, n ä r h a n s fall skall avgöras. Bristfälligt kommunikativt h a n d l a n d e kan leda till en i vår m e n i n g o n ö d i g t låg förståelse för d e n försäkrades sak och långt viktigare, inverka skadligt på d e n sociala i n t e g r a t i o n e n i samhäl-let. Det t o r d e vara så att arbetsbelastningen vid Försäkringsöverdom-stolen är k o n s t a n t hög. U n d e r 1990 i n k o m 2940 mål till domFörsäkringsöverdom-stolen och

1991 blev ett r e k o r d å r i d o m s t o l e n s historia m e d 3411 i n k o m n a mål. Därutöver ligger ett stort antal mål i lager, d e n 31 d e c e m b e r 1991 inte färre än 4629; a n t a l e t året före var 3836. Dessa skall bearbetas av en per-sonal, b e s t å e n d e av åtta d o m a r e och 14 f ö r e d r a g a n d e samt kansliperso-nal. Samtidigt som en försäkrad inte skall behöva vänta orimligt länge på d o m , så måste varje mål beredas så g r u n d l i g t att d e n försäkrade inte

lider rättsförlust. Dessa förutsättningar ställer h ö g a krav på domstolen vad avser effektivitet i h a n d l ä g g n i n g e n och s a m a r b e t e mellan domsto-lens personal. I n o m en så pass stor personalstyrka t o r d e d e t vara ofrån-komligt att m e n i n g s m o t s ä t t n i n g a r å t m i n s t o n e n å g o n g å n g uppstår, dels vad avser g ä l l a n d e rätt, dels vad avser h a n d l ä g g n i n g s r u t i n e r .

Med dessa u t g å n g s p u n k t e r har vi valt följande p r o b l e m f o r m u l e r i n g : Hur fungerar Förs äkringsöverdomstolen med avseende på kommunikation, ut-veckling eller stagnation ?

Uppsatsarbetets tidsram och den relativt k o m p l i c e r a d e teorianknyt-n i teorianknyt-n g e teorianknyt-n h a r m e d f ö r t att e teorianknyt-n d a s t o m r å d e teorianknyt-n som vi b e d ö m t som ceteorianknyt-ntrala h a r undersökts. M å n g a a n d r a frågor som vi b e d ö m t som intressanta har vi fått avstå från att b e h a n d l a i detta arbete. Tyvärr h a r vi e n d a s t k u n n a t intervjua ett b e g r ä n s a t antal befattningshavare vid d o m s t o l e n . Vi h a r upplevt u p p s a t s a r b e t e t som lärorikt och s t i m u l e r a n d e . Djupintervjuer-na u p p l e v d e vi som särskilt positiva och vi vill rikta ett stort tack till de som m e d kort varsel ställde u p p och välvilligt delgav oss av sina rika er-f a r e n h e t e r o c h k u n s k a p e r . Vi vill även rikta ett tack till våra h a n d l e d a r e , Antoinette Hetzler och Kjell E. Eriksson, utan vars s y n p u n k t e r och hjälp detta a r b e t e inte k o m m i t till stånd.

2. Teorianknytning

Enligt H a b e r m a s teori o m h a n d l i n g a r kan dessa delas in i sociala hand-lingar och icke sociala h a n d l i n g a r . Icke sociala h a n d l i n g a r kan i sin tur delas in i tekniska o c h instrumentella h a n d l i n g a r . De sociala handling-a r n handling-a khandling-an delhandling-as in i strhandling-ategiskhandling-a och kommunikhandling-ativhandling-a shandling-amt symboliskhandling-a h a n d l i n g a r .

Icke sociala handlingar Sociala handlingar

Tekniska h a n d l i n g a r Strategiska h a n d l i n g a r I n s t r u m e n t e l l a h a n d l i n g a r Symboliska h a n d l i n g a r

Kommunikativa h a n d l i n g a r

De tekniska o c h instrumentella h a n d l i n g a r n a kan härledas u r vad Ha-b e r m a s kallar systemvärlden. Syftet m e d dessa h a n d l i n g a r är att försöka

b e h ä r s k a den tekniskt-ekonomiska strukturen i samhället och d ä r m e d bevara systemet med avseende på teknologi och e k o n o m i i ett slags be-h ä r s k a n d e av n a t u r e n . M e t o d e r n a för detta är m e d i e r n a makt ocbe-h p e n g a r , som härleds från politiken respektive m a r k n a d e n .

D e sociala h a n d l i n g a r n a kan härledas ur vad H a b e r m a s kallar livs-världen (människors vardagsvärld, där de h a r sina vänner, sitt arbete e t c ) . En social h a n d l i n g är strategisk därför att ingen säger eller företar sig n å g o t utan att ha n å g o n m e n i n g m e d detta. Vidare är en social h a n d l i n g symbolisk därför att verkligheten är symboliskt s t r u k t u r e r a d . Slutligen är den sociala h a n d l i n g e n kommunikativ när och om den ko-o r d i n e r a r a k t ö r e r n a s strategiska h a n d l a n d e via förståelseko-orienterade talhandlingar.

Kommunikativa h a n d l i n g a r företas i livsvärlden. Syftet m e d dessa h a n d l i n g a r är att nå k u n s k a p och ömsesidigt samförstånd. Detta syfte är inte n å g o t som föreligger hos individen på g r u n d av intellekt, plane-ring eller dylikt. Ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv är männi-skan m e r eller m i n d r e tvungen att ifrågasätta sådant som h o n inte står för att bli av m e d den känsla av o b e h a g som uppstår n ä r man för-stått n å g o t på ett "felaktigt" sätt, och långt viktigare än så: att u p p n å en känsla av välbefinnande n ä r m a n förstått saken "rätt".1

Mycket kort kan m a n säga att en kommunikativ h a n d l i n g är att prata. När m a n pratar a n v ä n d e r m a n ett språk. Detta språk väcker giltighets-anspråk som d e n som hävdar något kan bli tvungen att inlösa, o m d e n eller d e h a n pratar m e d inte tror på h a n s utsaga. Giltighetsanspråken, som är universella, kan sammanfattas i ett paradigm:

l . O m m a n uttrycker något, m e d hjälp av språket, så måste man ut-trycka sig förståeligt, t ex måste två p e r s o n e r som endast talar och för-står det svenska språket tala svenska på ett sätt som båda förför-står. 2. O m m a n uttrycker något som h a n d l a r o m en yttre verklighet, dvs h u r

n å g o t förhåller sig i objektiv m e n i n g , så har språket funktionen att framställa ett sakförhållande. Giltighetskravet blir då att p e r s o n e n som uttrycker sig h a r för avsikt uttala ett santförslagsinnehållså att lyss-n a r e lyss-n kalyss-n dela talarelyss-ns v e t a lyss-n d e .

3. O m m a n uttrycker n å g o t som h a n d l a r o m en n o r m eller ett p å b u d o m förhållandet mellan människor, så har språket funktionen att upprätthålla r e l a t i o n e r n a mellan m ä n n i s k o r . Giltighetskravet blir då att det är riktigt, i förhållande till vad som i verkligheten gäller, att för-h å l l a n d e t mellan m ä n n i s k o r är sådant som p e r s o n e n säger.

4. O m m a n uttrycker något som ger uttryck för sin egen inre natur, så har språket funktionen att uttrycka subjektiva upplevelser.

Giltighets-kravet blir då att d e t som uttrycks skall vara sannfärdigt så att lyssnaren kan tro och lita på talarens yttrande.

Enligt H a b e r m a s så leder kommunikativt h a n d l a n d e till utveckling på så sätt att n ä r två a r g u m e n t e r a r så strävar m a n efter samförstånd, vilket i så fall kan k o m m a att verka h a n d l i n g s o r i e n t e r a d e på d e l t a g a r n a i dis-kussionen. Detta förutsätter dock att deltagarna förpliktigar sig själva till att verkligen uppriktigt m e n a vad d e säger och vara b e r e d d a att om-pröva giltigheten i en dialog, dvs en aktör får inte, o m h a n d l i n g e n skall vara kommunikativ, framlägga strategiska a r g u m e n t i sken av att d e är kommunikativa. Att o m p r ö v a giltigheten och framlägga nya a r g u m e n t för att nå ett ömsesidigt samförstånd, kan sägas vara k ä r n a n i H a b e r m a s teori o m kommunikativ h a n d l i n g . O m sedan samförstånd u p p n å s eller ej är irrelevant, huvudsaken är att det föreligger en strävan efter sam-förstånd; i detta ligger språkets djupaste m e n i n g som är förnuftets bä-rare.

H a b e r m a s m e n a r att d e t m o d e r n a samhället, vilket består av en livs-värld och en systemlivs-värld, förtingligats. Med detta avser han att system-världen koloniserat livssystem-världen. M e d i e r n a m a k t och p e n g a r , som aldrig kan verka socialt i n t e g r e r a n d e på samma sätt som språket gör i livsvärl-d e n , t r ä n g e r in i livsvärl-d e n samma, tränger u n livsvärl-d a n språket o c h ersätter livsvärl-detta som i n t e g r e r a n d e faktor i livsvärlden. Individen, som "tvunget" måste ifrågasätta och lära, (jfr ovan) blir därför "omyndig" i d e t avseendet att han inte g e n o m k o m m u n i k a t i o n kan påverka de situationer h a n ställs inför i sin livsvärld (vardagsvärld). Ett e x e m p e l på d e t t a är en löntagare som när h a n arbetar befinner sig i sin livsvärld, m e n som i detta avseen-d e är styrt av a r b e t s m a r k n a avseen-d , centrala l ö n e f ö r h a n avseen-d l i n g a r , kollektivav-tal, konjunkturer, yrkesinspektionens föreskrifter etc (dvs systemvärl-d e n ) . Man kan tänka sig följansystemvärl-de situation: L ö n t a g a r e n a r b e t a r visystemvärl-d en maskin som han anser h a r skadlig inverkan på h a n s hälsa och att h a n s lön för att arbeta m e d detta skadliga arbete är för låg, vilket upplevs orättvist m e d tanke på de stora vinster arbetsgivaren nyligen gjort. Det-ta p å p e k a r han för sin arbetsgivare. Arbetsgivaren kan då tänkas hålla m e d o m att maskinen h a r en skadlig inverkan, m e n hävdar: Yrkesin-spektionen har g o d k ä n t d e n n a arbetsmiljö som tjänlig. Den solidariska lönepolitiken avtalad p å central förbundsnivå av a r b e t s m a r k n a d e n s p a r t e r m e d g e r inte inkomstskillnader i n o m d e n n a bransch. Arbets-m a r k n a d e n tillhandahåller arbetskraft o Arbets-m du slutar, Arbets-m e n tänk på att du blir avstängd från arbetslöshetsersättning i sexveckor, o m du slutar. För övrigt är du försäkrad i det fall du blir skadad. L ö n t a g a r e n kontrar: Nu vill jag vara p a p p a l e d i g . J a g avser att påbörja studier som ger rätt till

led i g h e t enligt stuledieleledighetslagen. J a g tänker sjukskriva mig i o m g å n g a r o m m i n d r e än sju dagar tills läkarintyg krävs för ersättning. H a b e r -m a s -m e n a r -m e d b e a k t a n d e av ett e x e -m p e l av d e n n a typ: Det finns ing-en konflikt mellan de olika h a n d l i n g s t y p e r n a inriktade på ömsesidig förståelse respektive faktiska resultat. Konflikten finns istället mellan skilda principer för d e n samhälleliga integrationen, mellan å e n a sidan d e n m e k a n i s m för språklig k o m m u n i k a t i o n som är inriktad p å giltig-h e t s a n s p r å k ocgiltig-h å a n d r a sidan icke språkliga m e d i e r v a r i g e n o m resul-tatinriktade handlingssystem urskiljs.

Man kan förstå att vissa m e d i e r från systemvärlden i e x e m p l e t o v a n i stor utsträckning skapats för a t t u p p r ä t t h å l l a ett välfärdssamhälle, m e n m e d H a b e r m a s synsätt kan d e s a m m a h o t a välfärdssamhället i d e n m e -n i -n g e -n att i-nge-n r e p r o d u k t i o -n av livsvärlde-n sker så lä-nge m e d i e t språk, medelst kommunikativt h a n d l a n d e , inte tillåts ha en socialt in-t e g r e r a n d e verkan i livsvärlden.

Det framgår av e x e m p l e t ovan att a r g u m e n t e n h ä m t a d e från livsvärl-d e n , livsvärl-dvs huruvilivsvärl-da maskinen var skalivsvärl-dlig eller inte och livsvärl-det rättvisa att un-d e r föreligganun-de o m s t ä n un-d i g h e t e r a r b e t a m e un-d maskinen, trängs u n un-d a n av d e t instrumentella förnuftet härlett från systemvärlden. N å g o n intersubjektivt ömsesidigt samförstånd k u n d e inte nås medelst k o m m u n i k a -tivt h a n d l a n d e .

O m m a n i livsvärlden, medelst kommunikativt h a n d l a n d e , diskuterar s å d a n a n o r m e r h ä r l e d d a från systemvärlden, som har till syfte att be-härska n a t u r e n , tekniken, e k o n o m i n , eller s a m m a n f a t t a n d e : att bevara systemet utifrån dess givna gränser, och detta leder till att en rationell moralisk-praktisk diskussion uppstår, oavsett vad m a n k o m m e r fram till i sak, så kan man säga att livsvärlden, o m samförståndet härlett u r den-na diskussion påverkar beslutsfattandet i systemvärlden, koloniserar systemvärlden. H a b e r m a s m e n a r att o m detta skall vara möjligt så mås-te m a n hitta d e platser där kommunikativt h a n d l a n d e f ö r e k o m m e r o c h i n s t i t u t i o n a l i s e « dessa, i syfte att dessa institutioner skall påverka sys-temvärldens subsystem och d ä r m e d styra beslutsfattandet i dessa, t ex vid myndighets- eller d o m s u t ö v n i n g .

Ett e x e m p e l på h u r moraliskt-praktiska diskussioner kan styra doms-utövning är "abortfallet" i irländska H D . Fallet gällde en 14-årig flicka som efter en våldtäkt som l e d d e till graviditet förvägrades a b o r t i lägre rättsinstanser. Detta ledde till en global proteststorm. Irländska H D gav flickan rätt att g e n o m f ö r a a b o r t u t o m l a n d s .

Detta e x e m p e l visar på h u r rätt kan bli d e t s a m m a som m o r a l , vilket enligt H a b e r m a s k o m m e r att bli fallet i det m o d e r n a samhället. Detta på g r u n d av en legitimationskris för rätten i form av ett a u t o n o m t

sys-tern. I e x e m p l e t blir rätten en institution som s a m m a n b i n d e r livs- o c h systemvärlden g e n o m att d e n samtidigt som d e n fördelar m a k t o c h p e n g a r i systemvärlden för in d e n moral i livsvärlden, som i sig verkar socialt i n t e g r e r a n d e , h a n d l i n g s d i r i g e r a n d e och r e p r o d u c e r a n d e av livs-världen.

Sett ur ett snävare perspektiv, m e d ett rättssystem som fortfarande är autonomt, vid studiet av en domstol, företar a k t ö r e r n a i domstolen kom-munikativt h a n d l a n d e . Detta h a n d l a n d e kan, o m moraliskt-praktiska diskussioner medelst kommunikativt h a n d l a n d e leder till ömsesidigt samförstånd, härlett från domstolsaktörernas livsvärld, tillföra en mora-lisk aspekt till livsvärlden sedd ur d e t större perspektivet. Detta på g r u n d av att fakta inte h e l t okomplicerat kan subsumeras u n d e r en rättsregel, särskilt inte när målet n å t t högsta instans. N ä r de traditionel-la, starka rättskällorna är u t t ö m d a , utan att n å g o n d o m har k u n n a t fat-tas m e d l e d n i n g av dessa, måste m e r a nyanserade överväganden kom-ma till stånd. Med dessa överväganden, o m t ex "lagens anda", d e n kun-skap n ä r l i g g a n d e r ä t t s o m r å d e n kan tillföra saken etc, är det ofrånkom-ligen så m e d avseende på vilken av dessa vaga rättskällor, eller vilken r a n g o r d n i n g av d e m , som varje enskild d o m a r e väljer i sin a r g u m e n t e -ring, att valet till viss del kan härledas till d o m a r e n personliga värde-ringar. Även a r g u m e n t e t att de traditionella rättskällorna är u t t ö m d a torde till viss del k u n n a h ä r l e d a s till personliga värderingar.

Om och när en argumentering till viss del kan härledas Ull domarens person-liga värderingar, är inte denne och inte heller domstolen längre endast ett "in-strument "för mediet politikernas makt, som i sitt dömande skall tolka gällande rätt strikt efter lagen. I så fall grundar domarna sina argument på samma in-tersubjektiva förståelse av den symboliskt strukturerade verkligheten som män-niskor i övrigt och därmed tillförs moral till livsvärlden.

T e o r i n kan vid studiet av en organisation användas till att tolka och förstå organisationens utveckling som en rationell process i d e n m e -n i -n g e -n att e-n orga-nisatio-n, för att utvecklas, sett frå-n perspektivet d e t h ä r är frågan om, bör o p t i m e r a aktörernas möjlighet att utföra kom-munikativa handlingar. Studien bör u n d e r s ö k a möjligheterna till och förekomsten av kommunikativt h a n d l a n d e i n o m organisationen.

Det bör n ä m n a s att teorikonstruktionen ovan är ett e x p e r i m e n t m e d H a b e r m a s ' teori i d e t avseendet att vi jämställer rätt m e d moral u n d e r ovan givna betingelser i ett a u t o n o m t system där det är m e n i n g e n att rätten skall vara skild från direkt politisk i n b l a n d n i n g och moral hos d o m s t o l e n s l e d a m ö t e r ( H a b e r m a s m e n a r att d e t a u t o n o m a systemet k o m m e r att upplösas och först då blir rätt d e t s a m m a som m o r a l ) . Men eftersom en övergång från ett a u t o n o m t system till ett mera responsivt,

reflexiv! rättssystem inte "sker över en natt" kan det vara av intresse att a n v ä n d a d e n n a teorikonstruktion.

3. Metod

Vår m e t o d består främst av djupintervjuer, m e n även studier av författ-ningstext och doktrin, samt slutligen i n å g o n m å n statistikbearbetning-ar.

Djupintervjuerna är i huvudsak gjorda i Försäkringsöverdomstolens lokaler i Gamla Stan i Stockholm. Dock är en intervju gjord per telefon, vilket h a d e sin orsak i att d e n n a person inte h a d e möjlighet att bli in-tervjuad n ä r vi var i Stockholm. De inin-tervjuade är alla a n t i n g e n d o m a r e eller f ö r e d r a g a n d e vid FOD. Intervjupersonerna är slumpmässigt utval-da såtillviutval-da att de d o m a r e som m e d d e t korta varsel som förelåg h a d e tid att medverka valdes. Intervjuerna g e n o m f ö r d e s u n d e r p e r i o d e n 6-9 d e c e m b e r 1991.

Intervjuerna g e n o m f ö r d e s i respektive befattningshavares tjänste-r u m . Detta totjänste-rde i n n e b ä tjänste-r a att de intetjänste-rvjuade vatjänste-r m e tjänste-r a ftjänste-risptjänste-råkiga än an-nars, då d e befann sig i sin naturliga professionella miljö. Intervjuerna b e r ä k n a d e s k u n n a g e n o m f ö r a s u n d e r 30 m i n u t e r p e r p e r s o n . T a n k e n var att vi skulle spela in intervjuerna på bandspelare, m e n vi kom sena-re fram till att det k u n d e vara vettigt att pröva g e n o m f ö r a några inter-vjuer utan att spela in d e m . Detta har sin g r u n d i att vi tror inte att m a n

talar lika fritt och otvunget, o m det m a n säger spelas in på b a n d . Djupintervjuerna var i detta s a m m a n h a n g den e n d a möjligheten att klarlägga h u r a k t ö r e r n a i realiteten h a n d l a r i förhållande till de formel-la reglerna. De formelformel-la reglerna kan tänkas a n t i n g e n h ä m m a eller möjliggöra k o m m u n i k a t i o n i n o m KOD, och oavsett vilket som är fallet så kan en jämförelse mellan d e formella reglerna och a k t ö r e r n a s faktis-ka h a n d l a n d e visa vilket som är fallet. Intervjuerna faktis-kan vidare tänfaktis-kas be-lysa huruvida a k t ö r e r n a s h a n d l a n d e är kommunikativt oavsett de for-mella reglerna.

Intervjuerna (frågorna redovisas i sin h e l h e t i a p p e n d i x ) inleddes m e d frågor av typen n a m n , b a k g r u n d etc. Frågan o m yrkesmässig bak-g r u n d ska visa vilken k o m p e t e n s de intervjuade i n n e h a r , vilket h a r be-tydelse för tolkningen av giltighetsvillkoret o m riktighet.

Frågan därefter rör skrivande av skiljaktig m e n i n g . Att skriva skiljak-tig m e n i n g är ett sätt att avbryta det kommunikativa h a n d l a n d e t . D e t b o r d e m e d tanke på d e n h ö g a och b r e d a k o m p e t e n s e n , som d o m a r e i den högsta instansen besitter, vara ovanligt m e d dissenser. I g r u n d m a -terialet skrevs skiljaktig m e n i n g i 63 eller 2,6 % av fallen. Man kan fråga sig om d e n höga arbetsbelastningen m e d g e r att m a n alltid, n ä r m a n är tveksam, skriver skiljaktig m e n i n g . O m m a n inte gör d e t så t o r d e detta vara allvarligare än att avbryta d e t kommunikativa h a n d l a n d e t g e n o m att skriva skiljaktig m e n i n g , därför att då står man inte fast vid d e argu-m e n t argu-m a n fraargu-mlagt i förhandlingen oargu-m giltighetsvillkoren.

Vidare frågade vi o m d e n slumpmässiga s a m m a n s ä t t n i n g e n av doma-re. O m s a m m a n s ä t t n i n g e n inte är slumpmässig så k o m m e r a r g u m e n t och idéer inte att spridas på s a m m a sätt som om d e n vore det.

Frågorna o m de medicinskt sakkunniga är av intresse därför att aktö-r e aktö-r n a i oaktö-rganisationen äaktö-r b e aktö-r o e n d e av d e sakkunnigas u t t a l a n d e n föaktö-r att avkunna d o m a r i a r b e t s s k a d e ä r e n d e n . Problem kan u p p s t å i d e t kommunikativa h a n d l a n d e t mellan sakkunniga och j u r i s t e r därför att m a n h a r skilda terminologier. K o m m u n i k a t i o n e n m e d de sakkunniga är k o m m u n i k a t i o n m e d en g r u p p som står utanför organisationen. Även detta kan skapa p r o b l e m m e d avseende på det kommunikativa h a n d l a n d e t .

Frågan o m h u r d o m s t o l e n s organisation fungerar vid o n o r m a l t h ö g arbetsbelastning syftar till att u t r ö n a om man tvingas in i ett produk-tionsmönster som inte m e d g e r att m a n kan u t t ö m m a samüiga sina ar-g u m e n t på ar-g r u n d av tidsbrist. O m så är fallet verkar d e t otvetydiar-gt häm-m a n d e på d e t kohäm-mhäm-munikativa h a n d l a n d e t .

Frågan o m h u r m a n löser p r o b l e m när de traditionella rättskällorna är otillräckliga ser vi som en av de viktigare frågorna, eftersom m a n an-nars måste lösa det aktuella p r o b l e m e t medelst kommunikativt hand-lande, n å g o n a n n a n utväg finns inte. Detta är kanske d e n situation där det ställs högst krav på d e t kommunikativa h a n d l a n d e t .

O m d o m s t o l e n s l e d a m ö t e r begränsas i sina uttrycksformer av t ex mallar för ett visst skrivsätt är detta naturligtvis n å g o t som kan h ä m m a d e t kommunikativa h a n d l a n d e t . Detta är skälet till att vi velat klargöra digniteten av d o m a r k o n f e r e n s e n s uttalanden och de i n t e r n a föreskrif-terna.

Slutligen ville vi veta o m det finns en risk att domstolen blir m e r a re-striktiv m e d att bevilja prövningstillstånd n ä r arbetsbelastningen är h ö g .

4. Måltillströmning

Vi ska i d e t t a kapitel h e l t kort redovisa statistik som beskriver tillström-n i tillström-n g e tillström-n av mål till FÖD samt h u r dessa fördelar sig på olika ä r e tillström-n d e t y p e r . Diagram 1 Inkomna mål och balanser i Försäkringsöverdomstolen, 1986-1991

0 :

1986 1987 1988 1989 1990

I d i a g r a m 1 redovisas måltillströmningen till d o m s t o l e n u n d e r å r e n 1986-1990. Inte oväntat leder ökad tillströmning till ö k a d e balanser. U n d e r d e n redovisade sexårsperioden h a r antalet ä r e n d e n ökat kraf-tigt, d o c k u t a n att domstolen fått n å g r a personal- eller a n d r a resursför-stärkningar.

Diagram 2 visar antalet avverkade mål samt utfallet av tillståndspröv-n i tillståndspröv-n g e tillståndspröv-n . D e tillståndspröv-n kraftiga ö k tillståndspröv-n i tillståndspröv-n g e tillståndspröv-n av avverkade mål fråtillståndspröv-n 1989 till 1990 be-ror, som framgår av d i a g r a m m e t , framför allt på att ett stort antal ären-d e n inte erhöll prövningstillstånären-d. Detta leären-dären-de också, som framgår av d i a g r a m 1, till att den kraftiga ö k n i n g e n av i n k o m n a ä r e n d e n 1990 inte l e d d e till en motsvarande ö k n i n g av balansen.

I d i a g r a m 3 redovisas fördelningen av mål på olika ä r e n d e t y p e r . Vi n o t e r a r att arbetsskador, som är av speciellt intresse i detta s a m m a n -h a n g , svarade för en tredjedel av samtliga i n k o m n a mål 1986; 1990 h a d e a r b e t s s k a d o r n a s a n d e l ökat till 4 3 % .

Diagram 2 Avverkade mål samt utfall av tillståndsprövning i Försäkringsäverdomsto-len, 1986-1990 Antal mål 3000 ***» 500

S

Diagram 3 Avverkade mål: Försäkringsöverdomstolen 1986-1990, efter ärendetyp

3 Övriga 1 AMS Hl Sjukförsäkring 11 Yrkesskada

É Folkpension/ATP I Arbetsskada

5. Handläggning av ett ärende

Försäkringsdomstolen är högsta instans i mål som hänskjuts dit från k a m m a r r ä t t (tidigare försäkringsrätt) eller arbetsmarknadsstyrelsen.2 Riksförsäkringsverket företräder statens intressen och u t g ö r d ä r m e d d e n enskildes m o t p a r t inför FÖD. Detta gäller inte mål o m arbetsmark-nadsstöd eller mål o m arbetslöshetsförsäkring där d e n enskilde inte h a r n å g o n m o t p a r t i F Ö D .

FÖD:s verksamhet regleras, förutom av tillämpliga författningar, av en i n t e r n a r b e t s o r d n i n g samt d o m a r k o n f e r e n s e n s u t t a l a n d e n . Domar-k o n f e r e n s e n är ett informellt organ i n o m domstolen som består av d o m s t o l e n s president och samtliga d o m a r e . Dess u t t a l a n d e n avser främst målens h a n d l ä g g n i n g och domsskrivningen.

Personalen vid domstolen kan delas in i tre kategorier, nämligen le-d a m ö t e r , förele-draganle-de och övrig personal. L e le-d a m ö t e r le-delas in i lagfar-n a och icke lagfarlagfar-na l e d a m ö t e r . De lagfarlagfar-na l e d a m ö t e r lagfar-n a utses av rege-ringen och består ä v e n p r e s i d e n t och minst åtta försäkringsdomare. De icke lagfarna förordnas av regeringen tre år i sänder.' L e k m a n n a l e d a -m ö t e r n a är tio till antalet -m e d lika -m å n g a ersättare. Till do-mstolen h ö r också ett antal fasta sakkunniga, vilka är f ö r o r d n a d e av regeringen.'1 Domstolen äger också anlita a n n a n sakkunnig än de av r e g e r i n g e n för-o r d n a d e .5 19 sakkunniga var f ö r o r d n a d e för p e r i o d e n 19900101 -1991-12-31. I och m e d d e n ä n d r a d e i n s t a n s o r d n i n g e n som i n n e b ä r att k a m m a r r ä t t h a r ersatt försäkringsrätt som mellaninstans så delar F Ö D sakkunniga m e d k a m m a r r ä t t e r och länsrätter. Detta gör att antalet för-o r d n a d e sakkunniga nu u p p g å r till 66.

Tjänst som f ö r e d r a g a n d e tillsätts av domstolen. Till f ö r e d r a g a n d e kan förordnas d e n som h a r tjänstgjort i försäkringsrätt u n d e r minst ett år eller antagits som fiskal i k a m m a r r ä t t eller i hovrätt.6 Vidare finns tre målkanslier som b e r e d e r och e x p e d i e r a r mål. På ett kansli tjänstgör en kanslist och två assistenter. För övrig administrativ h a n d l ä g g n i n g finns slutligen ett kansli som förestås av en avdelningsdirektör, där finns även personal som h a n d l ä g g e r ekonomi- och p e r s o n a l ä r e n d e n , registrator, biblioteksassistent och expeditionsvakt.

F ö r u t o m att d o m s t o l e n skall d ö m a efter de materiella rättsreglerna skall m a n följa officialprövningsprincipen. Domstolen h a r ett utred-ningsansvar, vilket bl a i n n e b ä r att d e n enskilde inte skall behöva lida rättsförlust på g r u n d av en ofullständig u t r e d n i n g .

N ä r ett antal mål i n k o m m i t till d o m s t o l e n skall dessa fördelas på lar. Rotlarna i n n e h a s av f ö r e d r a g a n d e . Målen skall fördelas lika på

rot-l a m a , dock skarot-lrot-l chefsföredragandes roterot-l tirot-lrot-lderot-las högst härot-lften så m å n g a mål som övriga r o d a r . G r u n d e r n a för m å l e n s fördelning på rot-l a m a skarot-lrot-l framgå av d e n i n t e r n a a r b e t s o r d n i n g e n .7 Målen skall förde-las p å r o t l a r n a efter turordning. Vid fördelningen skall såvitt möjligt till-ses att a r b e t s b ö r d a n blir lika stor för f ö r e d r a g a n d e n a o c h att mål som h a r s a m b a n d m e d v a r a n d r a tilldelas samma rotel.* Målen tas u p p till h a n d l ä g g n i n g i d e n o r d n i n g d e k o m m i t in. Vissa mål b ö r dock, efter fördelningen på rotlar, h a n d l ä g g a s skyndsamt.' S å d a n a m å l är:

• mål vari inhibition eller interimistiskt f ö r o r d n a n d e yrkas,

• mål o m sjukförsäkringsförmån, pension eller a n n a n förmån av ome-delbar betydelse för försäkrads försörjning,

• mål av särskild betydelse för prejudikatbildningen,

• mål o m förhandsbesked enligt tandvårdstaxan avseende tandbe-h a n d l i n g ,

• mål o m utbyte av p e n s i o n eller livränta m o t b e l o p p för en gång, • mål vari resning eller återställande av försutten tid beviljats,

• mål vari fråga är o m försäkringsdomstols b e h ö r i g h e t eller eljest o m måls u p p t a g a n d e till prövning,

• mål vari talan återkallats,

• a n n a t mål där d e t av besvärshandlingen framgår att fråga är om b r å d s k a n d e åtgärd eller n ä r a förestående h ä n d e l s e .

F ö r e d r a g a n d e n s h a n d l ä g g n i n g består i att, i god tid före varje session, tillställa d o m s t o l e n s l e d a m ö t e r en förteckning över d e m å l h a n / h o n av-ser att föredra för d e m . Dessa mål skall sammanställas var för sig i s k fö-r e d fö-r a g n i n g s p fö-r o m e m o fö-r i o fö-r , vilka lämnas till l e d a m ö t e fö-r n a samtidigt m e d förteckningen. En f ö r e d r a g n i n g s p r o m e m o r i a skall i n n e h å l l a en ord-n a d och k o ord-n c e ord-n t r e r a d redogörelse för vad h a ord-n d l i ord-n g a r ord-n a i målet iord-nord-ne- innehåller av betydelse för d e n prövning som är aktuell i målet. P r o m e m o r i -an skall även i n n e h å l l a en n ö d v ä n d i g rättsutredning.1 0 F ö r e d r a g a n d e n skall r å d g ö r a m e d r o t e l d o m a r e n o m b e r e d n i n g e n av de mål h a n hand-lägger så snart a n l e d n i n g därtill f ö r e k o m m e r . " N ä r f ö r e d r a g a n d e n har b e r e t t målen tillräckligt bra enligt ovan skall h a n föredra dessa munt-ligt vid en session." Sessionen leds av en o r d f ö r a n d e o c h d o m s t o l e n är, b e r o e n d e av vilket slags mål som avses i det aktuella fallet, domför m e d a n t i n g e n tre eller fem l e d a m ö t e r eller m e d d o m s t o l e n i dess h e l h e t . " T r e l e d a m ö t e r , varav alla är lagfarna, d ö m e r o m :

1. målet avser prövningstillstånd eller besvär över beslut som inte inne-bär a v g ö r a n d e av själva saken, eller

2. vid f ö r o r d n a n d e i avvaktan på målets avgörande samt vid a n n a n åt-g ä r d som e n d a s t avser måls b e r e d a n d e , eller

3. vid beslut g e n o m vilket d o m s t o l e n skiljer sig från målet utan att d e t h a r prövats i sak.

F e m l e d a m ö t e r , varav tre är lagfarna, d ö m e r o m målet prövas i sak. O m i ett mål u p p k o m m e r fråga av betydelse för rättstillämpningen eller för enhetlig lagtolkning får målet avgöras av d o m s t o l e n i sin hel-h e t .

R e g l e r n a ovan har medfört att d o m s t o l e n delats in i g r u p p e r o m tre eller fem för varje session, vilket fastställs i förväg för en tid av tre till fyra m å n a d e r . Detta ska ske halvårsvis." F ö r e d r a g a n d e n skall vid d e n m u n t -liga f ö r e d r a g n i n g e n för första g å n g e n l ä m n a ett m u n t l i g t förslag till d o m eller beslut.15 Vid varje session skall minst tre f ö r e d r a g a n d e fullgö-ra sin föredfullgö-ragningsskyldighet. Efter f ö r e d r a g n i n g e n av ett mål skall le-d a m ö t e r n a yttra sig i viss t u r o r le-d n i n g , le-d e lagfarna l e le-d a m ö t e r n a först och sedan d e icke lagfarna. Bland de lagfarna voterar de som är yngst i tjäns-ten först.

Efter sessionen skall f ö r e d r a g a n d e n , m e d b e a k t a n d e av vad som sagts, l ä m n a skriftligt förslag till d o m och överlämna d e t t a j ä m t e h a n d -lingarna i målet till k o n t r o l l a n t e n senast sju arbetsdagar efter föredrag-ningsdagen.1 6 Kontrollanten skall svara för att y r k a n d e n och a n d r a ställ-n i ställ-n g s t a g a ställ-n d e ställ-n samt övriga sakuppgifter blir riktigt redovisade. Koställ-n- Kon-trollanten skall sedan i n o m två veckor från d e n d a g h a n erhållit m å l e t ö v e r l ä m n a detta m e d ett förslag till d o m till d e n a n d r e försäkringsdo-maren.1 7 D e n n a skall i sin tur l ä m n a målet m e d förslag till d o m till ord-f ö r a n d e n i n o m en vecka eord-fter d e t h a n ord-fick k o n t r o l l a n t e n s ord-förslag.1* O r d f ö r a n d e n skall sedan han skrivit förslag till d o m skicka in d o m e n till kansliet d ä r d o m e n skall u p p r ä t t a s i huvud skri ft.19 D e n n a huvudskrift skall sedan kontrolläsas av f ö r e d r a g a n d e n i n o m tre arbetsdagar efter d e t att kansliet fick akten från o r d f ö r a n d e n . Målet skall sedan cirkulera mellan de lagfarna d o m a r n a varvid varje l e d a m o t h a r två arbetsdagar på sig för underskrift av domen.8 0 Den u n d e r t e c k n a d e d o m e n skall se-dan överlämnas till kansliet där d e n skall dateras och i f ö r e k o m m a n d e fall sändas ut till i målet d e l t a g a n d e l e k m a n n a l e d a m ö t e r . Dessa får högst tio d a g a r p å sig att yttra sig.81 O m ingen ä n d r i n g sker m e d avseen-de p å l e k m a n n a l e d a m ö t e r n a s eventuella yttranavseen-den så skall d o m e n m e d d e l a s så snart d e t kan ske, dock senast åtta veckor från d e t målet fö-redragits för slutligt avgörande.8 8

Besvärsgången i ett arbetsskademål:

Ett ärende om arbetsskada avgörs av en

försäkringskassa.

j

Ärendet överklagas till en mellaninstans.

\

Ärendet överklagas till

försäkringsöverdomstolen.

Ärendet diarieförs och fördelas ut på en rotel.

Föredraganden bereder ärendet (eventuella

sakkunnigutlåtanden begärs in efter samråd med

roteldomaren) och tillställer domarna ett PM,

vilket skall innehålla fakta i målet och en

rättsutredning.

I

Målet föredras vid en session och domslut fattas.

Föredraganden upprättar förslag till

domsskrivning, som sedan cirkulerar bland

domarna för kontroll. Efter detta sänds domen

till lekmannaledamöterna för påseende.

6. Kommunikativt handlande i n o m F O D

6.1 Kompetens

P e r s o n a l e n vid d o m s t o l e n kan indelas i tre kategorier, nämligen leda-m ö t e r , f ö r e d r a g a n d e och övrig personal. N ä r d e t gäller d o leda-m a r n a , vilka skall vara lagfarna, så har de i viss m å n skiftande b a k g r u n d .

Försäkringsdomare Kenneth Bratthall: Född 1936, J u r Kand 1963, notarie-tjänstgöring i S t e n u n g s u n d , fiskalsaspirant vid HovR för västra Sverige, olika tjänster vid TR:er i västra Sverige, f ö r e d r a g a n d e vid FOD, HovR-fiskal, lagstiftningsarbete vid socialdepartementet, utskottsarbete vid riksdagen, internationellt förhandlingsarbete r ö r a n d e socialförsäk-ringskonventioner, d o m a r e vid FOD fr o m 1977.

Försäkringsdomare Anita Werner: Född 1938, J u r k a n d 1962, notarietjänst-g ö r i n notarietjänst-g vid Stockholms TR, fiskal vid HovR, tinnotarietjänst-gssekreterare, assessor vid HovR, u t r e d n i n g s s e k r e t e r a r e vid J u s t D , k o m m i t t é u p p d r a g av rege-r i n g e n , d e p a rege-r t e m e n t s rege-r å d vidJustD, d o m a rege-r e vid FÖD frege-r o m 1987. Försäkringsdomare Marja Regner: Född 1941, J u r kand,

notarietjänstgö-ring i A n g e l h o l m , tjänst vid Lst i Halmstad, aspirant vid HovR, assessor, f ö r e d r a g a n d e vid J O , byråchef vid J O , d o m a r e vid FOD f r o m 1986. Försäkringsdomare Kjerstin Nordborg: Född 1944, J u r kand, notarietjänst-göring, assessor vid HovR, sekreterare vid m a r k n a d s d o m s t o l e n , sekre-terare vid p e n s i o n s k o m m i t t é n och s j u k p e n n i n g k o m m i t t é n , tjänst vid socialförsäkringsutskottet, tjänst vid riksdagens lagutskott, d o m a r e vid F Ö D fr o m 1985.

Tjänst som f ö r e d r a g a n d e tillsätts av d o m s t o l e n . Till f ö r e d r a g a n d e kan förordnas d e n som h a r tjänstgjort i försäkringsrätt u n d e r minst ett år el-ler antagits som fiskal i k a m m a r r ä t t elel-ler i hovrätt. De intervjuade före-d r a g a n före-d e n a h a före-d e följanföre-de b a k g r u n före-d :

Föredragande Maria Bäcksin Hammarberg: Född 1952, J u r kand, notarie vid Västerås TR, två och ett halvt år vid försäkringsrätt, barnledig i två o m g å n g a r , f ö r e d r a g a n d e vid F Ö D fr o m 1988.

ChefsföredragandeJoakim von Warnstedt: Född 1947, J u r k a n d , n o t a r i e vid LR. Anställd på försäkringsrådet, anställd på försäkringsrätten i n o r r a Sverige och försäkringsrätten i södra Sverige. J o b b a t på försäkrings-d o m s t o l e n i n ä r m a r e 7 år, först 2 år som f ö r e försäkrings-d r a g a n försäkrings-d e , försäkrings-därefter vikarie-r a n d e chefsfövikarie-redvikarie-ragande, chefsfövikarie-redvikarie-ragande sedan h ö s t e n 1989. Föredragande Anne Scheie Fors: F ö d d 1940, J u r k a n d , n o t a r i e vid LR, asses-sor vid FR, f ö r e d r a g a n d e vid F Ö D fr o m 1988.

Slutsate

De intervjuade d o m a r n a är alla h ö g t kvalificerade jurister. Skiftande b a k g r u n d e r i karriären g ö r a t t d e t i n o m d o m s t o l e n finns ett b r e t t spekt-r u m av e spekt-r f a spekt-r e n h e t e spekt-r o c h juspekt-ridisk k o m p e t e n s . De d o m a spekt-r e vi intespekt-rvjuat t o r d e i d e t t a h ä n s e e n d e vara representativa för hela d o m a r k å r e n vid d o m s t o l e n . Detta i n n e b ä r enligt vår m e n i n g att d e t inte är n å g o t p r o -blem i k o m p e t e n s h ä n s e e n d e för d o m a r n a att uppfylla giltighetsvillko-ret om riktighet. Dvs att o m en d o m a r e påstår att vissa fakta kan subsu-meras u n d e r en viss rättsregel så är det n o g oftast så. Det är emellertid inte alltid så enkelt att m a n utan nyanserade diskussioner kan subsu-m e r a fakta u n d e r rättsregler, eller d e t kanske ö v e r h u v u d t a g e t inte finns n å g o n direkt tillämplig rättsregel att subsumera u n d e r .

De f ö r e d r a g a n d e är j u r i s t e r som av förståeliga skäl ä n n u inte förvär-vat samma juridiska k o m p e t e n s som d o m a r n a . Dock h a r de flera års er-f a r e n h e t av kvalier-ficerat j u r i d i s k t a r b e t e . En er-f ö r e d r a g a n d e er-förordnas er-för tre år, dock finns möjlighet till förnyat f ö r o r d n a n d e efter dessa tre år. Dessa o m s t ä n d i g h e t e r , d e n lägre juridiska k o m p e t e n s e n samt d e n i d e flesta fall kortare anställningstiden, gör att d e t inte är lika självklart att riktighetsvillkoret är uppfyllt vad avser f ö r e d r a g a n d e n a som för d o m a r -na.

6.2 De sakkunniga

Till d o m s t o l e n h ö r ett antal fasta sakkunniga, vilka förordnas av rege-r i n g e n . Domstolen ä g e rege-r även f ö rege-r o rege-r d n a egna sakkunniga förege-r särege-rskilda u t r e d n i n g a r . U p p f a t t n i n g om, och k o m m u n i k a t i o n m e d , de sakkunni-ga uppfattades på följande sätt av d e intervjuade d o m a r n a och föredra-g a n d e :

Försäkringsdomare Kjerstin Nordborg: Vet ej hur sakkunniga förordnas, de

sakkunniga är bra, men vissa problem har funnits med en del som

har varit väldigt långsamma och där mål har blivit liggande och blivit

alldeles för gamla. Det finns inga problem med att förstå de

medi-cinskt sakkunniga, det var svårare när man var ny, nu rycker jag man

har fått en viss fingertoppskänsla. Man kan alltid be dom precisera

sig om man inte förstår.

Försäkringsdomare Anita Werner: Det är regeringen som utser de

sakkun-niga, men domstolen kan också utse egna sakkunniga. Det kan vara

svårt att få de sakkunniga att uttala sig inom rimlig tid. Man kan

dis-kutera inom domstolen vilka sakkunniga man ska ha.

Försäkringsdomare Marja Regner: Det är regeringen som förordnar

sak-kunniga och man använder dessa, men kan även anlita andra, men

dessa är inte skyldiga att ställa upp. Det kan dröja med

sakkunnigut-låtanden, målen kan bli gamla. Språkbruket var krångligt när man

var ny, men läkarna skriver väl, dom vet vem dom skriver till. Ibland

får man läsa ett utlåtande flera gånger för att förstå. Det är

föredra-gande som begär sakku n n igu t låtande. Läkarna kommer aldrig hit, vi

har ju nästan aldrig muntliga huvudförhandlingar. Det går inte att

döma om man inte förstår utlåtandet.

Försäkringsdomare Kenneth Bratthatt: Regeringen förordnar de

medi-cinskt sakkunniga efter att ha inhämtat förslag från läkarsällskapet,

som ju är en vetenskaplig institution, det är ju ingen

fackorganisa-tion. Jag tror att det är domstolen som efter samråd med sällskapet

lämnar uppgift till departementet, sen kollar väl departementet om

personen vill ställa upp, och då har vi en lista där i stort sett alla

me-dicinska specialiteter är representerade. Men ibland när det är ett

särskilt knivigt ärende, som inte täcks av den allmänna

specialist-kompetensen eller specialisten i fråga uttryckligen säger att detta

inte är hans bord så kan man föreslå annan sakkunnig. Jag läser

Lä-kartidningen, där får man veta vem som forskar om vad. Ta t ex

fib-romyalgi, det är ett omtvistat område. Inom detta område forskar

Ann Bengtsson. När jag hade problem med en artros så gick jag upp

på Karolinska och tittade i deras bibliotek och där hittade jag en

sak-kunnig som kom med en mycket bra lösning på artrosproblemet.

Sen har man vissa områden där man vet att läkarna är oeniga, då får

man försöka resonera och diskutera, man kanske får höra ytterligare

en sakkunnig och sedan väga emellan. Hjärtinfarkter är ett omtvistat

område, där finns det olika skolor. På detta område har vi en egen

sakkunnig som är nyanserad. Jag har störst respekt för sakkunniga

som inte alltid bara säger antingen ja eller nej, utan ibland säger nej

och ibland j a o m samma typ av skador, dvs nyanserade b e d ö m n i n g -ar. O m d e n sakkunnige är oklar, vilket nya sådana kan vara ibland, så ringer f ö r e d r a g a n d e h o n o m och frågar. Vi ger oss inte, vi måste veta s a n n i n g e n . I riktigt känsliga fall, då det finns olika åsikter b l a n d de sakkunniga, talas d e t klarspråk.

Chefsföredragande Joakim von Wamstedt: Regeringen förordnar sakkunni-ga, domstolen är inte b u n d n a av dessa utan kan välja egna.

Föredragande Anne Scheie Fors: Regeringen f ö r o r d n a r sakkunniga, m e n även a n d r a kan k o m m a ifråga o m o m b u d e t eller k l a g a n d e n begär det. Regeringen måste h a k u n s k a p att tillsätta bra sakkunniga. Man lär sig terminologin allteftersom. Man kan slå u p p d e t inte förstår i uppslagsböcker. S a k k u n n i g u d å t a n d e n är skrivna så att en jurist ska k u n n a förstå, d o m är j u inte skrivna kolleger emellan. En sakkunnig ska göra d e n medicinska b e d ö m n i n g e n och j u r i s t e n ska göra den ju-ridiska. De sakkunniga är insatta, d o m vet vad som krävs, d e är fram-stående läkare.

Föredragande Maria Bäcksin Hammarberg: Det var svårt att förstå de sak-k u n n i g a i början, m e n n u tycsak-ker j a g att j a g förstår h u r en p e r s o n m å r n ä r j a g läser ett s a k k u n n i g u d å t a n d e . En del u t l å t a n d e går för långt, en hel r e s u m é av livet presenteras. Man måste k u n n a dra en relevant slutsats av ett utlåtande.

Slutsats

F ö r u t o m de sakkunniga som är tillsatta av r e g e r i n g e n så kan d o m s t o l e n ad h o c f ö r o r d n a egna sakkunniga. Detta görs i fall då ingen av de av re-g e r i n re-g e n f ö r o r d n a d e i n n e h a r d e n specialistkompetens som krävs i d e t aktuella fallet. De intervjuade ansåg att de förstod s a k k u n n i g u d å t a n d e -na o c h m e d stigande e r f a r e n h e t ökade g r a d e n av förståelse. M e t o d e n för att skaffa sig förståelse var att konsultera relevant medicinsk littera-tur. Det a n m ä r k t e s av flertalet att s a k k u n n i g u d å t a n d e n a k u n d e dra ut på tiden. De flesta h a d e ingen personlig kontakt m e d de sakkunniga. Detta ser vi som att förutsättningarna för att kommunikativt h a n d l a n d e o m giltighetsvillkoren m e d de som uttalat ett p å s t å e n d e är b e g r ä n s a d e . D ä r m e d föreligger risk för missförstånd.

6.3 Föredragandens roll

F ö r e d r a g a n d e n s h a n d l ä g g n i n g består i att, i god tid före varje session, tillställa domstolens l e d a m ö t e r en förteckning över d e mål h a n / h o n

av-ser att föredra för d e m . Dessa mål skall sammanställas var för sig i s k fö-r e d fö-r a g n i n g s p fö-r o m e m o fö-r i o fö-r , vilka lämnas till l e d a m ö t e fö-r n a samtidigt m e d förteckningen. En f ö r e d r a g n i n g s p r o m e m o r i a skall innehålla en ord-n a d och k o ord-n c e ord-n t r e r a d redogörelse för vad h a ord-n d l i ord-n g a r ord-n a i målet iord-nord-ne- innehåller av betydelse för d e n p r ö v n i n g som är aktuell i målet. P r o m e m o r i -an skall även innehålla en n ö d v ä n d i g r ä t t s u t r e d n i n g . Eftersom rättskäll o r n a är k n a p p a och p r o b rättskäll e m e n ibrättskälland svåra, krävs rimrättskälligtvis k o m m u -nikation mellan j u r i s t e r n a vid d o m s t o l e n . H u r detta fungerade enligt d e intervjuade framgår av följande:

Chefs föredragande Joakim von Warnstedt: F ö r e d r a g a n d e n skall vara själv-ständig. Roteldomarskapet ger ett extra stöd. Chefsföredragande ut-bildar övriga f ö r e d r a g a n d e . O m m a n har ett p r o b l e m som m a n inte kan lösa själv kan m a n fråga r o t e l d o m a r e n och få ett slags godkän-n a godkän-n d e . Svåra frågor kagodkän-n vara t ex egodkän-n processuell fråga där o m b u d e t h a r en oklar fullmakt och d e t är då inte u p p e n b a r t att talan ska avvi-sas, då får man fråga.

Föredragande Maria Bäcksin Hammarberg: Det finns ett rättsdatasystem där m a n kan h ä m t a information, det är bra. O m m a n får ett svårt fall så kan man spara d e t till d e t s k fredagsmötet, det är ett m ö t e mellan f ö r e d r a g a n d e n a , som leds av chefsföredraganden. Där diskuteras in-tressanta mål som föredragits vid d o m s t o l e n och av d e t t a kan m a n få hjälp.

Föredragande Anne Scheie Fors: Det är klart att man diskuterar med sina kolleger. Processuella frågor kan vara svåra. Man kan vända sig till rotelchefen o m m a n har ett p r o b l e m som m a n inte kan lösa själv. O m d e t är u p p e n b a r t att d e t måste gå till sakkunnig så kan m a n frå-ga r o t e l d o m a r e n o m m a n får skicka d e t till sakkunnig. Med avseende på juridiska p r o b l e m så ska man inte störa r o t e l d o m a r n a i o n ö d a n , d o m h a r j u rätt mycket att göra. Det är väl n ä r man k o m m e r in på ett riktigt knepigt p r o b l e m som m a n frågar d o m , kanske det är n å g o n knepig fråga i h a n d l ä g g n i n g e n . Man ska ju vara självständig, m a n ska ta egna beslut, m a n ska inte springa och fråga o m allting och d o m a r -na har en e n o r m t h ö g arbetsbelastning alltså, så de ska inte behöva ha f ö r e d r a g a n d e hos sig jämt.

Slutsats

De f ö r e d r a g a n d e skall r å d g ö r a m e d sin r o t e l d o m a r e . Stöd ges oftast vad avser processuella frågor samt i fråga om tillsättande av sakkunnig. Det framkom att d o m a r n a för d e t mesta är u p p t a g n a av gå i g e n o m och d ö m a av mål. Detta är kanske inte en ideal situation n ä r m a n skall vara

stödperson för d e f ö r e d r a g a n d e . Det framkom att det finns risk för a t t d e f ö r e d r a g a n d e inte "vill störa d o m a r n a i o n ö d a n " . Detta verkar i så fall h ä m m a n d e på d e t kommunikativa h a n d l a n d e t . F ö r e d r a g a n d e n a träffas varje fredag för att gå i g e n o m intressanta mål som föredragits. Dit kan m a n ta m e d sig mål som m a n h a r p r o b l e m m e d o c h diskutera dessa. Detta är enligt vår m e n i n g ett u t m ä r k t forum för k o m m u n i k a t i v t h a n d l a n d e .

6.4 De knappa rättskällorna och att skriva skiljaktig mening

Efter f ö r e d r a g n i n g e n av ett mål skall l e d a m ö t e r n a yttra sig i viss t u r o r d -ning, de lagfarna l e d a m ö t e r n a först och sedan d e icke lagfarna. Bland de lagfarna voterar de som är yngst i tjänsten först. H u r tar d o m a r n a ställning till svåra mål n ä r rättskällorna inte är tillräckligt o m f a t t a n d e ? K o m m u n i c e r a r de m e d v a r a n d r a ? M e d g e r arbetsbelastningen att m a n kan skriva skiljaktig m e n i n g ? Följande framgick vid intervjuerna: Försäkringsdomare Kjerstin Nordborg: Självklart pratar vi m e d v a r a n d r a o m

p r o b l e m som dyker u p p . Några fredagsmöten motsvarande de som f ö r e d r a g a n d e n a h a r finns inte på d o m a r s i d a n , d e t t a k u n d e vara m e r utbyggt. Vad m a n pratar o m är oftast när d e t dyker u p p aktuella frå-gor, då pratar m a n o m d e t i den s a m m a n s ä t t n i n g som m a n sitter i m e n kanske inte i n å g o n b r e d a r e sammansättning, vilket i o c h för sig skulle vara önskvärt. Men j a g vet att d e t kan vara delade m e n i n g a r ett sånt system också för att en del anser att man hela tiden måste stå fri inför de p r o b l e m m a n m ö t e r och så att säga inte b i n d a sig i förväg för vissa riktlinjer eller lösningar. N ä r det sedan gäller frågan o m h u r ofta j a g träffar m i n a f ö r e d r a g a n d e är det väldigt olika b e r o e n d e på h u r pass r u t i n e r a d e d e är, och h u r pass ofta de k ä n n e r b e h o v av att k o m m a och fråga. Man får ta sig tid att skriva skiljaktig m e n i n g o m m a n vill det.

Försäkringsdomare Anita Werner: Man ska b e s t ä m m a u t g å n g e n av ett mål vid sittande b o r d , m a n läser akterna. Det finns tid att skriva skiljaktig m e n i n g . Man skriver inte skiljaktig m e n i n g i PT-mål.

Försäkringsdomare Marja Regner: Det är en fördel m e d en kollegial d o m -stol, m a n kan fråga mycket. O c h d e t finns d e t tid till. Man h a r tid att skriva skiljaktig m e n i n g . Det h ä n d e r j u att m a n inte delar majorite-tens uppfattning. Man k a n j u inte gå m e d på en u p p f a t t n i n g s o m stri-d e r m o t e n s u p p f a t t n i n g . Ar stri-det n å g o n t i n g j a g tycker är fel så skriver

j a g väl en skiljaktig m e n i n g . Men ofta kan d e t j u vara så att vid en ses-sion a t t vi diskuterar j u vid överläggning. Vi b å d e ger och tar, vi h a r j u olika infallsvinklar. Oftast är d e t väl så att vi hittar n å g o n lösning som vi är överens o m . Men det är j u inte alltid d e t går, m e n så är d e t j u i en kollegial domstol. Att d e t är j u s t d e n h ä r diskussionen, där alla bi-d r a r till bi-d e t hela. Det är inte aliubi-d m a n tänkt på alla s y n p u n k t e r själv, som n å g o n a n n a n d å k o m m e r m e d .

Försäkringsdomare Kenneth Bratthall: J a g ser d e t s o m värdefullt att m a n r u n t d o m a r b o r d e t h a r p e r s o n e r m e d olika uppfattningar och ut-g å n ut-g s p u n k t e r , olika erfarenheter, för då får m a n diskussion och i bästa fall k o m m e r m a n fram till en vettig förståelig k o m p r o m i s s . Så går d e t till på de sessioner där d e t är trevligt. Men detta säger j u inte att d e t är lätt, för ibland har man så diametralt olika u t g å n g s p u n k t e r . För mig är det omöjligt att d ö m a m o t mitt samvete, det är min skyl-d i g h e t att inte skyl-d ö m a m o t mitt samvete och att skriva skiljaktig me-ning när j a g så anser. I vissa frågor så k ä n n e r m a n en osäkerhet och m a n övertygas av a r g u m e n t a t i o n e n , m a n måste vara ö p p e n för dis-kussion. Helt plötsligt k o m m e r n å g r a a r g u m e n t och m a n kanske h a r förbisett något, föredraganden eller en kollega kanske säger n å g o t som m a n g l ö m t eller förbisett. Men efter diskussionen n ä r m a n är framme vid s t å n d p u n k t e n då kan j a g inte dagtinga m e d mitt samve-te.

Slutsats

Rättskällorna på socialförsäkringsområdet är kanske inte lika omfattan-de som på a n d r a r ä t t s o m r å d e n . Dock måste d o m avkunnas. Det är m e r eller m i n d r e avsiktligt lämnat till d o m s t o l e n att på vissa o m r å d e n själv utforma gällande rätt. De intervjuade d o m a r n a u p p l e v d e att d e t var vid üllfällen n ä r rättskällorna inte gav n å g o n vägledning som a r g u m e n t a tionen var o m f a t t a n d e och livlig. D e n o m f a t t a n d e o c h livliga a r g u m e n -tationen är enligt vår m e n i n g en bra förutsättning för kommunikativt h a n d l a n d e .

Även o m d e t är så att riktighetsvillkoret är uppfyllt vad avser d e n j u r i diska k o m p e t e n s e n hos d o m a r n a så u p p s t å r ibland avvikande m e n i n g -ar som t-ar sig uttryck i att m a n skriver skiljaktig m e n i n g . Möjligheten att skriva skiljaktig m e n i n g är en möjlighet att fly u n d a n kommunikativt h a n d l a n d e , man behöver inte f ö r h a n d l a o m giltighetsvillkoret o m rik-tighet u t a n m a n kan skriva skiljaktig m e n i n g . Det är dock ovanligt att skriva skiljaktig m e n i n g . Detta skall inte förstås så att d o m a r e n själv eller n å g o n a n n a n behöver uppfatta d e t som att d o m a r e n som skriver sig skiljaktig flyr u n d a n d e n juridiska diskussionen. Utan det skall förstås så

att om m a n inte framlägger ytterligare a r g u m e n t för sin s t å n d p u n k t så h a r m a n avbrutit förhandlingen o m giltighetsvillkoret. Även om d e t vore optimalt att förhandla tills m a n är överens o m giltighetsvillkoret så kan m a n inte förhandla h u r länge som helst. Dom måste avkunnas i n o m rimlig tid. Det r å d e r inget tvivel om att de intervjuade d o m a r n a alltid skriver skiljaktig m e n i n g o m majoriteten k o m m e r till ett slut som strider m o t d o m a r e n s u p p f a t t n i n g . Med tanke på d e n stora målawerk-n i målawerk-n g e målawerk-n så b o r d e s a målawerk-n målawerk-n o l i k h e t e målawerk-n öka för överemålawerk-nskommelser o m giltig-hetsvillkoren o m a n t a l e t mål m i n s k a d e . Man skulle få längre tid för att framlägga nya a r g u m e n t .

6.5 Den slumpmässiga sammansättningen

Som tidigare n ä m n t s är d o m s t o l e n indelad i d o m f ö r a g r u p p e r o m tre eller fem för varje session, vilket fastställs i förväg för en tid av tre till fyra m å n a d e r . Detta ska ske halvårsvis. Vi upplevde vid intervjuerna att do-m a r n a var nöjda do-med d e n n a i n d e l n i n g sodo-m gjorts av d e n addo-ministrative chefen.

Alla de intervjuade d o m a r n a tyckte att d e n slumpmässiga samman-sättningen av d o m a r e fungerade bra. Att d o m a r n a skiftar i olika dom-föra g r u p p e r gör, m e d tanke på d e t b r e d a s p e k t r u m e t av erfarenheter, att s a n n o l i k h e t e n för att samtliga a r g u m e n t som samtliga d o m a r e kan tänkas framlägga i olikajuridiska spörsmål sprids till alla d o m a r e på lite längre sikt. Detta t o r d e på sikt öka s a n n o l i k h e t e n att antalet dissenser minskar eftersom varje ny konstellation av d o m a r e som efter förhand-ling o m giltighetsvillkoret k o m m e r överens o m detta, bär m e d sig nya e r f a r e n h e t e r till nästa konstellation av d o m a r e som de k o m m e r att till-h ö r a .

6.6 Den höga arbetsbelastningen

B e r o e n d e på vissa o m s t ä n d i g h e t e r eller u n d e r vissa p e r i o d e r skapas en o n o r m a l t h ö g arbetsbelastning för d o m s t o l e n . H u r de intervjuade upp-levde att organisationen klarade detta framgår av följande:

Försäkringsdomare Kenneth Bratthall: J a g upplever inga egentliga toppar av i n k o m m a n d e mål, m e n det blir p r o b l e m n ä r n å g o n blir sjuk. Vi

har n å g o n g å n g haft långvariga sjukfall, m e n d e t h a r vi löst g e n o m att a r b e t a lite extra, tre d o m a r e har t ex delat på en sessionsdag som den sjuke skulle haft. Vår arbetsbörda är konstant, vi har en balans på ett par tusen mål. Balansen har ökat efter h a n d , m e n vi får inte in en sån d ä r dusch av mål. Det är en ständig kö av mål. I höst h a r vi för-sökt att få ner balansen lite grann g e n o m att ta lite extra mål. Man gör ett ryck vid slutet av året, man vill j u bli klar när m a n går vid j u l . Man kan möjligtvis säga att arbetstakten ökar före j u l . Ofta är d e t så att i början av säsongen så k o m m e r det u p p väldigt svåra mål på fem-m a n n a s e s s i o n e r n a och dessa tar tid. Sen d e n sista fem-m å n a d e n så brukar m a n ta m å n g a PTmål. Organisatoriskt, j ä m f ö r t m e d a n d r a d o m -stolar j a g arbetat på, så tycker jag faktiskt att den h ä r d o m s t o l e n är fö-redömlig. J a g tycker arbetssättet här är j ä t t e b r a , m a n h i n n e r förbere-da sig på en vecka då. Man h i n n e r gå i g e n o m det. Sen sker då själva diskussionen vid f ö r e d r a g n i n g e n .

Försäkringsdomare Kjerstin Nordborg:]ag skulle vilja säga att det är ständigt o n o r m a l t hög arbetsbelastning, därför att vi är så få. Det blir oaccep-tabla väntetider. Balansen h a r ökat de senaste å r e n . Antalet mål vid sessionerna har ökat, speciellt PT-målen.

Försäkringsdomare Anita Werner: J a g tycker inte att arbetsbelastningen är o n o r m a l t hög. D ä r e m o t kan det bli en ojämn arbetsbelastning o m något hakar u p p sig, t ex o m någon föredragande är sjuk eller o m det är trångt på skrivsidan.

Försäkringsdomare Marja Regner: Före j u l och före m i d s o m m a r vill m a n ha klart så mycket som möjligt. Detta förutsätter att alla är friska, vi är b e r o e n d e av att d o m finns på plats, o m folk blir sjuka i d e c e m b e r då går d e t inte n å g o t vidare, m e n det fungerar om alla är här. Det går ryckvis för d o m a r n a eftersom man är b e r o e n d e av vad föredragan-dena presterar, d o m sätter j u u p p förslag till d o m . Man k ä n n e r j u sig självjagad n ä r d e t blir t o p p a r j u s t före semestern på s o m m a r e n då är man ganska slut. Det k ä n d e j a g särskilt första åretjag var här, då tyck-te jag d e t varjättyck-tejobbigt. Eftyck-tersom vi intyck-te h a r muntliga förhandling-ar så är vi inte så b e r o e n d e av att man ska delge och kalla och så där. ChefsföredragandeJoakim Von Warnstedt: Organisationen h a r en eftersläp-ning, d e t blir m e r att göra i slutet av varje halvårsskifte. Man vill ha avklarat så mycket som möjligt före ledigheter och då ställer organi-sationen o m sig. Det är inte brandkårsutryckningar, sådana h a r vi väldigt få, t ex vid inhibition. När n å g o n är sjuk så blir d e t arbetsan-h o p n i n g a r , d e t är svårt att få vikarier.

Föredragande Maria Bäcksin Hammarberg: Det är en k o n s t a n t arbetsbelast-ning. Det är marginellt m e r a att g ö r a i d e c e m b e r o c h juli, då vill m a n få klart så att m a n inte får så mycket att göra i j a n u a r i och augusti. Föredragande Anne Scheie Fors: Vi k u n d e vara fler. Det är domstolsverket

och r e g e r i n g e n som b e s t ä m m e r o m detta. Man h a r statistik halvårs-vis o c h vid årsskiftet på h u r m å n g a fall som är avgjorda. Efter semes-tern k o m m e r d e t in m i n d r e antal fall, eftersom m a n d å h a r haft se-mester i u n d e r i n s t a n s e r n a . N ä r arbetslösheten ökar, ökar a n t a l e t in-k o m n a mål.

Slutsats

De intervjuade ansåg att för att effektiviteten skall u p p r ä t t h å l l a s är d e t viktigt att alla är friska. Före j u l och m i d s o m m a r avverkas ett h ö g r e an-tal mål än a n n a r s . Detta b e r o d d e inte på att a n t a l e t i n k o m n a mål ö k a d e u n d e r dessa p e r i o d e r , utan på att m a n ville avverka så m å n g a mål att ba-lansen av mål inte ö k a d e o r o v ä c k a n d e . Man ansåg dock a t t a r b e t e t ut-fördes lika n o g g r a n t som a n n a r s . Ingen av d e intervjuade ansåg att d o m s t o l e n , trots d e n h ö g a arbetsbelastningen, var restriktivare än förut m e d att bevilja PT. Att d e t före semestrar o c h j u l u p p e h å l l läggs n e r m i n d r e tid än a n n a r s p e r mål minskar enligt vår m e n i n g förutsättning-a r n förutsättning-a för kommunikförutsättning-ativt h förutsättning-a n d l förutsättning-a n d e .

6.7 Regler och rekommendationer

De i n t e r n a föreskrifterna och d o m a r k o n f e r e n s e n s u t t a l a n d e upplevdes inte som h i n d r a n d e av de intervjuade, vissa upplevde dessa som ett stöd. H ä r föreligger sålunda inget h i n d e r för kommunikativt h a n d l a n -d e .

7. Sammanfattning

Vi h a r inte funnit att organisationens yttre r a m a r u t g ö r n å g o t h i n d e r för kommunikativt h a n d l a n d e . Det b r e d a s p e k t r u m av k u n s k a p i n o m relevant j u r i d i k hos d o m a r n a leder dels s n a b b t fram till definitionen

h u r u v i d a ett p r o b l e m är svårt, och är dels en "bank" av k u n s k a p i strä-van efter samförstånd i de svåra fallen där d e t ofrånkomligen är så att vissa ställningstaganden kan h ä r l e d a s till subjektiva värderingar.

Vad avser de sakkunniga kan m a n inte k o m m a ifrån att m e t o d e n för k u n s k a p o m s a k k u n n i g u t l å t a n d e n , dvs s ö k a n d e i medicinsk litteratur, är h ä m m a n d e i kommunikativt h ä n s e e n d e , d e t är n ä m l i g e n skillnad mellan att som sakkunnig i ett u t l å t a n d e påstå något, o c h att påstå nå-got så a t t d e n som lyssnar förstår.

Känslan hos vissa av de sakkunniga att m a n inte skall störa sin rotel-d o m a r e i " o n ö rotel-d a n " kan väl förstås virotel-d b e a k t a n rotel-d e av statistik över ink o m n a mål samt balans över dessa. I n t e desto m i n d r e inverinkar detta n e -gativt på kommunikativt h a n d l a n d e i d e t avseendet att o m inte ett m ö t e sker d ä r strävan efter samförstånd eftersträvas så fråntas språket sin ef-fekt som förnuftets bärare. A n n o r l u n d a förhåller det sig m e d d e s k fre-d a g s m ö t e n a , vilka är en u t m ä r k t g r u n fre-d för kommunikativt h a n fre-d l a n fre-d e . Mötesdeltagarna där får möjlighet att framlägga alla a r g u m e n t de anser vara relevanta i en, i förhållande üll d e n d ö m a n d e v e r k s a m h e t e n , in-formell miljö.

De k n a p p a rättskällorna på socialförsäkringsområdet h a r medfört att det i n o m domstolen uppstår tillfällen då d e n juridiska a r g u m e n t a t i o -n e -n , vilke-n upplevdes som "livlig", ytterst bygger på värderi-ngar, vilka aldrig kan u n d g å att vara moraliska och som d ä r m e d tillför en moralisk aspekt till livsvärlden i och m e d att d o m e n till viss del bygger på moral.

Vad avser d e n höga arbetsbelastningen, vilken ständigt tycks öka, är d e n n a ett h o t m o t k o m m u n i k a t i v t h a n d l a n d e . Risken är u p p e n b a r att det inte finns tid att framlägga sina a r g u m e n t i de svåra fallen och att h a n d l ä g g n i n g e n generellt sett rutiniseras.

Noter

1 Piaget och Kohlberg - om Ontogenesen.

2 Prop. 1990/91:80 och lagen om försäkringsdomstolar 1 § 3 Lagen om försäkringsdomstolar 2§

4 Lagen om försäkringsöverdomstolar 14§ 5 FPL24§

6 Förordning 1978:632 23§

8 Interna arbetsordningen 5§

9 Instruktionen 11§ och Interna arbetsordningen 7§ 10 Interna arbetsordningen 8§

11 Instruktionen 8§ 2 st

12 Instruktionen 6§ och 8§ samt interna arbetsordningen 10§. Vid PT-session föredrar varje föredragande minst 9 mål och vid annan session minst 7 13 Lag om försäkringsdomstolar 3§ 14 Interna arbetsordningen 1§ 15 Instruktionen 10§ 16 Interna arbetsordningen 13§ 17 Interna arbetsordningen 14§ 18 Interna arbetsordningen 15§ 19 Interna arbetsordningen 16§ 20 Interna arbetsordningen 16§ 21 Interna arbetsordningen 17§ 22 Interna arbetsordningen 18§

Litteratur

Jürgen Habermas: Kommunikativt handlande - Texter om språk, rationalitet ochsam-hälle, Göte borg 1988

David Held: Introduction to critical theory, London 1980

Kjell E. Eriksson: Jag slutar -Individuell konfliktlösning i arbetslivet, Lund 1991 Rune Lavin: Gäst hos Försäknngsöverdomstolen - En professor möter verkligheten,

Gö-teborg 1991

Thomas Mc Carthy: The critical theory of Jürgen Habermas, Cambridge 1984 Lag (1978:28) om försäkringsdomstolar

Förordning (1978:632) med instruktion för Försäkringsöverdomstolen Intern arbetsordning för försäkringsdomstolen

Appendix: Intervjufrågor

1. Namn? 2. Ålder?

4. Medger arbetsbelastningen att man kan skriva skiljaktig mening i så stor ut-sträckning som man önskar (både vid prövningstillstånd och vid huvudför-handling)?

5. Fungerar den slumpmässiga sammansättningen av domare som det är stad-gat enligt din mening?

6. Fungerar officialprövningsprincipen tillfredsställande eller kan det tänkas att försäkrade lider rättsförlust på grund av den höga arbetsbelastningen el-ler annat?

7. Hur går valet av medicinskt sakkunniga till? Ar detta ett bra sätt?

8. Kan det för dig som lekman på det medicinska området, uppstå problem med att förstå vad de medicinskt sakkunniga menar ? Detta med tanke på komplicerade medicinska problem och medicinsk terminologi.

9. Hur fungerar, enligt din mening, domstolens Organisation vid onormalt hög arbetsbelastning ?

10. Tycker du att de traditionella rättskällorna (lag, förarbeten, doktrin och domstolens egna avgöranden), jämfört med andra rättsområden, är till-räckligt omfattande och systematiserade för att på ett tillfredsställande sätt lösa domstolens uppgifter ? Om inte så är fallet, finns det då en fullständig och reell möjlighet för alla initierade att medelst kommunikation med var-andra medverka till en lösning på problemet?

11. Tycker du att de regler och rekommendationer, som ingår i de interna fö-reskrifterna, och domarkonferensens uttalanden på något sätt förhindrar möjligheten att uttrycka sig eller handla så exakt som man avser för att kom-ma fram till en korrekt dom i en korrekt process ? (Även med avseende på domsmouveringar, rubriker på pleniavgöranden etc...)

12. Kan det med tanke på den stora arbetsbelastning som åvilar domstolen fin-nas en risk att domstolen blir mera restriktiv med att meddela prövningsull-stånd om den märker att antalet inkomna överklaganden ökar kraftigt ?