1.
Inledning
Sverige har under efterkrigstiden blivit ett land med många invandrare. Man brukar säga att runt 1,7 miljoner personer är invandrare eller barn till invandrare. Det finns i stort sätt tre förklaringar till detta.
Under framför allt 1950 och 1960- talen var behovet av arbetskraft stort vilket ledde till en stor arbetskraftsinvandring. Under denna tid ledde det nordiska samarbetet till att Norden blev en gemensam arbetsmarknad. Det medförde att många finländare kom till Sverige för att arbeta. Sverige har traditionellt haft en human syn på asylprövning och flyktingpolitik. De ökande flyktingströmmarna i världen från och med 1970- talet har lett till en
storflyktinginvandring. Bara mellan 1985 och 1995 kom ca 400 000 flyktingar med anhöriga till Sverige.
I och med den ökande flyktinginvandringen under 1980- talet blev också kraven starkare på en bättre introduktion i svensk arbets- och samhällsliv. Men ett större samlat grepp på introduktionsfrågorna togs 1990, då de nya regler började tillämpas.
På länge hade man i Sverige något så kallade invandrarpolitik och som utvecklades genom åren. Samtidigt har naturligtvis invandrarna på många sätt bidragit till att förändra det svenska samhället. Många människor som kommer från länder med olika kulturell, språklig, religiös och social bakgrund har medfört att man talar på sista tiden mycket om mångfald och det mångkulturella samhället. Allt fler människor ifrågasätter termen ”invandrare” och varför man skall kallas för invandrare när man har bott länge här eller är född här.
Någon konkret definition om vem som är att betraktas som invandrare existerar inte.
Begreppet används allt ifrån att gälla utrikes födda till att i si vidaste bemärkelse avse även personer födda i Sverige med en invandrad förälder.
Samhällsutvecklingen påverkar också synen på invandrarpolitiken. Förutom invandrarpolitik talas nu också om integrationspolitik och migrationspolitik. En ganska viktig insats på den här området har man gjort med utredningen och introduktionen för nyanlända invandrare. 1
Utredningen om introduktion för nyanlända invandrare konstaterar att en ny syn på
invandrarpolitiken gör att introduktionsperioden blir ännu viktigare i framtiden för både den enskilde invandraren och samhället i övrigt. Det är den nödvändiga grunden som ska läggas
1 Inrikesdepartementet, Betänkande av Utredningen om introduktion för
för ett fortsatt liv i Sverige. Utredningen uttalar att ett övergripande mål för introduktionen bör vara att den skall ge alla anlända invandrare bästa möjliga förutsättningar att kunna leva och arbeta i Sverige på likvärdiga villkor som landets infödda invånare.
Utredningen tar också upp det långsiktiga arbetet inom det integrationspolitiska området. Det handlar enligt direktiven om att främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk bakgrund och att motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Det handlar också om att följa samhällsutvecklingen mot bakgrund av samhällets etniska och kulturella
mångfald.
Med invandrarnas integration i det svenska samhället behandlar vi en problematik som kommit att bli allt mer aktuell på senare år. Det finns många studier som visar att invandrarna har sämre levnadsvillkor än de infödda svenskar. Om detta visar ganska tydligt bland annat Socialstyrelsens rapport 1994 2
och SCB:s rapport om invandrarnas levnadsförhållanden. 3
Något liknande hittar man också i ”Invandrares hälsa och sociala förhållanden”. 4
Integrationsprocesser ses ofta som ensidiga anpassningar av något avvikande eller främmande till något underförstått, normalt och modernt. 5
Hur det går för de nya invandrarna beror på omständigheter hos invandraren och förhållanden i mottagarlandet. Förutsättningarna förändras på många olika sätt. Sociala förhållanden, utbildning, språk, livserfarenheter, attityder o.s.v. hänger samman i en helhet. De påverkar och påverkas av varandra.
Individer och grupper ställs inför två utmaningar; att kunna behålla sin etniska särprägel och samtidigt etablera relationer med andra etniska grupper. För att möta den nya situationen utvecklar individen hela tiden nya strategier. En av de nya strategierna är integrationen av invandrare. Integration innebär att individen bevarar mer av sina ursprungliga värderingar. 6
Invandringen och invandrarpolitiken har under lång tid haft stort utrymme i samhällsdebatten. För närvarande står det bland annat invandrar befolkningen, boendet, skolan och invandrarnas delaktighet i samhällslivet i fokus. I inledningen till invandrarpolitiska kommitténs
slutbetänkande från 1996 betonas bland annat invandrarnas situation på arbetsmarknaden, och kommittén anser viktigheten att ägnas särskilt intresse åt det. I texten skriver bland annat kommitténs ledamöter att:
2 Social rapport, 1994 3 SCB 1991
4
SOS - rapport. Invandrares hälsa och sociala förhållanden 1995, s 156
5 Ålund, A 1993
” marginaliseringen av många invandrare på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt samt det växande bidragsberoendet är ett av den svenska nationens allvarligaste nutida problem. Roten till flera andra missförhållanden i invandrarfamiljer kan flera gånger sökes i
utanförskapet när det gäller arbete och egen försörjning”( SOU 1996:55, s 18). 7
I invandrarforskningen diskuteras ofta invandrarfrågorna utifrån etniska och kulturella termer. Invandrare betraktas som olika än de infödda svenskar och det betonas de kulturella faktorer. Både Schierup och Ålund diskuterar den dominerande uppfattningen om kulturell mångfald att denna leder till att den etniska arbetsdelningen och den politiska och sociala marginaliseringen av invandrare definieras som kulturella konflikter eller kulturella
konfrontationer. Schierup och Ålund menar att detta synsätt undergräver möjligheterna till en reell kulturpluralism. 8
1.1.
Syfte och problemformulering
1.1.1 Syfte
I uppsatsen studerar vi invandrarnas möjligheter för integration i det svenska samhället utifrån några aspekter; strukturell integration, integration i det sociala livet, politisk integration samt etnisk diskriminering och integration. Med utgångspunkt av dessa aspekter studerar vi vilka mekanismer som skapar integration i samhället.
Vi anser att den sociologiska integrationen och integrationen i det sociala livet har en stor roll om inte den största i integrationsprocessen. Invandrarna i Sverige utgör inte någon homogen grupp. De är heterogena och har därför olika förutsättningar och syn på integrationsprocessen. Många invandrare befinner sig idag i sådana positioner där dem i större utsträckning än de infödda svenskar drabbas eller riskerar att drabbas av arbetslöshet, diskriminering, dålig hälsa, minskade ekonomiska resurser och sämre boende.
Vår syfte med uppsatsarbetet är att studera invandrarnas förutsättningar för integration i det svenska samhället.
Detta gör vi genom de ovan nämnda aspekterna. Med utgångspunkt i dessa aspekter har vi valt att studera vilka mekanismer som skapar integration i ett samhälle. Vi studerar
invandrarnas situation utifrån ett större perspektiv med utgångspunkt i de samhällsförändringar som skapat växande sociala skillnader.
7 SOU 1996:55, s 18
1.1.2 Problemformulering
Ett problem är helt enkelt något som man är intresserad av att skaffa sig en ny eller fördjupad kunskap om. Hur man formulerar sin frågeställning är beroende av hur tydliga föreställningar man gjort sig av den företeelse man ska studera och den skall utrycka det syfte man har. Den ska ge förklaring till läsaren varför man skriver och vilka frågor vill man besvara i arbetet. Vad som kan ligga till grunden för valet av frågeställningen finns olika motiv. Dock själva sökandet till problemet kan ske på olika sätt.
Ett sätt är att vidgå från dem generella påståenden och frågeställningar som finns i det disponibla litteraturen. Ett annat sätt är att ha en problemkomplex som man känner till eller vill ha mer kunskap om. När vi har skaffat oss en överblick över den kunskap vi har inhämtat kunde vi precisera problemet. Enligt Patel & Davidson kan den språklig formuleras på två sätt; genom frågor eller genom påståenden. Vi tog den vanligaste och enklaste sättet att precisera problemet genom att använda oss av frågor och ställa upp en frågeställning. 9
Invandrarnas integration i samhället är ett område som varit och är fortfarande ett föremål för stor uppmärksamhet de senaste åren. Det kommer larmsignaler från olika områden som från skolor i de invandrartäta områden om att språk färdighetsnivån i svenska hos många barn och ungdomar är låg och tenderar att sjunka. Flera undersökningar gjorda i form av lokala enkäter visar att många invandrarelever har betydande svårigheter att klara sina gymnasiestudier. Samtidigt har invandrares situation på arbetsmarknaden drastiskt förändrats. Sedan 1980- talet har Sverige fått en växande grupp invandrare som klarar sig dåligt på arbetsmarknaden En tänkbar orsak till detta är att strukturomvandlingen i svensk ekonomi skapat en
efterfrågestruktur på arbetskraften som allt sämre passar invandrare.
Övergången till ett tjänstesamhälle anses att ställer krav på kunskaper, goda kunskaper i svenska, kunskaper om institutionella förhållanden, förmåga att kunna kommunicera med företag, myndigheter och andra institutioner. Dessa och andra hinder gör att invandrare blir marginaliserade och hamna till och med utanför samhället. Detta försvagar integrationen av invandrarna i det svenska samhället. Detta gjorde att vi blev lite mer intresserade för ämnet och beslöt att undersöka det lite närmare.
I arbetet som vi lägger fram följande frågeställning vägleder uppsatsen;
Är invandrarna integrerade i det svenska samhället?
1.2.
Arbetets uppläggning
Vårt arbete bygger huvudsakligen på intervjuundersökning och litteraturläsning. Den består av två delar. Dels är den teoretiska delen vart tar vi upp de nödvändiga fakta om
invandringens utveckling och teorin kring begreppet integration. Dels har vi våra intervjuer. Delen som behandlar intervjuerna är indelad i två delar vilken återspeglar intervjuernas karaktär.
Uppsattsen inleder med bakgrund och en översikt över invandringen genom åren efter andra världskriget (kapitel 2) samt forskningen och attityd förändringar som har sket i det svenska samhället. Vidare tar vi upp den teoretiska biten i (kapitel 3). Här talar vi lite bredare om samhällsförändringar utifrån integrationsperspektivet. Vi tar upp också själva termen integration samt de teorier som vi använder i materialet.
Vi diskuterar även olika samhälleliga konsekvenser, marginalisering och tar upp begreppet mångkultur och mångfalld. Kapitlet avslutas med en beskrivning av arbetets betydelse för integrationen av invandrare i samhället. I kapitel (4) redogör vi för och diskuterar metoden som vi har använt oss under arbetets gång.
I kapitel 5 presenterar vi analysen av resultatet genom att framlägga två olika
sammanfattningar, en för de som jobbar inom det ofentliga sektorn och en för de som vi gjorde bland kulturarbetare. Vidare tar vi upp och diskuterar den strukturella integrationen med sina former.(integration i det sociala livet, politisk integration samt bemötande i det svenska samhället. Vid slutet av kapitlet talar vi om etniska diskriminering.
I kapitel (6) har vi diskussionen och uppsatsen avslutas med en sammanfattning och personliga reflektioner. Här försökte vi vara mer personliga.
2.
Bakgrund och översikt
Dagens värld präglas av omfattande migrations- och flyktingrörelser. Inget tyder på att dessa rörelser fortsätter under de närmaste åren. Man kan räkna med omfattande anspråk på
invandring till Sverige även i framtiden. Möjligheterna till ett liv i trygghet och en god
levnadsstandard i Sverige gör att landet kommer att bli ett attraktiv mål för arbetssökande och flyktingar. Det ställer krav för en adekvat immigrationspolitik.
Sverige har under större delen av efterkrigstiden varit ett invandringsland. Efterfrågan på arbetskraft ökade under 1950 och 1960- talen betydligt snabbare än befolkningen i arbetsför ålder. Detta ledde till en bestående hög arbetskraftinvandring. Betydande antal flyktingar mottages också från tid till tid, men på grund av behovet på arbetskraft förorsakade detta sällan några problem. Arbetskraftsinvandringen utgjorde i själva verket en av de dynamiska krafterna bakom den snabba produktionsökningen under denna period.
Under de första efterkrigsåren 1945-1947 var arbetslösheten ännu ganska hög och utsikterna för ekonomisk expansion bedömdes allmänt som osäkra.Vid denna tid mottag Sverige 25000 flyktingar från Baltikum som accepterades snabbt. När arbetskraftsbristen skärptes mot slutet av 1940- talet och under 1950- talets första år, täcktes den i första hand genom invandring från de nordiska grannländerna, för det första från Finland.
I samband med krisen i Ungern 1956 kom en ny våg flyktingar, även denna gången var arbetsmarknaden ganska svag. Det totala antalet uppgick till ca 8000. Rekryteringen av arbetskraft vidgades i takt med det att Finländarna sysselsattes i hemlandet. Jugoslavien, Grekland och Turkiet började bli allt betydelsefulla för den svenska arbetskraftsinvandringen. Bruttoinvandringen uppgick till över 40 000 på 1960- talet. Men eftersom en del av
invandrarna återvände till sina hemländer, uppgick nettoinvandringen inte till mer än hälften av dessa värden. På 1960- talets arbetsmarknad krävdes en inflyttning på ca 20 000 personer per år bara för att hålla arbetskraftsnivån konstant. 10
Vid mitten av 1970- talet förändrades den västeuropeiska arbetsmigrationen helt, i och med att den ekonomiska tillväxten stagnerade och arbetslösheten allmänt ökade. Sverige lyckades ha en högre sysselsättningsnivå än de flesta andra europeiska länder, men
arbetskraftsinvandringen avstannade nästan helt. 11
10
SOU 1991, s. 36
11
Den Västeuropeiska ekonomiska tillväxt drabbades under 1970- talet av flera yttre störningar, främst de oljechockerna åren 1973 och 1978. pris och valutaoron kom att påverka den
ekonomiska politiken i en riktning som var mycket negativ sysselsättningen.
Sysselsättningsantalet under denna tid föll från 85 till 72 procent för män, medan det ökade från 44 till 45 procent för kvinnor till följd av en starkt ökande av deltidstjänsterna.
För invandrarnas del innebar detta decennium stark ökade arbetslöshetsrisker och i många fall tvingades de återvända till sina hemländer. Många av de arbetsuppgifter som tidigare utfördes av invandrare blev mekaniserade eller rationaliserades bort. Sverige lyckades under denna tid upprätthålla en betydligt högre sysselsättningsgrad än andra europeiska länder. 12
Efter konjunkturnedgångarna i början av 1980- talet har Västeuropa återgåt till en jämn och måttlig ekonomisk tillväxttakt på mellan två och tre procent per år. Sysselsättningen ökade samtidigt med ca en halv procent per år, vilket var något långsammare än tillväxten av arbetskraften. Arbetslösheten ökade därför trots den gynnsamma tillväxten till ett genomsnitt av elva procent för OECD, europeiska medlemsländer. 13
Något som inte ändrades och stoppades var anknytningsinvandringen och tillströmningen av flyktingar från Östeuropa och Mellanöstern. I de flesta Västeuropeiska länder utgjordes invandringen vid 1980- talets mitt mellan 70 och 90 procent av familjeåterföreningsfall. Antalet asylsökande i Västeuropa har ökat från ca 70 500 år 1983 till 315 000 år 1989. I Sverige var nettoinvandringen låg under 1980- talets första år till följd av svag
arbetskraftsefterfrågan. Andelen utomeuropeiska invandrare, som hade varit i stigande sedan början på 1970- talet, blev år 1985 för första gången större än andelen europeiska
invandrare. 14
Regler och riktlinjer på invandringens och utlänningspolitikens område har undergått flera förändringar under de senaste 25 åren. Under denna tid har ett drygt tiotal
kommittébetänkanden och flera departementspromemorior på området publiceras. Riksdagen har vid ett flera tillfällen fattat beslut om större reformer och små ändringar i lagstiftningen har förekommit vid flera tillfällen. Denna utveckling återspeglar de snabba förändringar som ägt rum i fråga om invandringens sammansättning och karaktär.
Under efterkrigstiden fram t.o.m. 1970 kom ca två tredjedelar av invandrarna från de övriga nordiska länderna. När riksdagen 1968 fastställde riktlinjer för utlänningspolitiken mm (prop. 1968:142) byggde dessa på att invandringen i första hand skulle utgöras av
12 SOU 1991:1, s 37 13 Ibis s, 39 14 Ibis, s 40
arbetskraftsinvandring. 15
Invandringen kom att fortlöpande ändra karaktär. I början på 1980- talet var bara ca en fjärdedel av den totala invandringen till nordbor och den utomnordiska invandringen
dominerades helt av flyktingar. Det största invandringen noterades 1994 (då 83000 personer kom till Sverige och 32000 utvandrade). Men det var inte bara det, utan den svenska invandrarpolitik har under denna period ändrat sin karaktär.16
Sedan 1950- talet dominerades inställningen hos den svenska invandrarpolitiken att invandrarna skulle assimileras. De borde bli svenskar tyckte man. I mitten av 1970- talet formulerades en invandrarpolitik utifrån målen av jämlikhet, valfrihet och samverkan. Man tog då avstånd från den assimilations politik som hade dominerat innan. Nu betonades att etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att bevara och utveckla sin kulturell identitet borde främjas. I stor utsträckning diskuteras idag invandringsfrågorna utifrån integration av invandrare i det svenska samhället.
Med samband den senaste regeringsbildningen våren 1996 fattades två politiska beslut på integrationsombildningen. Den första är att skilja asyl- och invandringsfrågorna från integrationsfrågor. Den andra är att ändra fokuseringen från invandrarpolitik till migrationspolitik, dvs. att lyfta fram integrationsprocessen i stället för en politik med särskilda åtgärder för invandrare. Genom att skilja dessa frågor åt ger man de
integrationsfrågorna betydligt större utrymme i regeringens långsiktiga och löpande politiska arbete. Den här besluten betonar samtidigt integrationens betydelse i samhället och verkar om tydligare samhällskarakter. Den andra viktiga beslutet, att ändras fokuseringen från
invandrarpolitik till integrationspolitik, kom som en överraskning för många, trots att detta fokuseras i debatten under en lång tid säger Leif Blomberg i sin inledningsanförande på integrationsmötet av den 4 december 1996.
Blomberg påpekar vidare till faktum att dem invandrarpolitiska särartåtgärderna, som huvudsakligen handlar om svenskundervisning och liknande är idag inte relevanta för dem som har varit bosatta i Sverige i flera årtionden. Vissa åtgärder motsvarar heller inte de nya behov som har uppstått efter en långvarig vistelse i Sverige.
De aktuella frågorna för dessa personer handlar snarare om bristen på representation i olika samhällsorgan, etnisk diskriminering på arbetsmarknaden, växande utanförskap och
segregation. De nya frågorna och problemställningar som har växt fram har en annan karakter. Dessa frågor berör inte bara invandrare utan hela samhället. Därför borde man ha en annan
15 Ibis, s 87
synsätt i relationen anser Blomberg. De så kallade ”invandrarfrågorna” måste betraktas som samhällsfrågor och behandlas inom det generella politiken. Enligt Blomberg har själva invandrarpolitiken och dess institutioner haft en negativ inverkan och har bidragit till att socialt utpeka ”invandrare” som en avvikande betalningskategori med en rad negativa egenskaper. Invandrarpolitiken har skapat ett avstånd mellan medborgare och utländsk bakgrund och den svenskfödda majoritetsbefolkningen. Detta har skapat vi och dom tänkandet i samhället och skapat grogrunden för etnisk diskriminering, segregation och utanförskap. För att skifta från invandrings till integrationspolitik finns tre skäl enligt
Blomberg. För det första nämner han behovet av att förnya och bredda politiken och finna nya politiska lösningar till samhällsfrågor som berör invandrare. Det andra är att befria de så kallade ”invandrarfrågorna” från sina snäva gränser och betrakta de som samhällsfrågor. Och för det tredje nämner han behovet av att utforma en ny politik som ytterst syftar till att
övervinna detta ”vi och dom tänkande” och skapa ”vi” av samhällets etniska mångfald. 17
Fram till andra världskriget var Sverige ett relativt homogent samhälle beträffande
befolkningens etniska tillhörighet, språk, religion och traditioner. Men befolkningens etniska sammansättning uppvisar idag en ökad mångfald. Idag har var femte invånare helt eller delvis en annan etnisk bakgrund än det svenska. En annan aspekt är förändringens mångsidighet. Det är inte bara den etniska sammansättningen som har förändrats. Sverige har också fått ett mångfald språk, religioner, traditioner och livserfarenhet i samhället. Dessa annorlunda bakgrund och erfarenhet håller på att bli en del av den svenska vardagen. Denna mångfald är en rikedom för Sverige och är inte problemfri utan ställer ömsesidiga förändringskrav på båda håll. Det är inte bara medborgarna utan även politiker, samhällsinstitutioner,
folkrörelser som måste ändra syn på problematiken och lära sig att hantera olikheter i samhället.
Den viktiga politiska frågan i detta sammanhang är: hur ska samhället och staten förhålla sig till mångfalden? Det finns tre kända politiska strategier för att hantera mångfalden i ett samhälle som är en direkt följd av en omfattande invandring, assimilation, segregation eller integration. Sverige har redan i ett tidigt stadium valt bort assimilationen som strategisk modell för att absorbera mångfalden.
Den tidigare invandrarpolitiken och dess mål jämlikhet, samverkan, valfrihet, liksom tankarna och förslagen i invandrarpolitiska kommitténs betänkande som lämnades i april 1996 pekar på entydig riktning när det gäller val av strategi för att hantera samhällets etniska och kulturella
17
Från invandrarpolitik till integrationspolitik, Inledningsanförande av integrationsminister Leif Blomberg, 4 december 1996, Gripsholm, ”Integration, Vägen in i Sverige”, Röda korset. s, 1- 5.
mångfald: Integration. Invandrarpolitiken har visat något framgång i integrationsriktning men vid sida av den här utveckling har det också funnits klara brister:
Den höga arbetslösheten bland befolkningen medinvandrarbakgrund, etnisk diskriminering på arbetsmarknaden, rasism och främlingsfientlighet och ökad segregation i boendet är det bara några av de problem som samhället har inte kunnat brottas.
Invandrares bristfälliga delaktighet i samhällslivet och deras underrepresentation inom politik, förvaltning och samhällsinstitutioner är andra frågor som bör behandlas noggrant. En
förklaring till denna negativa utveckling är att man inte har lyckats skifta fokuseringen i politiken och lyfta fram integrationspolitiken. Bristen på fördjupat debatt och politisk förnyelse har lett till att integration kommit att tolkas som en ensidig anpassning av invandrare i det svenska samhället. Den här synsättet har till stor del förnyat samhällets åtgärder och styrt de politiska besluten.
2.1.
Från invandrings & invandrar till integrationspolitik
Invandringen till Sverige och regleringen av den har sagts har betydelse för hur
invandrarpolitiska mål kan formuleras och nås. Det betyder att en beskrivning av den svenska invandrarpolitiken och dess framväxt bör ses mot bakgrund av både den faktiska invandringen och dess reglering samt invandringspolitiken. När invandringen tog fart efter andra
världskriget var både de som var kvar efter kriget och de som kom senare huvudsakligen hänvisade att själva klara sig efter sin egen förmåga att göra det med hjälp av enskilda, vänner, släktingar och friviliga organisationer.
De första beskrivningarna av Sverige som ett invandringsland kom upp på 1950- talet.Det var då som invandringen till Sverige hade fått en sådan omfattning och karaktär att det uppkom behovet att tänka på de särskilda politiska målen och åtgärder för dem som invandrat. Det tog lång tid innan man fått ett samlad politik. Det existerade idén att invandrarna borde bli
svenskar så snart som möjligt. Detta var ett allmän utbred tänkande. I praktiken betydde detta att accepteras såldes en assimilationspolitik vilken formulerades aldrig som en statlig politik. I övrigt gällde möjligheten för invandrare att ta del av den generella välfärdspolitiken. Någon diskussion om de sociala rättigheterna förekom praktiskt taget inte. Den permanenta
bosättningen i landet var avgörande för rätten att ta del av välfärdssamhällets nyttigheter. De formella civilrättsliga rättigheterna var begränsade t ex vad gällde rösträtt och förvärv av fast egendom. Nordiska medborgare hade i vissa avseenden en särställning. från 1995 rådde en fri nordisk arbetsmarknad. I övrigt fanns inga skillnader beroende på varifrån man kom eller på
vilka grunder man tilläts stanna. Det generella politiken visade sig så småningom otillräcklig. Det var ganska svårt exempelvis för en invandrare att hitta arbete utan goda språkkunskaper och kunskaper om hur Sverige fungerar. Den underliggande ideologin att så snabbt som möjligt bli svensk, d.v.s. assimileras, började ifrågasättas. Under 1965 tog man fram de första åtgärderna för att underlätta invandrarnas anpassning till livet i Sverige. Invandrarna får undervisning i svenska språket och ges information om Sverige på invandrarspråk. de första invandrarbyråerna kommer till slutet av decenniet.
År 1968 beslöt riksdagen att invandringen till Sverige skulle vara reglerad i fortsättningen. I propositionen som riksdagen grundade sig på (prop. 1968:42) ville man sätta in principen att invandrare skall ha möjlighet att leva på samma standardnivå som den inhemska
befolkningen. och ge möjlighet till invandrarnas anpassning i Sverige. Men detta betyder inte att invandringen är okontrollerat utan staten fortsatte med kontroll över invandringen. Från och med 1968 fanns en klart politiskt ambition att åstadkomma jämlikhet mellan invandrare och befolkningen i övrigt. Jämlikhetsmålet skulle huvudsakligen förverkligas genomgenerell välfärdspolitik. Att invandrare kunde ha särskild behov kunde uppmärksammas, men med stora begränsningar. Insatserna måste anpassas till landets resurser brukade man säga. Det var viktig tyckte man att samhället hjälpte med svenskundervisningen och informationen om det svenska samhället. Angående kulturella traditionerna och språket ansåg man att kontakten med det egna modersmålet var viktig. Staten hade inte särskilda arrangemang för speciella grupper och initiativet till det borde komma från gruppen själv.
Idén att invandrare skulle assimileras började ifrågasättas och i stället för assimilering talade man i propositionen om ”invandrarnas anpassning”. Dessa frågor behövdes utredas lite närmare och samma år som riksdagsbeslutet om utlänningspolitiken fattades tillsattes en utredning, Invandrarutredningen som fick i uppgift att kartlägga invandrarnas och minoriteters situation i samhället. 18
Invandrarutredningen formulerade i sitt betänkande Invandrarna och minoriteterna (SOU 1974:69) riktlinjer för så kallade invandrarpolitiken. Betänkandet låg som grund för
regeringens proposition riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken (Prop. 1975:26). Till 1968 års jämlikhet lades då de två målen: valfrihet och samverkan.
1975 års beslut innebar ett klart avståndstagande från assimilationspolitiken. Finnandet av invandrares kulturella och språkliga bakgrund inte bara erkändes utan den börjades främja. I efterhand har man sagt att med det nya målen lade grunden till ett mångkulturellt samhälle. År 1976 ändrade man regeringsformen genom att sätta in en paragraf som angav att etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjlighet att bevara och utveckla sin kulturella identitet
bör främjas. 19
Hemspråksreformen trädde i kraft läsåret 1977/78. Vad gäller svenskundervisningen för invandrare hade riksdagen redan 1972 antagit en lag om rätt till ledighet och lön vid
deltagande i svenskundervisning, som lade ansvaret för utbildningen på arbetsgivaren. 1976 kom den s.k. rösträttsreformen, d.v.s. rätten för utländska medborgare som varit bosatta i Sverige i minst tre år att rösta i kommunala val. Reformen innebar även valbarhet till
kommunala politiska församlingar. Under loppet av några år fick man ett stort utbud av olika informationsinsatser fram. Informationen om invandringen och invandrarna riktades inte bara till enskilda individer utan också till myndigheter och kommuner. 20
Målen för 1975 års politik skulle vara vägledande för utformningen av den statliga politiken på olika samhällsområden och i den konkreta och statliga och kommunala verksamheten. Medvetenheten att invandrare finns i samhället och att man ska ta hänsyn också till dem som en del av samhället har fått spridning i större delar av offentliga verksamheten. Så har man med tiden fått mer och mer erfarenhet om invandrare särskilt ute på fältet. Studier gjorda bl. a i Botkyrka utanför Stockholm visar hur lärare och barnomsorgspersonal under loppet av ett decennium har ökat beredskapen att möta mångfalden och höjt tröskeln för när de uppfattar olikhet som ett problem.
Många kom att uppfatta målen som ett tillstånd som helt enkelt skulle råda, närmast som rättigheter. Det finns två tolkningsmodeller i samband med detta. Enligt det ena tolkas målen som en rättighet får målen en utopisk karaktär. Om de däremot tolkas som främst lika
rättigheter och skyldigheter med kompletterande strävanden att främja likvärdiga möjligheter. Det andra tolkningen var den vanligaste inom den svenska invandrarpolitiken. 21
1975 års proposition gav riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken. Valfrihetsmålet har skapat förväntningar på en särskild politik för etniska grupper och minoriteter. Både bland invandrare och bland många svenskar som arbetat med invandrarfrågor inom offentlig verksamhet, forskning eller media. Valfrihetsmålet har alltsedan det kom till 1975 varit det mest omdebatterade av de tre målen.
1970- talet kännetecknades generellt av en stark expansion av många offentliga verksamheter, både på arbetsmarknaden och utbildningen samt i det sociala livet. Man kunde hjälpa de utsatta och resurssvaga grupper i samhället. Resultatet av det blev att många invandrare fanns inom arbetsmarknadsutbildning och grundutbildning för vuxna. Det största gruppen
19 SOU 1996:55 s. 28 20 Ibis. s 28-30 21 Ibis. S. 68
invandrare försörjde sig dock själva utan något särskilt stöd. Mot slutet av 1970 och början av 1980 talen har vi en minskning av invandrarnas sysselsättningsgrad. Om det talar en rad studier om invandrarnas levnadsförhållanden. Bland annat har man sagt att i genomsnitt invandrarna hade sämre arbetsförhållanden och sämre hälsa än befolkningen i övrigt. De hade monotona arbeten som ger sämre hälsa.
1980 tillkallade regeringen en ny parlamentarisk invandrarutredning, Invandrarpolitiska kommittén (IPOK) med uppgift att se över både invandrings och invandrarpolitiken. Några år senare lade kommittén fram sitt betänkande. 1986 tog riksdagen ett nytt invandrarpolitiskt beslut. Det nya riksdagsbeslutet innebar enligt många en kursändring. I samband med att riksdagen noterade att Sverige blivit mer etniskt mångskiftande poängterades behovet av en gemensam referensram och ett gemensamt språk. Riksdagen bekräftade i övrigt huvudlinjen att invandrares behov skall tillgodoses inom ramen för den allmänna politiken och inte genom säråtgärder. I utformandet av åtgärder inom det sociala sektorn fokuserade man sig på
kulturen och kultoralisering. När tolkning av problem övergår från socioekonomiska och situationsbundna förklaringar till kulturrelaterade, ligger det nära till hands att hitta
förklaringarna till problemen hos invandraren själv. Det är invandrare som inte passar in i det svenska kulturen som är ett hinder och osv.
Riksdagsbeslutet 1986 grundades på utredningar som genomförts innan asylinvandringen började öka. Det fanns svårigheter för många invandrare att identifiera sig med de problem och de frågor som hörde flyktinginvandringen till. Men det blev också svårt för många att identifiera sig med begreppet ”invandrare”. Sedan 1990 talet har man använd orden:
mångfald, mångkultur, mångkulturella samhälle samt integration av invandrare. Mångkultur görs till en samhällsfråga och inte till en invandrarfråga. 22
2.2.
Forskningsbakgrund
Det finns flera studier som visar på att invandrare har sämre levnadsvillkor i jämförelse med svenskar. Om detta talar bland annat Socialstyrelsens rapport från 1994. Den visar att
invandrare i Sverige har svaga resurser på flera områden: arbete, ekonomi och boende. Något liknande talar SCB:s rapport om invandrarnas levnadsförhållanden.23
I ”Invandrares hälsa och sociala förhållanden” tar man upp invandrarnas situation i det
22 SOU 1996:55, s 67 - 71. 23 Social rapport 1994, SCB 1991
svenska samhället och talar bland annat om det att invandrare särskilt de som har kommit senare och utanför Europa har betydligt sämre materiella resurser jämfört med svenskar. Invandrare drabbas i större utsträckning än svenskar av arbetslöshet. Dessutom har de
invandrare som har ett arbete, ofta tidsbegränsad anställning än svenskar. Det anses att arbetet är av största betydelse för invandrares möjligheter att integrera sig i det nya landet.
Arbetslösheten bland invandrarna är inte bara en följd av den nuvarande ekonomiska krisen. Men situationen kan ha förvärrats av den. Utslagningen på arbetsmarknaden gör att hårdare drabbas de grupper som kom som arbetskraftsinvandrare på 70 - talet. Den omfattande arbetslösheten förklarar den höga bidragsberoende och svaga integreringen i samhället.24
I Invandrarpolitiska kommitténs slutbetänkande från 1996 betonas invandrarnas situation på arbetsmarknaden och det anses att det är viktigt att åt denna situation ägnas särskilt intresse. I det svenska samhället dominerar sista tiden uppfattningen om en kulturell mångfald och diskuteras olika frågor som berör invandrare utifrån etniska och kulturella termer. Om detta skriver exempelvis Schierup och Ålund i flera sina artiklar. De tycker att detta leder till att det finns ”kulturella konflikter” eller ”kulturella konfrontationer” i samhället. Författarna tycker att en sådan synsätt undergräver möjligheterna till integration i samhället. De nya
generationens invandrare och de nyanlända flyktingar tillskrivs den kulturella handikappet som en integrationsproblem.25
2.2.1.
Attitydförändringar i det svenska samhället
Vår inställning till invandrare och invandring hänger ihop mycket på vår egen bakgrund och våra livsvillkor säger Sahlberg i artikeln ”Allmänna opinionen”.26
I Sverige har ett antal undersökningar utförts om svenskarnas attityder till invandrare och invandringspolitik. Dessa undersökningar som gjordes 1969, 1981,1987, 190/91, 1993 och 1995 samt undersökningen som utfördes i Sjöbo ligger till grund för följande diskussion:
1969 genomfördes en undersökning om svenska folkets inställning till invandrare och
invandringspolitik, erfarenheter av främmande länder och främmande nationaliteter i Sverige, samt föreställningar om andra nationaliteter. Undersökningen sammanställdes av Arne
Trankell. Han tog fast om två olika inställningar till invandrare; nämligen om motviljan mot
24 Socialstyrelsen 1995:5, s 8. 25
Schierup 1990, 1992 och Ålund 1990
26 Lillemor Sahlbergs artikel ingående i Mångfald och ursprung 1997, s 142
och fruktan för invandrare. Motviljan mot invandrare beror enligt Trankell på otryggheten att veta för lite om andras kulturer. Fruktan för invandrare är det upplevda hotet mot den egna sociala och ekonomiska tryggheten.27
1981 utförde diskrimineringsutredningen en ny attitydundersökning och Westin var ansvarig för analysen. Undersökningen visade att svenskarna med åren blivit allt positivare till
invandrarna. Men undersökningen 1987 vilken gjordes bland de unga visade att de yngsta inte var lika positiv inställda till invandrare som innan. Detta påskyndade den nya undersökningen som genomfördes mot denna bakgrund år 1990/91. Denna gånger var Lange Westin som genomförde undersökningen. Den slutliga rapporten blev boken ”Ungdomen om
invandringen”.
1993 var dags för en ny undersökning. Undersökningen resulterade i ”Den mångtydliga toleransen” och i ”Den svårfångade opinionen”. I folkomröstningen som genomfördes år 1988 i Sjöbo skulle invånarna ta ställning till om flyktingar placeras i kommunen eller ej. Svaret blev nej. Sociologerna Björn Fryklund och Tomas Peterson har i sin bok ”Vi mot dom” fört en diskussion om dem potentiella orsakerna till det negativa resultatet. I boken belyser författarna Sjöbos demografiska, ekonomiska, politiska, sociala förhållanden och deras påverkan på Sjöbos invånare vid omröstningen.28
De hittills förda undersökningar har inte tagit upp huruvida vuxna anser att invandrare ska assimileras, segregeras eller integreras. Det fins inte några konkreta studier på detta. Men trots det anser vi att inställningen till invandrare påverkar läget på boende situationen och med det själva integrationsprocessen.
I spåren av 1980 - talets svindlande affärer, bankkonkurser, arbetslöshet och genom det som har kommit att kallas för ”Försvenskning av Sverige” profileras en ny sorts svenskhet menar Ålund i artikeln ”Ungdomar, gränser och nya rörelser”. Sociala missförhållanden, politikens kris och identitetsmässiga osäkerhet blandas med rädsla för snabb samhällsomvandling, invandring och inträde i EU. Enligt Ålund är detta en grogrund för uppkomsten av olika sorters populistiska rörelser och sekter. Rasistiska rörelser av olika typ tar sig in och markerar renhet i ett ”Sverige för svenskarna” och uteslutande av ”de andra”. Man har fått ett samhälle som är etniskt delat i social och kulturell mening tycker Ålund. Stödet för de sämsta krymper och blir i ökande grad definierade som ”främmande”, ”de andra”, ”vi” och ”dom” och
likande. Diskrimineringen på arbetsmarknaden har gjort oss medvetna om en delning av vårt samhälle med olika sorters medborgare där vissa är mer jämlika än andra konstaterar Ålund.
27 Westin, Charles 1984 Majoritet om minoritet 28 Fryklund & Peterson, 1989.
och fortsätter, Detta är vårt samtida ”multikulturella” hemmaklimat. I stort handlar detta om att sociala orättvisor bortförklaras i termer av kulturella olikheter. Invandrare definieras som problem i sig på grund av ”annorlunda kulturell bakgrund”.29
”Annorlunda kultur” förstås som den grundläggande orsaken till alla problem som förknippas med invandrare, flyktingar och etniska minoriteter. Men själva kulturaliseringen döljer den sociala verklighetens reella åtskillnader och problem anser Ålund. Genom ensidig betoning på kultur tycker hon utvecklas en förenklad och statisk syn på etniciteten. Etniciteten är
någonting som skapas och ständigt förändras beroende på utvecklingen av sociala relationer i samhället. Invandrarungdomars sköra placering i ett kulturellt gränsland, i segregerade boendemiljöer markerar betydelsen av det socioekonomiska i relation till det kulturella enligt henne. Bland invandrarna förstärks det kollektiva delade osäkerheten av en diskriminering på etniska grunder, som är förankrad i vad som benämns en ”rasialisering” av det moderna samhället. ”Invandrarskap” håller på att utvecklas till ett dilemma som förenar den moderna världen, tider med platser, Europa med Amerika. Hon hittar gemensamma punkter med Myrdals ”Europeiskt dilemma”, med ett nytt ”Negerproblem” utan automatisk koppling till hudfärg. Den reaktion som växt fram visar om en genomgående realistisk syn på
missförhållande i samhället, baserade på den hårdnande samhällsklimat från 1970- talets början och framåt. Enligt Ålund ”nu har det blivit klart för Europas såväl svarta som vita negrer att rasism och ras/etnisk diskriminering är varken en tillfällighet eller en personlig erfarenhet, detta är ett strukturell problem”.30
Negativa attityder till grupper som inte räknas till den egna, har ofta sina förutsättningar i en ojämn makt och resursfördelning som styr integrationsprocessen menar Habib i artikeln ”Att förstå främlingsfientlighet och rasism”. En av huvudförutsättningarna för goda relationer mellan olika folkgrupper är enligt socioekonomiska förklaringsmodeller en jämn makt och resursfördelning. En av huvudförutsättningarna i kampen mot främlingsfientlighet och rasism är enligt Habib integrationen i samhället.31
Vi och de står inte bara för två skilda grupper av människor utan också för två helt olika attityder. ”Vi” står för den grupp som jag tillhör skriver Bauman i sin bok ”Att tänka sociologisk”. Det som händer i denna grupp är något som jag mycket väl förstår. Jag som individ känner mig trygg och hemma i den. Gruppen är min naturliga hemvist. ”De” står däremot för en grupp som jag inte kan eller vill tillhöra. Min bild av vad som pågår i den
29 Ålund 1995 s 54-57. artikeln Ungdomar, gränser och nya rörelser” ingår i ”Rasismens varp
& trasor” SIV 1995.
30
Ålund 1995
31 Habib ”Att förstå främlingsfientlighet och rasism” ingår i ”Rasismens varp & trasor” 1995
gruppen är svag. Det som denna grupp gör är skrämmande och oförutsägbart. Dessa motsatta attityder är oupplösliga. De kompletterar varandra. ”De” är inte ”vi” och ”vi” är inte ”de”. Vi och de kan bara förstås tillsammans i sin ömsesidiga konflikt tycker Bauman. Vi och de kan förstås bara tillsammans , i sin motsättning till varandra. Vi är vi bara i den utsträckning som det finns människor som inte är vi utan de och de bildar en grupp för att var och en av dem har samma kännetecken: ingen av dem är ”en av oss”. 32
3.
Teoretiska utgångspunkter
3.1.
Samhällsförändringar utifrån integrationsperspektivet
Om vad som höll ett samhälle samman finns flera förklaringar skriver Liedmam. Den ena är statsmaktens förmåga att hålla ihop samhället. Den andra förklaringen till det integrerade samhället är människans inre förmåga till samhällsbyggande och att leva i ett samhällsliv. På grund av den ökande arbetsdelningen, differentieringen och individualiseringen ställde man sig frågan om vad var det som integrerade samhället i sådana fall. Det har man utvecklad olika teorier kring detta. I boken Arbetsfördelning, självmord och nyttadiskuterar Liedman bland annat integrationen beskriven enligt Marx och Durkheim. 33
Enligt Marx är det materiella behoven som är den integrerade kraften i det nya samhället. Durkeim har en uppfattning att människors materiellt beroende av varandras arbete inte var tillräckligt för att hålla ett samhälle samman. Det måste finnas något annan, nämligen
solidaritet som förenar människorna. I samband med det gör han en skillnad mellan mekanisk och organisk solidaritet. Den mekaniska solidariteten är karakteristisk för de gamla
samhällena. Den fungerar som en integrerande kraft i ett odifferentierat samhälle, där
människornas sysselsättning var samma. Den moderna samhället kännetecknas däremot av en organisk solidaritet. Denna övergång från mekanisk till organisk solidaritet innebär, enligt Durkheim, att den andliga moraliska gemenskapen förändras.
För Weber är det så skriver Moe att de modernas aktörer handlar fritt och rationellt, men inte mer än deras handlingar får mål och mening genom det samhälle och struktur som de
befinner sig i. Samhället är integrerad och de styrda accepterar de styrande, men själva grunden till det ligger i konlikt och maktkamp. Det är idéer och värderingar som styr samhällslivet, men bakom det ligger materiella konflikter och kampen för tillvaron. 34
Ser man från rättsteoretisk synpunkt reser mångkulturalismen i första hand frågan om
rättsordningens och politikens etniska neutralitet tycker Jurgen Habermas i artikeln ”Kampen
33 Liedman, 1983
för ömsesidigt erkännande i den demokratiska rättsstaten”. Med ”etiska” menar han alla de frågor som rör uppfattningar om det goda eller icke förfelade livet. Till skillnad från moraliska normer som reglerar tänkbara interaktioner mellan språk och handlingsdugliga subjekt berör rättsliga normer interaktionssammanhang i ett konkret samhälle. Rättsliga normer går tillbaka på beslutfattade av en lokal lagstiftning och senare leder till politiska beslut i form av kollektivt bindande program. Genom dessa beslut påverkar ett statligt
organiserat samhälle sig självt. I mångkulturella samhällen kan rättsstatens författning endast tolerera sådana livsformer som fordrar att de olika kulturella lägren ömsesidigt erkänner varandra. Varje person måste erkännas som medlem av samhället och som har integrerats runt omkring en särskild uppfattning om det goda. 35
Olika tankar om samhällelig integration och integration av olika sociala grupper kan bland annat ses som ett svar på flera olika tendenser till upplösning av det ”gamla”, för
demokratiska, industriella, förkapitalistiska och samhällets sammanhållningsmekanismer. Den socialpolitiska integrationssträvandena har i Europa främst en konservativ förhistoria genom kyrkan och kungamakten. Den katolska och socialkonservativa modernismen, försökte bevara delar av det gamla samhället inför det hotande framväxten av ett nytt hållning. Den gamla Sverige hade en plats i världen. Det först med vikingatiden som Sverige dras in i ett större sammanhang. Och någon central plats i det romersk-katolska Europa intog aldrig. En gång i tiden betraktades Sverige som ett integrerat samhälle. Befolkningssammansättningen var mycket homogen: Det var bara finnar och någon tusental utländska trosbekännare avvek från det gängse mönstret. Då fåtaliga samerna, med flera egna språk, levde sina liv skilde från den största delen av den svenska befolkningen. De var inte integrerade i det svenska
samhället. 36
Att Sverige var ett språkligt och kulturellt homogent samhälle betyder dock inte att det var ett i alla avseende integrerat samhälle. Tvärtom var de sociala skillnaderna ganska stora inte minst vid tiden för de stora samhällsförändringarna runt sekelskiftet.
Den ursprungliga socialpolitikens integrationstänkande var i Sverige nära sammankopplat med både industrialiserings- och demokratiseringsprocessen, med hjälp av de sociala krafter som växte fram i och med denna samhällsomvandling. Men det fanns också andra tendenser till samhällelig ”upplösning” som främjade ett integrationstänkande. Olsson nämner hotet och möjligheten att flytta till friheten i väst, emigrationen till Nordamerika och
sekulariseringsprocessen. Även den urbaniseringsprocessen i samband med flykten från landsbygden till städerna, som kulminerade 1940- talet, utgjorde ett destabiliserande element
35 Jurgen Habermas ”Kampen för ömsesidigt erkännande i den demokratiska rättsstaten”
ingår i Taylors bok ”Det mångkulturella samhället” 1995, s 103-125.
36
redan i det gamla riket. Det var här i de nya tätorterna som nykterhets, frikyrkor, och olika rörelser fick sin främsta förankring och formades den svenska varianten av det ”civila samhället”. 37
Den sociala integrationstänkande förknippat i Sverige med s.k. sociala ingenjörstänkandet som dominerade under 1930- talet satte sin prägel på den svenska socialpolitiken. Denna epok betecknas också som böndernas och arbetarnas tidiga grön-röda epok under ledning av
liberalerna och en ”nykter arbetararistokrati”. Integrationstanken d.v.s. allas rätt till lika förmåner och tjänster av hög kvalité, blev vägledande inom olika politiska områden som bland annat arbetsmarknad, bostad, socialförsäkringar och utbildning. 38
Den svenska modellen för social och systemintegration försökte att nå en acceptabel grundnivå för alla medborgare, att minska den sociala distansen mellan olika klassgrupper. Ser man på efterkrigstidens reformpolitik i bakgrunden har betoningen legat på målen ökad tillväxt, full sysselsättning, social trygghet och jämn fördelning. Det fulla sysselsättningsmålet utgjorde länge målet både för socialpolitiken och den ekonomiska politiken i Sverige. Den här tanken om integration vann plats även inom andra områden som boendet, utbildning samt invandringen till Sverige. Samhällets utveckling har gjort att integrationen måste diskuteras inte bara på nationell nivå utan även på en global och regional nivå. Själva begreppet ”integration” som man använde innan i samband med industrialisering, demokratisering, jämlikhet och välstånd, kopplas idag samman med globalisering, etnicitet och
långtidsarbetslöshet.
3.2.
Integration
Integration är ett ofta använt begrepp som i likhet med mångkultur ger de mest skiftande innebörder. När invandrarpolitiken utformades på sjuttiotalet hade man behov att ta avstånd från det tidigare synsätt att invandrare så snart som möjligt skulle assimileras, göras till svenskar och integration betecknade till en början motsatsen till assimilation. Mot slutet av 1980- talet blev det allt vanligare att man använde sig av ordet integration och detta blev ett synonym till invandrarprefixet. Invandrarpolitik kallas ibland om integrationspolitik och invandrarfrågor blir integrationsfrågor. Men det finns många andra sätt att använda ordet integration. Uppnådd integration eller brist på integration används för att beskriva situationen för invandrare på arbetsmarknaden, möjligheten att välja sin kultur eller för att beskriva de
37 Olsson, 1992, s 64 38
etniska relationerna i samhället och mycket annat. men integration kan inte användas som beskrivning av ett tillstånd.
”En absolut jämlikhet existerar inte och valfriheten kommer alltid att ha sina begränsningar. Inte heller ska man göra invandrare till objekt genom att använda uttryck som ”integrera invandrare” eller ” integration av invandrare”. Det är individen, familjen, eller gruppen som själv medvetet eller omedvetet ”väljer” att låta sig ”integreras”. ” 39
Integrationen är ett nyckelbegrepp för att förstå ambitionerna bakom programmet som ligger till grund för svensk världsfärdspolitik. Den här program sammanfattas av debattören Per -Martin Meyerson i boken Den svenska modellens uppgång och fall. Termen integration växte fram inom den sociologiska teoribildningen i den nordamerikanska 1930- tals depression. Begreppet avspeglar föreställningen om samhällets förmåga att övervinna kriser av socialt, ekonomiskt eller politiskt slag, d.v.s. förekomsten av samhälleliga mekanismer som förmår att övervinna upplösningstendenser av den mänskliga gemenskapen och återupprätta den sociala ordningen. Ordet integration kan inte jämställas med de klassiska, revolutionära slagorden från den franska revolutionen 1789, frihet, jämlikhet och broderskap eller med rättvisa och solidaritet. I senare sociologisk litteratur skiljer man mellan systemintegration och social dito.
Integrationen är svaret på den sociala ordningens konfrontationens problem. Historiskt sett handlar det om ett redan socialt integrerat samhälls försök till integration med hjälp av nya system. Den latinska ordet ”integer” betyder bl.a. ”hel”, ”oskadd”, ”oförminskad”. Verbet integrera anges av den Svenska Akademins Ordlista som att ”förena till en helhet och fullständiga”. Integratio likställs med ”förnyelse”, ”återupprättande av ett tidigare tillstånd. Den norske sociologen Dag Österberg skriver att integrationen är nödvändig för människan. Hennes behov, känslor och tankar måste förmedlas, fördjupas och bekräftas av andra människor. För honom är social integration ett ”bredare” begrepp än solidaritet mellan människor. Det innefattar även kultur och samhällsmönster. 40
I boken Sociologins nyckelbegrepp och deras ursprung talar Österberg om två
integrationstendenser. Den ena är att samhället försöker öppna sig mot andra samhällen i en integrerande riktning. Den andra att den slutar sig gentemot andra samhällen i riktning mot integration. Systemintegration beskriver funktionella eller motsägande relationer mellan olika delar av det sociala systemet. Systemet skapar förutsättningar för aktörernas möjligheter till
39 SOU 1996:55, s. 72-73. 40 Olsson, 1992, s 59 - 60
integration i det sociala systemet. Ett samhällelig integration är möjlig vid integration på alla nivåer. 41
Med integration menar vi ett samhälls process i vilken individen är del av samhället har rätt till att utveckla och behålla sin kultur. Alltså möjligheten att behålla sina särskiljande egenskaper samtidigt som man har lika rättigheter och skyldigheter i förhållande till lagar och förordningar liksom majoritetsgruppen i samhället.
Integration betyder för oss att individen behåller mer av sina ursprungliga värderingar och lär sig mottagarlandets. Ett liknande exempel med detta har vi med svenskamerikanerna som på ett eller annat sätt har valt att markera sitt etniska ursprung genom att skapa tex. svenska institutioner, skador, föreningar etc.
Vi alla lever tillsammans med andra människor och integrerar oss med varandra. Alla vet säger Bauman att vad vi kan uppnå beror på vad andra människor gör. Friheten att handla enligt honom inte beror på vad man gör eller ens på vad man har, utan det beror på vad man är. Jag kan till exempel säger Bauman vägras tillträde till en viss klubb eller anställning på grund av mina egenskaper som ras, kön, ålder, etnisk tillhörighet eller nationalitet. Ingen av dessa egenskaper är beroende av individens vilja eller handling och ingen frihet i världen kan hjälpa individen att förändra dem. Det kan vara även så att möjligheten att vinna tillträde till klubber eller tjänster beror av mina tidigare prestationer (eller brist på sådana) konstaterar Bauman. Han tar som exempel bristen på kvalifikationer eller meriter och konsekvenserna av det. Med avseende på min frihet spelar gruppen som jag tillhör en dubbel roll. Å ena sidan möjliggör den min frihet dock av andra sidan hindrar den mig genom att sätta gränser för samma frihet.42
Robert Miles talar om problematisk status på koncepten om integration. Han menar att integrationskoncepten i väst var byggt på idén att immigranter skulle integreras redan vid ankomsten med hjälp av statens intervention. De ska bli en integrerad del av det sociala formationen och att de ska fylla i de lediga platserna på arbetsmarknaden. Här tar han in två dimensioner. Det ena är själva subjektet, immigranten och det andra är objektet, den sociala formationen vart förhoppningsvis ska subjekten blandas i. Miles tycker att idén om integration har en ideologisk karakter och roll för att det existerar inte någon bestämd objekt utan man kan mystifiera existensen av sociala relationer. I sin bok Rasism after ”Race Relations”
nämner han bland många akademiker debattörer bland annat Hammar och Lithman 1087, som ville ha en extensiv omläggning på det hela. Miles tar upp vidare exemplet med
41 Österberg 1991,
Nederländernas regerings koncept i samband med integrationen. Det existerar uppfattningen att om immigranterna vill bli integrerad i samhället måste de först vara utanför samhället. Det är så enligt de för att immigranten är utanför det nationella staten. De tillhör inte den.
Emigranterna beskrevs som överrepresenterade i både arbetslösheten och kriminaliteten och det enda sätet att minskas det är att finnas en integrationspolitik. Orsakerna till sociala problem är följden av migrationen. Så regeringarna vill inte erkänna de riktiga orsakerna om arbetslösheten och kriminaliteten. Exempelvis beskrevs arbetslösheten hos immigranterna som deras egen önska, eller som resultat av den fortsatta immigration. Miles kritiserar struktur ideologin och praktik från det sociala formationen i vilket har immigranten en skyldighet att integrera sig i samhället. För honom finns arbetslöshet på grund av de strukturella
förändringar inom samhället. Vidare talar han om det att hos många länder ingår integrationspolitiken som en del av immigrationspolitiken. Detta betyder att integrationspolitiken hamnar på andra plats i prioriterings listan. 43
Det finns förväntningar att varje individ skall leva efter samhälls normer (som bestäms av faktorer som kön, ålder, civilstånd och social status) Dessa samhälls normer är beroende av varandra. Exempelvis brist på resurser på grund av arbetslöshet kan leda till att de personliga förutsättningarna försvagas. Bristen på resurser kan i sin tur leda till minskad ”vilja” eller ”kapacitet” och detta minskar möjligheterna att leva efter de normer som samhället har definierats som viktiga. En samhällelig norm som skulle kunna utgöra ett hinder för invandrare kan vara att man i Sverige kräver tala perfekt svenska.
Uppfylls inte denna norm riskerar man att drabbas av arbetslöshet vilket kan leda till svagare resurser. Arbetslösheten kan även leda till minskad självkänsla.
Integration är både en individuell och en samhällelig process tycker Integrations minister Leif Blomberg. På individbasis handlar det om att den invandrade personen lär sig landets språk, skaffar sig allsidig kunskap om samhället, kommer in på arbetsmarknaden och blir delaktig i samhällslivet. Detta innebär inte att individen borde göra sig av med sitt modersmål och kulturarv. Enligt Blomberg, integration betraktat ur ett samhällsperspektiv är ett
förhållningssätt vilken syftar att skapa en helhet av samhällets mångfald, kännetecknat av kulturell mångfald och etnisk jämställdhet. Vidare är integration en ömsesidig process. Den förutsätter ett aktivt deltagande av såväl den invandrade delen av befolkningen som av majoritetsbefolkningen.
Man talar om hög eller låg grad av integration beroende på vilken utsträckning helheten är sammanhållen. Människans behov av integration utesluter inte förhållandena som skapas
mellan olika grupper som kan beskrivas utifrån begreppet ”vi” och ”dom”, etablerade och grupper som befinner sig utanför samhället. Den etablerade gruppen är för det ofta
välintegrerad i samhället än den som har hamnat utanför. Detta visar att den etablerade gruppen har de viktiga positionerna i samhället. Det är denna grupp som har makten och bestämmer över andra oavsett hur mycket är ett samhälle demokratisk. Att ha makten är ett förutsättning att styra landet. I The Establishet and the Outsiders: A Sociological Enquiry into Community Problems talar Elias om konflikter mellan olika etniska grupper som bör studeras utifrån dessa begrepp. Att diskutera förhållandet mellan dessa grupper bara utifrån begreppen som ras och etnicitet hamnar man vid sidan utan att koncentrera sig till maktfaktorn. 44
Aleksandra Ålund menar att viktig dynamisk aspekt av det moderna integrationen lämnas obemärkt. Olika kulturlivs former och skilda former av modern etnisk medvetenhet uttrycker sig i relationer mellan gamla traditioner, nutida behov och krav. Å ena sidan finns enligt henne symboliska rötter och anden från de förflyttna handlingar i form av förutsättningar och begränsningar. Å andra sidan är de att förflyttna ett kreativ resurs genom vilket kan nutid förvandlas till nyskapande och konstruktiva vägar, som ger nytt mening till traditionen och etniska tillhörigheten. 45
Milton M Gordon talar i Assimilation in American Life om tre centrala teorier: angloconformity, the melting pot och cultural pluralism.
Den första teorin, ”anglo- conformity” inkluderar ett fält i vilken finns variationer av olika åsikter om assimilation och immigration. Något intressant som han tar upp är att själva standarden är bestämd utifrån engelska institutioner, språket och den engelska kulturen som den dominerande modellen i det amerikanska livet. I teorin om attityder mot Nord och Väst Européer är det att ”they are more like us”. 46
Teorin är mest tillämplig i Amerika. I den nya nation av nationer, var den anglosaxonska språket och de institutionella formerna ett stanndart för alla medborgare. Teorin genomsyr tankarna att de immigranter som inte tycker om det amerikanska sättet att leva och kan inte anpassa sig till dess karakter, moral politik kan återvända sig tillbaka till ställen varifrån de kom. 47
The melting pot - teorin gick på en smällting av anglo saxonska befolkningen med andra immigrerade grupper, vilket skalleda till en blandning av deras kulturer och till en ny amerikansk typ av samhälle. Effekten av detta har man i det öppna immigrationspolitiken under de första tre decennier av 1900 talet. Iden skildrar sig ganska väl i Zangwills drama med samma namn var finns som aktörer alla typ av människor. Bland annat representeras
44 Elias och Scotson, 1965 45
Ålund, A 1994, s 57.
46 Gordon, M 1964, s 88. 47 Ibis 113.
presidenterna Rosvelt och Wilson som använder i sin åtal ett idé om assimilation av folket från Syd och Öst Europa redan vid deras ankomst. Så småningom blev det en massa med ”Pot” som präglas med religion, ras, andra generationens medborgare, infödingar och liknande. Alla dessa kategorier hade sina nätverk, organisationer, institutioner.
Det kan man säga att både den första och det andra teorin hade svårt att få fäste hos immigranterna till det nya landet. Människorna som kom hit byggde sin social
kommunikation bland och med hjälp av sina landsmän genom språket, familjebanden och vänner. Sedan kommer in i bilden kyrkan, olika service på modersmålet, tidningar och olika aktiviteter inom det egna gruppen. Alltså det skapades ett informations nätverk. Detta var mer tydligt ute på landet dock inom städerna var något annorlunda. men trots det hade man samma mönster av svårigheter. Kulturpluralismen var ett faktum i Amerika redan förre dens
tillkomst. I teorin utrycker man sig för en nation som en helhet och tydligt talas och diskuteras runt överallt till och med i de engelsk talande kretsar. Gordon tar upp filosofen John Dewey. Han menar att kultur pluralism ska ske en bindestreck mellan amerikaner som kallar sig för polsk- Italiensk Judisk och osv. Det ska vara ett förbindelse mellan istället för separation. Han tanke var att i skolorna ska man lära sig att respektera varandra och varandras olikheter. Inom det här teorin nämns också Horace Kallen som ser Amerika kontinenten som en typ av kulturellt vägkorsning.. han menar att alla människor är olika från varandra men samtidigt är de jämt varandra. han jämför de olika grupperna med orkestern var helt olika instrument ingår i en komposition. 48
För Thomas Pettigrew betyder termen integration något mer än desegregation. Enkelt definierat är det en slut fas på gruppens separation och är motsättningen till marginalisering. Den skiljer sig både från assimilationen som ville ha interna grupps bindande och från separationen som fokuserar sig på kulturens överlevnad. Han talar om två olika delar i integrationsprocessen: strukturell och kulturell pluralism.
Strukturell pluralismen hänvisar till nationella staten i vilken olika grupper separerats från varandra. De har de primära grupps relationer genom sin egna psykologiska känsla för sin grupps utveckling och betonar betydelsen av de primära grupps relationer.
Kultur pluralismen förevigar olika gruppers särskiljande kulturella mönster. Pettigrew anser att integrationen i USA kan ske med hjälp av de olika grader av både strukturell och kulturell integration. Själva begreppet integration är skapad i relationer mellan svarta och vita
människor för att peka på och inkludera de svartas historiska exkludering. De har blivit både en integrerad del av samhället och samtidigt hamnat utanför samhället. 49
48 Gordon M, 1964, s 146. 49 Pettigrew, 1988.
3.3.
Politikernas syn på integration
Den etniska integrationen av grupper och subkulturer som var och en har sin egen kollektiva identiteter måste man koppla loss från den abstrakta politiska integrationen, som omfattar statens alla medborgare i lika mån tycker Habermas. Enligt honom integrationen av statens medborgare säkrar lojaliteten gentemot den gemensamma politiska kulturen. Denna går
tillbaka på en tolkning av författningsgrundsatser som varje statsbärande nation gör utifrån sitt historiska erfarenhetssammanhang. De politiskt integrerade medborgarna delar den rationellt motiverade övertygelsen att man för att kunna tygla illegitim makt och för att kunna använda det administrativa makten i allas lika intresse behöver lägga en grund bestående av full kommunikativ frihet i den politiska offentligheten, av ett demokratiskt förfaringssätt för att lösa konflikter samt av en kanalisering av makten i rättsliga banor. Det etiska innehållet i en integration som förenar statens alla medborgare måste vara ”neutralt” gentemot de skillnader som finns mellan olika etisk-kulturella grupper vilka integreras av sin uppfattning om vad som är det goda. Det som blir angripet genom invandringen är denna etisk-politiska självförståelse hos en nation, tillströmningen av invandrare förändrar befolkningens sammansättning också i etiskt- kulturellt avseende. 50
Habermas talar om två typ av assimilation och med hjälp av de försöker förklara integrationen i ett samhälle. Den första typen av assimilation är så kallade korta steget, att man instämmer med det som bestäms av den etisk-politiska självförståelsen bland invånarna och av landets politiska kultur. Det betyder enligt honom en assimilation sätt på vilket medborgarnas
autonomi är institutionaliserad i det mottagande samhället. Det längre steget är att vara beredd inte bara till en yttre anpassning till de levnadssätt utan aktivt tillägna sig dessa. Det innebär en assimilation som går in på etisk-kulturell integration och på så sätt berör invandrarnas ursprungskulturs kollektiva identitet mer djupgående än under politiska socialisationen. Den demokratiska rättsstaten, som gör allvar av att hålla isär de två nivåerna av integration, får av invandrarna bara begära (och av den andra generationen) en politisk socialisation av den första typen, tycker Habermas. På detta sättet kan staten värna om den politiska organismens identitet, som inte heller får angripas genom invandringen, för att denna identitet vilar på de i den politiska kulturen förankrade författningsgrundssatserna och inte på de etiska
grundorienteringarna hos en i detta land dominerande kulturell livsform. I enlighet med det kan man av invandrarna bara förvänta sig en beredskap att ta till sig sitt nya hemlands politiska kultur, utan att de för den skull behöver ge upp sin ursprungliga kulturella livsform.
50 Jurgen Habermas ”Kampen för ömsesidigt erkännande i den demokratiska rättsstaten” ur
51
Vi håller helt med den här tänkande och synsätt av Habermas. Det är det bästa sättet att integrera sig i samhället utan att bli assimilerat. Invandrarna bör inte tvingas att ge upp sina egna traditioner.
3.3.1. De politiska partiernas syn på integrationen
Här nedan kommer texten om politikernas syn på frågan om ”integration av invandrare i samhället” som är hämtat från månadstidningen ”Mana” vilken utges av Iransk- Svenska föreningen. Tidningen har i nr 3/98 kommit fram med vissa frågor som ställdes till partierna och deras representanter och fått följande svar:
Fråga 1. Vad innebär integration för er och hur ser er invandringspolitik ut?
Miljöpartiet anser att alla oavsett kön och etnisk ursprung ska vara likvärdiga. Man ska inte göra någon indelning i invandrare och svenskar. Dock socialdemokraterna talar om rättigheter och regler. Man får inte sätta gränser på hur många invandrare ska komma in till landet. Något liknande uppfattning har vänsterpartiet. De tycker att alla ska ha samma rättigheter. Moderaterna har ingen samlad sammanfattning av integrationen i Sverige men anser att det är viktig med språkinlärningen och man får välja vad ska man göra. Angående invandringen tycker de att det borde vara begränsad. Folkpartiet har någon klarare bild av detta och anser att deras partipolitik respekterar den enskilda människan. De vill ha ett mångkulturellt samhälle. I samband med det här processen ska folk kunna behålla sin kultur och sin egen politik oavsett varifrån de kommer. Centerpartiet talar om respekt för alla människor och det borde finnas ett harmoniskt samhälle där alla får plats. Skånepartiet är för en annan
invandringspolitik där bara politiska flyktingar borde ha plats. Samtidigt talar de om tvång vid inlärningen av svenska kulturen och språket.
Fråga 2. Vad bör göras för att ge invandrare jobb?
På den här frågan anser miljöpartiet att det finns diskriminering på arbetsplatserna och borde finnas regler mot diskriminering. Moderaterna talar om hög arbetslöshet bland invandrare vilken beror på språket. Utbildningen är viktig för dem. Centerpartiet anser något liknande som moderaterna på den här frågan. De tycker att man ska lära bättre språket samtidigt ska man ändra reglerna att starta eget. Folkpartiet är för att man ska skapa bättre förutsättningar som kan bidra till jobb. Liksom centern är de för ändrade regler för att starta eget och göra
något åt segregationen på förorterna där invandrare är överrepresenterade. Vänsterpartiet erkänner att myndigheter och andra privata arbetsgivare diskriminerar invandrare. Detta borde ändras samt att accepteras utländska referenser när invandrare söker jobb. Skånepartiet gör ingen skillnad på svenskar och invandrare utan vill sänka timlönen med 40 % för alla och folket ska arbeta mer och hårdare samt ta bort arbetsgivaravgifterna.
Fråga 3. Vad har ni tänkt göra åt segregationen i bostadsområden och rasismen i Sverige?
Miljöpartiet är för att staten ska ställa hårdare krav på folket att integrera sig med varandra. Skånepartiet anser att alla som vill stanna i Sverige borde ta ansvar och börja jobba. De som inte vill stanna ge återvändningsbidrag till dem och skicka hem. Partiet är väldigt negativ mot islam och vill ha ett lag som förbjuder islam på offentliga platser. Moderaterna är mot rasism i samhället och alla borde förstå varandra trots kulturskillnaderna. Partiet anser att det är viktigt att alla lära sig det svenska språket. Centerpartiet tycker att det är inte så bekymmer med segregationen i bostadsområdena för att vissa har valt att göra det. För de är rasismen som är det största problemet i frågan. Folkpartiet har en annan uppfattning i frågan och betonar viktigheten med information till folket, att skapa nätverk mellan människor och att ha mötesplatser. Men det mesta handlar om att man själv ska ta det första steget. Vänsterpartiet tycker att man borde blanda invandrare med svenskar i bostadsområdena. Man ska ha
möjlighet att bosätta var man vill. Man ska försöka få invandrare in i det svenska kulturen så mycket så möjligt.
Fråga 4. Vad tänker ni göra för att engagera fler invandrare i ert parti?
Vi tänker engagera fler invandrare inom de statliga myndigheter säger miljöpartiet. Detta skulle de göra med hjälp av information på hemspråket. Skånepartiet vill också ha flera invandrare i sitt parti. Vi undrar bara hur när de är mot invandrare hela tiden.
Socialdemokraterna anser att alla som vill vara med i partiet för det. Moderaterna vill också ha någon med utländsk bakgrund i deras parti. Centerpartiet försöker engagera fler invandrare i partiet. Just nu har de inte någon med invandrarbakgrund och vet inte varför de inte har. Inom folkpartiet har bara 10 % invandrare och önskan är att ha mer. Västerpartiet har ca 10% personer med invandrarbakgrund. 52
