Integrationen som ett samhällsprocess och förhållningssätt för att hantera samhällets mångfald förutsätter att man ska ha en klar bild av samhället, klara mål, initiativ och åtgärder.
Man ska ha ett mål och riktlinjer om det integrationspolitiken.
Vi utgår från uppfattningen att integrationen är en levnadsform i vilken samvaro sker. Vi håller med den norske sociologen Dag Österberg som säger: Integration är nödvändigt för människa, och att hennes behov, känslor och tankar måste förmedlas, fördjupas och bekräftas av andra människor. Integrationen är en form i vilken ska människor vara olika men jämlika och respekterade samhälls medborgare. Att respektera andra är grunden för en väl fungerande samhälle. Att inte sträva efter likformer utan inspirerarrads och berikas med de olikheter som vi alla människor bör inom oss. Integrationsprocessen ska vara ömsesidigt . Dåvarande integrations minister Blomberg hade sagt att: integrationen förutsätter ett aktiv deltagande av såväl invandrade delen av befolkningen som av majoritetsbefolkningen.
Vi tycker också att integrationen är inte bara för invandrare och till invandrare, och det är inte politiken som bör själva klara uppgiften, utan det måste ske mycket annat i det sociala livet. Det påpekas att man behöver göra ändringar i själva invandringspolitiken, vilken är naturligt en viktig förutsättning för långvarig integration av invandrare, men detta räcker inte,
Man borde ha en individanpassade introduktion plan inte bara för de nyanlända invandrare utan även för andra som har svårt att integrera sig i samhället oavsett medborgarskapet . Den här introduktionen ska främja individens integration i det svenska samhälle. Den ska utgå från individens behov och förutsättningar inte som hittills från gruppen - invandrare.
Den svenska språket är fortfarande den viktigaste nyckeln för integration i samhället. Den är också den enda gemensamma kommunikationsmedlet för alla. Därför är viktig med god språkundervisning på skolan för både unga och vuxna. En framgångsrik introduktion och språkutveckling är av står betydelse för individens integration i samhället i sin helhet.
Det påpekas att man behöver göra ändringar i själva invandringspolitiken, vilken är naturligt en viktig förutsättning för långvarig integration av invandrade men detta räcker inte. Den hittillsvarande politiken har haft sin styrka i att den haft som huvudprincip att invandrarna skall omfattas av samma allmänna politik. Att de etniska relationerna utvecklades utan allvarliga etniska konflikter kan med säkerhet sägas hade den generella politiken Sverige hade. Men det tycks att politikerna klarar inte längre integrations jobbet ensamma utan hjälp
från det breda samhälls institutioner, speciellt utan invandrarorganisationer eller invandrare som enskilda personer. Man bör engagera folkrörelserna i det konkreta arbetet med
introduktionen. Deras engagemang kan bidra till snabbare integration i samhället.
Politiken ska ta hänsyn till den etniska, språkliga och kulturella mångfalden. Man bör se över lagstiftningen mot etnisk diskriminering i arbetslivet. Arbetslösheten är dubbelt så hög bland personer med utländsk bakgrund som bland svenskar. Som man kunde se i Malmö på
Rosengård är det arbetslösheten nästan 98 %. Arbetet har en avgörande betydelse för individens försörjning men samtidigt är av stor vikt både för individuella som den
samhälleliga integrationen. Det handlar om mötesplatser och arbetsplatserna är de största och viktigaste mötesplatserna i samhället. Det är också där som personer av olika etnisk bakgrund träffas på ett naturligt sätt. Förutom det ska man lämna de negativa attityderna mot invandrare och skapa istället ett gemensam mångfald samhälle.
Det är nödvändigt att ändra attityder och perspektiv och betrakta de invandrade som en tillgång till samhället och inte som ett problem längre. Med EU:s utvidgning har vi ett värld där nationer, kulturer och marknader internationaliseras för varje dag som går. Samtidigt har vi globalisering av världen. I ett sådant skede med allt mer integrerad världsmarknad är kulturkompetens och språkkunskaper ganska viktiga. De invandrade i Sverige , speciellt de högutbildade vilket siffra ör ganska hög har ett bas av språkkunskaper och kulturkompetens vilken borde utnyttjas något bättre än hittills. De borde vara brobyggare för kontakten med resten av världen samt vara broar för export av den svenska produktionen.
Vi har en uppfattning att Sverige kommer att vinna ganska mycket på att ta till vara de olika kompetenser sim finns hos invandrare. Hittills har man dåligt utnyttjat det men av de förda intervjuer och samtal samt den befintliga litteraturen på den här områden talar för det att Sverige börjar ändra sin inställning till detta och det är positiv anser vi. Om detta har vi fått uppgifter att det är de stora företagen som är väl ganska etablerade som använder sig av de invandrade kunskaper och erfarenhet. Det bör man jobba något mer att de medelstora företag som vill expandera göra det. Det är den effektivaste och biligaste sättet att göra det genom att anställa invandrare från dem aktuella områden. Den här synsätten måste etableras inom den svenska arbetsmarknaden.
Medborgarna som har ett annat etnisk bakgrund oavsett om dem är nu svenska medborgare eller utländska är underrepresenterade inom det politiska livet och samhällsinstitutioner. Detta är ett brist i det svenska demokratin. ett tecken till det är förstås de invandrade medborgarnas låga valdeltagande. Dessa frågor är lika viktiga som andra frågor i riktningen för integration av invandrare i det svenska samhället.
Etnisk boendekoncentration är ingen ny företeelse, men den har under 1990- talet fått större omfattning än tidigare. Styrningen av flyktingarnas första bosättning sedan mitten av 1980- talet kan delvis har motverkat segregationen. Den ökade etniska segregeringen sammanhänger med socioekonomiska segregeringen i boendet i överensstämmelse med miljonprogrammets utformning. De här insatserna är otillräckliga och vidare Man måste motarbeta den etniska segregationen i bostadsområdena. Fast man bedriver ett omfattande arbete sedan längre är det ingen positiv ändring i detta. Ena av orsakerna bland andra kan vara att invandrare är utanför arbetsmarknaden vilken gör att de söker sig till de biligaste bostadsområden eller är beroende av socialbidrag vilken gör att kommunen placerar de på vissa förutbestämda områden för invandrare. men förutom det ett annan ganska viktig orsak är det attityderna mot invandrare och främlingsfientligheten.
För de som bor i invandrartäta bostadsområdena är karakteristisk att dessa bostadsområdena har brister i kvalité på vissa punkter. Det är svårt för barnen att lära sig svenska, eftersom står del av klasserna består av invandrarbarn och dessa lever i en icke-svensk språkmiljö. Somliga av invandrarna flyttar till mindre invandrartäta bostadsområden, medan majoriteten föredrar att bo kvar. En del av invandrarna får så småningom ett boende som liknar svenskarnas. Som motsatts till det finns grupper som har svårigheter att accepteras som hyresgäster. Det gäller afrikaner, araber cigenare och albaner. Dessa tenderar att bo kvar i de invandrartäta
bostadsområdena. Andra grupper ser fördelen med att bo i de invandrartäta områdena, t.ex. Somalier. De nyanlända kommer alltid att ha lättare att erhålla bostad i de för svenskarna mindre attraktiva områdena.
Rasismen och främlingsfientligheten är faktorer som förekommer på båda håll mellan majoritetsbefolkningen och de etniska grupperna i samhället. I det svenska samhället hade man jämställdheten som handlade hittills bara om kön. men sistone tiden handlar det också om etnisk bakgrund och klass tillhörighet. Från samhälls sida försöker man motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism och verka för mer jämställdhet men detta tar tid. Resultatet är ganska små. Ansträngningarna måste leda till förändringar i samhället. Men vi anser och detsamma beströks tydligt på seminariumet i Växjö den 28/4 att Mångfalden måste synas överallt genom ökat deltagande inom olika områden i samhällslivet.
Utländska bakgrunden, hudfärg och tillhörigheten till viss religion, etnisk grupp eller klass borde inte leda till utanförskap i samhället. Detta ska man kunna åstadkomma genom samarbete stat, kommun , institutioner och invandrar organisationer och enskilda. Utan samarbete på alla nivåer går det inte att ändas uppfattningen om invandraren som: det okunnige apan. Att uppnå jämställdhet i alla avseenden är inte lät uppgift. Det krävs en
långvarig process i samhället. Ändringar är på gång ser vi och detta är positiv. Hur snabb det kommer att åstadkommas till de här ändringar beror av vårt vilja att göra det. Man ska arbete på alla nivåer till det gemensamma målet. Man ska ändra attityderna. Nästan alla säger att det är den privata sektorn borde göra det, men som verkligheten ser ut den största
diskrimineringen av invandrare finns inom den offentliga sektorn. Förutom skolan och SIV nu på sista tiden Integrationsverket det är ingen annan institution som gärna tar in invandrare.
Man måste jobba där med ändringen. Det är de statliga institutionerna som är förebilden om den integrationsprocessen, jämlikheten och den mångfalden i samhället. Vi välkomnar initiativet från statens sida att man gör de första steget i detta genom att ändra en hel del i lagstiftningen. Och hoppas att de nya lagarna kommer att verka för ett bättre samhälle var alla ska kunna leva jämställda till ett viss nivå i verkligheten. Integrationsverket målsättning och planer att jobba med de nyanlända invandrare samt de som befinner sig utanför samhälls processerna är också ett positiv ändring vilken kan leda till ändringar i positiv riktning.
Mellan 200 000 och 300 000 invånare i Sverige kommer från länder med en annan religion, islam. Islam är den andra största religionen i Sverige och den uppfattas onödig av många som ett främmande religion, något som är farligt. Vi delar uppfattningen av många experter på området att det är viktig att islam betraktas och respekteras som alla andra religioner i Sverige. Man borde ha någon arbetsgrupp som skulle jobba i syfte att förstärka muslimernas integration i samhället. Detta säger vi för att muslimerna är den mest utsatta invandrargruppen i det svenska samhället, speciellt de från mellanöstern.
Medborgarskapet spelar också ett ganska stor roll i integrationen av invandrare. Det är rätt många ansökningar till svensk medborgarskap men också rätt många som avslags. Där skulle man göra vissa lösningar. Det är många som saknar inresepapper och har svårt att identifiera sig. detta skapar problem fast har bot i Sverige längre tid till och med skaffat barn som går i svensk skola och har aldrig varit i sina föräldrars hemländer. Dessa människor tillhör antingen den ursprungliga landet eller Sverige. Låt de bli svenska medborgare.
I Sverige saknades någon återvandrings politik. Händelserna på Balkan och den stora
gruppen asylsökande bidragit att man ska tänka också till det. Återvandringen bodde grundas på frivillig bas och staten borde ge betydlig bättre stöd till en familj eller individ som frivilig beslutar att återvända till sitt hemland. De här frågorna kommer att få större betydelse i framtidens debatt.
Sverige är idag ett mångkulturell samhälle vill man erkänna eller inte det. Det är 1,7 miljoner invandrare som bor och de har olika kulturer och erfarenheter. För att skapa ett samhälle som
ska fungera för alla man ska förändra de negativa attityder tycker vi. Lämna i historien ”vi” och ”dom” tänkandet och skapa ett ”vi” samhälle för alla oavsett etnisk och kulturell
tillhörighet. Ha en kulturell mångfald. Ett samhälle som ska kännetecknas av etnisk
jämställdhet och gemenskap kan inte skapas bara genom politiken. Attitydernas förändring att ganska viktiga.
En avgörande faktorn för minskning av segregeringen och marginaliseringen är den allmänna ekonomiska politiken. Med ett misslyckad ekonomisk politik får man ökat marginalisering av grupper både svenskar och invandrare, men för det mesta det handlar om invandrare. Att det finns ett marginalisering i Sverige är ingen fråga. Det kan man utläsa bland annat av de studier som Socialstyrelsen gör. Ålund påpekar till det att olika samhällsprocesser leder till invandrarnas utanförskap, och att deras möjligheter till att påverka både sitt liv och
samhällsutveckling är små eller inga. Detta vet vi av erfarenhet att det är så. Om samma sak talar våra intervjuade inom det privata sfären.
Integrationen handlar inte bara att vara delaktig i samhällslivet, att kunna anpassa till
samhället utan att tappa sin kulturell och etnisk tillhörighet utan också handlar den ytterst om den individens inställning. Det handlar om vår förmåga och vilja att anpassa oss till samhället i förändring och skapa ett samhälle som skulle kännetecknas av etnisk och kulturell mångfald.
Den politik som riktades till invandrare har med tiden fått ganska stor kritik att den var ”omhändertagande” och gjorde invandrare till klienter. Av den hittills gjorda forskningen kan man konstatera att det finns behov av en förändring av de politiska riktlinjerna och det
praktiska genomförandet av politiken. Ett samhälle präglat av etnisk och kulturell mångfald kräver samverkan för att inte falla samman och för att befrämja en samhälls utveckling. Det framtida invandringen och invandringspolitiken kommer också i fortsättningen att ha inflyttande. En ny politik måste sträva efter att bryta upp gränser mellan ”vi” och ”dom” mellan svenskar och invandrare Den måste betona det individens eget ansvar och egna initiativ. Den måste motverka passiviserande regelsystem och myndighetskulturer. Den framtida politiken måste vidare utgå från att spegla det faktum att Sverige är mångkulturellt, syfta till att många kontaktytor skapas mellan människor med olika bakgrund samt motverka diskriminering.
Dagens stora skillnader i sysselsättningsantal mellan olika invandrargrupper och infödda svenskar anger att arbetstillfällena i Sverige är orättvist fördelade. Situationen är värre för de nykomlingar på arbetsmarknaden samt ungdomar. Att stora grupper av människor lämnas utanför arbetsmarknaden innebär att en mängd av kompetens som finns hos invandrare inte utnyttjas. För invandrare är ganska viktig att komma in på arbetsmarknaden, eftersom arbete i
alla fall är det viktigaste och ibland det enda sättet att lära sig det svenska språket och i andra hand att skaffa sig möjligheter till egen försörjning. Vi betonar här att staten, kommunen och företag bör inte anställa invandrare om de inte uppfyller de kompetenskrav som finns för en anställning. Invandrare som tillhör målgruppen bör bara prioriteras framför andra sökanden när de uppfyller anställningens kompetenskrav. För att bryta denna situation och inte ha människor i en rad av socialbidragstagare och passiviserade, behövs att tas åtgärder som tar tillvara dessa invandrares resurser och ge de möjlighet till sysselsättning och höja deras kompetens.
Eftersom är arbetet ett av de viktigaste förutsättningarna för integration av invandrare i samhället bör man sägas något om hinder att får arbete: språkkunskaperna och saknandet av socialkompetens nämns på det första platsen. Men vi anser att det är inte bara språket som utgör ett hinder att få arbete. Det handlar mycket om attityder. Det handlar mycket om kulturspecifika kompetens. Därför bör man ha ett attitydpåverkande arbete gentemot arbetsgivare både privata och de offentliga, staten, kommunen och länet. Den
diskriminerande utslagning som sker för närvarande på arbetsmarknaden tenderar att drabba vissa grupper av samhället och kvinnorna ganska hårt. Detta leder till utanförskap och isolering från samhället. Det påverkar också hälsan i stor utsträckning.
När det gäller sådana rättigheter som socialhjälp kan man kostatera att invandrarna är överrepresenterade. Dock kategoriseringen invandrareär inte speciellt lycklig valt. Andra kategorier skulle vara mer lämpliga för sådana jämförelser, exempelvis låginkomsttagare kontra personer med större inkomster, arbetslösa kontra förvärvsarbetande. Beskyllningen att invandrarna utgör en särskild belastning på de sociala välfärdssystemet bygger på relaterandet av invandrare till negativa tycker vi. Utnyttjar invandrarna mer än andra det svenska
samhällets förmåner? var det en fråga som vi ställde på GEFAS och svaret är Ja, det gör de. Metoden att förklara detta var det samma som när man lägger mat till fåglar på ett ställe. Då alla tar och man vet inte hur många och hur mycket som tar. Alltså det gäller även andra grupper, t ex arbetslösa i allmänhet, människor med psyko- sociala problem, och andra kategorier. Det ligger i sakens natur. Avsikten är att människor som är ekonomiskt
handikappade och på grund av det inte klarar sin försörjning och sitt uppehälle skall få hjälp av myndigheterna. Förklaringen till att utomnordiska medborgare oftare blir bidragsberoende är bl. a att de inte får ta arbete förrän de fått arbetstillstånd. En annan förklaring är att många måste förbättra sina kunskaper i språket samt vidare utbilda yrkesviss och under denna tid är beroende av bidrag. En annan orsak är att saknas arbete för invandrare. Sammanfattningsvis kan man säga att bidragsberoendet är främst relaterat till de faktiska försörjnings