4.1.
Metod
Vi startade vårt arbete med ett besök hos biblioteken (Stadsbiblioteket och biblioteken inom Malmö högskola) och gick vi igenom litteratur och fakta om integration av invandrare i samhället och Malmö stad. Därefter gjorde vi våra bas frågor. Dessa frågor fungerade som utgångspunkt vid våra intervjuer, vilka varade liksom en samtal mellan den intervjuade och intervjuaren. När vi var klara med litteraturgenomgången, vilken ganska omfattande och tidskrävande diskuterade vi vilka områden ska ingå i undersökningen och i samband med det själva intervjuade. Valet gick till uppfattningen att vi tar både den offentliga sektorn och det privata. Den offentliga sektorn är representerad genom: Integrationsverket (Intervju med Lars Ivan Nilsson och Ulla Fischer), Stadsdelen Rosengård, nationella exemplet (Anders
Wennerström ), Fritid Malmö föreningssektionen (Jane Andersson), GEFAS kontoret
Rosengård (Mats Johansson), Närpolisen Rosengård (polismannen, Stefan) och Urban Malmö (Bertil Nilsson). Inom det privata delen har vi valt att intervjua gruppen kulturarbetare.
Eftersom vi har lovat anonymitet har vi ingen namn på de utan personerna kommer att
figurerar i bokstavordning med det första bokstaven på namnet. Det var fram och tillbaka om det vilka personer med invandrar bakgrund skulle vi intervjua men till sist bestämde vi till det ovan nämnda gruppen för att vi övertygades om det att de kan ge oss värdefull information om problematiken. Efter att vi var klara med intervjufrågorna, valde vi ut våra tänkbara intervju myndigheter och personer. Intervjuerna utfördes av båda oss när så var möjligt och avsikten var att undersöka möjligheterna för invandrarnas integration i det svenska samhället. Detta gäller intervjun vid de olika myndigheter. Dock intervjun med de kulturarbetare
utfördes bara av en person. Orsaken var att man ska kunna känna sig mer avslappnad och jämt en mot en. Eftersom båda har erfarenhet av intervju och kontakt med personer med
utländskbakgrund var det inga svårigheter att utföra intervjun. Men det var inte altid så lätt att utföra en intervju. Det fanns många problem som dök upp spontant. Nämligen vi hade
planerat alting i förväg i god tid, till och med hade vi beställd tid med vissa personer. Men det hände att personen reste till sitt hemland och återvände aldrig under den här tiden eller
återvände så sent att vi inte kunde utföra det tänkbara intervjun på grund av tidsbrist. Detta gjorde att vi letade efter andra personer vilket var också tidskrävande.
Det var inte bestämd någon antal personer som skulle intervjuas utan utgick vi från materialet som vi skulle få. Från en kvinna, kulturarbetare från Jugoslavien fick vi beskedet att hon
kommer att ställa upp så fort hon återvänder sig från hemlandet. Det gjorde hon det, men inte som vi tänkte förut. Hon var sjuk och detta samanföllde med Natos bombningar i Belgrad, så hon var helt förvirrat och kunde inte ställa till intervjun utan gav oss en del material om integration i Malmö och så hänvisade oss till ”Inkonst”. Där kunde hitta vi någon kvinnlig kultur arbetare för vårt intervju. Men vi var överraskade av svaret att de har ingen kvinnlig kulturarbetare med utländskbakgrund som är anknyttan till Inkonst projektet. Detta lede att vi fick kontakt med en annan kulturarbetare. Denna gången var personen från Chile som skulle ställas upp. Efter hennes önskan lämnade vi frågorna i förväg. Men när tiden för intervjun var nära meddelade hon att hoppar av på grund av familj problem. Vi kunde inte göra någonting åt det utan gick vidare efter sökandet.
I samband med intervjuaren både inom det offentliga och det privata sektorn var nästan ingen för bandinspelning. På flera ställen använde vi intervju ändå efter ett kort samtal med de som intervjuades, men på vissa ställen speciellt vid intervjun med de kulturarbetarna hade vi svårighet att göra det. Vi var tvungna att på nytt förklara till de att intervjun är bara för analys av materialet och det skall inte användas i direkt form.
De vanligaste källorna vi hämtar kunskap är böcker, artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter, statistisk material och olika rapporter. I böckerna hittar vi oftast försöket att
sammanställa och systematisera den kunskap som finns inom ett problemområde. Där hittar vi teorier som är mer eller mindre utvecklade i sin helhet. Den litteratur vi behövde fick vi genom att söka i biblioteken. De har olika hjälpmedel som vi kunde använda oss av t ex kataloger, samlingar och tidskriftssamlingar. Det finns också databaserade söksystem där litteratur finns katalogiserad.
Litteraturgenomgången var en relativt tidskrävande process. Förutom att själva sökandet tog ganska mycket tid var det inte säkert att just den litteratur vi behövde fanns tillgänglig. I arbetet försökte vi undersöka möjligheterna för invandrarnas integration i det svenska samhället. Detta skede bland annat genom att vi gick igenom forskningen, invandring och invandrarpolitiken, offentliga utredningar, befintlig statistik, intervjuer och annat befintlig material om teman.
Vi utgår ifrån vad forskarna har kommit fram, attityd undersökningar och utifrån det gör vi kvalitativa undersökningar som bygger på intervjuer. Dessutom var det tänkt att vi skulle göra en enkät som en typ av kvantitativ undersökning. Men det blev vi av den på grund av tidsbrist. Meningen var inte att täcka det hela populationen utan vi skulle göra en stickprovs
undersökning genom att dela ut enkäter bland invandrare i de invandrartäta områdena i Malmö. Som man kan se skulle vi använda oss både av kvantitativ och kvalitativ inriktad
forskning. Detta gjorde vi ändå genom att använda oss av statistik tycker vi.
Det finns ingen absolut skillnad mellan båda undersöknings metoder. Alla metoder är arbetsredskap som i olika grad använder sig av diverse metodiska principer. Man kan med fördel även kombinera kvalitativa och kvantitativa element i en och samma undersökning menar Holme & Solvang. 79
För att bevara de intervjuades och de svarandes anonymitet har vi valt att inte nämna några namn förutom de officiella personer inom de offentliga myndigheter.
4.2.
Undersökningsinstrument
Vi genomförde undersökningen genom att få kontakt med de berörda personer på vissa myndigheter som vi tror kan ge oss svar på våra frågor samt individer som personligen har att säga om integrationsprocessen. Intervjuerna med kulturarbetarna utförde vi antingen i deras hem eller på arbetsplatsen.
Det empiriska materialet till denna studie består huvudsakligen av litteraturgenomläsning, utredningar, intervjuer i typ av samtal, enkät och statistisk material. Intervjuerna är personliga i den meningen att vi träffar intervjupersonen och genomför intervjun.
Under intervjuerna valde vi att använda oss av en bandspelare och samtidigt göra
anteckningar, för att kunna koncentrera oss på svaren. Intervjuerna har skett med stöd av intervjuguide som består av några frågor som stolpar. Beroende på olika omständigheter och vem vi intervjuade skilde sig något frågorna åt, men för det mesta var det samma frågor som vi använde.
När vi utförde intervjuerna altid var det så att vi utgick från hur personerna ville ha det. Det utfördes enligt deras villkor och uppfattningar om hur borde göras. Informanterna ville gärna tala om sitt jobb på institutionen eller om sig själv (det gäller de inom privata sektorn) innan de börjar med de andra frågorna. Det var väldigt få personer som svarade efter frågor som vi hade ställt. Utan började de med en fråga och sedan försökte svara om de andra genom att ha en samtal med oss.
Vad vi upptäckte var att de inom det offentliga sfären var ganska försiktiga med svaren och vi hade ett förståelse för det. Men försiktigheten var ännu tydligare hos de intervjuade
kulturarbetare. Det var kanske en av orsakerna för de som hoppade av i sista stund tycker vi. Vi har sagt att i uppsatsen har vi använt oss av teoretiskt litteraturmaterial. Huvudsakligen läste vi litteratur som handlar om invandrings och invandrarpolitik, samt integration i samhället. Men valde vi emellertid att inte fördjupa oss i några speciella teorier, förutom att använda oss av några teoretiker inom området.
4.3
Malmö
Den svenska inrikespolitiken kom under åren närmast efter andra världskriget att
kännetecknas av de många reformer som kom från socialdemokratiskt håll. Många av dessa var planerade redan på 1930 talet. De reformer som genomfördes under 1940- talet gällde den ekonomiska politiken, skattepolitiken, socialpolitiken och skolväsendet. Mest framgångsrik blev socialpolitiska åtgärderna, till vilka bostadspolitiken räknades.
Målen för socialdemokratins politik återfinns i arbetarrörelsens efterkrigsprogram från 1944. Här drogs riktlinjer upp för hur samhället skulle fungera. Planhushållningen skulle ersätta socialisering. Med den snabba urbaniseringen följde ett starkt tryck på bostadsmarknaden. Trycket blev så starkt att det blev politiskt nödvändigt att öka takten väsentligt i
bostadsbyggandet. År 1965 antog den socialdemokratiska regeringen s.k. miljonprogrammet, 100 000 nya bostäder om året de närmaste tio åren. Programmet förverkligades och byggde Sverige åren omkring 1970 relativt sett mer bostäder än något annat land i världen.
Miljonprogrammets bostäder består av hyreslägenheter i tätbyggda höghusområden i städernas ytterområden. 80
För att öka människor tillgång till arbetsmarknaden (GEFAS) utarbetades i Malmö ett integrationsplan. Den skulle ange de konkreta åtgärder för att bryta segregationen och öka människornas integration i samhället och arbetslivet. Integrationsplanen riktar sig till fyra huvudgrupper av mottagare, hela staden med dess medborgare, de enskilda stadsdelarna, barnomsorgen skolan m fl. stödjande miljöer och arbetslivet. Meningen är att Malmö skall bli ett stad där alla invånare delar ansvar och inflytande. Genomförandet av planen ska bidra till att öka malmöbornas förståelse för att integration är en process som berör oss alla i samhället. Integrationsplanen skall bidra till att skapa en stad där alla invånare kan känna sig trygga, utan rädsla för det okända, för hot eller våld. De skillnaderna i levnadsförhållandena skall minskas och målet är att alla ska få lika möjligheter till utbildning och arbete.
Hur mycket kommer att lyckas i det återstår att se. 81
Invandrarbefolkningen i Malmö är mycket heterogen. Den är sammansatt av flera olika grupper vilka består av individer med olika erfarenheter och förutsättningar.
Om samhället och speciellt skolan inte tar hänsyn till faktorer vilka påverkar
integrationsprocessen och inte anpassar sin undervisning kommer det i fortsättningen att vara många invandrare som inte klarar sig i utbildningssystemet. Dessa faktorer har betydelse för inlärningen för alla människor oavsett bakgrund. Att leva i ett mångkulturellt samhälle kräver hantering av olika kulturella koder. Det behövs att man ska behärska de dominanta kulturella koderna och att man ska lära sig att behärska majoritetens språk. Det gäller att ha kunskaper i majoritetsspråket och kunskaper om majoritetssamhället vilken ger möjlighet till delaktighet i samhället och tillgång till högre utbildning.