Att ha arbete och kunna försörja sig själv är viktig förutsättning för att en människa ska må bra. För ett lands välmående är det av betydelse att invånarna har jobb och att
inkomstfördelningen är jämn, anser Ekberg i artikeln ”Svårt för nya svenskar att få jobb” - försämrad integrering på arbetsmarknaden. Strävan efter full sysselsättning och jämn fördelning av inkomsterna präglar Sveriges ekonomiska politik efter krigstiden. Ett av de invandrarpolitiska målen har varit det s.k., jämlikhetsmålet. Det innebär att invandrare ska ha samma möjligheter för inträde på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och osv. Men
möjligheterna att uppnå detta mål förändrades under tidens gång. På 50- och 60 - talen hade procentuellt sett fler invandrare än infödda svenskar jobb. Invandringen bestod då till står del av arbetskraftinvandring och det var bra på arbetsmarknaden. Under mitten av 70- talet förändrades bilden och efteråt har det gått nedåt för invandrarna påstår Ekberg. Att det har
73 Utdrag ur Arbete till Invandrare. Delbetänkande från Invandrarpolitiska kommittén SOU
blivit så här finns flera anledningar anser Ekberg i sin ovan nämnda artikel. För det första har de nya invandrarna en mer avlägsen etnisk, kulturell och utbildningsmässig bakgrund än de som kom tidigare. För det andra har avståndet mellan de nya invandrarnas kompetens och kraven på svensk arbetsmarknad ökat. 74
En annan orsak kan vara långkonjunkturerna. Men han utesluter inte diskrimineringen av invandrare på arbetsmarknaden. Något som han påpekar i artikeln är, att när det gäller positionen på arbetsmarknaden är det viktigt att inte tala om invandrare som en bestämd grupp. De är mycket olika varandra tycker Ekberg. Han talar vidare om arbetslöshetens förändring i kapp med tiden. Den löpande statistiken finns från 1977. Tidigare gjorda studier inom problematiken visar att utländska medborgarnas arbetslöshet under 60- talet och början av 70- talet var ungefär lika stor som de övriga. Från slutet av 70- talet har den öppna
arbetslösheten bland de utländska medborgare varit på högre nivå än svenskar. Under 80- talet är den dubbelt så hög. Enligt AKU för 1995 var den öppna arbetslösheten cirka sju procent bland svenska medborgare mot motsvarande siffra för utländska medborgare 29,8 procent. 75
Arbetslösheten har även för utomnordiska invandrare med svenskt medborgarskap försämrats betydligt. Under andra halvåret 1995 uppgick arbetslösheten till 18,7 procent motsvarande 28000 personer. Arbetskraftens sammansättning för utomnordiska medborgare har förändrats radikalt. Under 1980- talet var nästan samtliga sysselsätta eller cirka 95 procent. Relationen 1995 var 70 procent sysselsatta och 30 procent arbetslösa. Deltagandet i arbetslivet har minskat markant för utomnordiska medborgare. Under andra halvåret 1995 stod 125 000 utanför arbetsmarknaden, varav närmare 70 000 studerade. Drygt 20 000 av dessa studerade inom arbetsmarknadspolitiken och övriga inom den reguljära utbildningen, bl. a svenska för invandrare.
Sysselsättningsintensitet på antalet sysselsatta relaterat till antalet personer i befolkningen har minskat kraftigt för utomnordiska medborgare. Den har fallit från 74,3 procent 1980 till 35,9 procent 1995. Kvinnorna har något lägre sysselsättnings grad än männen. Kvinnorna deltar i betydligt mindre utsträckning än männen i arbetslivet. Sysselsättningsintensiteten för manliga utomnordiska medborgare var 42,6 procent 1995 och för kvinnorna var den 28,7 procent. Motsvarande noteringar för svenska medborgare var 75,6 procent respektive 72,5 procent. Den här utvecklingen har pågått hela tiden men den har förstärkts sista tiden. Vid slutet av december månad 1996 fanns 27000 utomnordiska medborgare i någon form av
arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det är ett ökning med 7000 på ett år. Utomnordiska invandrare har en högre andel av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna än vad som motsvarades av
74 Ekbergs artikel ingår i Ebbeson & Linebäck, red 1997, s 92 75 Ekbergs artikel ingår i Ebeson & Linebäck, red 1997, s 93-94
deras andel av samtliga arbetssökande utan arbete. Detta illustrerar att arbetsförmedlingen har prioriterat den höga arbetslösheten bland utomnordiska medborgare och försökt bryta trenden men den ser fortfarande dyster för de på grund av den svenska konjunkturen.
Det verkar som att Arbetsmarknadspolitiken klarar inte allt behov som finns för att förbättra läget på arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare. Det krävs ett brett insats. Det centrala inom arbetsmarknadspolitiken är att tillsammans med kommunerna sträva efter att utländska medborgare får en kvalitativ god svenskundervisning och snabb kontakt med arbetslivet. Det finns också många indikationer på att det förekommer etnisk diskriminering vid anställning. 76
3.10.1 Arbetsförmedlingen
Vid slutet av december månad 1995 fanns vid arbetsförmedlingen ungefär 100 000 utomnordiska medborgare, motsvarande 40 procent av samtliga i landet (åldrarna 16-64). Av de inskrivna saknade 63000 arbete motsvarande 25 procent av befolkningen, varav 28000 klassificerades som arbetslösa i enlighet med den internationella arbetslöshetsdefinitionen, d.v.s. att den arbetslöse kan ta ett arbete omedelbart. En orsak var att många behövde gå på svenskundervisning förre inträdet på arbetsmarknaden. Den här perioden sammanfaller med det att många invandrare från Bosnien fått uppehållstillstånd. Även en ökad invandring från Asien har bidragit till ökningen. Särskilt kraftig var ökningen av antalet utomnordiska medborgare vid arbetsförmedlingen som inte kan ta ett arbete omedelbart.
Utomnordiska medborgare inskrivna vid arbetsförmedlingen är i högre grad koncentrerade till åldrarna 25-44 år jämfört med svenska. Å andra sidan är det få äldre arbetssökande
utomnordiska medborgare, vilket är naturligt då immigrationen domineras av yngre individer. Det är också en högre andel män bland arbetssökande utomnordiska än bland arbetssökande svenska medborgare.
Det försämrade läget på arbetsmarknaden och den ökade flyktinginvandringen under 1990- talets inledande ställde arbetsförmedlingen inför stora påfrestningar och utmaningar. När efterfrågan på arbetskraft började öka vid början av 1994 skärptes rekryteringskraven och ställdes höga krav på goda kunskaper, vilket inkluderade svenska språket i tal och skrift. Detta har bidragit till ökade svårigheter för arbetsförmedlingen att slussa ut de utomnordiska
76 Arbetsmarknadsstyrelsen (URA 1996:2) Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare, s
medborgarna på den reguljära arbetsmarknaden. Inom arbetsmarknadspolitiken har
målsättningen varit att ge utomnordiska medborgare hög prioritet. Antalet lediga platser har dock varit för litet för att erbjuda alla sökande plats.
Vid slutet av december månad fanns 27000 utomnordiska medborgare i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det indikerar att AF prioriterat dem här grupperna inom arbetsmarknadspolitiken. Sett på medborgarskapstillhörighet framkommer att de prioriteras alla grupper som kommer utanför norden. Arbetssökande med medborgarskap från Bosnien fick exempelvis en ökad del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i förhållande till deras andel av arbetssökande utan arbete först under 1995. Arbetssökande från Asien och Afrika har under de senaste åren fått mer del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna än deras andel av samtliga utan arbete. 77
Den vanligaste arbetsmarknadspolitiska åtgärder för utomnordiska medborgare har varit arbetsmarknadsutbildning. 1994 var 60 procent av de som var i någon form av
arbetsmarknadspolitisk åtgärd i arbetsmarknadsutbildning. Den andelen har emellertid minskat och vid slutet av 1995 uppgick den till 45 procent motsvarande 12000 personer. Antalet utomnordiska medborgare sysselsatta i arbetslivsutveckling har ökat något medan antalet sysselsatta i beredskapsarbete minskat. Vid slutet av december 1995 fanns 3500 i arbetslivsutveckling och 1600 i beredskapsarbete.
Under 1995 lämnade 3000 utomnordiska medborgare arbetsförmedlingen för arbete varje månad. Cirka 2000 fick arbete utan något anställningsstöd och för drygt 1000 fick
arbetsgivarna någon form av ekonomisk bidrag till lönen. Många av arbetena var tillfälliga varvid en del har återkommit till arbetsförmedlingen som arbetslösa.
Det finns en stor grupp arbetssökande utomnordiska medborgare som saknar
utbildningsklassificering. Totalt fanns 100 000 utomnordiska medborgare inskrivna vid landets arbetsförmedlingar varav 70000 hade utbildningsklassificerats. De oklassificerade domineras av personer med en kort skolutbildning.
De arbetssökande vid arbetsförmedlingen, både svenska och utomnordiska medborgare har vanligen en kort skolutbildning. Av svenska medborgarna inskrivna vid arbetsförmedlingen hade 30 procent enbart grundskoleutbildning och närmare 40 procent hade tvåårig
gymnasieutbildning. De utomnordiska medborgarna har dock genomgående betydligt större andel arbetssökande med högst grundskoleutbildning jämfört med svenska. Å andra sidan har medborgare utanför Norden genomgående en högre andel högskoleutbildade än svenska medborgare.
77 Arbetsmarknadsstyrelsen. Ura 1996:2 Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare,
Den högsta utbildningsnivån hos utländska medborgare har Östeuropéer vilket sannolikt bör innebära att deras chanser att få ett arbete är större än för invandrare från Afrika och Asien. Arbetslöshetsnivån bland de högskoleutbildade Östeuropéer uppgick under 1995 upp till 3,9 procent. Under de senaste åren har arbetssökande med långa inskrivningstiden, d.v.s.
inskrivna mer än tre år ökat kraftigt, vilket har skett för såväl svenska som utomnordiska medborgare. Även arbetssökande med korta inskrivningstider har ökat (mindre än 6 månader), vilket det gäller bara för svenska medborgare. 78
78 Arbetsmarknadsstyrelsen Ura 1996:2. Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare