Kultur och kulturarv förändras ständigt. Det kan man konstatera ganska lätt om man studerar vilken kultur som helst. Det teknologiska utvecklingen och kommunikationen samt
globaliseringen i världen har bidragit att kulturen ändras från dag till dag. Det är mycket som det ena kulturen tar från annan. Den globalisering som sker via handel, kommunikation har en betydande inverkan på kulturen än vad invandringen och invandrare har. Varje möte mellan kulturer blir en potential till förändring. Det ligger därför i ett mångkulturellt samhälles natur att ingenting kan bli, som det var. I en framtid kommer det svenska kulturarvet att i flera avseenden vara påverkat av invandringen.
Det är genom kulturella aktiviteter som olika språkliga eller etniska grupper i samhället kan manifestera sig och det är genom att acceptera och stödja sådan verksamhet som begreppet det mångkulturella Sverige kan få en real innebörd. angående det vilka grupper som är mest delaktiga i kulturella aktiviteter är ganska svårt att avgöra. Idag det finns i Sverige invandrade personer som kulturellt helt är assimilerade och de som är helt eller i det största delen lever i ett minoritetskultur. Men man ska inte glömma gruppen som genom giftermål eller på annat sätt har fått nära kontakt med invandrare/svenskar och deltar i deras verksamhet. Man måste utgå från det att situationen skiljer sig kraftig mellan olika grupper. Enligt ULF
(undersökningen om levnadsförhållanden som SCB utför) uppgav 8 procent av alla invandrare under 1980- talet att de var medlemmar i en invandrarförening. Men själva anslutningen till föreningarna varierar mycket starkt mellan olika grupper.
Det kulturella livet i Sverige är naturligt präglat till en viss del av det svenska kulturarvet, fast det är svårt att entydigt säga vad som är specifik svenskt och vad som är internationellt. Eftersom kulturen ändras hela tiden kommer med all sannolikhet förändringen av den svenska befolkningen som har börjat med invandringen att sätta spår i det svenska kulturarvet. Det som är främmande för svensken kommer att uppfattas i framtiden som ”normalt” och detta ska gälla även för invandrare. Men som samhällsutvecklingen visar kommer invandrarna eller åtminstone en stor del att identifiera sig med svenskheten och känna nationell tillhörighet till det svenska samhället. Därför är det viktigt att speglas befolkningssammansättningen på olika kulturella arenor.65
I ett mångkulturell sammanhang gäller det främst att få sin kultur och sin kulturella identitet ingående i Rasismens varp & trasor 1995, s.97-99.
erkända som sådana, att få sin identitet som afroamerikan eller asiatisk amerikan eller infödd amerikan erkänd och respekterad säger Susan Wolf. 66
Hon tar upp kravet att man ska erkänna att det finns en mångfald av kulturer. Kravet att olika kulturer eller medlemmar till olika kulturer ska ha samma respekt har lett till krav på att dessa kulturers bidrag ska få erkännande. Dessa kulturer är en del av vår kultur.
Ur demokratisk synvinkel är det inte personens etniska identitet som utgör hennes primära identitet, utan hur betydelsefull respekten för mångfalden än är i mångkulturella demokratiska samhällen, så bildar den etniska identiteten inte grundval för erkännandet av människors lika värde och besläktade idéer om lika rättigheter. En liberal demokratisk kultur har som mål att respektera de etniska identiteterna och få de olika kulturella traditionerna att till fullo utveckla sin förmåga att uttrycka de demokratiska frihets och jämlikhetsidealen, så att i de flesta fall blir fråga om stora kulturella omvandlingar. Kulturen kan genomgå betydande intellektuella, sociala, moraliska, religiösa förändringar och samtidigt upprätthålla samband med det förflutna. 67
Rockefeller anser att Taylor behandlar ganska utförligt frågan om hur och på vilken grund olika kulturgrupper ska erkännas och respekteras. Taylor har med stöd av socialpsykologins insikter argumenterat för en ny moralisk inställning, som innebär att man närmar sig alla kulturer med antagandet att de besitter samma värde. Taylor hävdar skriver Rockefeller att det kan finnas en religiös grund för antagandet att olika kulturer har samma värde och att det är instruktiv att betrakta frågan om erkännande av lika värde ur ett religiös perspektiv. Men det är viktig att notera säger han att det växer fram en erkännandets politik inom både
miljörörelsen som inom särartspolitiken och mångkulturalismen. Miljövännerna kräver respekt för djur, träd, floder och det ekologiska systemet. De söker liksom
mångkulturaltisterna att vinna en ny förståelse för mångfalden och den intresserar sig för den moraliska och juridiska statusen för förtryckta gruppers rättigheter.68
Kulturen har ofta visat sig vara ett verksamhet medel för att öka förståelsen mellan grupper och stärka gruppers identitet och självkänsla. I Sverige bor idag människor med ursprung från många olika länder och många olika språk som modersmål. I det mångkulturella Sverige som man förespråkar bör alla vara delaktiga i det som är gemensamt för det svenska samhället. Det måste vara den enskilde människans behov och önskemål som avgör. På vilket sätt ska olika etniska och språkliga grupper ska verka och utvecklas. Mångkulturalismen kräver att riskerna för alla nationaliteter och kulturella gemenskaper ska minimeras. Staten har ett stort ansvar
66 Susan Wolf ger sin bidrag till boken ” Det mångkulturella samhället” och erkännandets
politik skriven av, en av vår tids främsta socialfilosofer Charles Taylor. 1995, s 75-80.
67 Steven C Rockefeller:s bidrog till Taylors bok ”Det mångkulturella samhället" s. 85-89. 68 Ibis s. 90-94.
för allas kulturella överlevnad.
Att uppfatta kulturen är liknande att uppfatta naturen. Kulturen ser ut och beter sig som naturen så länge man inte ser och vet att det finns alternativa konventioner. Omkring oss ser vi människor som klär sig, talar, uppträder annorlunda än vi själva och rättar sig efter andra normer än våra. Därför är vi medvetna om att varje levnadssätt ytterst är en fråga om val. Det finns kulturer och inte en enda kultur. Å andra sidan om man kan tänka sig kulturen i pluralis kan den inte uppfattas på samma sätt som naturen. Ingen kultur kan göra anspråk på samma obetingade lydnad som naturen. 69
3.9.
Arbete en förutsättning för integration av invandrare
Människans arbete är lika gammalt som människan själv. Begreppet ”arbete” är däremot ungt. Den är också en viktig ideologisk konception i vårt samhälle. Arbete är den viktigaste
förutsättningen för social integration. Detta gäller den delen av befolkningen som kan arbeta och har alla förutsättningar att arbeta.I boken ”Begreppet arbete” Definitioner, ideologier och sociala former,tar Karlsson upp den jugoslaviske ekonomen Branko Horvat:s tänkande om behovet av en sammanvävd definition av begreppet arbete. Horvat säger för det första att arbete är nödvändig för människans fysiska och mentala hälsa. För det andra är det en
produktiv aktivitet för att tillfredsställa mänskliga behov. För det tredje att arbetet alltid är socialt organiserat.70
Inom sociologin betraktas, enligt Möller, arbete som en dominerande faktor för integrationen av individer, grupper och klasser i samhället. Han ger ett exempel med Marshall, som menade att rätten att arbeta är den grundläggande medborgerliga rättigheten. Han definierar arbete som varje mental eller kroppslig ansträngning som man underkastar sig helt eller delvis i syfte att uppnå någon nyttighet annat än det nöje som uppkommer direkt av arbetet.71
Arbetet har mer och mer specialiserats på sista tiden. Det omfattar allt fler områden av det moderna samhället. Undervisning, politik och andra liknande funktioner har blivit
specialiserade. Det sker en utveckling från en form av social organisation till en annan, en förändring av formerna för solidaritet. Denna förändring försöker Durkheim kontrastera genom begreppen mekanisk och organisk solidaritet. Den första formen är karakteristisk för
69
Bauman, 1995, s.194.
70 Karlsson, 1986, s 42 71 Möller, 1996
de primitiva samhällen. Den organiska solidariteten gäller den solidaritet som finns i det moderna samhället, solidaritet genom olikhet och solidaritet mellan det modernas fria individualiteter. Det handlar om en bunden tillhörighet tycker Weber, där den enskildes handlingar påverkas av de andra samhällsmedlemmarnas handlingar. De segmenterade samhällen kännetecknas av homogena grupperingar. Det är samhällen som ställer starka och kollektiva krav på individens tankar och handlingar. Inom dessa samhällen dominerar den repressiva rättvisan. Samhällslivet präglas av en stark utifrån styrning och social kontroll, vilket förutsätter ett jämlikt samspel mellan människorna. När det gäller den organiska solidariteten hänvisar den till moderna samhällen där individer och grupper är ömsesidigt beroende av varandra utifrån de olika funktioner de uppfyller. En förutsättning till denna typ av solidaritet är arbetsdelning
De differentierade samhällena består inte bara av isolerade grupper och individer utan de kännetecknas också av integration och av ett ömsesidigt beroende. Arbetsdelningen i det moderna samhällen består av en solidaritet, där integration och individualitet finns sida vid sida. mänsklighetens historia kan betrakats som en samhälls utveckling från mekanisk till organisk solidaritet och repressiv rättvisa i det moderna. För Durkheim existerar samhället som en objektiv enhet i den bemärkelsen att det utgör en integrerad struktur. 72
Ekonomisk tillväxt, full sysselsättning och jämn inkomstfördelning har varit den centrala målen för Sveriges ekonomiska politik under efterkrigstiden. Arbetslösheten är ett sätt att misshushålla med landets viktigaste resurs: människorna och deras och deras vilja till arbete och utveckling. En ekonomi med allt färre sysselsatta och fler bidragsberoende innebär att kommer att halka efter under en kort tid. De senaste åren har vi hög arbetslöshet på arbetsmarknaden och sjunkande arbetskraft. Detta har särskilt hårt drabbat personer med utländsk bakgrund. Den öppna arbetslösheten för utomnordiska medborgare var i april 1995 hela 28 procent medan motsvarande tal för svenska medborgare var drygt 7 procent enlig SCB:s arbetskrafts undersökningar. Bland vissa invandrargrupper är siffrorna ännu höga och ligger över 40 procent. detta visar att ett etnisk och socialt segregerat samhälle håller på att växa fram. I den nya klassamhället kommer de sociala skillnaderna delvis att samanfalla med etniska skillnader. Detta måste undvikas. Det bästa sättet för det att integrera personer som befinner sig utanför samhället vilken invandrare utgör det största gruppen.
Effekterna av att så många invandrare idag står utanför arbetsmarknaden ses av de olika svårigheter som den enskilde har. Arbetslöshet drabbar många gånger en invandrare särskilt hårt. Dock ett arbete skulle kunna underlätta den sociala och kulturella integrationen i det svenska samhället. Ett permanent bidragsberoende och ett utanförskap som särskilt drabbar
invandrare och vissa etniska grupper skapar spänningar, fördomar och sociala konflikter inom samhället i stort. Med den nuvarande dåliga integrationen på arbetsmarknaden måste den offentliga sektorn ta hand om de arbetslösa invandrare.
I delbetänkande från Invandrarpolitiska kommittén SOU 1995:76 talar man om mycket stora förändringar som behövs på arbetsmarknaden för att undvika ett klassamhälle med etnisk delning. Bland åtgärder som man brukar diskutera ingår starta eget, samhällstjänst,
hemservice, möjligheten till provanställning, m.m. alltså som ökar arbetstillfällen. Man tar upp också sådana åtgärder som minskar utbudet av arbetssökande: minskad invandring, kortare arbetstid, tidigare pensionering mm., och sådana som fördelar de nuvarande jobben mer rättvist: kvotering, minst ett jobb per hushåll, mer intensiv arbetsförmedling, obligatorisk invandrarpraktik, m.m.
För att detta ska genomföras borde man göra radikala förändringar för att bryta nuvarande trenden. Det behövs snabba åtgärder för att invandrare med efterfrågade kunskaper undviker att hamna i långtidsarbetslöshet och bidragsberoende. Efter en intensifierat
integrationsprogram kan man skaffa arbete till ytterligare 15000 20000 invandrare anser man i delbetänkande från invandrarpolitiska kommittén.
Den positiva särbehandlingen som föreslås motiveras av det akuta behovet att rädda ett antal människor från ett permanent bidragsberoende. 73