Marginaliseringsbegreppet har sitt ursprung i forskningen kring segregationen i de urbana miljöer, minoritetskulturers ställning samt det postindustriella samhällets utveckling och på sista tiden i samband med invandringen. Begreppet beskriver den mänskliga utsatthet som utestängning av något och utanförskap. Detta är mest tydlig på arbetsmarknaden. Möller definierar marginaliseringen som en brist på individers och gruppers deltagande i sådan sammanhang där man måste uppfylla vissa normer. Normerna uttrycker ideala förväntningar i förhållande till de faktiska och ofta motstridiga aktiviteter som individer företar sig. Varje individ förväntas att leva efter dessa normer som bestäms av samhället. Men förutom det marginaliseringen omfattar andra förutsättningar som är av personlig karakter.
Samhällsnormerna, individernas tillgänglighet till resurser i samhället samt förutsättningar till detta är de nödvändiga faktorerna i ett samhälle. Brist på resurser gör att man ska inte ha någon cirkel utan hamnar utanför detta. Som exempel kan man ta arbetslösheten vilken kan
55
K. Anthony Appiah ”Identitet, autenticitet, överlevnad. Mångkulturella samhällen och social reproduktion. ur ”Det mångkulturella samhället” Taylor 1995, s. 139-151.
leda till att de personliga förutsättningar försvagas. Detta kan leda till andra försvagningar. Alltså de strukturella omständigheterna i samhället orsakar försvagning av resurser och ofta förklaras marginaliseringen utifrån de svaga personliga förutsättningarna. 57
Bristen på resurser kan i sin tur leda till minskad vilja och detta minskar möjligheterna att leva efter de normer vilka är viktiga för samhället funktion. En sådan samhälls norm som utgör en hinder för invandrare är att man i Sverige önskas att man ska tala och skriva perfekt svenska samt sista tiden med social kompetens. Uppfyller man inte dessa normer riskerar man att hamna utanför, att bli diskriminerat på arbetsmarknaden och andra ställen där man har nära samband med normen. Vidare som arbetslöst kan man inte uppfylla andra behov i livet och detta påverkar också hälsan på ett eller annat sätt. Arbetslösheten leder vidare till minskad självkänsla och målet för livet försvagas. man blir passiv individ och social bidragsberoende.
Marginaliseringen av många med invandrarbakgrund på arbetsmarknaden och det därmed sammanhängande växande bidragsberoende är både ett socialt och ekonomisk problem. Roten till flera andra missförhållanden i familjer med invandrarbakgrund kan många gånger sökas i utanförskapet när det gäller arbete och anständig försörjning. Enligt invandrarkommitténs mening är den nuvarande situationen för alvarlig för att kunna accepteras. Kommittén föreslår därför att 500 miljoner kronor per år satsas på en särskild aktionsplan inriktad mot
arbetslöshet och segregation. Sysselsättningsgapet mellan invandrare och andra är så stor och det riskerar att resultera i ett permanent bidragsberoende för så många. 58
I ”Skyddsmurar, Etnicitet och klass i invandrarsammanhang” tar Ålund upp problemet med att fokusera sig på etniska och kulturella faktorer istället för sociala strukturella och
klassmässiga aspekter. Missförhållandena som drabbar invandrare på arbetsmarknaden, utbildningssystemet och på bostadsmarknaden betraktas som konsekvenser av kulturella problem. Men i verkligheten handlar det om strukturella förhållanden i samhället. Om man gör någon studie av dagens samhällsutveckling kan man konstatera att de problem som drabbar invandrare är orsakade av olika samhällsprocesser vilka leder till att gruppen hamnar utanför samhället med små eller nästan inga möjligheter att påverka sitt liv och
samhällsutvecklingen. 59
Möller redovisar i Socialvetenskaplig tidskrift för konsekvenserna vid
arbetsmarknadsmarginalisering och säger följande: Marginaliseringen leder till ökade
klasskillnader då exempelvis både arbetslöshet och utträde från arbetsmarknaden på grund av
57
Möller 1995
58 Arbetsmarknadsdepartementet SOU 1996:55, s 12 59 Ålund Aleksandra 1985
arbetsskada drabbar samma kategori av personer , nämligen de som tillhör arbetarklassen. Därför kan arbetsmarginaliseringen betraktas som ett klassfenomen. Som en följd av arbetsmarknadsmarginalisering har man även ojämlikhet i könen. Kvinnan befinner sig i sämre position än män. Kvinnorna riskerar att drabbas mer av arbetslösheten än män. Marginaliseringen har också sina påföljder vilka kan vara bland annat att man hänvisas till fatigdom och socialhjälp, blir ointresserat av politik och politisk inflyttande. Ett bar exempel i detta är senaste valet både Riks och Kommunalvalet. Det var många som inte röstade, speciellt bland invandrarna. 60
Marginaliseringen leder även till boende segregation. Ett bra exempel till detta är
förortsområdena utanför storstäderna som byggdes under miljonprogrammet. Dessa områden har utvecklas till invandrarområde med hög procent av arbetslöshet över 90 % (det gäller Rosengård i Malmö). Dessa områden är samtidigt också mest segregerade och
marginaliserade. I bostadsområden Rosengård finns det delområden var arbetslösheten är nära 100 %. Av de intervjuar som vi gjorde på området kan man konstatera att i del området Herrgården lever invandrare som är 98 % bidragsberoende. Dessa människor som bor i dem här områdena är i stor grad låginkomsttagare eller bidragsberoende med hög arbetslöshet och många personer i familjen. Invånarnas ökning präglas ganska tydlig i skolornas uppbyggnad på Stadsdelen Rosengård. Man planerar bygga om Örtagård och Verner Rydénskola samt göra i ordning de andra skolorna.
När människor drabbas av arbetsmarginalisering ökar den etniska ojämlikheten. Deras
situation skiljer sig ganska mycket i jämförelse med den svenska befolkningen. Det skapar en växande social isolering. Även deltagandet i det politiska livet minskar på grund av
marginaliseringen. De som är drabbade av marginalisering är även mindre aktiva i
föreningslivet och liknande. Ett exempel med detta är det senaste kommunal valet. Intresset bland invandrare minskar. De flesta är arbetslösa och det var nästan ingen parti som hade något tänkt på invandrarnas situation.
3.6.
Begreppen mångfald och mångkultur
På kort tid har den svenska befolkningens etniska sammansättning förändrats utan några större konflikter mellan olika befolkningsgrupper. På senare tid har dock en ökande social segregering med etniska inslag konstaterats.
Det finns så kallad etnisk och kulturell mångfald som delvis beror på att allt fler har en
utländsk bakgrund men också på andra förhållanden t.ex. att internationella impulser allt lättare når in i landet. Sverige är genom detta ett mångnationellt samhälle. Denna mångfald är ett faktum och den skall enligt invandrarpolitiska kommitténs uppfattning beaktas och bli en naturlig del av den svenska vardagen. Mångfalden ska vara en självklar utgångspunkt för den framtida generella politikens utformning på alla nivåer.
Det mångkulturella samhället är inte statiskt och målet bör enligt kommittén inte heller vara att bevara det som gäller vid en viss tidpunkt. En mångkulturell samhälle består av en
mångfald värderingar och förhållningssätt som successivt påverkar varandra och utvecklas till nya livsformer bl. a inom ramen för de demokratiska processerna.
Kommittén har tagit ställning att invandrade personer skall ha samma rättigheter och skyldigheter som alla andra som bor i Sverige. Invandrade skall inte särbehandlas i svensk politik. Målet är ett integrerat samhälle där alla behandlas likvärdig oavsett ursprung och bakgrund.
Den mångkulturella vardagen måste på sikt fungera utan diskriminering och marginalisering. Ansvaret för den långsiktiga integrationen och för att vissa grupper i ett mångkulturella samhälle inte ställs utanför vilar på alla aktörer i samhället. Kommittén föreslår ett antal åtgärder i den generella politiken som skulle gynna den långsiktiga integrationen. Förslagen berör förhållanden på daghem, i skolan, på arbetsplatser, i fritidssektorn och i
bostadsområden. Kommitténs förslag till en ny invandrarpolitik och ett nytt hänsynstagande till det mångkulturella samhället syftar till att skapa bättre förutsättningar för välfärd i framtiden. men situationen idag behöver också åtgärdas för att komma till rätta med problem som hänger samman med den hittillsvarande invandringen. Det mest omfattande problemet både för dem som drabbas och för svenska samhället i sin helhet är den svaga kontakten med arbetslivet som återfinns i många grupper. Ett utanförskap på arbetsmarknaden och permanent bidragsberoende är en problematisk verklighet för många. 61
Debatten och intresset för de s.k. invandrarfrågorna som fastställdes 1975 (Jämlikhet, valkfrihet, samverkan) relaterades ofta till två av de tre målen. Den tredje målen samverkan har sällan diskuterats för att det har sällan rönt någons intresse. Ofta har den uppfattas som ett instrument att nå de övriga målen med. Det var valfrihetsmålet som väkt det största intresset. Begreppet ”mångkultur” och ”det mångkulturella samhället” använts allt flitigare i det offentliga debatten, i forskarrapporter och som referenspunkt för åtgärder sedan 1990 i samband med åläggandet av (prop. 1990/91:195) som drogs tillbaka av den nytillträdande regeringen 1991.
Ordet mångkulturellt används ofta som synonymt med mångetnisk. Iden att beskriva Sverige som mångkulturellt kommer från det att begreppet omfattar flera dimensioner än bara etniska. Alla de sätt som ”mångkultur” och ”mångkulturellt samhälle” används på, i Sverige samt i andra länder gör det uppenbart att begreppen inte bara definieras på olika sätt. Den används både i vardagliga i i det offentliga samtalet på ganska olika sätt, ofta oreflekterat men nästan alltid som något eftersträvansvärt och positivt. Att forskarna inte uppvisar en enda och enhetlig definition är självklart. För forskaren är definitioner av begrepp en del av själva forskningen och analysen.
Forskare brukar skilja på mångkultur som mål eller ideologi och mångkultur som en
beskrivning. Att sätta upp mångkultur som mål anses som inte helt oproblematiskt. Om man menar etnisk mångkultur, skulle krävas både kvotering och behov att ett tillskott till sådana grupper som av många anledningar riskerar att försvinna, för att målet skall kunna
upprätthållas. Invandrarkommittén har för sitt förslag till ny politik valt att använda mångkultur som ett beskrivande begrepp. Det kan användas som beskrivning av hela
samhället inte bara av de delar av befolkningen som går samman under begreppet invandrare. Med det görs mångkultur till en samhällsfråga och inte till en invandrarfråga. Det
mångkulturella samhället definieras sedan genom att det uppfyller vissa kriterier. Den invandrarpolitiska kommittén anser att:
”den etniska, språkliga och kulturella mångfald som finns i befolkningen och den spridning av personer med utländsk bakgrund som finns i landet är tillräckliga kriterier för att beskriva Sverige som mångkulturellt. Kommittén menar därmed också att begreppet mångkulturellt innehåller mer än en etnisk dimension.”62