Intervjun gjordes i Malmö och hållit i fem timmar. Mannen som är tretio års ålder är född och uppvuxen i Malmö. Han har bott den största delen av sitt liv i Malmö. han är utan någon fast anställning utan jobbar som programledare under sin fritid. Han har en lång erfarenhet av det hur mycket betyder språket i samhället. Den här problem har följt honom hela tiden. Det gjorde att han har hamnat i en ont cirkeln ur vilken har ingen utgång. Dåligheten på
grammatiska biten medförde en dålig betyg i svenskan vilket bidrag av sin sida till minskning av möjligheterna att söka sig till högskolan. Han har sökt 350 jobb och fått 8 anställnings intervju vilket ledde inte till någon jobb. Angående arbetsmarknaden säger han att det har man inte gjort några förändringar de senaste nio åren sedan han gick ut från Gymnasiet. Man har varit med på olika arbetsmarknads utbildningar. men de har inte lett till några positiva resultat. Han fick veta att en vikariat är värd mycket mer än AMU utbildning. Det är bara en högskola utbildning som kan konkurera på arbetsmarknaden. han tycker att befinner sig i en spindel nätt för att det finns inget lösning för närvarande.
Åren efter gymnasium var det svårt säger han men trots det var jag inte passiv människa, utan försökte jag hela tiden att lera mig saker och ting. Under den här tiden arbetade han på olika radiostationer i Skåne som program ledare.
Han har inte som mål att stämpla hela tiden utan att hitta jobb, men hur? begreppet invandrare beskriver han på den här sättet:
”För mig är begreppet invandrare att särskilja mus från människor och musen är synonym för invandrare dock svenskarna är människor. Detta är ett sätt att segregera och nedvärdera en individ”.
Han är för det att begreppet invandrare ska tas bort för det är ett sätt att sätta stämpel på vissa kategorier av människor. Begreppet har alltid funnits och ger exempel hur är det när man söker jobb via telefon. Allt går bra i början säger D eftersom talspråket fungerar bra. Men när arbetsgivaren frågar efter namn och efternamn då vänder sig läget och så hörs rösten som säger att de återkommer till honom och där tar samtalet slut. D anser att okunskapen om invandrare och icke vilja att känna de gör att svenskar är rädda för invandrare. Enligt honom
är svenskarna rädda att invandrare skulle inte ta över jobben. Människor med kunskaper om oss invandrare borde verka för att vi ska kunna leva tillsammans under ett och samma tak. Man ska lära respektera varandra oavsett det nationella tillhörigheten.. Massmedia har bidragit ganska mycket till det negativa bilden om olika grupper i samhället. Spridningen av lögn, skrämmer vanlig folk. Om det förda invandrarpolitiken säger han följande:
”Jag hoppas att snart kan man se någon förbättring. Men jag har väldigt svårt att tro att man måste ta till lagar för att svenskarna ska acceptera invandrare. Det borde vara naturligt att vi alla ska respektera varandra.”
Vi allihopa är olika med olika tron, hudfärg, namn och identitet, men vi är människor inuti och i stor sätt har samma värderingar om livet, familjen och etc. Han är väldigt skeptisk till det att med hjälp av lagar kan man övertyga svenskar att det de tycker om invandrare är fel . Det ända sättet är utbilda folk om olika kulturer, sedvänjor och liknande. Förståelsen mellan folk förbättras bara med hjälp av kunskap.
Människor med utländsk ursprung är redan integrerade i det svenska samhället för att de går i svensk skola, träffar svenska kompisar. De unga har två kulturer med sig dock dem svenska ungdomar saknar det ena. Enligt honom problemen ligger i det att svenskarna har inget intresse om att lära sig känna till de andra kulturer. Begreppet integration betyder för honom samhörighet , att alla ska känna sig lika värda. Integrationen kan inte uppnås utan hjälp av kunniga invandrare. De kan hjälpa till att man ska finna en funktionell lösning om hur integrationen kan ske på bästa möjliga sätt. Dessa personer har en kultur arv inom sig.
”En svensk har kanske intresse att integrationen ska fungera, men utan invandrares hjälp sker inte integration på rätt sätt.”
Om arbetsgivare säger han att de borde ha lite mer kunskap om olika kulturer. Då blir det lättare för en arbetsgivare att ta reda på personers kultur arv, kunskap och att få en klarare bild av det hur skulle personen i fråga ska fungera på arbetsplatsen. Man använder ordet
kulturkrockar. För honom finns det inte något sådant utan det kommer från rädslan att detta ska hända. På en arbetsplats utgör man en arbetsuppgift. Arbetaren utför för det mesta inte en kultur prestation. Det är företagets uppgifter och mål som man sysslar med.
Han ägnar sig också om kulturvalet på arbetsplatsen. Om arbetsgivaren vet i förväg att det kommer att bli problem och anställer någon med invandrarbakgrund då är han medvetet om rasismen som kan finnas i hans företag. Då undrar han hur dessa personer med rasistiska åsikter skulle vara lämliga att utföra jobb som har att göra i relation till kunder av utländsk härkomst. En människa ska värderas utifrån hans kunskap inte efter kulturell, etnisk eller andra kriterier.
Han anser sig som integrerat i det svenska samhället. Han umgås med svenskar och kan de svenska värderingar. D säger att integrationen ska vara något som alla ska vilja. När invandrare och svenskar inte umgås då skapas automatisk ett utanförskap. Språket spelar också sin roll Om man inte kan bra det svenska språket då bidrar till ett ökat utanförskap i samhället oavsett hur många år har man bott i landet. Han själv identifierar sig med
invandrare fast är han svensk medborgare, född här och har bott hela sitt liv i Sverige. tack vare hans namn och efternamn har han fått stämpel av invandrare. Detta bidrar till hans marginalisering. Trots det att han är född och uppvuxen i Sverige accepteras han inte i praktiken som svensk. I detta bidrar utseendet väldigt mycket.
På företaget var han arbetade innan arbetslösheten hade han vissa arbetssvårigheter. Enligt honom det hade han ingen samarbetsvårighet utan problemet låg hos de andra som hade stora problem att umgås med de som var icke svenskar. Han anser inte att bör ändras någonting på hans personlighet för att det kan skapas identitets problem hos honom. Om frågan hur ska vi forma ett samhälle svarar han att redan finns ett mångkulturellt Sverige, men de som styr landet har inte insett det. Man ska utnyttja kunskapen som finns hos folket. Om svenskarna inte gillar invandrare då blir det till slut att invandrare kommer inte att gilla svenskar därför att de blev illa behandlade. Det är inte bara individens ansvar utan samhället har också sitt ansvar. Om kulturarbetare säger han att de har rollen som kulturbärare som kan sprida kulturen över gränserna med hjälp av median, skolan och högskolan. Kulturarbetare är kulturbroar. Vidare fortsätter han att säga om kulturen följande:
”Jag vill inte bli av med den ena eller den andra kulturarvet som jag har. Min personlighet genomsyras av de två faktorer. Om jag blir av med den ena av de då blir jag ingen, då försvinner min personlighet”.