Examensarbete
15 högskolepoäng
Vilken funktion har arbetslaget för skolutvecklingen?
En studie av lärarnas tankar om arbetslagets funktion och dess betydelse i organisationen.
What Part does the Academic Team Play in School
Improvement?
A Study of Teachers´ Thoughts on the Function of the Academic Team and it´s Significance in the Organization.
Andreas Ahlén
Lärarexamen Examinator: Johan Lundin
VAL-utbildning Handledare: Anders Lindh
2015-09-19
Fakulteten för lärande och samhälle
1
Sammanfattning
Syftet med uppsatsen är att undersöka några lärares syn på pedagogisk och organisatorisk samverkan och funktion i arbetslagen. Lärarna arbetar på några döv/hörselskolor och grundskolor för hörande elever. Jag vill även försöka synliggöra de frågor/områden som diskuteras inom arbetslag och vad de önskar utveckla samt om det överensstämmer med skolverkets intentioner. Studien har utgått ifrån frågeställningarna - Hur används
arbetslagsmötet? Hur upplevs det och hur kan det utvecklas? Vilken typ av frågor fokuserar arbetslagen på? (organisatoriska, pedagogiska, samarbetsfrågor, elevfrågor, fortbildning, sociala frågor) Är mötesordningen kvalitetssäkrad? (Kallelse, ordförande, sekreterare, protokoll med tydlig ansvarsfördelning av uppgift och deadline för
utförande)Sker arbetet enligt skollagens intentioner? För att få svar på frågeställningarna
har intervjuer gjorts och detta i en form av en kvalitativ metod även relevant forskningslitteraturer har används. En historisk tillbakablick i läroplanerna över arbetslagets 50 åriga utveckling visar en intention från ensamarbete till samverkan. Resultatet visar att arbetet går långsamt, trots skollagens tydlighet kring rektorns
ansvarsområden kring organisation och pedagogik samt lärmiljöer och elevdelaktighet. I diskussionen framgår resultat av min enkät angående arbetslagets funktion och
organisationens kvalitetsarbete.
Nyckelord: Arbetslag, samverkan, kvalitet, organisation, kommunikation, lärmiljö och delaktighet.
2
Förord
Jag är en student som läser på VAL (Vidare utbildning Av Lärare) på Malmö
högskolan och jag jobbar som lärare i en av de fem specialgrundskolorna i Sverige för elever som är döva, hörselskadade och Cochlea implantat-bärare (en inopererad hörapparat). Jag har även varit arbetslagsledare för ett arbetslag. Det finns 6 olika arbetslag på min skola. Varje torsdag hade vi arbetslagsledarmöte tillsammans med skolledningen. Vi tog upp olika saker som arbetslagsledarna sen ska föra vidare i arbetslagen. I min utbildning har jag tidigare i kursen ”Skolutveckling och ledarskap” arbetat med vilken betydelse kommunikationen har för hur en uppgift tas emot och för hur engagerade de som ska utföra den är. Jag tror att samverkan mellan personal kan betyda mycket för skolutvecklingen, därför har jag valt att fortsätta att forska om arbetslag som samverkansform. Att jobba med detta examensarbete har varit både givande och stimulerande.
3
Innehållsförteckning
Förord ... 2 1. Inledning ... 5 1.1 Historik ... 6 1.2 Varför samverkan? ... 92. Syfte och frågeställning ... 10
2.1 Syfte: ... 10 2.2 Frågeställningar ... 10 3. Forskningsbakgrund ... 11 3.1 Organisatoriskt ... 11 3.2 Socialt ... 12 3.3 Pedagogiskt ... 12 3.4 Kvalitativt ... 13
3.5 Positiva och negativa arbetslag? ... 14
3.6 Arbetslagsmöte – hur används och upplevs det? ... 15
3.7 Hur kan arbetslaget utvecklas? ... 16
3.8 Arbetslagets uppgifter ... 17
4. Metodval ... 18
4.1 Respondenter ... 18
5. Resultat av enkätundersökningen ... 19
5.1 Arbetslagets organisation ... 19
5.1.2 Vilken funktion tycker du att arbetslaget har i er organisation? ... 19
5.2. Kvalitetssäkring ... 20
5.2.1 Hur tycker du att mötesordningen fungerar?... 20
5.3.1 Vad använder ni arbetslaget till idag? ... 22
5.3.2 Vilka fördelar ser du med arbetslagets arbete? ... 22
4
5.3.4 Hur uppfattar du att dina kollegor upplever arbetet i arbetslaget? ... 23
5.3.5 Vilken betydelse/konsekvenser tror du att arbetet får för deltagarna i arbetslaget? ... 24
5.3.6 Vilka fördelar tror du att eleverna har av att ni arbetar i arbetslag? ... 24
5.3.7 Hur skulle du vilja utveckla arbetslaget? ... 25
5.4 Övrigt ... 26 6. Diskussion ... 27 7. Vidare forskning ... 32 8. Referenslista ... 33 Bilaga 1 ... 35 Bilaga 2 ... 36
5
1. Inledning
Under våren 2015 har jag genomfört en empirisk undersökning om arbetslagets
funktion i olika grundskolor. Jag har valt ut respondenter från skolorna. De har svarat på min enkätintervju och de har också haft möjlighet att komplettera med kommentarer.
Jag hoppas att de som läser mitt arbete skall få en förståelse för lärares och övrig skolpersonals uppfattning om att arbeta i arbetslag. Jag hoppas också att mitt arbete ska utgöra en grund till vidare diskussioner hur vi uppfyller kraven i dagens skola och om hur man kan få arbetslagen att bidra i skolutvecklingen. Arbetslag benämns med olika begrepp såsom arbetsgrupp, team, arbetsenhet och lagarbete. Jag kommer i
fortsättningen använda ordet arbetslag.
Susan Wheelan, professor i psykologi beskriver begreppet arbetsgrupp så här:
”En arbetsgrupp består av medlemmar som strävar efter att skapa gemensamma mål och utveckla en effektiv och välfungerande organisationsstruktur för att uppnå dessa mål. En arbetsgrupp blir ett team när de gemensamma målen har etablerats och när man kommit fram till effektiva metoder för att förverkliga målen” (Wheelan, 2005, s. 15).
Calander, (1999) tar upp skillnaden på samverkan och samarbete. Han menar att
samarbete är en grupp aktörer som arbetar för att lösa en avgränsad uppgift och som inte kräver nära personliga relationer. Samverkan däremot är när arbetet grundas på en gemensam värdegrund och inte är avgränsat till enskilda arbetsuppgifter. Det kräver nära personliga relationer mellan de samverkande aktörerna (jfr M. Hansen 1999; M.S, Knapp et al. 1993). Samverkan har alltså en djupare betydelse än samarbete.
Inom hela skolväsendet har man under en lång tid talat om att alla ska arbeta för individen i centrum, vilket är klart formulerat i styrdokumenten, medan vägen fram till målen inte är lika klart belyst (Ohlsson, 2004). Under de senaste 50 åren har man talat om vikten av att lärarna ska använda sig av arbetslag.
Enligt Ohlsson (2004) finns forskning som säger att arbetslagen går ut på att få en social funktion som t.ex. att lärarna söker avlastning och trygghet, de använder varandra och samtalet i arbetslaget som ett slags ventiler för att släppa ut frustration, besvikelse och oro m.m. Idag känns det som att nästan alla skolor har arbetslag, men vad tycker de som jobbar i de olika arbetslagen om det? Hur fungerar ett arbetslag enligt lärarna? I
6
arbetslagen ingår olika individer med olika bakgrunder och uppfattningar. Arbetslaget är en liten del av en skola och ingår i en kontext.
1.1 Historik
Med hjälp av en historisk tillbakablick på vad läroplanerna Lgr69, Lgr80, Lpo94, Lgr11 tar upp vill jag påvisa arbetslagets utveckling genom åren.
År 1958 fick dåvarande studieledare bli studierektorer med särskilt pedagogiskt ansvar. Det anordnades ämneskonferenser där lärarna i samma ämnen fick överlägga om
gemensamma frågor. På klasskonferenserna sammanträdde de lärare som hade
undervisning i samma klass. Båda formerna är av betydelse för att samordna kurserna och undervisningen i skolan. Arbetslagstanken föddes. Genom de vuxnas samarbete i dessa forum skulle såväl den kunskapsmässiga som den sociala dimensionen i skolans liv förbättras för eleverna. 1962 fastställdes skolans fortbildningsdagar till fem per läsår (Blossing, 2003).
I Lgr 69 skrivs det om samarbete men inte någonting om arbetslag. De pratar om samverkande grupp av lärare och elever. Vidare säger Lgr 69 att samarbetet mellan de vuxna också måste fungera. Samarbetsvilja, hänsyn, solidaritet och tolerans mellan de vuxna är en förutsättning för att skolan ska lyckas med att göra dessa begrepp till realiteter bland eleverna (lgr 69). Under rubriken planering kan man läsa om bildandet av arbetslag, där arbetslaget kan bestå av två eller flera lärare (lgr 69).
Från och med 1972 fick fortbildningsverksamheten en något annan inriktning (Ekholm, 1985). Inom skolöverstyrelsens fortbildningsbyrå arbetades ett principdokument fram. Tre principer betonades- lagarbete, kommunikation och laborativt arbetssätt.
I Lgr 80 används ordet arbetsenheter istället för dagens arbetslag och de definierar så här:
Att skolan är organiserad i arbetsenheter gör det lättare för lärare att samarbeta i arbetslag. Ett sådant samarbete mellan de vuxna i skolan är ett viktigt föredöme i praktisk demokrati för eleverna. Det är väsentligt för en konsekvent och
målmedveten färdighetsträning i olika ämnen. Det är också avgörande för att man inom arbetsenhetens ram skall kunna ge stöd åt eleverna med svårigheter av skilda slag och för att den specialpedagogiska metodik, som speciallärarna är
7
utbildade i, skall få så stor genomslagskraft som möjligt. Det är betydelsefullt för att kunna individualisera arbetssätt med skilda elevgrupper och för att kunna genomföra temauppgifter eller samlade arbetsområden. Samarbete i arbetslag ger också möjlighet till stöd och hjälp mellan lärare (Lgr 80, s. 43).
Begreppet samverkan nämns vidare i Lpo 94 när det handlar om elevernas
kunskapsutveckling. Under rubriken Riktlinjerna i kapitel 2.2 betonas kunskaper, samt samverkan mellan andra lärare inom skolan. Syftet är att göra skolan till en god miljö för lärande och utveckling. Det är lärarens ansvar att planera och genomföra
undervisningen på ett sådant sätt att ett ämnesövergripande arbetssätt görs möjlig.
Samverkan belyses även under avsnittet som omnämner elevers övergångar mellan olika skolformer.
”Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande.
Lärarens ansvar är att:
- Utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem
- I samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd.”(s 14)
Rektorn har ansvar för skolans resultat och även se till att samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklass, fritidshem och skolan och gynna den mångsidiga utvecklingen hos varje elev (Lpo 94).
Blossing (2003) skriver vidare att skolutvecklingen strävar emot att varje skola ska utveckla egna lösningar. Ett tydligt uttryck för det var lärarförbundens och
kommunförbundens avtal ÖLA-2000 som innehöll en utvecklingsdel som omfattade två skrivningar gällande 1. pedagogik och 2. organisation:
1./….Att vara ledare för elevers lärande innebär en tyngdpunktsförskjutning från kunskapsförmedling till att skapa lärande situationer för eleverna. Exemplen visar att ledarskapet ger utrymme för många olika metoder och förhållningssätt i lärares pedagogiska arbete (Svenska kommunförbundet, 1998 s.16).
8
2. /…lärarna ett ökat ansvar-t.ex. i självstyrande grupper/arbetslag- för bl.a. pedagogik, ekonomi, planering, uppföljning, utvärdering och
tidsanvändning./…(Svenska kommunförbundet,1998 s. 14)
9
1.2 Varför samverkan?
Varför ska vi öka samverkan och integration i skolan? Skolverket införde 1998 en ny skolform – förskoleklass enligt beslut från riksdagen. Syftet med införandet av en ny skolform var bland annat att förbättra arbetsformerna för pedagogerna och skapa ett nytt pedagogiskt förhållningssätt i verksamheten mellan förskola, grundskola och fritidshem. Med detta skapas villkor för en kontinuitet i det livslånga lärandet såsom det går att läsa i läroplanen och bakgrundstexterna till dessa. Införandet av förskoleklass var en del i arbetet med ökad samverkan mellan förskola, grundskola och fritidshem. Ett mål med samverkan är att genom ekonomi och organisation bli mer effektiv och utnyttja
resurserna mellan skola och skolbarnomsorg bättre. Ett av huvudsyftena till samverkan är ekonomisk effektivisering där man då kan använda gemensamma lokaler, personalen kan samordna sina arbetsscheman och fördela arbetet på ett nytt sätt (Skolverket, 2001). Johansson FOU-rapport (2000:8) återger Månsson (1975), vilket jag sammanfattar som att samarbete är något som sker i och berör relationer mellan människor. Det är en process som styrs av mönster av en relation och har en inriktning mot gemensamma mål som kräver gemensamma insatser. Johansson, 2000:8 säger: För att samarbete ska ske och vara framgångsrikt krävs det att:
- Det måste finnas ett gemensamt intresse för samarbete.
- Uppgiften får inte vara av sådan karaktär att någon av parterna uppfattar att den går att lösa lika bra på egen hand.
- Det måste finnas gemensamma mål som anger riktningen för och det önskvärda utfallet av samarbetet.
- Samarbetet måste innebära belöning för samtliga parter, alla måste i någon bemärkelse vinna på samarbetet.
- Det måste föreligga enighet om i vilka situationer som samarbete ska ske och vilka det inte ska ske. Allt kan inte ske i samarbete (Johansson, 2000:8, s. 24-25).
10
2. Syfte och frågeställning
2.1 Syfte:
Syftet med uppsatsen är att undersöka några lärares syn på pedagogisk och
organisatorisk samverkan och funktion i arbetslagen på några döv/hörselskolor och grundskolor för hörande elever. Jag vill även försöka synliggöra de frågor/områden som diskuteras inom arbetslag och vad de önskar utveckla samt om det överensstämmer med skolverkets intentioner.
2.2 Frågeställningar
För att uppnå det ovan beskrivna syftet väljer jag att ställa följande frågor:
- Hur används arbetslagsmötet? Hur upplevs det och hur menar deltagarna att det kan utvecklas?
- Vilken typ av frågor fokuserar arbetslagen på? (organisatoriska, pedagogiska, samarbetsfrågor, elevfrågor, fortbildning, sociala frågor)
- På vilket sätt kvalitetssäkras mötesordningen? (Kallelse, ordförande, sekreterare, protokoll med tydlig ansvarsfördelning av uppgift och deadline för utförande) - Hur motsvarar arbetet skollagens intentioner?
11
3. Forskningsbakgrund
3.1 Organisatoriskt
Enligt Åberg(1999) är arbetslagen bara en liten del i organisationen. Det är vanligt att stora skolor delas in i flera mindre arbetslag. Arbetslag är en del i
organisationen som är underställd ledningen. Personalen delas in grupper. Det vanligaste är att lärare från olika ämnen samverkar och har eleverna gemensamt (Ohlsson, 2004). Det finns även arbetslag där lärare från samma ämne ingår. Arbetslagsledaren är ansvarig för arbetslaget. Det innebär att den personen får viss nedsättning av undervisningstiden eller ekonomisk ersättning. Arbetslagsledaren förbereder dagordning inför arbetslagsmötena samt deltar i skolledningens möten med de övriga arbetslagsledarna (Ohlsson, 2004). Samverkan är ganska nytt i skolans värld. Den individualistiska traditionen har varit stark vilket leder till att det har hindrat samverkan (Ohlsson, 2004). Ohlsson (2004) säger att man ska vara försiktig när det gäller tolkningar och när det gäller arbetslagens betydelse i skolan. Det sker mer eller mindre omfattande förändringar i skolans organisation. Kraven på ständiga förändringar och anpassningar ställer stora krav på skolorna och lärarna för att de ska kunna fullfölja sitt uppdrag (Ohlsson, 2004). En grupp som riktar all energi åt samma håll blir handlingskraftig och kommer långt. En splittrad
organisation som inte vet vart man är på väg kommer inte till sin rätt. Ett nyckelord är kongruens som avser både individer och arbetslag som står i samklang med sin kunskap, sina värderingar, uppfattningar och sin självbild. Det är då vi uppfattas som trovärdiga och kan arbeta maximalt effektivt och då åstadkomma mycket (Lycken, 1999). I en ”Lärande organisation” är arbetslaget en mötesplats för dialog mellan människor och i dialogen skapas det s.k. kollektiva lärandet (Ohlsson, 2004). En ”Lärande organisation” skapar goda förutsättningar för medarbetarnas lärande och tar tillvara och nyttiggör detta i organisationens strävan att påverka och anpassa sig till omvärlden med syftet hög effektivitet (Granberg, O. & Ohlsson, J. 2009). När skolan nu övergått till det som brukar kallas ”Mål och resultatstyrning” ses samverkan som ett bra inslag i arbetet (Ohlsson, 2004).
12
3.2 Socialt
Enligt Ohlsson (2004) är arbetslaget en plats för delaktighet där man kan reflektera tillsammans, lyssna, ge stöd och visa omtanke och uppskattning till sina
medarbetare. Det är viktigt att vara rak, ärlig och rättvis för att skapa tilltro och motivation. Ha en positiv syn på samarbete och kunna hantera stress och ha en känslomässig balans. Det finns forskning som säger att arbetslagen i skolan
använder arbetslagen till att söka trygghet, avlastning och att använda varandra som ett slags ventiler för att släppa ut oro, frustration och besvikelse (Ohlsson, 2004). Jönsson, (1998) säger att kunna öka kompetensen kring det egna och gemensamma arbetet tillsammans med kollegor är ett grundläggande argument för
arbetslagsarbetet. Den stora utmaningen är att lära utifrån varandras olikheter snarare än likheter och detta tar tid och kräver både vilja och uthållighet (Jönsson, 1998). Enligt Jönsson (1998) används arbetslaget för att både prata om
glädjeämnen samt hantera och lindra irritationsmoment och besvikelser. Groth (2010) skriver om betydelsen av skolans kultur som är en kombination av olika delar såsom karaktäristiska handlingsmönster, roller och värderingar som utmärker den enskilda skolan. Skolkulturen präglar både lärarnas pedagogiska diskussioner, själva vardagsarbetet och skolans lokala organisation. Kultur är skolans
dominerande informella regelsystem såsom existerande normer, värderingar, attityder, handlingsmönster, vanor, traditioner, etc., som har att göra med vad som är gott, ont, rätt, orätt etc.
3.3 Pedagogiskt
Enligt 1994 års läroplan (Lpo 94) såväl som enligt nuvarande läroplan (Lgr 11) är rektorn ”pedagogisk ledare och chef för lärarna”. Det betyder att det är rektorn som har det övergripande pedagogiska ansvaret för skolans utveckling men kan även överlåta delar av utförandet till t.ex. arbetslagsledaren eller till den nytillsatta funktionen ”förste lärare”.
Enligt Ohlsson (2004) ger arbetslaget en möjlighet till pedagogiska diskussioner, planering av lektioner/temadagar. Lärarnas uppgifter är att undervisa eleverna och bedöma deras kunskaper, fostra dem till goda samhällsmedborgare. De ska även hålla ordning i den egna skolan. Allt detta ska ske i samspel mellan skolans personal, elever och föräldrar. Medarbetare ges här möjligheter att utbyta
13
erfarenheter och utveckla kompetenser och att de sen tas tillvara i organisationen (Ohlsson, 2004). Enligt Lavicka (1999) kan arbetslaget vara ett forum för
diskussioner om hur eleverna lär sig bäst. Det som avgör elevernas lärande är hur lång tid de faktiskt är engagerade i uppgifter som de själva uppfattar som
meningsfulla. Elevernas lärande blir effektivare om de är med och planerar och samverkar med lärarna i skolan mot gemensamma mål och att de är delaktiga i en regelbunden utvärdering. I en intervju med olika rektorer som Axiö (2000) har gjort om den pedagogiska visionen för verksamheten, så finns det två olika områden som rektorerna är fokuserad på. Den första är fokusering på barnen och deras behov medan den andra är fokusering på kunskap och lärande. Jönsson (1998) säger att den svåraste uppgiften för arbetslaget är att klara ämnesintegreringen på ett nytt och intressant sätt. Om arbetslaget har ett gemensamt pedagogiskt synsätt och
pedagogiska metoder så underlättar ämnesmässigt och verksamhetsmässigt samverkan allt bättre. Wiklund (2013) skriver att reflektion i arbetslaget är arenan för kunskapsutveckling, både hos de vuxna och hos elevgruppen. Den enskilde läraren behöver mod att öppet berätta sitt eget perspektiv i arbetslaget. Författaren skriver vidare att arbetslag inte alltid behöver vara överens. Ett arbetslag som anstränger sig för att alltid undvika konflikter förlorar energi. Om man väljer att inte delge sitt arbetslag information så blockerar man och motverkar möjligheterna till en gemensam information och därmed möjligheten till reflektion.
3.4 Kvalitativt
Axiö (2000) påpekar att kvalitet är relationen mellan förväntningar hos
barn/föräldrar på verksamhetens uppgifter och innehåll, i relation till pedagogernas upplevda möjligheter att utföra sitt arbete i enlighet med de uppställda målen. Kvalitet är en process. Ohlsson (2004) säger att fokus ska vara på arbetslagets utveckling och att skapa förutsättningar för ett lärande klimat. Säkra uppföljning, analys och utvärdering av elevernas resultat och att uppmuntra tänkande och idéskapande diskussioner. Se till att alla kommer till tals och får sin rätt och att alla bidrar. Viktigt är att ta till vara och följa upp initiativ från arbetslagets medlemmar (Ohlsson, 2004). Wiklund (2013) skriver att det är skolans reflektionsnivå som visar sig i kvalitetsredovisningar, åtgärdsplaner och i individuella utvecklingsplaner. Författaren påpekar betydelsen av att förvaltningsledningen signalerar en reflekterande och utvecklingsbenägen kompetens, vilket påverkar både
14
rektorsgruppen och lärarkollektivet. Arbetslagens samtal behöver ske på en nivå där reflektioner av vardagsarbetet kan kopplas till praxis och teorier om lärande,
utveckling och bedömning. Lavicka (1999) säger att den totala synen på
kunskapsutveckling som finns i arbetslaget är det viktiga. Förutom de mätmetoder som finns beskrivna inom nationella mål (kursplanen), delmål och betygskriterier så sker även annan utveckling hos eleverna i form av sociala processer t.ex. sociala kompetenser, empati och mognad. Arbetslaget har mycket bra möjligheter att hitta och se de här eleverna och kan då gemensamt stödja dem genom att arbeta med deras självbild.
3.5 Positiva och negativa arbetslag?
Åberg (1999) tar i sin undersökning upp positiva och negativa synpunkter med arbetslag i skolan:
Positiva argument:
- Underlättar utveckling av en gemensam policy. - Möjliggör en bättre helhetssyn på eleverna. - Den pedagogiska utvecklingen stimuleras.
- Samverkan med förskoleklass och fritidsverksamhet underlättas. - Smidigare inskolning av ny personal. - Bättre social inlärningsmiljö. - Stöd för personalen
- Bättre resursutnyttjande. Negativa argument:
- Risk för splittring av personalen - Samarbetsproblem kan öka. - Vissa barn ”offras”.
- Oro för att kompetensen inte räcker. - Samarbete går förlorat.
- Minskad frihet och egen kontroll.
15
Författaren Helmuth Lavicka (1999) påpekar att det målstyrda arbetslaget har både för- och nackdelar. Till fördelarna räknas t.ex. möjligheter till egen utveckling och
kompetenshöjning, att bättre bidra till elevernas socialisation, att bryta ensamarbetet och förebygga utbrändhet, en orientering mot kollektivet. Till nackdelarna räknas t.ex. mer anpassning och minskad frihet, ambitionsnivån utfrn egna värderingar minskar,
ömsesidigt beroende m.m.
Lavicka (1999) skriver även att i en demokrati och på demokratiska arbetsplatser finns olika syn på både skolan, landet och världsproblemen. Det är bra att man har olika meningar och åsikter som diskuteras men att det är viktigt att man dela de demokratiska värderingar som står i läroplanen.
Enligt Arfwedson & Arfwedson (1992) är samarbete och kommunikationsförmåga fördelar med arbetslaget medan det är konkurrens och otillräckliga kunskaper hos deltagarna som kan vara nackdelar.
3.6 Arbetslagsmöte – hur används och upplevs det?
Arbetslagsmöte är en plats för träffar där arbetslagets medlemmar samlas, samtalar, organiseras och planerar verksamheten. Hur planeringstiden används är väldigt olika på skolorna enligt en sammanställning av forskarrapporter (Ohlsson, 2004). Där finns en forskning från 1987 där Granström, K. och Olsson, K. redovisar resultat från analyser av 43 sammanträdesprotokoll från 20 arbetslag vid grundskolans högstadier. Materialet kategoriseras i fem områden: pedagogisk planering, elever med svårigheter, elevernas egna ansvarsområden, lärarnas egen arbetssituation samt övriga ärenden. Det vanligaste samtalsområdet är elever med svårigheter samt lärarnas egen arbetssituation. Det finns annan forskning från 1995 där Ahlstrand gjorde egna observationer på arbetslagsmöte och var med på 34 olika tillfällen. Ahlstrand pratar om huvudärenden och sidoärenden, där huvudärenden är med i dagordningen medan sidoärenden tas upp under
arbetslagsmötets gång. Ahlstrand redovisar att administrativa frågor som t.ex. schema, lokaler, resursfrågor är det vanligaste innehållet i både huvud- och sidoärenden, 44 procent respektive 38 procent. Pedagogiska frågor handlar om arbetssätt, innehåll i aktiviteter, läromedel och förhållningssätt utgör 26 procent av huvudärendena respektive 28 procent av sidoärendena. Elevvårdssamtal t.ex. elevsvårigheter, elever som behöver stöd och omsorg utgör 18 procent av huvudärendena samt 11 procent av
16
sidoärendena. En sista kategori som handlar om lärares arbetssituation som innebär t.ex. personalvård, fortbildning, hur undervisningstiden ska räknas etc. behandlas 11 procent av huvudärendena och i 23 procent i sidoärendena (Ohlsson, 2004). I andra studier är många lärare missnöjda med vad som samtalas på mötena och vill hellre prata om pedagogiskt arbete och få tid för reflektion.
3.7 Hur kan arbetslaget utvecklas?
Åberg (1999) pratar om det effektiva arbetslaget där man kan uppmuntra varandras utveckling och gläds åt lagkamraternas framgångar. Målet med arbetslaget är att få gruppen att för det mesta ligga på ”PLUS-sidan” och försöka styra arbetslagets medlemmars utveckling mot olika mål. Åberg (1999) säger vidare att ingen grupp är alltid mogen och effektiv eller omogen och destruktiv. Hon tar bl.a. upp om ”jag och vi”-känsla, en öppen dialog, konflikthantering, flexibilitet och kreativitet,
kompetensutveckling m.m. Jag och vi-känsla: Det finns människor av många olika slag i ett arbetslag. Det finns lärare, förskollärare, fritidspedagoger m.m. alla är i olika åldrar, temperament, de som är snabba, andra behöver mer tid, en del är modiga och kraftfulla, andra har fått en del stötar i livet, vilket har gjort dem mer rädda och
avvaktande. För att alla dessa ”jag” ska bli ett ”vi” säger Åberg (1999) att lösenordet är trygghet. Om personen är trygg i sig själv och inte känner sig hotad av andras
perspektiv, så kan dessa olikheter förvandlas till potentialer istället för problem. Om man slår ihop alla olikheter ökas vår samlade kunskap. Olikhet är en stor tillgång i gruppen om vi bara kan lära oss att uppskatta den. Arbetslaget blir effektivare om det finns en tillåtande och trygg miljö där alla känner sig accepterade (Åberg, 1999).
Åberg (1999) menar att i ett fungerande arbetslag finns en öppenhet, både inom gruppen och mot omvärlden. Man pratar om allt som är viktigt, som gör medlemmarna tydliga för varandra och det som händer i samspelet blir lättare att förstå. I slutet av varje arbetslagsmöte vill några grupper kort svara på frågor av typ: vilket var det
viktigaste som vi pratade om idag? Vad uppskattade du mest idag? Vad gillade du inte idag? Vad tyckte du om din egen insats idag? Andra grupper vill hellre avsätta en träff
per termin för att diskutera om hur samarbetet i gruppen har varit. Åberg (1999) säger att det viktigaste är att diskussionen blir av. Om det finns osämja i gruppen så kan man ta extern hjälp för samtalet för att lösa problemet.
17
Enligt Åberg (1999) är det bra med konflikter ibland, som kan innebära att våra behov eller åsikter kolliderar. Många vet att konflikter hör till samarbetet och att de rätt hanterade kan leda till nya och mer kreativa lösningar på problemen. Den effektiva gruppen är bra på att lyssna på varandra och sätt sig in i andras sätt att se. De nya perspektiven kanske kan leda till nytänkande och kreativitet.
Åberg, (1999) säger även att i ett fungerande arbetslag bildas ett kreativt och utforskande klimat, där kreativitet är ett förhållningssätt. Kreativiteten hjälper
arbetslaget att se möjligheter, att omprova gamla tankesätt och bli mer flexibel. Många använder brainstorming som hjälpmedel för grupper som kört fast.
Åberg, (1999) säger att om arbetslaget ska vara effektiv så krävs att medlemmarnas kompetens utvecklas hela tiden. Samhällets utveckling och skolans omvandling leder till krav på nya kunskaper, då skolan ska lägga grunden för livslångt lärande. För att lärarna ska klara av sitt arbete så krävs att deras kunskaper hela tiden fördjupas och utvecklas. Det är vanligt att läraren får akuta undervisningsproblem och att man oftast inte hinner sätta sig ner och reflektera tillsammans med andra lärare. Många skolor väljer att använda sig av professionell handledning för att stödja utvecklingen i arbetslagen. Kollega handledning är en annan form av handledning.
3.8 Arbetslagets uppgifter
Åberg (1999) anser att arbetslagets ansvar är att hantera en uppgift som inte hade kunnat klaras alls eller lika bra, individuellt. För att arbetslaget ska lyckas med sin uppgift så är det viktigt att samspelet mellan gruppmedlemmarna fungerar och att samordna alla kompetenser och resurser och rikta dem mot de uppsatta målen (Åberg, 1999). Lärarnas arbetsuppgifter är inte bara att undervisa eleverna och bedöma deras kunskaper. De ska även fostra eleverna till goda samhällsmedborgare och arbeta för att bevara ordning och reda i den egna skolan. Allt detta sker i aktivt samspel mellan skolans anställda och elever samt föräldrarna och detta gäller även arbetslagen (Ohlsson, 2004).
Enligt skolinspektionens slutrapport (2012:1) ska rektorn enligt skollagen leda och samordna det pedagogiska arbetet inom sitt verksamhetsområde. Rektorn har alltså det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen.
18
4. Metodval
Jag har använt mig av både kvalitativ och kvantitativ data i form av enkätintervjuer och kurslitteraturer. En fördel vid en fysisk intervju är att respondenten har möjlighet att utveckla sin åsikt, det har jag kompletterat min enkätintervju med genom att det finns möjlighet att lämna ytterligare skriftliga kommentarer i ett fält. Nackdel med fysisk intervju är att det kan bli tolkningsproblem som gör att svaren inte återges korrekt. Jag har dessutom valt enkätintervju eftersom jag vet att många lärare inte har tid att bli intervjuade på plats, utan att de får svara när de har tid. Enkätfrågorna har jag utformat utifrån att jag vill veta vilken funktion arbetslaget har och vad som diskuteras. Jag vill också veta hur det som diskuteras dokumenteras och hur besluten följs upp. Det var lätt att hitta äldre litteraturer inom området men inte lika mycket ny litteratur.
Jag har även i min diskussion använt mig av fyra skolkulturer; individualistiska kulturen, särbo kulturen, påtvingande kollegiala kulturen och den samarbetande kulturen för att få en bild av var de olika arbetslagen befinner sig i skolutvecklingen.
I bilaga 2 ”Enkätintervju om arbetslag” har jag i efterhand upptäckt att fråga 2 och fråga 4.1 var jämställda och gav samma svar. Jag har valt att ha kvar fråga 4.1 i redovisningen eftersom den finns med i enkäten.
4.1 Respondenter
I min undersökning deltog 20 personer varav 15 är kvinnor och 5 är män. De kom från 14 olika arbetslag från 7 skolor. Respondenterna bestod av de olika yrkeskategorierna, lärare, speciallärare, förskolelärare/fritidspedagog elevassistent, sjuksköterska och elevhemspersonal. Alla dessa ingår i olika arbetslag men alla har inte en
19
5. Resultat av enkätundersökningen
Jag har valt att variera presentationen av min sammanställning av resultaten från enkäterna. Fråga 2 och 3 har jag valt att redovisa i stapeldiagram för att visa
fördelningen över svaren. Till varje frågas resultat på stapeldiagrammen har jag lagt till en kommentar med en förklaring, för att göra resultaten lättlästa och överblickbara. Svaren på de andra frågorna är i textform.
I fråga 1 i min studie skulle de berätta om sitt arbetslag. I det minsta arbetslaget ingår 3 personer medan det största inrymmer 22 personer. Arbetslagen träffas från 1
timme/vecka till varannan vecka under 2 timmar. Vissa träffas bara 1 timme varannan vecka. Något arbetslag har alltid 2 timmar bokade men sitter inte alltid tiden ut. Det finns ytterligare ett arbetslag som sitter en veckodagsmorgon i ca 15 min och sen 3 av 4 onsdagar i 1 timme. Arbetslagen sitter i olika rum som t.ex. arbetsrum, konferensrum eller klassrum. Nio personer har fått någon form av arbetslagsledarutbildning.
Utbildningen handlade om hur arbetslagsledaren ska fungera, hur man kan använda varandras kompetenser för att främja elevers lärande, arbetslag, ledning, mötesstruktur och skolparadigm, faser, roller och mönster, ledarens uppgift, samtalsteknik,
konflikthantering, grupprocesser den lärande och utvecklande skolan m.m. Tre personer har gått en utbildning som heter ”Klart ledarskap”, som handlar om ledarskap. En annan person har gått en kurs som heter ”Arbetslag i skolan”.
Det är varierande yrkeskategorier som ingår i arbetslagen på skolorna t.ex. lärare, assistenter, fritidspedagoger, specialpedagoger, förskoleklasslärare, speciallärare, yrkesvalslärare, ämneslärare, skolsköterska, SYV, logoped, hörselingenjörer, specialidrottslärare och vikarier. Även uppläggen skiljer sig åt.
5.1 Arbetslagets organisation
5.1.2 Vilken funktion tycker du att arbetslaget har i er organisation?
Undersökningen visar att flest arbetslag använder arbetslaget som informationskanal och social mötesplats. Därefter kommer gemensam verksamhetsplanering,
elevvårdsforum och till sist pedagogisk forum. I kommentarerna framgår att man önskar mer fokus på pedagogisk- och elevvårdsfunktion men eftersom tiden för samverkan är begränsad påverkar det valet av innehållet. Ett arbetslag uppger att de använder
20
pedagogisk samverkan genom ”skuggning” (en lärare som observerar en annan lärare för att underlätta självreflektionen) i klassrummet, alltså på lektionstid och inte på den avsatta arbetslagstiden.
Förtydligar arbetslagens funktion genom ett stapeldiagram där varje vertikal punkt avser antal personer. Se enkätintervju bilaga 2: Vilken roll tycker du att arbetslaget har i Er organisation? Insamlad fakta från enkätintervju redovisas i diagramform här.
5.2. Kvalitetssäkring
5.2.1 Hur tycker du att mötesordningen fungerar?
Syftet med de här frågorna var att få fram om mötesordningen är kvalitetssäkrad En förutsättning är att deltagarna i arbetslaget har avsatt tid och är förberedda inför mötet. De ska kunna vara delaktiga och påverka vad som ska diskuteras. Protokollet ska vara utformas så det framgår vilka beslut som tagits och vem som har ansvar för att fullfölja ev. beslut. Eftersom rektorn har pedagogiskt och organisatoriskt ansvar för
verksamheten är återkopplingen på arbetslagets arbete en förutsättning för kvalitetssäkrad skolutveckling.
Kallelsen verkar fungera bra. När det gäller ordförande och sekreterarroller har man lite olika lösningar, från en permanent ansvarig till ett cirkulerande ansvar. Det är många
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Funktioner i arbetslaget
21
arbetslag som har samma ordförande, men turas om att vara sekreterare. I vissa arbetslag är det ordföranden som även fungerar som sekreterare. Närvaron och
delaktigheten fungera mycket bra hos de flesta. Protokollföringen hamnar på ett medel medan genomförande av de beslut som tas får ett sämre resultat. Ett arbetslag har skrivit att när en ansvarig utses att utföra beslutet och skrivs in i protokollet, fungerar det bättre. Återkoppling från ledningen fungerar sämst av alla kategorier.
Förtydligar mötesordningens funktion genom ett stapeldiagram där varje vertikal punkt avser antal personer. Se bilaga 2. Kvalitetssäkring: Hur tycker du att mötesordningen fungerar? Insamlad fakta från enkätintervju redovisas i diagramform här.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Mötesordningens funktion
22
5.3 Uppfattningar kring arbetslaget
5.3.1 Vad använder ni arbetslaget till idag?
Utöver de områden som ingår i frågan så används arbetslagen till vikariefrågor, fortbildning, kvalitetsarbete, skolutveckling samt fortlöpande krav från skolledningen, vilka ofta är med kort framförhållning.
Två arbetslag har flera förslag på förbättringar inom arbetslaget. Det ena förslaget är att diskutera arbetet kring elevgruppen i en annan konstellation, där assistenter och
elevhälsan ingår. Det andra förslaget är att ha ämnesdiskussioner med lärare som arbetar inom samma ämne, för att få möjlighet till en djupare diskussioner kring pedagogik och didaktik. Det tredje förslaget var att lösa vikariefrågan utanför arbetslagsmötet och istället ha mer tid för pedagogiska frågor.
5.3.2 Vilka fördelar ser du med arbetslagets arbete?
Nyckelorden som framkommit är: social gemenskap, erfarenhetsutbyte, tillhörighet och
delaktighet. Någon annan säger att det är bra att alla får samma information istället för
korridorsbeslut och korridorsnack.
Samverkan
Social gemenskap där man tillsammans känner sig stark och trygg genom att ha en tillhörighet.
Delaktighet
Man får bekräftelse genom att bli sedd och hörd och får möjlighet att påverka
skolutvecklingen genom t.ex kvalitetsarbetet. Utifrån en helhetssyn kan man förstå och tolka uppdraget tillsammans.
Kollegialt lärande
Erfarenhetsutbyte där man kan tipsa varandra och få råd i pedagogiska diskussioner från varandra eller handledning från elevhälsan.
23
Ett förslag på förbättringar är att få mer tid att reflektera över långsiktiga mål.
5.3.3 Vilka nackdelar ser du med arbetslagets arbete?
Nyckelorden som framkommit är: Gruppstorlek, tid, otydligt innehåll, struktur,
delaktighet och samarbetsproblem. Det är många som tycker nästan samma sak när det
gäller nackdelar med arbetslagets arbete. Det kan bli tungrott och lite trögt i
beslutsfattande. Det är många som ska tycka till och det kan lätt skapas grupperingar i olika frågor. Storleken på gruppen och tiden är inte alltid anpassad efter behoven
Organisation
Otydligt innehåll från ledningen vad arbetslaget ska prioritera för uppgifter gör
mötestiden ineffektiv. Man hinner inte med några djupa diskussioner. Det finns säkert tankar från skolledningen att tiden ska räcka till reflektion och pedagogiska diskussioner samt gemensam utveckling av arbetssätt men tiden går åt till andra administrativa uppgifter.
Samverkan
Om personerna inte fungerar ihop, kan arbetet bli svårt. Personalens samverkan påverkar inte eleverna positivt i någon större utsträckning eftersom pedagogiska diskussioner inte hinns med.
Delaktighet
Alla kommer inte till tals på mötet. Vid deltidsarbete haltar arbetslagsträffen och då är det viktigt att få skriftligt information. De har inte kunnat få ihop allas schema så att alla kan delta i mötet. Alla som deltar i mötet undervisar inte de elever som diskuteras men anser att arbetet över klassgränserna behöver utvecklas. Boendepersonal som deltar i mötet känner sig inte berörda av vissa frågor. En del frågor berör hela skolan och skulle behöva diskuteras i flera forum.
5.3.4 Hur uppfattar du att dina kollegor upplever arbetet i arbetslaget?
Nyckelord som framkommit är: Erfarenhetsutbyte, gemensam information ochplanering, stötta varandra. De flesta uppfattar sina kollegor som att de tycker att
arbetslaget är bra eftersom de behöver varandra för att planera, dela med sig, hjälpa varandra och få information tillsammans. De trivs och tycker att det är ett bra forum. En del uppfattar det viktigt att kunna inge ett förtroende till sina kollegor och att det som ska göras blir utfört. Någon annan upplever att det är det är ett forum för deras yrkesroll där de känner delaktighet med möjlighet att påverka. Några ser inte syftet med
24
arbetslaget, eller upplever att de kunde använt tiden till annat. Andra tycker att det är för mycket information och för lite tid för arbetslagets egna frågor. Ibland blir det långa diskussioner och utdragna processer, vilket upplevs som jobbigt av flera. Ibland när arbetsbelastningen är extra hög kan de känna sig stressade över att inte få egen tid för planering.
5.3.5 Vilken betydelse/konsekvenser tror du att arbetet får för deltagarna i
arbetslaget?
Nyckelordet som framkommit är samverkan vilket ger grupptillhörighet med möjlighet till delaktighet, trygghet, tillit. En grupp där man kan få bekräftelse och påverka
skolutvecklingen samt få information.
En skola svarar gemensam förståelse för uppdraget, ökad förståelse för helheten. Individuell utveckling, bättre lärare genom att goda exempel lyfts fram ur praktiken. Man får mer hjälp och inspiration för att lösa den dagliga verksamheten, känna stöd hos varandra, känna samhörighet och försöka hitta gemensamma vägar för att arbeta på ett bra och effektivt sätt. Känna trygghet i frågor som är gemensamma och kunna ta upp saker som oroar. Informationen som ges är viktig och man blir delaktig i vad som händer. Att ingå i en grupp som diskuterar samma saker känns viktigt för trivsel och arbetsglädje. Alla behöver bekräftelse och bli sedda och få känna trygghet. Dela erfarenheter med varandra och känna trygghet i varandras kompetens.
5.3.6 Vilka fördelar tror du att eleverna har av att ni arbetar i arbetslag?
Nyckelorden som framkommer är trygghet och bemötande. Personalens samverkan i ett arbetslag ger trygghet för eleverna. Det sker genom att de får möjlighet att bemötas på samma sätt. Det bildas en gemensam kännedom kring eleverna där all personal känner ett gemensamt ansvar.Exempel på respondenternas svar: Eleverna har flera att vända sig till och är inte hänvisade till en person, de möter ett gemensamt förhållningssätt och bemötande. Alla känner alla barn och vet vilka förutsättningar de har och kan stötta dem på ett liknande sätt. Att de kan komma till skolan fast deras ordinarie assistent är frånvarande och de får fler vuxna som de känner sig trygga med. Trygghet är att alla säger samma sak pga. att alla vet vad som händer. Att de ser vuxna hjälpa varandra och har roligt. Eleverna får se konsekventa och tydliga budskap utifrån en gemensam värdegrund. Pedagogernas
25
kunskap om elevens behov (t.ex. extra funktionsnedsättning) är till nytta när de har t.ex. temadag då flera klasser slås ihop då blir det lättare att klara av att bemöta eleven på samma sätt. Förhoppningen är att det inte ska finnas så mycket ”öar” utan att eleverna istället ska känna sammanhang och en ”röd tråd” oavsett vilken lärare de möter samt gemensamt utveckla skola/boende och resten av skolan på ett positivt sätt. Fler vuxna som är medvetna om olika situationer och spänningar mellan elever och som kan se till att de situationerna undviks. Eleverna upplever hur de vuxna mår och en positiv attityd sprider sig gärna, men likväl en negativ. Utveckling av pedagogiska metoder och kollegialt lärande ger eleverna fördelar då de får tillgång till fler lärare och ett större utbud. Undervisningen kan ske ämnesöverskridande och tematiskt.
5.3.7 Hur skulle du vilja utveckla arbetslaget?
Nyckelorden som framkommer är pedagogiska diskussioner, reflektion, samverkan och
feed back, kollegialt lärande och tillåtas göra fel.
Exempel på deltagarnas svar: Mer tid för pedagogiska diskussioner, alltså få tid att i
lugn och ro få lyfta det pedagogiska arbetet och komma fram till hur vi gemensamt ska vidareutveckla vårt pedagogiska arbete. Utveckla pedagogiken, återkoppla ifrån
utbildningar/kurser som någon varit på för att få ett kollegialt lärande. Pedagoger skulle få ”fritt ord” att ta upp och berätta något som ligger personen varmt om hjärtat, några nya rön, ny litteratur osv. Utveckla arbetslaget så att varje medarbetare utvecklar sin egen drivkraft, sitt eget ansvar som tillsammans hittar/utvecklar nya arbetssätt, metoder och utmaningar. Ökad delaktighet och känsla av att kunna påverka. Mer tid för
reflektion. Lyfta blicken och tänka proffsigt pedagogiskt i alla lägen och situationer när vi har en diskussion. Se möjligheter lite mer istället för problem. Vad gjorde jag som var bra?, Vad gjorde du? Hur skulle du gjort i denna situation? Vill ha handledning. Utveckla en gemensam vi-känsla som gör att arbetslaget tillsammans känner sig starka och får lust och arbetsglädje. Möjligheten att träffas utanför skoltid och som en grupp. Gemensam kickoff för att lära känna varandra bättre, samarbetsövningar. Fortsätta utveckla samarbetet mellan klasser, skapa språkgrupper och mattegrupper (som extra anpassningar).
Ge varandra positiv feedback – välja ut en person varje gång som får positiv feedback från alla de andra i teamet. Använda fritidspedagoger i klasserna De används på fel sätt, fungerar oftast som assistenter m.m. Våga vara människa – inte behöva känna sig
26
misslyckad de gånger som lektionen inte blev så bra, utan kunna få uppbackning från varandra.
Dela arbetslaget pga. för många personer.
5.4 Övrigt
Det var bara en som skrev på övrigt.
- kontinuerlig kompetensutveckling, få ”verktyg” för att leda samtal - få inspiration av kollegor i samma situation,
- ha god samverkan med skolledning - att få mandat
27
6. Diskussion
Det har varit mycket intressant att studera om arbetslag och dess funktion. Det finns tyvärr ett litet utbud av litteratur och internetinformation om det här området. Jag ska försöka resumera mina studier och även här delge mina egna synpunkter.
Syftet med uppsatsen är att undersöka några lärares syn på pedagogisk och
organisatorisk samverkan och funktion i arbetslagen. Jag vill även försöka synliggöra de frågor/områden som diskuteras och vad de önskar utveckla samt om det
överensstämmer med skolverkets intentioner och få svar på;
- Hur används arbetslagsmötet? Hur upplevs det och hur kan det utvecklas? - Vilken typ av frågor fokuserar arbetslagen på? (organisatoriska, pedagogiska,
samarbetsfrågor, elevfrågor, fortbildning, sociala frågor)
- På vilket sätt kvalitetssäkras mötesordningen? (Kallelse, ordförande, sekreterare, protokoll med tydlig ansvarsfördelning av uppgift och deadline för utförande) - Hur motsvarar arbetet skollagens intentioner?
En av mina metoder för att få svar på mina frågeställningar har varit en
enkätundersökning bland lärare i döv/hörselskolor och grundskolor för hörande elever. . Dessutom har jag hittat information om arbetslagets historia i böcker och på internet. På så sätt har jag fått svar på de frågor som förelåg inför min studie. En fördel var att nästan alla tillfrågade valde att vara med i min studie och gav intressanta svar. Jag ser utvecklingsmöjligheter för arbetslaget utifrån det material jag har fått fram. Jag känner också själv en utveckling efter den reflektion jag har gjort och de slutsatser som jag har dragit av materialet. Arbetslag är en form som har växt fram och förändrats under 50 år. De två viktigaste grupperna i skolan är elever och lärare. Eleverna ska lära och lärarna ska skapa förutsättningar för lärande. Lärarnas verksamheter i skolan har under lång tid varit ett ensamarbete och att tillbringa tid tillsammans med sina kolleger är inget man kan ta för givet att lärare har intresse av. Dagens skola ställer krav på samverkan men vi befinner oss fortfarande i olika skolkulturer varav jag har tittat på fyra stycken;
individualistiska kulturen, särbokulturen, den påtvingade kollegiala kulturen och den samarbetande kulturen.
28
Individualistisk kultur: Läraren sköter undervisningen på ett sätt som hen tycker är bäst. Var och en undervisar ensam i sin sal och återkopplingen på den egna
undervisningen från kollegor är mycket sällan förkommande. Man har solidaritet med sina kollegor och delar med sig av tips och metoder men kommer inte in på pedagogiska diskussioner eller det egna undervisningsmönstret.
Särbo kulturen: Samarbete sker mellan lärare inom olika smågrupper på skolan. T.ex. ämnesgrupper. Den egna gruppens särintresse är viktigare än skolans gemensamma mål. Var och en sköter sig själv i sitt eget klassrum. Många lärare hade lång erfarenhet och undervisade rutinmässigt. Lagarbete var inget som stod på dagordningen. Obearbetade konflikter hade lett till undergrupper. Ingen vision om skolans framtid fanns.
Den påtvingade kollegiala kulturen: Kännetecknas av ett antal regler som anger hur samarbetet ska organiseras på skolan. Det kan gälla av skolledningen fastställda konferens tider, ämnesområden som ska diskuteras eller gemensamma aktiviteter som ska planeras och genomföras. En del lärare deltar inte mentalt utan begränsar sitt deltagande till att pliktskyldigast finnas på plats rent fysiskt.
Den samarbetande kulturen
:
Här initierar och driver lärare själva förbättringar av undervisningen på skolan. De bedömer att samarbetet är avgörande för den egnayrkesrollen. Samarbetet är inte avgränsat i tid och rum till särskilda konferens tider utan genomsyrar hela arbetet och underhålls kontinuerligt i kommunikationen mellan lärarna (Blossing, 2003).
Groth (2010) skriver också om de olika kulturerna och vad de karaktäristiska dragen i de olika kulturerna betyder för hur människorna på arbetsplatsen upplever stämningen och arbetsförhållandena. Det tycker jag stämmer utifrån enkätsvaren och även utifrån min egen erfarenhet. Mitt underlag visar att många arbetslag befinner sig i den
individualistiska kulturen, eftersom många fortfarande idag väljer att jobba individuellt. Jag kunde se en skola vars arbetslag var på väg in i den samarbetande kulturen, vilken jag uppfattar är skolverkets mål.
Lärarkulturen får betydelse för vilken förmåga skolan har att sköta sin egen
skolutveckling (Blossing, 2003), vilket jag tolkar som att det är lärarkulturen som måste förändras för att man ska få en annan skolkultur. Rektorn har det övergripande ansvaret för organisationen och det pedagogiska ledarskapet vilket innebär att hen behöver skapa
29
en skolkultur där det finns inflytande, delaktighet och ansvar i det professionella gemensamma uppdraget. Lärarna behöver få möjlighet att förbättra och utveckla sin undervisning och få kännedom om skolans resultat och att deras arbetssätt påverkar hela skolans utveckling.
Enligt skolverket är det lärarna som är den sista länken mot eleverna och därför är det deras synsätt både på elevens lärande och samverkan med kollegor som måste
förändras. Samverkan mellan personalen ska ske hela tiden och bli naturlig.
Arbetslaget upplevs positivt och jag ser det bara naturligt att arbetslagen fungerar som en social mötesplats, vilket min studie visar. Ett problem är att de flesta arbetslagen inte använder tiden till det de egentligen önskar. En stor del visar sig gå åt till information vilket jag tycker borde gå att hitta andra digitala former för, Man hinner inte med pedagogiska diskussioner och elevvårdsfrågor för information och
verksamhetsplanering. Var och en borde kunna ta eget ansvar både för att lägga in och ta del av relevant information digitalt. Eftersom respondenterna ser arbetslaget som en möjlig plats att samverka och diskutera pedagogiska frågor på anser jag att en
omprioritering behövs. Målet bör vara att samarbetet sker under hela dagen i olika former, dit tror jag tyvärr att vi har en lång väg att ”vandra”.
Några skulle vilja använda mer tid till arbetslagets egna frågor. Få tid till reflektion, ge feedback och utveckla ett kollegialt lärande. Man upplever en trygghet och ser positivt på att dela erfarenheter med varandra. Respondenterna önskar alltså utveckla arbetet mot den riktningen som skolverket anger men det sker inte. Eftersom reflektionen framhävs i den nyare litteraturen så anser jag att den leder till så många positiva och utvecklande diskussioner kring målinriktning, vardagsundervisning och strategier kring regler och ger kopplingar inom olika områden. Inte minst viktigt är att man bygger upp ett gemensamt språk. När det gäller nackdelar så visar studien att gruppens storlek har stor betydelse för hur diskussionerna kan föras. Delaktigheten blir inte detsamma om det är en stor grupp då alla inte kommer till tals. Det upplevs lite trögt i beslutfattandet samt att det kan uppstå konflikter i olika sakfrågor.
Vad det gäller kvalitén på mötesordningen saknas återkoppling från ledningen medan det övriga funktionerna verkar fungerar bra. Skolledningen är oftast inte tydlig med vad de vill med arbetslaget och då vet inte lärarna vad de ska fokusera på. Att bli bekräftad
30
och få återkoppling anser jag är viktigt för att få veta att man arbetar mot skolans mål och att man får tillbaka synpunkter att reflektera över.
Varför används inte arbetslagstiden till det man önskar och varför prioriterar man inte om innehållet? Eftersom skollagen säger att det är rektorn som har det övergripande ansvaret, vilket även innefattar det pedagogiska ansvaret, anser jag att rektorn behöver planera en översyn, föra samtal om hur tiden i arbetslaget ska användas och vad som utvecklar en bra undervisningskvalitet som leder till lärande hos eleverna.
I min enkät är det ingen som tar upp elevråd och elevinflytande. Min erfarenhet är att det som oftast diskuteras i elevrådet idag är trivselfrågor, önskemål om olika inköp, alltså praktiska frågor. De borde vara mer delaktiga i lärmiljön och lärprocesserna eftersom de ska ha inflytande över sin utbildning, lärande och utveckling. I läroplanen står att eleven är en värdefull medaktör och kan bidra med åsikter om undervisningens meningsfullhet och relevans och vad som skapar intresse och motivation. Till ”gamla traditionella skolan” går eleverna och får svar på frågor de aldrig har ställt”. Med ett elevaktivt arbetssätt ”går eleverna dit för att söka och få svar på frågor de ställer eller fås att ställa”. Det krävs ett nytt undervisningsmönster på många skolor. Skolverket vill att läraren ska fungera som en handledare mot målet, man ska utgå från den nivå eleven befinner sig på och sen skapa nyfikenhet för att de ska bli intresserade av att veta mer. Handledarens viktigaste uppgift här blir att konfrontera eleverna med situationer som tydliggör att de behöver veta mer för att ”lösa uppgiften”. Lärarens uppgift är även att hjälpa eleven att se mönster och ställa krav på eleven att försöka upptäcka dessa
mönster och se sammanhang i den information de möter. Den här typen av diskussioner behöver alla arbetslag få möjlighet att föra.
När det gäller min enkät skulle jag behövt haft med mer riktade frågor om elevens delaktighet i sitt eget lärande. Hur ser lärmiljön ut? Hur lär de sig bäst? Jag upptäckte även att fråga 2 och 4.1 gav samma svar, så jag skulle ha formulerat på ett annat sätt När det gäller fråga 4.7 om hur de skulle vilja utveckla arbetslaget, så var det inte många som svarade på det. De kanske inte hinner stanna upp och reflektera kring arbetslagets utveckling utan det bara ”rullar på” i samma gamla spår.
Jag upptäckte att min studies resultat överensstämmer med det som framkommer i litteraturen från såväl Lycken (1999) och Ohlsson (2004), vilket är förvånansvärt!
31
Varför sker utvecklingen så långsamt? Jag upplever inte att arbetet följer skollagens intentioner fullt ut när det gäller samverkan mellan lärare. Skolledningen behöver öka medvetenheten hos lärarna om hur viktigt det är för både dem själva och skolans utveckling men måste också ge förutsättningar för en samverkande arbetsform. Jag tror att det behövs mätmetoder i kvalitetsarbetet där man kan se om det har skett någon utveckling i det pedagogiska arbetet och att det måste arbetas fram förbättringskrav på det området. Precis som eleverna har kunskapskrav de ska uppfylla så måste lärarna ha förbättrings-mål som de ska nå. Rektorernas utvecklingsarbete borde också kunna mätas och bli tydligare mot huvudmannen. Det spelar ingen roll vad skollag och läroplaner säger om inte alla uppfyller sina uppgifter.
Ett effektivt arbetslag enligt mig har en gruppstorlek på 6-8 personer där
arbetsbetslagledaren har en anpassad utbildning för uppgiften och där mötesordningen är kvalitetssäkrad. Innehållet är anpassat efter behovet och har klara engagerande mål. Återkopplingen till och från ledningen är en förutsättning för att arbetet ska fungera. Arbetslaget ska vara ett forum där man kan öppna sig, få stöd, kollegialt lärande och utveckla gemensamt ansvar. Det vore bra om alla kollegor i arbetslaget upplevde arbetet i arbetslaget som nödvändigt och viktigt både för elevernas utveckling och sin egen.
Eleverna ska känna av arbetslagets gemensamma arbete genom att de möter ett gemensamt förhållningssätt och bemötande som inger trygghet. Jag tror även att det är bra om arbetslaget kan träffas utanför skoltid ibland och göra andra saker tillsammans och inte bara prata om jobb, eftersom samverkan kräver en djupare relation. Ett effektivt arbetslag har god samverkan med skolledningen, så de inte känner att det är vi mot dem.
32
7. Vidare forskning
All forskning kring arbetslag är mycket intressant och är ett område som har en stor utvecklingspotential. Jag hade gärna velat fortsätta mitt arbete i en större omfattning, till exempel.om beslutsrätt i arbetslagen och om arbetslaget kan effektiveras som verktyg i skolutvecklingen m.m.
33
8. Referenslista
Arfwedson, G. & Arfwedson, G. (1992). Arbete i lag och grupp – om grupparbete,
tema, projekt, lärarlag och lokala arbetsplaner i skola och undervisning. Falköping:
Almqvist & Wiksell Förlag AB.
Axiö, A. (2000). Ledarskapet i den nya skolan. Rektors roll i några integrerade
verksamheter för sexåringar, skola och fritidshem. FoU-rapport 2000:4, FoU-enheten.
Stockholms stad.
Blossing, U. (2003). Skolförbättring i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Calander, F. (1999). Från fritidens pedagog till hjälplärare. – Fritidspedagogers och
lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag. Uppsala. ISBN 91-554-4502-0.
Ekholm, M. (1985). Fortbildningens historia. Stämningsbilder och funderingar. Linköping: Skolledarutbildningen.
Granberg, O. & Ohlsson, J. (2009). Från lärandets loopar till lärandet organisationer Studentlitteratur Lund.
Granström, K. (1990) Arbete och kommunikation i arbetslag och arbetsenheter. Tema kommunikation, Universitetet i Linköping.
Groth, E (2010). Perspektiv på skolans utveckling – en tankebok för lärare, skolledare
och skolpolitiker. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, I. (2000). Innehållet i den nya skolan. Erfarenheter från verksamheter som
innehåller förskoleklass, skolan och fritidshem. FoU-rapport 2000:8
Socialtjänstförvaltningen forsknings- och utvecklingsenheten: Stockholm.
Jönsson, H. (1998). Arbetslagsarbete i skolan – Förutsättningar och utmaningar för
teamutveckling i skolan. Östersund: Håkan Jönsson Konsult AB
Lavicka, H. (1999). Handbok om arbetslaget i grundskolan. Fortbildningsförlagen: Stockholm.
Lycken, M. (1999). Effektiva arbetslag i skolan – tankar, idéer, verktyg. Jönköping:
34
Ohlsson, J. (2004). Arbetslag och lärande. – Lärares organiserade av samarbete i
organisationspedagogisk belysning. Lund Studentlitteratur
Skolinspektionens rapport (2012:1). Kvalitetsgranskning. Rektors ledarskap – med
ansvar för den pedagogiska verksamheten. Diarienummer 40-2011:2236: Stockholm
Trost, J (2001). Enkätboken. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-01816-9
Wheelam, S. (2005). Att skapa effektiva team – en handledning för ledare och
medlemmar. Lund: Studentlitteratur
Wiklund, U. (2013). Föra tanken vidare – reflekterande arbetssätt i skolan. Mölnlycke: Författarna och Lärarförbundets Förlag.
Åberg, K. (1999). Arbetslag i skolan. Solna. Ekelunds Förlag AB
Läroplaner
Lgr 69, Läroplan för grundskolan (1969). Allmän del. Skolöverstyrelsen. Liber utbildningsförlaget Stockholm.
Lgr 80, Läroplan för grundskolan (1980). Allmän del. Skolöverstyrelsen. Liber Utbildningsförlaget Stockholm.
Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet
Lpo 94. Skolverkets föreskrifter PDF-fil.
Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011). Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:19). PDF-fil
35
Bilaga 1
Rydebäck 2015-02-10
Andreas Ahlén
Hej!
Jag heter Andreas Ahlén och går sista terminen på VAL-utbildningen (Vidareutbildning Av Lärare) på Malmö Högskola.
I mitt kommande examensarbete har jag valt att fokusera på arbetslag i skolan. Syftet med uppsatsen är att undersöka arbetslagets funktion (beslutsrätt) i olika
specialgrundskolor/ hörselskolor och grundskolor med hörande elever. Jag vill även försöka synliggöra de frågor lärarna jobbar med i arbetslagen och vad de önskar utveckla.
Intervjuerna kommer att användas som material till den c-uppsats jag skriver på Malmö Högskola. Ni som svarar på enkäten kommer inte att presenteras i sin helhet, inte heller kommer information som identifierar Dig som intervjuperson att redovisas. På så sätt skyddas Din identitet och integritet.
Min förhoppning är att Ni vill medverka och delge mig Era synpunkter och åsikter om hur det är att vara en del i ett arbetslag. Om ni vill skriva mer än vad det finns plats till så kan ni gärna skriva på ett separat papper.
Jag uppskattar Er medverkan.
Med vänlig hälsning
Andreas Ahlén
36
Bilaga 2
Enkätintervju om arbetslag
Man/Kvinna: Anställd som: Antal år i yrket: Skola:1. Berätta om ditt arbetslag
Hur många är ni?Var träffas ni, hur ofta och hur länge?
Har ni fått någon arbetslagsutbildning? Om ja, vad innehöll den?
Vilka olika yrkeskategorier finns i ert arbetslag?
2. Vilken roll tycker du att arbetslaget har i Er organisation?
(UtvecklaEra svar och ge gärna ex på vad ni tar upp)
Omfattning Ingen Liten Medel Stor
Informationskanal
37 Social mötesplats Elevvårdsforum Gemensam verksamhetsplanering Annat, Vad?
3. Kvalitetssäkring
Hur tycker du att mötesordningen fungerar? (Utveckla gärna Era svar)
Funktion Dålig Ganska bra Bra Mycket bra Kallelse: Hur fungerar
kallelsen? Hur ofta får du kallelsen? Får ni
dagordningen i god tid?
Ordförande: Hur
fungerar ordföranderollen och byter ni ordförande ofta?
Sekreterare: Hur
fungerar sekreterarrollen och byter ni sekreterare ofta?
38
Närvaro: Hur fungerar
närvaron i arbetslaget? Delaktighet/talutrymme: Hur fungerar delaktigheten/talutrymmet i arbetslaget? Protokoll- förning/utformning: Hur fungerar
protokollföringen och hur ser ert protokoll ut?
Genomförande av beslut/uppgift inom arbetslaget: Hur fungerar
genomförandet av beslutet?
Återkoppling från ledningen: Hur fungerar
återkopplingen från ledningen?
Annat? Vad?
39 4.1 Vad använder ni arbetslaget till idag?
4.2 Vilka fördelar ser du med arbetslagets arbete?
4.3 Vilka nackdelar ser du med arbetslagets arbete?
4.4 Hur uppfattar du att dina kollegor upplever arbetet i arbetslaget?
4.5 Vilken betydelse/konsekvenser tror du att arbetet får för deltagarna i arbetslaget?
4.6 Vilka fördelar tror du att eleverna har av att ni arbetar i arbetslag?
4.7 Hur skulle du vilja utveckla arbetslaget?
