Vill vi betala mer för ökad dammsäkerhet?

(1)

ViII vi betala mer for okad dammsdkerhet?

Riskerna med vara dammar ar ett

mlmnrrfgsqf'an~, , , ,,'"

agarens egendom forstors, daskall bygg- Ki~a,dar,manga broa!"a;-i daligt .skick angelaget arnnesomKuriren tagitupp. '", ",'" ," '-, "

"?v " , , . ",Mul' 9 n

mastaren ersatta egendomen och bygga Aven for dammar pagarforskmng.

Det ar viktigt att vi som medborgare

=-.:-.---~-':.' ',~-=o-::-li':V"." . ' " ' ~" ' ,

^upphuset igen pa egen bekostnad." Fragan ar dock om det ar tillrackligt

armedvetna om de riskersom finns

S"

'"'It,,', e,

.\;,q,.~Y{';~ ~

./GroVffiO. my~kets0IIl:gors.Detardarforutmark

i var omgivningsa attvi kan anpassa

J'~n\H

"grU:::l~, ••

<;' :'-:.~ ~',:" ' ;', ,.,

^<';;;, ^,

^'F'lrp

Itill exempel Rysslandhar manpa att mte~?atlOnella experterkommer

~~~~~~g~~,tadeatgarder somarmest

,~'ro~ mci~ .."::.~".':.: >,"~ ';',~,_~~ <;:.:. \., ~, ^,l'f,.:f

~~~:~!~~~~;~~~~~~:u~~~~::~~~ :::ta ocp~~~:~~~~r:~;i~~~:~;~:~~:anioo Vi accepterarfrivilliga riskeri hogre ;',

'~,·.r: "': ~r:~

:'""-ro>" :;,,':-='$;' ~

7\ '~:;?

^under^en^bronar man provbe1astarden ~IlllJonerkro~orpa.~tt oka s~kerhe~en grad an patvungna. Denriskfyllda '.~' :<:':·\th",'.

'-.'rJ:.r."Y, .• '. ,.:,~ ''-\' :"

^,,~1~. ^'," ^foreinvigningen. Vi kraver intelika 1dammarna 1Lule alv, men ar det till- aktiviteten kan geett varde elleren ,1"l-!vi~'";"t'$,:;:~#::&,17~"~,~

'3' 'F

^~,$-^~'.' ^{..: \;.} ^',,",

~rJ;;;1,-r1

stort personligt ansvari Sverigeidag. rackligt om klimatet andras ochvifar upplevelsesom kompenserar risken. ' ~c". .' ""','. ~.;:;;;-.« Men vi har normer som skafoljas, De fier haftiga regn?

Vissa manniskor uppleverrentav risker " ~;\

rfLe kter I h9

5-

':~Sndi ng. ••.

foreskriverattsannolikheten skavara Ar vi som ~on~ume~ter~ered.?a att som enkryddaitillvaron. Daremot vill I

H",.." -, ,.. -

mindre an ettras peren miljon betala mer for var stromforatt oka

viha tag risk i sadana sammanhang J?l{lO

rsteri.

⁰ byggnadsverk ochar. sakerheten?

, '.

darvrinte kan paverkaforhallandena, EN TYPISK DAMM. Genomskarninq avjord-och stenfyllningsdamm med vertikal Detar emellertid svart attbestamma Enfortsatt diskussion och redo- till exempel nar vivistas ivara hus och- tatkarna och overgc'mgszoner. sannolikheten forras da manga visning avriskeroch

nar vibor nedstroms en damm. faktorer spelar in.Vivillinte heller kostnader ar darfor

Riskacceptans ar ocksa en fraga om For en genomsnittsmanniska i Darfor blirsannolikheten i medeltal art betala onodigt mycket. viktig.

vana.Om bilen och bilkorning var en Sverige ("medelsvensson") visas nagra var 80e person dor varje ar.Sedan Just nu arbetar Lulea tekniska ny uppfinning idag,skulle den troligen typiska sannolikheter for attomkomma varierar naturligtvis sannolikheten universitet iett EU-projektmedatt ta inte accepteras i Sverige pagrund av i tabellen nedan. Den anger hurmanga kraftigt medhurgammal man ar, frammetoder for hur barforrnagan kan alla trafikolyckor. manniskor som behovsien aktivitet i Bland ettaringar dor varje ar cirkaen bestammas for befintliga broar paett

genomsnitt faratt ettdodsfall skain- av3.000,bland 50-aringar en av 300 battre satt,Malet ar att samhallet inte traffa under ettar. och bland 100-aringar en av tre. i onodan ska rivabroaroch bygga nytt,

Forbyggnadsverk som hus, broar nar en befintlig bro kan klara en hogre och dammar, darmanga kan skadas last bara genom mer noggranna berak- yidett ras, kraver vi en mycket lag ningar eller genom en enkel forstark- sannolikhet forras. Redan den gamle ningsatgard,

babyloniern Hammurabi inforde cirka 1.700 ar fore var tideraknings borjan kraftfulla lagar om detta:

"Omen byggmastare bygger ett hus och husetstortar samman sa att hus- agarendor, da skall ocksa byggmastaren do, Om husagarens son dor,daskall byggmiistarens sonavrattas. Om hus- Vi har docksuccessivt hunnit vanjaass

yidbilensallafordelar och defiesta tarden risk det innebar att akabilutan attreflektera. Ifraga omtrafiksaker- het gor man numera ofta en kalkyldar man jamfor hur mycket enatgard kostar med hur mangalivden kan radda. Isadana kalkyler anvander man ettuppskattat varde pa ett manniskoliv, cirka 15 miljoner kronor. En insats som sparar ett manniskoliv per ar motiverar en lika stor investering far okad trafiksakerhet.

Aktivitet Antal truinniskor per dodsjal! och

ar

Biltavling-Formel-1 50 Normalt liv, genomsnitt 80

Trafikolycka 8 000

Olycka ihemmet 25000

Tagolycka 500 000

Byggnadsras 1 000 000

Karnkraftsolycka 10000000 Var medellivslangd ar cirka 80

ar.

Ett flertal konstruktioner har redan forstarkts runt om i lanet och nu pagar forstarkning av broar i Pitea och Lulea, Det ar ocksa viktigt att underhallet inte eftersatts eller att vi invaggasisaker- het for att det inte hant nagot palange.

Detta ar till exempel fallet i USAoch

Andt!rs Carolln

Lennart Elfgren

alia tre yid centrum for Riskanalys och Risk- hantering yidLuleatekniska universitet, eRR